ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Transkript

1 ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26

2 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa bakterier (tarmbakterier): t.ex. E. Coli, Klebsiella pneumonie som bryter ned penicilliner, cefalosporiner och karbapenemaser Generna för dessa finns ofta på plasmider vilket innebär att resistensegenskapen inte bara kan spridas med bakterierna mellan olika individer utan även kan överföras mellan olika bakterier.

3 Tarmbakterier grammnegativa stavar enterobacter Urinvägspatogena Enterobakterier: E.coli STENING, Klebsiella Proteus Pseudomonas Enterobacter Enterokocker

4 Hur sprids ESBL? Selekteras fram vid hög antibiotikaanvändning, särskilt cefalosporiner och kinoloner Via händer som förorenats vid toalettbesök, handhygienen är mycket viktig Tag- ytor Sprids även via mat och vatten Riskfaktorer: Långvarig sjukhusvård / IVA-vård Katetrar och dränage Utlandsvistelse

5 Vanligast förekommande tarmbakterier som bildar ESBL E. Coli Klebsiella pneumonie ESBL bildande bakterier hittas i urin, feces (smittspårning), blod, sår Förorsakar urinvägsinfektioner Sårinfektioner Pneumonier Postoperativa infektioner (bukinfektioner Blodförgiftning

6 ESBL idag ESBL producerande bakterier finns både hos livsmedelsproducerande - och sällskapsdjur. 1986: första utbrottet rapporteras, kraftigt ökad frekvens sedan talets början I Grekland är mer än 50 % av K. Pneumonie ESBL-producerande Patienterna finns både i öppen och slutenvård Ofta bärare utan symtom, kan inte avskrivas

7 Bärare av resistenta gramnegativa tarmbakterier (ESBL) efter besök i Indien: 82 % Peru: 36 % Egypten: 57 % Sydafrika: 27 % Thailand: 37 % Tanzania: 24 %

8 Förekomst av ESBL E-coli blod odlingar ESBL 2008 ESBL2010 ESBL 2014

9 Förekomst av ESBL bildande bakterier i Gävleborg och Sverige ESBL Sverige och Gävleborg Gävleborg Sverige Antal i Gävleborg

10 Ökning av ESBL bidande bakterier i vården Orsak Antibiotika användning - hög - felaktig Spridning av resistensgener mellan bakterier Bristande hygienrutiner Spridning av bakterier mellan patienter

11 Riskfaktorer ESBL bildande bakterier: individen Öppen- och slutenvård Hög antibiotikaanvändning, bredspektrumcefalosporiner och kinoloner Slutenvård Drän, katetrar, inkontinens, omläggningskrävande sår, långvarig sjukhusvistelse, svår bakomliggande sjukdom, sjukhemsvistelse Öppenvård > 60 år, diabetes, recidiverande UVI, nyligen sjukhusvårdad, KAD

12 Inga riskfaktorer; inget enkelrum god handhygien röra sig på avdelningen Serveras mat av personalen Slutenvården Märk journalen Riskfaktorer eller bärare av särskilt resistent eller spridningsbenägen bakterie Enkelrum med egen dusch och toalett virkonstäd om detta ej är möjligt God handhygien Vistas och äta på rummet Personal som vårdar pat. med diarré ska inte hantera livsmedel

13 Har du varit utlands? Frågor vid misstanke om ESBL- bildande bakterier Har du varit inlagd eller besökt annan vårdinrättning utanför Sverige den senaste 6 månaderna Eller vårdats på enhet i Sverige med misstänkt spridning

14 Screening/provtagning Pinnprov från rektum, för bakteriologoskodling Bakterier kan hittas i odlingar tagna på klinisk indikation utan att direkt misstanke föreligger t.ex. sår-, blod- och urinodlingar Endast anmälningspliktig av lab.

15 Information Informera patienten om bärarskap och att det kan vara problematiskt vid antibiotikaval Kontrollprover behövs inte Odla patienten endast vid kliniska symtom Patienten har ingen skyldighet att berätta om sitt bärarskap men uppmuntra till det för att patienten ska handläggas rätt vid kontakt med vården och få rätt behandling Anhöriga och personal behöver inte screenas generellt Patienten får ta emot besök som vanligt på sjukhusen och i hemmet. Noggrann handhygien

16 Vad kan vi göra då? Minimera den onödiga användningen av antibiotika - Spara den till när det verkligen behövs Förbättra hygienen minskad smittspridning Tillsammans förstå problemet och söka nya lösningar If we fail, the 70 years or so when we were lucky enough to have antibiotics will look like a golden age

17 ESBL carba

18 ESBL CARBA producerande gramnegativa bakterier Bakterier med antibiotikaresistensen ESBLCARBA är kliniskt anmälningspliktig och smittspårningspliktig från den 15 mars ESBLCARBA kan bryta ner karbapenemer som ofta är den enda tillgängliga behandlingsmöjligheten vid infektioner med ESBLbakterier Resistenta mot penicilliner, cefalospriner, karbapenemer och mot så gott som samtliga övriga registrerade antibiotika K. Pneumonie är den bakterie som oftast utvecklar ESBLcarba resistens

19 Mer om ESBLcarba De första kliniskt viktiga isolaten hittades i USA i slutet på 1990-talet Därefter har antalet fall ökat kontinuerligt och idag rapporteras fall från hela världen Har under de senaste 10 åren fått snabb spridning, främst i södra Europa och Asien I Europa har utbrott inom sjukvården med flera dödsfall rapporterats Fåtal isolat i Sverige Anmälningsplikt i Sverige sedan mars 2012 begränsa spridningen öka förståelsen för epidemiologin av ESBLcarba i Sverige

20 Indien

21 Kina Intravenös antibiotika mot barnförkylning Årlig användning av antibiotika per capita Sverige: 7 gram Kina: 138 gram

22 ESBL carba producerande bakterier Patienter som bär på dessa bakterier behöver inte vara sjuka men riskerar vid sjukdom att få dålig effekt av behandling med många viktiga antibiotika, bland annat penicilliner och cefalosporiner. Screena misstänkta fall utlandsvårdade Odla vid behandlingssvikt

23 Diagnostik Sedvanlig bakteriologisk odling pinnprov eller urinprov med resistensbestämning PCR skickas till folkhälsomyndigheten för gemonsekvensering

24 Smittvägar Bärarskap utan kliniska symptom är vanligt. Vård på sjukhus utanför Norden den största riskfaktorn för ESBL CARBA -bärarskap. Främst smitta inom vården Bristande följsamhet till basala hygienrutiner Överbeläggningar Dåligt rengjord sanitär utrustning Förorenade livsmedel Bakterierna dör vid upphettning

25 ESBL carba producerande bakterier Sverige 40 fall fall fall fall t.om sept 2016 Alla åldrar Flest män

26 Frågor vid misstänkt ESBL carba producerande bakterier Har du varit på semester senaste 6 månaderna Var? Har du uppsökt sjukvård under din vistelse där Har du varit inlagd på sjukhus de senaste 6 månaderna. Vilket? Har någon av dina anhöriga varit utomlands? Hur ser familjesituationen ut? Vad jobbar du med? Har du barn som går på förskola? Har du hemtjänst? Bor du på något säbo?

27 Åtgärder vid nyupptäckt fall Kontakta smittskyddsläkaren och vårdhygien Slutenvården Lägg pat på enkelrum med egen dusch o toalett Kontakta infektion för rådgivning av antibiotikaval Informera patienten, muntligt o skriftligt Upprätta smittspårningslista Provta medpatienter efter samråd med vårdhygien Var noga med att tillämpa basala hygienrutiner Om patienten flyttas, meddela mottagande enhet När patienten skrivs ut, meddela PV, SÄBO eller hemsjukvård(efter samtycke) Smittskyddsanmälan via SmiNet För ytterligare information se smittskyddets webbsida

28 Primärvården Samma förfarande som för slutenvården gällande anmälan, smittspårningslista, information och basala hygienrutiner. Försök att ta in patienten direkt på rummet Ha så lite material som möjligt framtaget Desinfektera alla tag ytor som patient, personal eller anhörig kommit i kontakt med. Rengör hjälpmedel efter patienten använt dem Patienter utan riskfaktorer får bada i bassäng Kontakta vårdhygien vid frågor Medicisk vård får inte anstå på grund av ESBL carba

29 Kom ihåg Ge patienten bra information De kan leva som normalt i hemmet Vara noga med handhygienen efter toalettbesök och innan hantering av livsmedel. Torka av toaknopp och handfatets kranar och dörrhandtag ( tagytor) regelbundet Finns mycket bra information på bl.a patientbroschyr och smittskyddsblad

30 TACK! Vårmötet 2014