MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen"

Transkript

1 Ulla-Britt Thollström/ MRB i praktiken ESBL, ESBLcarba, VRE och MRSA Lokalt smittskyddsansvariga 14 april 216 & Ulla Britt Thollström Ulla-Britt Thollström/ Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner mer svårbehandlade I länder med hög antibiotikaanvändning är högre andel av bakterierna antibiotika resistenta Mycket få nya antibiotika på väg ut på marknaden Risk att vi tappar antibiotika som effektivt läkemedel Ulla-Britt Thollström/ MRB i smittskyddslagen MRSA Meticillin resistenta Stafylokock Aureus Allmänfarlig VRE Vancomycin resistenta enterokocker Anmälningspliktig ESBL Extended spectrum beta lactamases Lab anmäler ESBL carba Anmälningspliktig 1

2 Ulla-Britt Thollström/ 3 MRB i SLL MRSA VRE ESBL ESBLcarba Agens Andel MRSA+ isolat av invasiva S.aureusinfektioner i Europa 211 Ulla-Britt Thollström/ Ulla-Britt Thollström/ MRSA och smittskyddslagen 1 januari 2: Anmälningspliktig 1 juli 24: Allmänfarlig sjukdom Smittspårning Förhållningsregler Informationsskyldighet Regelbundna återbesök Följsamhet till förhållningsregler 2

3 Ulla-Britt Thollström/ Vad är MRSA MRSA är en variant av Staphylococcus aureus. Förutom meticillinresistensen är den som övriga Staphylococcus aureus. Den kan inte behandlas med sedvanliga stafylokock medel, penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. Ulla-Britt Thollström/ Bölder Svinkoppor Sårinfektioner Osteomyelit Sepsis Endocardit Lunginflammation MRSA kan ge Ulla-Britt Thollström/ Mål med MRSA arbetet Förhindra smittspridning av MRSA inom vården Patienten ska ges en säker vård av god kvalité och god hygienisk standard (HSL) Patienterna ska inte behöva lämna sjukvården/sjukhuset med en svårbehandlad infektion Bevara laktamantibiotika som 1:a handsmedel vid stafylokockinfektioner 3

4 Ulla-Britt Thollström/ MRSA smittade utlands inhemsk Ulla-Britt Thollström/ Andel MRSA av positiva blododlingar med S.aureus, blododlingar med S. aureus Andel blododlingar med MRSA (%) Andel (%) MRSA År Ulla-Britt Thollström/ Hur har det blivit? Smittspridningen inom vården har minskat. et MRSA odlingar har ökat. Följsamhet till klädregler och ringar/klockor har förbättrats. Basala hygien rutiner följs alltid?!?! Samhällsförvärvad MRSA har ökat 4

5 Ulla-Britt Thollström/ Samhällsförvärvad MRSA PVL toxin producerande stammar = Panton Valentine Leucosidine Cytotoxin som bildas av vissa stafylokocker. I Sverige ofta bölder. USA svåra fall av pneumonier hos unga personer. Förekommer i minst 4% av fallen i SLL Ulla-Britt Thollström/ Olika odlingar Screening odling: intagnings odling, utlandsvårdade, vid misstanke om staff infektion. Smittspårning: odlingar runt nyupptäckta fall, vid utskrivning, uppföljnings odlingar på sjukhem/äldreboende där person med MRSA bor. Allmän odling. Ulla-Britt Thollström/ Sannolikt smittursprung MRSA transient Okänd Utland Samh Ä-boende Öppenvård Sluten vård

6 Ulla-Britt Thollström/ Fördelning av utlandsmittade 215 vård n=21 5% Adbarn n=7 2% sjukhus n=67 15% bor/bott n=15 24% samh n=168 39% grav n =55 13% personal n=11 2% Ulla-Britt Thollström/ Beh läkare ansvarar för Att informera patienten Ge förhållningsregler, se smittskyddsblad Justera ev. antibiotikabehandling Att smittspårning genomförs Att journalen märks med MRSA Remiss till MRSA team Anmälan görs enligt Smittskyddslagen Ulla-Britt Thollström/ Förhållningsregler du måste följa enligt smittskyddslagen Du måste komma på återbesök och lämna de prov som din läkare anser är nödvändiga. Du måste medverka i smittspårning. Det innebär att ge information för att vårdpersonalen ska kunna bedöma när, var och hur du kan ha smittats och om du kan ha smittat andra. Du måste berätta om din MRSA smitta när du får sjukvård, tandvård och medicinsk fotvård. Detta gäller också om du får personlig vård eller omvårdnad på ett boende eller i hemmet. Får du enbart hjälp med att handla, städa, dela medicin eller gå på promenader behöver du i de flesta fall inte berätta om din MRSA smitta. Har du riskfaktorer för smittspridning måste du berätta om din MRSA smitta vid piercing, tatuering, massage, icke medicinsk fotvård och liknande behandling av hud eller slemhinnor. Du kan också vänta med sådan behandling tills riskfaktorerna är borta. 6

7 Ulla-Britt Thollström/ Vad är viktigt? Sannolikt smittland Kända fall omgivningen Smittväg Varför provet är taget Smittspårning påbörjad Ansvarig läkares namn Klinisk anmälan Ulla-Britt Thollström/ Remiss till MRSA team Är pat informerad? Har pat givit samtycke till att teamet får tillgång till aktuell vårdhändelse och provsvar? Remissen finns på Smittskyddstockholm.se Ulla-Britt Thollström/ Uppföljning av MRSA fall Nu följs alla MRSA fall. Pat som saknar riskfaktorer är aktuella för avskrivning. 3 neg prover tagna efter ett schema. Endast Smittskydd Stockholm och MRSA teamet kan avskriva patienter. 7

8 Ulla-Britt Thollström/ Bärarskap Defenitioner Transient = tillfälligt bärarskap Odlingspositiv i prov från näsa och/eller svalg vid ett enda tillfälle. Negativ vid förnyad odling Koloniserad = MRSA bärare Positiv vid förnyad odl Positiv i andra lokaler t.ex sår Symtomgivande infektion t ex böld Ulla-Britt Thollström/ 6 5 Avskrivna MRSA transient n=128 Avskrivna n= Ulla-Britt Thollström/ Avskrivning Avskriver patienten från kontroller och förhållningsregler. Informerar patienten muntligt och skriftligt. Dokumenteras och dateras i patient journalen. Listor skickas till chefläkarna i SLL. Dokumenteras i Sminet. 8

9 Ulla-Britt Thollström/ VRE Fekal oral smitta Kontaktsmitta ffa på sjukhus Smittspårningsskyldig I slutenvård Anmälningspliktig (från både lab och behandlande läkare) Klinisk anmälan VRE Vad är viktigt? Sannolikt smittland Kända fall omgivningen Smittväg Varför provet är taget Smittspårning påbörjad Ansvarig läkares namn Ulla-Britt Thollström/ När hittas VRE? Screening odling: utlandsvårdade Smittspårning: odlingar runt nyupptäckta fall och vid utskrivningsodling från slutenvård Allmän odling 9

10 45 Rapporterade personer med VRE År Personer rapporterade med VRE Van A och Van B månadsvis Van A n=44 Van B n= jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Ålders- och könsfördelning för personer rapporterade med VRE 215 Man n=25 Kvinna n= >1 Åldersgrupp 1

11 Undersökningsmaterial för personer rapporterade med VRE 215 Akut sjukdom n=1 Symptomfri smittbärare n= Annat Feces Urin Undersökningsmaterial 4 Sannolikt smittland/världsdel för personer rapporterade med VRE Europa Okänt Sverige Asien Nordamerika E S B L 11

12 ESBL Extended spectrum betalactamases Enzym som bärs av multiresistenta gramnegativa bakterier E.Coli (vanligast), Klebsiella, övriga tarmbakterier Ingår i tarmens (normala) bakterieflora Kan orsaka sjukdom på samma sätt som ickeresistenta tarmbakterier, men majoriteten är bärare utan symtom ESBL Smittvägen är vanligtvis fekal oral Utlandsresor utgör en risk för smitta eftersom ESBL producerande bakterier oftare förekommer utomlands. Smittspåras vid påvisad spridning i vården i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd Stockholm Anmälningspliktig från lab. Klinisk anmälan ESBL Vad är viktigt? Sannolikt smittland Kända fall omgivningen NEJ Smittväg Varför provet är taget Smittspårning påbörjad Ansvarig läkares namn 12

13 När hittas ESBL? Screening odling: utlandsvårdade Smittspårning: odlingar runt nyupptäckta fall och vid utskrivningsodling från slutenvård Allmän odling Forts. ESBL Informera patienten, smittskyddsblad finns på Anteckning i journalen och diagnos och diagnosnummer i slutanteckning vid slutenvård Varningsmärkning i journalen Ingen Sminet anmälan (endast från lab) Behandling och kliniskt omhändertagande som övrig UVI Känd ESBL bärare behöver ej odlas igen, betraktas som fortsatt bärare. 3 Personer rapporterade med ESBL Incidens (antal/1 personer) 1, ,2 1,8,6,4,2 Incidens (antal/1 personer) År 13

14 Ålders- och könsfördelning för personer rapporterade med ESBL 215 n= Man n=17 Kvinna n= Åldersgrupp Remitterande enhet och undersökningsmaterial för ESBL i SLL 215 n=2614 Feces Övrigt t.ex. sår, sputum, aspirat mm Blod/serum Urin Akutmott. Ger./SÄBO IVA/Neo Öppenvård Mott. sjukhus MVC/BB Slutenvård Remitterande enhet ESBL-fall i SLL -18 år 215 n= 323 (totalt antal 2614 fall) 6 Man n=116 Kvinna n= Ålder 14

15 ESBL-fall i SLL -18 år jan-nov 215 sorterat på undersökningsmaterial n= 321 (totalt antal 2614 fall) Urin n=149 Sårsekret n=1 Sputum n=2 Feces n=129 Blod/serum n=4 Annat, ange vilket n= Ålder Utbrott med ESBL Under åren har flera utbrott förekommit på avdelningar för nyfödda på flera sjukhus i hela landet. Under åren hade man vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala spridning inom sjukhusmiljön av ESBL producerande Klebsiella pneumoniae. Många olika kliniker drabbades. En väsentlig orsak till smittspridningen anses ha varit bristande följsamhet till hygienrutiner. Senaste åren har vi i Stockholms län haft flera spridningar med både Klebsiella pneumoniae och E.coli på neonatal och IVA avdelningar, samt på flera äldreboenden. Telefonsamtal till Smittskydd Stockholm från vårdcentral: Känt ESBL bildande bakterie konstaterad hos gammelmorfar som familjen har delat stuga med under sommaren. På mammans initiativ fecesprovtagning i familjen; två barn och mamman är positiva. Pappan ej provtagen, jobbar som kock. Minsta pojken är möjligen lite lös i magen Vad göra? Restriktioner? Information? Kockarbete? 15

16 ESBLcarba ESBLCARBA Smittvägen är vanligtvis fekal oral Direkt och indirekt kontaktsmitta Utlandsresor och ffa utlandsvård utgör en risk för smitta eftersom ESBL producerande bakterier oftare förekommer utomlands. Smittspårningsskyldig i slutenvård, övrig smittspårning sker i samråd med Vårdhygien utifrån det enskilda fallet Anmälningspliktig från både lab. och behandlande läkare. Smittskyddsanmälan skall fyllas i och skickas in Hur smittar ESBLCARBA? Vård på sjukhus utomlands är den viktigaste riskfaktorn för ESBLCARBA bärarskap. I vårdmiljö kan patienter vara koloniserade både i tarm och luftvägar, urinvägar eller sår och kan då utgöra en risk för direkt och indirekt kontaktsmitta. I likhet med andra tarmbakterier kan också ESBLCARBA bildande bakterier spridas fekalt oralt, via händerna eller via livsmedel och vatten, framförallt i samband med utlandsresa. 16

17 Klinisk anmälan ESBLcarba Vad är viktigt? Sannolikt smittland Kända fall omgivningen Smittväg Varför provet är taget Smittspårning påbörjad Ansvarig läkares namn När hittas ESBLCARBA? Screening odling: utlandsvårdade Smittspårning: odlingar runt nyupptäckta fall av ESBL och vid utskrivningsodling från slutenvård. Inga påvisade spridningar i SLL Allmän odling ESBLcarba forts. Känd ESBLCARBA bärare behöver inte odlas igen, betraktas som fortsatt bärare. Patienter med riskfaktorer (diarré, stomi, feacesinkontinens, KAD, stora sår, trachestomi) ska kohortvårdas i eget rum med egen dusch/toalett. Patienter utan riskfaktorer ska vårdas på enkelrum med egen dusch och toalett. Smittspårning på avdelningen när patienten vårdas där och 7 dagar efter. Kontakta alltid vårdhygien och infektionskonsult. 17

18 ESBLCARBA * Stockholm Sverige Hög mortalitet vid klinisk infektion *jan okt 45 ESBLcarba i SLL År Ålders- och könsfördelning för personer rapporterade med ESBLcarba 215 n=41 6 Man n=24 Kvinna n= Åldersgrupp 18

19 Orsak till provtagning och sannolik smittväg för ESBLcarba i SLL 215 n=41 Annan samhällssmitta Familjesmitta/Hushållskontakt Livsmedels-/Vattenburen smitta Sjukhus Uppgift saknas Vård och/eller omsorg utanför sjukhus Screeningsprogram/ Provtagning i grupp med högre förväntad prevalens Smittspårning/kontaktspårning Utredning av sjukdomssymptom Undersökningsmaterial och typ av infektion för ESBLcarba i SLL 215 n=41 Smittbärare utan symtom Akut sjukdom - Akut sjukdom Urin Feces Bronksekret / lavage (BAL) Blod/serum Annat, ange vilket ESBLcarba månadsvis i SLL 215 n=41 Reservnummer Personnummer jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 19

20 9 Sannolikt smittland för personer rapporterade med ESBLcarba Spridningar i SLL fall under aug sep fördelat på 2 IVA enheter med samma rep PCR och PFGE, ingen gemensam vårdtid Ev. 2 fall på VC, samma rep PCR och PFGE, flera besök på samma dagar Patientfall ESBLCARBA Maria 46 år har sök vårdcentralen x flera för återkommande urinvägsbesvär. Odling tas och visar växt av en E.coli stam med ESBLCARBA som är nästintill totalresistent, men det finns behandlingsalternativ och hon blir besvärsfri. Maria är gift, tre barn i skolålder. Hon arbetar på förskola. Åtgärder? 2

21 Åtgärder som gjorts för att stoppa upp spridning av resistenta bakterier i SLL Förbud mot smycken och klockor i vårdarbete i hela Sthlm landsting. Kortärmade arbetskläder i vårdarbete. Handlingsprogram ska följas Märkt journal Basala hygienrutiner Viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete. Ska tillämpas oavsett om det finns en känd smitta eller ej. MRSA, VRE och ESBL är en indikator Om vi sprider VRE, ESBL och andra resistenta sprider vi också andra mikroorganismer... Vi vet aldrig när risk för smitta finns! Basala hygienrutiner ska tillämpas oavsett om det finns en känd smitta eller ej. 21

22 Bärarskap eller infektion med resistent bakterie får ALDRIG fördröja eller förhindra att patienten får det omhändertagande som hans eller hennes tillstånd kräver! 15 april 216 Årets kioskvältare 22

23 Nytt handlingsprogram för MRB 216 En arbetsgrupp med representanter från Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholms län har tagit fram ett nytt gemensamt handlingsprogram för MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL. Handlingsprogrammet är tänkt att ersätta de fem handlingsprogrammen för resistenta bakterier (MRSA, VRE, ESBLcarba, ESBL och handlingsprogrammet för screening av patient med vårdkontakt utomlands) och två PM om VRE+MRSA. Som bilagor läggs bl.a. olika blanketter inom området. Tanken med det nya gemensamma handlingsprogrammet är att det ska vara enklare att använda och att det ska framgå tydligt vad som skiljer sig i handläggningen vid bärarskap av de olika resistenta bakterierna. För att begränsa storleken har vi i stället för upprepningar hänvisat till andra PM inom handlingsprogrammet. Handlingsprogrammet har 18 PM (varav de flesta består av en sida) och 7 bilagor. Det är skrivet i en tänkt tidsordning från provtagning för att hitta bärarskapet fram till utskrivning och uppföljning. 23

24 Innehåller även lathund E utbildning i Basala hygienrutiner: 24

25 Smittskydd Stockholms hemsida: Ulla Britt Thollström

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

2015-12-29 www.smittskyddstockholm.se MRB. MAS-dagen 14 december 2015

2015-12-29 www.smittskyddstockholm.se MRB. MAS-dagen 14 december 2015 MRB MAS-dagen 14 december 2015 MRB i SLL 2007-2015 (nov) 3000 2500 2000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1500 1000 500 0 6 12 16 36 MRSA VRE ESBL ESBLcarba Antal rapporterade fall ESBL per

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg. ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa

Läs mer

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag. Camilla Artinger Hygien- och smittskyddsjuksköterska

Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag. Camilla Artinger Hygien- och smittskyddsjuksköterska Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag Camilla Artinger Hygien- och smittskyddsjuksköterska Bakgrund Ökad antibiotikaresistens i Sverige Lokala dokument revideras sällan Smittvägarna är oklara

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Hösten 2017 Vårdhygiens organisation i regionen Vårdhygien/Smittskydd är länsövergripande Hygiensjuksköterskor: Anita Johansson Britt-Inger By Katrin Ohlsson

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette

Läs mer

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn 2016-11-17 Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska Resistenta bakterier bokstavsbakterier som orsakar problem i dag (Oftast bärarskap) MRSA = Methicillin

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Ingegerd Hökeberg Smittskyddsenheten

Ingegerd Hökeberg  Smittskyddsenheten 28-2-29 Meticillinresistenta stafylokocker År 27 diagnostiserades 353 personer med MRSA att jämföra med 36 året innan. Ökningstakten har under de senaste åren legat runt 15 %. Således ser vi ett trendbrott

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna? Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten 1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva

Läs mer

MRSA 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-03-25

MRSA 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-03-25 MRSA 2013 2013 har 72 fall av MRSA anmälts till smittskyddsenheten. Tre av fallen har visat sig vara transienta bärare*. De sista tre åren har antal fall ökat något i Östergötland. Det har inte skett några

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom sugfötter klibbar fast i miljön Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 Bildar biofilm..., blir

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av

Läs mer

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling

Läs mer

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska (fast vårdkontakt) fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), patientansvarig läkare och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien

Läs mer

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga

Läs mer

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är

Läs mer

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva

Läs mer

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), MRSA-PAL (patientansvarig läkare) och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien meddelar

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta?

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,

Läs mer

Flödesschema vid smittspårning

Flödesschema vid smittspårning Flödesschema vid smittspårning Högbo 150311 Therese Malm Smittskydd Mål Den övergripande målsättningen för smittspårning är att finna de personer som är smittade för att ge dem lämplig vård och förhållningsregler

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Problem, behov och förebyggande åtgärder Eva Melander, Verksamhetschef, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Neonatalvården värsta risken för VRI och utbrott.

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi,

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Daniel Heimer Avdelningen för Vårdhygien, Västerås 1 Spridning av gramnegativa bakterier på neonatalavdelningar Jönköping juni 2008 E-coli ESBL Sahlgrenska barnkirurgen

Läs mer

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg MRSA - utbrott på neonatalenheten 2011-2012 Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Ingrid Ekfeldt Hygiensjuksköterska Vårdhygien 2013-03-21 Neonatalenheten

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,

Läs mer

Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm,

Läs mer

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2 MRSA I nformation till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2 D u eller en närstående har blivit smittad av MRSA M ånga frågor

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009 Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? JA! Antibiotika resistens WHO: ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa Rapport 2009 25 000 européer dör årligen. 1,5 miljarder euro per

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten MRB-teamets verksamhet ANDERS NYSTEDT MRB-gruppen och MRB-teamet

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP. 2011-05-05 Smittskyddsenheten

Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP. 2011-05-05 Smittskyddsenheten 1 Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP 2 Hepatit virus Hepatit A B C D E Antal anmälda 2010 3 83 72 1 0 3 Hepatit B Sverige Gävleborg Antal i Sverige 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990 1995 2000

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Dokumentnamn: MRSA Riktlinjer Utfärdande PE: Centrum för hälso- vårdutveckling Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien Östergötland Målgrupp: Vårdgivare inom Region Östergötland

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2 DOKUMENTET ÄR UNDER REVIDERING Märk journalen under OBS-knapp! Gäller samtliga MRB! Bärarskap av MRSA, VRE, ESBL Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns på webben MRB=Multi Resistenta

Läs mer

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 2 28 Innehåll Multiresistenta bakterier (MRB)...1 Hur vanligt är det med MRB?...1 Hur förhindrar man spridning av MRB?...2 a)

Läs mer

Smittspårning Grundkurs regelverk

Smittspårning Grundkurs regelverk Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan

Läs mer

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -

Läs mer

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,

Läs mer