Rådgivningssjuksköterskor

Transkript

1 Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo

2 Webbsidan

3

4 Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader. Telefontolk Trött Mager Ont i ländryggen Svettas ibland Hälsosamtal är ännu inte gjort Blodprov nästan normala Röntgen ländrygg normal Vad göra? Tuberkulos utredning HIV test

5 Kvinna 18 år från Eritrea Snuva och hosta i 1 månad Trött Aptitlös Illamående och kräks på morgnarna Vad ska man göra?

6 Tuberkulos Bakterie Mycobacterium tuberculosis Växer långsamt I sällsynta fall andra mycobacterier Mycobacterium bovis Mycobacterium africanum Lungor, lungsäck Hosta = kan smitta Spridd miliär Ofta smittsam Dessa smittar inte Skelett Urinvägar, tarm Hjärnhinnor 6

7 Wallgrens tidtabell

8 Tuberkulos och smittskyddslagen Läkare ska anmäla enl. SmL (Allmänfarlig sjukdom) Gratis besök Gratis behandling mot tuberkulos Patienten måste få information om sin infektion Patienten måste få och ska följa förhållningsregler Komma på regelbundna läkarbesök Inte ändra medicinering mot tuberkulos Patienten/sjukvården måste informera de/dem som utsatts för smitta (smittspåra)

9 Tuberkulossjukdom som kan vara smittsam Lungtuberkulos Droppsmitta Hostande vuxna Öppen tuberkulos Långvarig kontakt Förhindra smitta Hosta i Armveck Näsduk Handduk Andningsskydd PPF3 (3M) Enkelrum Isolering Behandling dagar

10

11

12 Latent tuberkulos Infektion som ger positiv PPD test (tuberkulinreaktion) utan kliniska eller röntgenologiska tecken på aktiv sjukdom

13 Patienter med latent tuberkulos Är friska, kan vaccineras Kan inte sprida tuberkulos Har en positiv tuberkulintest (PPD)

14 Riskfaktorer vid latent tbc för att insjukna i tbc Barn och ungdom < 19år Nyligen genomgången förlossning Nysmittad Samtidig sjukdom som påverkar motståndskraften exempelvis HIV, diabetes, cancer, grav undernäring Kan utveckla aktiv tuberkulos om pat. inte får behandling för latent tuberkulos. Risken är störst de första två åren efter smittan Tibinide i 6 månader (9 månader vid nedsatt infektionsförsvar) Tibinide + Rifampicin i ett kvartal

15 Tuberkulos diagnos Långvarig hosta PPD Lung röntgen Upphostningsprov, Bronkoskopi, VSK Mikroskopi PCR Odling Upp till 8 veckor Typning Andra sjukdomssymtom Ryggont, tarmsjukdom, urogenital sjukdom, viktnedgång, meningit med mera Prov PPD, IGRA test, rtg, odling, PCR från infektion

16 Hur går det för dessa patienter? Mannen Kotkompression Trycker på ryggmärgen Opereras på neurokirurgen Behandling mot tuberkulos Kvarstående svaghet i benen Smittspårning? Kvinnan Har lungtuberkulos Upphostningar visar bakterier Behandling i 6 månader Besvärsfri. Smittspårning?

17 Strategier för tuberkulos kontroll Snabbt identifiera och behandla smittsamma tbc-fall Smittspåra, fånga källor och sekundärfall Behandla högriskgrupper

18 Riskgrupper som ska hälsoundersökas avseende tbc Personer som bott eller vistats i riskländer eller riskmiljöer De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Riskutsatta miljöer exempelvis fängelser och flyktingläger Sätt PPD Lung rtg av immunsupprimerade och om PPD > 10 mm Klinisk undersökning av de med positiv PPD Eventuellt IGRA test

19 BCG Vaccination Skyddar främst små barn mot tbc meningit och miliar tbc Skyddseffekten är begränsad hos vuxna Personal på lungkliniker/infektionskliniker/patologavdelningar Möjligtvis en del andra högt exponerade grupper

20 Antal i Sverige Antal i Gävleborg Tuberkulos Sverige och Gävleborg Gävleborg Sverige

21 Sverige - Tbc bakgrund Sverigeststistik visar halvår Födda i annat land Födda i Sverige Reviderad

22 Gävleborg - Tbc bakgrund, uppdaterad Tbc Gävleborg smittland, uppdaterad Okänd Födda i annat land Födda i Sverige Uppgift saknas Smittad utomlands Smittad i Sverige

23 Tbc Gävleborg - Typ av infektion, uppdaterad Akut sjukdom Symtomfri Återinsjuknad

24 Resevaccination Bedöm patientens immunsystem och risker Jämför med vistelseort och vistelsetid Grundvaccin MPR Influensa? Hepatit A Hepatit B längre tid 3 veckor, sexuellt umgänge, grupp som rekommenderas vaccination, tatueringar, sjukvård mm

25 Vaccination Influensa Pneumokock

26 Normalflora Bakterier Mag-tarm: =10 14 gramnegativer, enterokocker, anaerober Hud: = 10 stafylokocker, streptokocker, propione. mm per kvadrat centimeter Minst 10 ggr fler än våra egna celler Ca 40 miljoner gener Människan ca gener Virus och svamp 12 Nyfött barn Hemkommen från 3 månader i Indien Vårdavdelning på medicin IVA/HIA Läkare Sjuksköterska Undersköterska

27 Bakterier bärarskap jämfört med infektion Bärarskap Vi bär alla på 2 kg bakterier De finns i lagom mängd Balans mellan bakterierna Vi har nytta av dem om de finns på rätt ställe i rätt mängd Infektion Bakterier som växer till och börjar göra ofog på de ställen där de normalt ska finnas Bakterier tar sig till ställen i kroppen där de inte ska finnas.

28 ESBL bildande bakterier

29 Resistens mekanismer Ändrar receptorer så penicilliner inte fäster MRSA PNSP VRE Förstör betalaktam antibiotika ESBL Förstör även karbapenem antibiotika ESBL Carba

30

31 ESBL: Extended spectrum betalaktamases ESBL Carba: ESBL som förstör Carbapenemer (Ex. Tienam) ESBL Protein som tillverkas av tarmbakterier gramnegativa bakterier. Ofta E. Coli och Klebsiella Pneumoniae Är enzym som bryter ner en viktig beståndsdel i penicillin och cefalosporin Betalaktam ringen bryts Generna för att tillverka enzym finns ofta i små säckar i bakterierna så kallade plasmider De sprids lätt till andra bakterier ESBL Carba = Enzym (Carbapenemas) bryter ner carbapenem antibiotika = Tienam, Meronem

32 ESBL och ESBL bildande bakterier Bärarskap innebär Smitta Mat, dryck, kontakt Diagnos: Odling urin, avföring, sår, blod Sjukdom kan uppstå Samma som bakterien brukar orsaka UVI Blodförgiftning (sepsis) Diagnos odling

33 ESBL och ESBL carba handläggning Informera patienten om vad ESBL är och att det i sig inte är farligt Informera att patienten bör meddela nya vårdgivare om ESBL bärarskapet inför antibiotikabehandling, sjukhusvård eller kirurgi Ta relevanta odlingar innan antibiotikabehandling Sätt rätt diagnos och märk journalen Vid behov behandla med rätt antibiotika Eventuellt enkelrum och egen personal

34 Hud- och mjukdelar

35 Stafylococcus aureus gula stafylokocker En av våra vanligaste omgivningsbakterier Bärarskap vanligt näsa skadad hud, eksem, småsår Vårdpersonal, dialyspatienter, injektionsmissbrukare, diabetiker

36 Infektioner Sårinfektioner Furunkler Impetigo Abscesser Skelettinfektion benröta Protesinfektioner Sepsis Lunginflammation Endocardit Meningit

37 Spridning av stafylokocker Kontakt smitta Direkt Indirekt Lever minst 6 veckor på torrt tyg

38 Förebygga spridning Basala hygienregler alltid vad betyder det? Beskriv arbetet på Hälsocentralen Hur skapar vi direkt kontakt smitta Hur skapar vi indirekt kontaktsmitta Lokalanvändning vad görs vad Bra metoder vad betyder det? Planera arbetet Patient flöde Väntrum Undersökningsrum Behandlingsrum

39 Konkret Rena arbetskläder Avtorkningsbara möbler Endast det som behövs för en patient på u:sök rum Byt allt mellan patienter Desinfektera flergångsmaterial mellan patienter Förvara materialet korrekt Lätt att göra rätt: tvål, desinfektionsmedel, plastförkläde, material för att ta hand om patientens besvär lättåtkomligt och bara det som behövs tas fram för varje patient. Följs basala hygienrutiner alltid Planera patientflödet om möjligt.