Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Transkript

1 Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare

2 Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland ger bakterier problem Bölder och sårinfektion Halsinfektion Urinvägsinfektion Underlivsinfektion Lunginflammation Blodförgiftning

3 Resistens och multiresistens Resistens Bakterie överlever även om vi försöker döda den med antibiotika tål de antibiotika vi oftast använder Multiresistens Bakterien överlever tål många olika antibiotika i vissa fall finns inga antibiotika kvar som kan döda bakterien

4 Hur får man resistenta bakterier? Spridning och tillväxt Direkt Indirekt Droppsmitta Aerosol Luftburen smitta Livsmedelssmitta Antibiotikas betydelse Hygien eller brister i hygien Lokalvård Livsmedelshygien

5 Bärarskap jämfört med infektion Bärarskap Vi bär alla på 2 kg bakterier De finns i lagom mängd Balans mellan bakterierna Vi har nytta av dem om de finns på rätt ställe i rätt mängd Infektion Bakterier som växer till och börjar göra ofog på de ställen där de normalt ska finnas Bakterier tar sig till ställen i kroppen där de inte ska finnas.

6 Olika bakterier som kan bli resistenta Motståndskraftiga mot antibiotika Stafylokocker Hud Pneumkocker Luftvägar Enterokocker Urinvägar och blod Tarmbakterier stavformiga Urinvägar, blodförgiftning MRSA PNSP VRE E. Coli, Klebsiella med flera

7 Kroppens immunförsvar räcker för Många virus Många bakterieinfektioner Medel mot virus HIV Hepatit Herpes Att bli frisk igen Medel mot bakterier Antibiotika Bara när antibiotika gör nytta Rätt antibiotika mot bakterier som inte är resistenta

8 Skillnad i behandling Hudbölder Stafylokocker MRSA Lunginflammation Pneumokocker PNSP Urinvägs- Blodinfektion Enterokock VRE E. Coli E.Coli ESBL Hudböldbehandling Heracillin Vancomycin Behandling lunginflammation Vanligt penicillin Olika reservpreparat Behandling Urinväg- Blodinfektion Ampicillin eller Vancomycin Reservpreparat Flera olika läkemedel Enstaka breda eller inget alls

9 Undvika spridning av bakterier Hygien Handhygien Tvål och vatten Handsprit Lokalvård Ordentlig rengöring Punktdesinfektion Antibiotika när det behövs Rätt antibiotika Tillräckligt länge STRAMA

10 Smittskyddslagen Anmälningspliktig Allmänfarlig Gratis behandling Förhållningsregler

11 Multiresistenta bakterier Gävleborg ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE

12 90 Incidens av MRB i Gävleborg ESBL MRSA VRE PNSP

13 Basala hygienrutiner SOSFS 2007:19 Handhygien tvätt och desinfektion av händer och underarmar Handskar Handskar användes vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Engångsförkläde Engångsförkläde används vid direkt kroppskontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Arbetskläder Ska bära korta ärmar vid patientnära vård

14 Handhygien Handdesinfektion med alkohol - skonsamt - effektivt - snabbt, enkelt - >2ml Handtvätt vid synlig smuts - flytande tvål - pappershanddukar - Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion.

15 Handskar Byte av handskar mellan rent och orent arbete Byte av handskar mellan olika arbetsmoment hos samma boende Byte av handskar mellan boende/brukare Handskar skyddar inte alltid mot smittspridning Handsken får inte desinficeras

16 Punktdesinfektion Torka upp spill av kroppsvätskor direkt

17 Livsmedelshantering Hur är personalens och patienternas hygien i förhållande till livsmedelshantering Buffé innebär större risker än servering. Buffé finns ibland i form av frukostbuffé eller kvällsfika som patienter och eller anhöriga tar själv. Har patienter möjlighet att tvätta eller sprita händerna före maten och efter toabesök?

18 Handhygien Bild från Akademiska sjukhusets patientbroschyr

19 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow

20 Socialstyrelsens förslag till Svensk handlingsplan mot antibiotika resistens ÖVERVAKA! MINSKA BEHOVET AV ANTIBIOTIKA! ANVÄND ANTIBIOTIKA RÄTT! Resistens-utveckling Allmän hälsovård Antibiotikaförbrukning Vaccinationsprogram Aktiviteter för att förhindra vårdrelaterade infektioner Diagnostik Nationella och lokala rekommendationer Strama BVC Förskole-program Uppföljning av diagnostiska metoder Hygienrutiner

21 Escherichia coli: percentage of invasive isolates with resistance to thirdgeneration cephalosporins, EU/EEA, 2010 (top), 2013 (bottom)

22 Kinolonresistens Kinolonresistens E Coli 2002 och 2012

23 450 Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J01 exkl metenamin) Recept/1000 inv/12 månader (jan-dec) Källa: ehälsomyndigheten, Concise, Alla utfärdare exkl veterinärer Recept/1000 invånare jan dec jan dec jan dec Stockholm Skåne Uppsala Riket Gotland Västmanland Västra Götaland Halland Blekinge Östergötland Södermanland Kalmar Örebro 23 Kronoberg Värmland Jönköping Västernorrland Norrbotten Dalarna Gävleborg Jämtland Västerbotten

24

25 Strama App

26 Strama App

27 Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader. Telefontolk Trött Mager Ont i ländryggen Svettas ibland Hälsosamtal är ännu inte gjort Blodprov nästan normala Röntgen ländrygg normal Vad göra? Tuberkulos utredning HIV test

28 Kvinna 18 år från Eritrea Snuva och hosta i 1 månad Trött Aptitlös Illamående och kräks på morgnarna Vad ska man göra?

29 Tuberkulos

30 Tuberkulos Bakterie Mycobacterium tuberculosis Växer långsamt I sällsynta fall andra mycobacterier Mycobacterium bovis Mycobacterium africanum Lungor, lungsäck Skelett Urinvägar, tarm Hjärnhinnor Spridd - miliär 30

31 Tuberkulos och smittskyddslagen Läkare ska anmäla enl. SmL (Allmänfarlig sjukdom) Gratis besök Gratis behandling mot tuberkulos Patienten måste få information om sin infektion Patienten måste få och ska följa förhållningsregler Komma på regelbundna läkarbesök Inte ändra medicinering mot tuberkulos Patienten/sjukvården måste informera de/dem som utsatts för smitta (smittspåra)

32 Tbc spondylit Tbc meningit Uro-genital tbc Tarm tuberkulos Tuberkulos som inte smittar

33 Tuberkulossjukdom som kan vara smittsam Lungtuberkulos Droppsmitta Hostande vuxna Öppen tuberkulos Långvarig kontakt Förhindra smitta Hosta i Armveck Näsduk Handduk Andningsskydd PPF3 (3M) Enkelrum Isolering Behandling dagar

34 Lungröntgen

35

36 Tid till insjuknande Smitta och insjuknande i tbc (3-8 veckor) 3 månader 2 år och längre Alla som exponeras blir inte smittade Grad av smittsamhet och grad av exponering avgör Alla som blir smittade blir inte sjuka

37

38 Latent tuberkulos Infektion som ger positiv PPD test (tuberkulinreaktion) utan kliniska eller röntgenologiska tecken på aktiv sjukdom

39 Patienter med latent tuberkulos Är friska, kan vaccineras Kan inte sprida tuberkulos Har en positiv tuberkulintest (PPD) Kan utveckla aktiv tuberkulos om pat. inte får behandling för latent tuberkulos. Risken är störst de första två åren efter smittan Tibinide i 6 månader Ribinide + Rifampicin i ett kvartal

40 Riskfaktorer för att insjukna i tbc Barn och ungdom < 19år Nyligen genomgången förlossning Nysmittade Samtidig sjukdom som påverkar motståndskraften, exempelvis HIV, diabetes, cancer, grav undernäring

41 Wallgrens tidtabell

42 Hur går det för dessa patienter? Mannen Kotkompression Trycker på ryggmärgen Opereras på neurokirurgen Behandling mot tuberkulos Kvarstående svaghet i benen Smittspårning? Kvinnan Har lungtuberkulos Upphostningar visar bakterier Behandling i 6 månader Besvärsfri. Smittspårning?

43 Tuberkulos diagnos Långvarig hosta PPD Lung röntgen Upphostningsprov, Bronkoskopi, VSK Mikroskopi PCR Odling Upp till 8 veckor Typning Andra sjukdomssymtom Ryggont, tarmsjukdom, urogenital sjukdom, viktnedgång, meningit med mera Prov PPD, IGRA test, rtg, odling, PCR från infektion

44 Strategier för tuberkulos kontroll Snabbt identifiera och behandla smittsamma tbc-fall Smittspåra, fånga källor och sekundärfall Behandla högriskgrupper

45 Riskgrupper som ska hälsoundersökas avseende tbc Personer som bott eller vistats i riskländer eller riskmiljöer De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Riskutsatta miljöer exempelvis fängelser och flyktingläger Sätt PPD Lung rtg av immunsupprimerade och om PPD > 10 mm Klinisk undersökning av de med positiv PPD Eventuellt IGRA test

46 Vilka ska remitteras till specialist klinik Härkomst från högincidensområde TBC-incidens >100 / invånare OCH Riskfaktorer för utvecklande av tuberkulos Barn och ungdom < 19 år Nysmittad Nyligen genomgången förlossning < 6 månader Samtidig sjukdom som påverkarmotståndskraften mot tuberkulos Exempelvis:HIV, diabetes typ 1, njursvikt, malignitet, grav undervikt, fibrotiska lunginfiltrat, genomgången mag-tarmkirurgi, immunmodulerande läkemedelsbehandling.

47 BCG Vaccionation Skyddar främst små barn mot tbc meningit och miliar tbc Skyddseffekten är begränsad hos vuxna Personal på lungkliniker/infektionskliniker/patologavdelningar Möjligtvis en del andra högt exponerade grupper

48 BCG vaccination 10 % får inget ärr Tuberkulinreaktionen försvinner efter några år men variationen är stor

49 Vilka barn ska vaccineras? Ovaccinerade med PPD < 6mm Man ska inte revaccinera

50 800 Statistik över tuberkulos Tuberkulos Sverige och Gävleborg 40 Antal i Sverige Antal i Gävleborg Gävleborg Sverige

51 Tbc smittland Smittland 50 0 Eritrea Somalia Sverige Thailand Okänd Topp 5

52 Tbc vanligaste smittland Gävleborg Somalia Sverige Burma Uganda Eritrea Thailand Etiopien

53 35 Tb Gävleborg -bakgrund Okänd Födda i annat land Födda i Sverige Tb Sverigestatistik - bakgrund, 2014 ej uppdaterad Födda i annat land Födda i Sverige

54 35 Tb Gävleborg - Smittland Uppgift saknas Smittad utomlands Smittad i Sverige Tb Gävleborg - Typ av infektion Akut sjukdom Symtomfri Återinsjuknad

55 Födelseland TBC-patienter X-län n=189

56

57

58

59 Våren!