08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Transkript

1 Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Ing-Marie Einemo Madelene Hagman

2 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

3 Vi är omgivna av bakterier Miljöbakterier vatten, jord, djur nästan aldrig sjukdomsframkallande hos människa Normalflora tarm, mun, näsa, underliv, hud 2 kg bakterier bara i tarmen 10 gånger fler bakterier än celler i kroppen livsnödvändiga för skydd mot infektioner, matsmältning m.m.

4 Vad gör oss sjuka? Smittor från andra virus Vår egen normalflora hamnar på fel ställe hudbakterier i sår sårinfektion näsbakterier i lungan lunginflammation tarmbakterier i urinen urinvägsinfektion Ny kontakt med andras flora rubbad tarmflora vid resa barnbarns näsbakterier gör mor- och farföräldrar sjuka nya hudbakterier (stafylokocker) kan ge hudinfektioner

5 Varför blir vi inte alltid sjuka? Skyddande barriärer hud, slemhinna, magsyra, immunförsvar, normalflora Kan slås ut främmande material (urinkateter, infarter) läkemedel (sätter ner immunförsvaret) antibiotika (slår ut normalfloran)

6 Olika typer av smitta Mässling, vattkoppor, tuberkulos Kontaktsmitta direktkontakt, händer Droppsmitta hosta, nysning, kräkning armslängds avstånd Luftburen smitta små droppar (aerosoler) håller sig svävande i timmar Smitta via mat och dryck Helt dominerande Kan sprida magsjuka till många

7 Hur skyddar vi oss mot smitta? Livsmedelshygien Host- och nysetikett Rena händer

8 Handsprit eller handtvätt? Handsprit effektivt mot bakterier och virus undantag: vinterkräksjukevirus återfettande och skonsamt mot huden Handtvätt med tvål och vatten minskar mängden bakterier och virus på huden oftast fullt tillräckligt i samhället uttorkande

9 Systematiska litteraturgenomgångar visar att det fungerar Cochrane-analys (67 randomiserade, kontrollerade studier granskades): Handtvätt minskar spridningen av luftvägsvirus Osäkert vad handsprit tillför utöver vanlig tvätt Jefferson et al. Cochrane Database Syst Rev. 2011;7:CD Kunskapsunderlag från Norska Folkehelseinstituttet om hygien i förskolor och skolor (6 systematiska översikter av hög kvalitet): Handtvätt och undervisning i hygien minskar antalet luftvägs- och tarminfektioner med 10-50% i förskolan Kombination av handtvätt, handsprit och hygienutbildning minskar sjukfrånvaron med 30-50% bland skolbarn

10 Några särskilda smittor Luftvägsinfektioner Magsjuka Multiresistenta bakterier Blodsmittor

11 Luftvägs- infektioner

12 Luftvägsinfektioner

13 Hur smittar luftvägsinfektioner? Droppsmitta Kontaktsmitta Luftburet? möjligt, men bevis saknas

14 Hur smittar luftvägsinfektioner? Droppsmitta hosta, nysning på nära håll Kontaktsmitta virus finns i miljön runt den sjuke överlever ca en timme Hur ofta rör vi oss i öga, näsa, mun? 15 gånger i timmen!

15 Hur skyddar vi oss mot luftvägsinfektioner? Hosta och nys i armveck eller engångspapper Skydda ögon, näsa, mun vid risk för hosta, nysning, stänk Tvätta händerna Utomhusvistelse Sjuka barn hemma i regel allmäntillståndet som avgör

16 Streptokocker Kan ge luftvägsinfektioner halsfluss, öroninflammation, scharlakansfeber eller hudinfektioner svinkoppor, stjärtfluss, rosinfektion Friska bärare är vanligt inte sjuka positivt test kan sprida smitta, men lägre risk än någon som är sjuk

17 Streptokocker minskad smittspridning Droppsmitta Kontaktsmitta Barn med symtomgivande infektion hemma tills friska 2 dygns antibiotikabehandling

18 Streptokocker fler fall än vanligt Barn med symtom skall bli undersökta och vid behov behandlade Nästan aldrig aktuellt med provtagning utan symtom många friska bärare som inte skall behandlas

19 Magsjuka

20 Magsjuka Magsjuka orsakas i regel av virus vinterkräksjuka (calicivirus, norovirus) rotavirus Plötslig debut Kräkningar och diarréer Relativt kortvarigt men kan ibland bero på bakterier (eller parasiter) Campylobakter Salmonella EHEC Cryptosporidier Främst diarré Feber, ont i magen Mer långdraget

21 Virus Bakterier Miljoner virus i en droppe kräkning eller avföring 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk Överlever i miljön Tål handsprit Mekanisk rengöring viktig Bakterier i avföringen Många bakterier ( ) krävs för att bli sjuk Smitta ffa om bakterien får växa till i mat Känsliga för tvål, handsprit, uttorkning

22 Vinterkräksjuka 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk. Den mängd virus som får plats på ett knappnålshuvud räcker för att smitta mer än personer.

23 Smittspridning vinterkräksjuka Kontaktsmitta via händer Droppsmitta från kräkning Via livsmedel

24 Minska smittspridningen av magsjuka Noggrann handhygien i samband med toalettbesök engångshanddukar tvål och vatten toalettlock stängt vid spolning Torka snabbt upp efter spill. Gnugga! Sjuka barn hemma tills: 48 timmar efter sista symtom äter och dricker pigga virus kan utsöndras i avföringen länge, men utan diarré sprids sällan smitta

25 Minska smittspridningen av magsjuka Vid utbrott fler fall än vanligt Mathantering handhygien personal lägger upp till barnen ta fram små mängder som går åt eller slängs Uppehåll med ev. tandborstning Finns möjlighet till utökad städning?

26 Antibiotikaresistenta bakterier

27 Resistenta bakterier Bakterier som är resistenta mot antibiotika är oftast hudbakterier (MRSA) eller tarmbakterier (ESBL-bildande bakterier, VRE) Blir en del av normalfloran (bärarskap) och orsakar oftast ingen sjukdom men kan som alla andra hud- och tarmbakterier ge hudinfektioner, urinvägsinfektioner, blodförgiftning m.m. och då hjälper inte vanlig antibiotika

28 Resistenta bakterier Sprids som vanliga hud- och tarmbakterier Lika känsliga för tvål och handsprit Lika känsliga för rengöringsmedel Kan finnas utan att vi vet om det Noggrann följsamhet till hygienrutiner räcker långt!

29 Resistenta bakterier i förskolan MRSA Ingen skyldighet att informera förskolan Barn med frisk hud låg risk för spridning vanliga hygienrutiner kan delta i alla aktiviteter Eksem, andra riskfaktorer information till förskolan (med vårdnadshavarens tillåtelse) intensiv behandling av eksem Vätskande eksem, svinkoppor, bölder stanna hemma som alla andra barn

30 Blodsmitta

31 Blodsmitta Hiv, hepatit B, hepatit C Sprids via kontakt med smittat blod blod till blod stick/skärskada med blodigt instrument blodstänk på slemhinna eller i öppet sår mor-barn-smitta under graviditet eller vid förlossning sexuell smitta Ingen risk för smitta: blodstänk på hel hud saliv vanliga sociala kontakter, pussar, kramar, mat, dryck

32 Blodsmitta i förskolan Hepatit B vanligast Inga begränsningar i vanliga aktiviteter Blod skall alltid hanteras som potentiellt smittsamt och rutiner för detta skall finnas De flesta barn är vaccinerade mot hepatit B Vaccin till personal?

33 Sammanfattning Smittor sprids lätt i förskolemiljön drabbar både barn och vuxna Droppsmitta och kontaktsmitta dominerar Det finns enkla åtgärder som hjälper Handhygien