Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Transkript

1 Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning

2 Vårdrelaterad infektion

3 VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar lidande för patienter och anhöriga - Ökar risken för smittspridning av infektioner och antibiotikaresistenta bakterier. - Extra kostnad på 6,5 miljarder SEK/år

4 Framgångsfaktorer En VRI har sällan bara en orsak, hela vårdhygieniska kedjan måste därför fungera

5 VRI Hygienregler som är självklara Goda lokala förutsättningar Städning Anses som oacceptabel VRI Fokuserad ledning

6 HALT Mätning av VRI, antibiotikaförbrukning och riskfaktorer Alla särskilda boenden för äldre samt LSS-enheter erbjuds att delta.

7 Folkhälsomyndigheten: Svenska HALT i korthet

8

9 Urinvägsinfektion Vanligare hos kvinnor än hos män Vanligare hos äldre än hos yngre Oftare om svårt att tömma blåsan Orsakas oftast av bakterier som vi har i den normala tarmfloran Ganska sällan vårdrelaterad

10 Urinvägsinfektion - vårdrelaterad KAD kateter à demeure RIK ren intermittent kateterisering Stomier från urinvägarna Operativa ingrepp, skopier, prostatabiopsier

11 Antibiotika till urinvägsinfektion Mer än 50 % av antibiotikarecept till kvinnor >80 år är urinvägsantibiotika

12 Definition asymptomatisk bakteriuri (ABU) Växt av samma bakterieart, minst kolonibildande enheter per ml urin i två prov från kvinnor eller i ett prov från män Inga symptom på urinvägsinfektion som trängningar till vattenkastning eller sveda vid vattenkastning I praktiken baseras diagnosen ABU ofta på endast en urinodling

13 Förekomst av ABU i olika grupper Äldre, andel med ABU Kvinnor år: 6 7 % Kvinnor år: 8 10 % Kvinnor >80 år: % Män >70 år: 4 15 % Kroniska kateterbärare nästan 100 %

14 Förekomst av ABU i olika grupper Äldre boende på särskilda boenden, andel med ABU Kvinnor: % Män: % Kraftigt ökad förekomst vid inkontinens och rörelsehinder

15 Symptom som inte är UVI-orsakade Trötthet, förvirring, oro och nedsatt aptit utan feber hos äldre utgör inte tecken på UVI och bör inte föranleda urinprovstagning Starkt luktande urin eller grumlig urin utan andra symptom är inte orsak för antibiotikabehandling Detta gäller även patienter med KAD

16 Bakterier vid ABU ett skydd Bakterier som odlas fram från individer med ABU är lågvirulenta och utgör ett skydd mot etablering av mer virulenta bakterier i urinvägarna Behandling av ABU kan öka risken för symtomgivande UVI och att dessa orsakas av resistenta bakterier Behandlingsorsak föreligger endast i samband med urologiska ingrepp och ibland under graviditet

17 Behandling av ABU - konsekvenser Kan öka risken att få en symptomgivande UVI Kan ge biverkningar Kan öka förekomst av resistenta bakterier Onödig kostnad

18 Urintestremsor och urinodling? Testremsor och odling bör endast användas efter läkarordination Om testremsor ändå används bör man ha ett symptomformulär med tydlig indikation så att godtyckligt prov undviks Helhetsbedömning krävs en feberfri patient behöver inte ha behandling inte jourtid

19 Multiresistenta bakterier (MRB) MRSA Meticillinresistent Staphylococcus aureus ESBL Extended Spectrum Beta- Lactamase (enzym hos tarmbakterier) ESBLcarba även resistent mot carbapenemer VRE Vancomycinresistent enterokock

20 Multiresistenta bakterier Största hotet mot modern sjukvård Kan omöjliggöra protesoperationer, transplantationer, behandling mot cancer och leukemi, modern behandling mot reumatiska sjukdomar dödsfall inom EU per år redan nu

21 12000 MRB i Sverige ESBL ESBLcarb MRSA VRE

22 45 MRB på Gotland ESBL ESBLcarb MRSA VRE

23 Arbetet mot antibiotikaresistens vilar på tre ben Att inte sprida resistenta bakterier i vården Mått: vårdrelaterade infektioner Minska det totala antibiotikatrycket Mått: antal utköpta antibiotikarecept per 1000 invånare och år Förbättra kvalitet på förskrivning Mått: målsättning för vissa typer av antibiotika mot vissa infektioner hos vissa patienter

24 Staphylococcus aureus gula stafylokocker Hudbakterie Sårinfektioner, bölder, infekterade eksem Infektion i skelett, leder, hjärtklaffar

25 MRSA i Europa 2017

26 Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Bryter ned penicilliner Ger svårbehandlade infektioner Sprids från händer, kläder, föremål Sår/eksem - ökad smittrisk Utlandssmitta Vårdsmitta ovanlig i Sverige Hund, gris, häst, igelkott kan vara bärare Bärarskap journalmärkning, rutin för avskrivning

27 Escherichia coli Klebsiella pneumoniae Tarmbakterier ingår i normalfloran Urinvägsinfektion Blodförgiftning Bukinfektioner utgående från gallvägar och tarm

28 Klebsiella med ESBL i Europa 2017 Smittskydd och Vårdhygien

29 Klebsiella med ESBLcarba i Europa 2017

30 ESBL och ESBLcarba Enzym bildas av bakterien, bryter ned antibiotika Anlag att bilda enzym kan smitta mellan bakterier E. coli och Klebsiella kan bilda enzymet Svårbehandlade infektioner men oftast inga symptom hos bärare Sprids från händer, föremål och livsmedel Utlands- och vårdsmitta Bärarskap journalmärkning, ingen avskrivning

31 Enterokocker Streptokock som ingår i tarmens normalflora Urinvägsinfektion, sepsis, endokardit God överlevnad i miljön - intorkning, 60 C

32 VRE i Europa 2017 Smittskydd och Vårdhygien

33 Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Svårbehandlade infektioner Sprids genom kontakt med avföring, dålig handhygien, intag av livsmedel Utlandssmitta men också inhemsk Utbrott inom vården senast Huddinge -> Nyköping, Örebro och Umeå Bärarskap - journalmärkning, ingen avskrivning

34 VRE ökad risk Nedsatt immunsystem Lång vårdtid Antibiotika stör tarmfloran

35 Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006

36 Vårdtagare med resistenta bakterier har lika stor rätt till vård och omsorg skall prioriteras på samma sätt Även en vårdtagare med multiresistenta bakterier har rätt till en vård med värdighet

37 Hygienrond/Egenkontroll Lokala förutsättningar + utrustning (Tvättställ, tvål, handsprit, ytdes.) Basala hygienrutiner: Information, självskattning, uppföljning, diskussion på APT Vårdtagarens handhygien Klädregler/Arbetsdräkt Sköljrum: Spol- och diskdesinfektor Städning/Rengöring Förrådshållning Tvätthantering Kök Sårvård Blodprovstagning/injektion Urinvägsinfektioner