VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika"

Transkript

1 VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

2 Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera och förebygga urinretention Behandling av urinretention och urininkontinens Urinkateter på strikt indikation Omvårdnad och dokumentation Diagnosticering och behandling av VUVI

3 Vårdrelaterad urinvägsinfektion En vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en infektion som patienten fått i samband med sin sjukhusvistelse och eller i samband med kateterbehandling Definition Symtomgivande bakteriuri -48 timmar eller senare efter inskrivning eller -Hos patienter med KAD eller -Efter katetrisering av urinvägarna

4 Vårdrelaterad urinvägsinfektion Den vanligaste VRI patienterna drabbas av. VUVI, lunginflammation och infektioner i hud och mjukdelar står tillsammans för över hälften av alla VRI. VUVI tillhör en av de allvarligare infektioner en patient kan drabbas av. (sepsis, pyelonefrit)

5 Bakgrund VUVI Andel VUVI av alla vårdrelaterade infektioner: - inom akutsjukvården % - inom geriatrik, rehab och äldreboende 55 % Behandling med KAD orsakar 80 % av VUVI Vid VUVI är risken för urosepsis 1-5 % som medför ökad morbiditet och mortalitet (Saint 2000). VUVI leder till 1-5 dagar längre vårdtid

6 PPM-mätning i Landstinget i Värmland I Landstinget i Värmland drabbas ca 500 patienter per år av en undvikbar infektion. I Landstinget i Värmland vårdas 45 patienter varje dygn för en VRI. Den uppskattade kostnaden för vårdrelaterade infektioner i LiV är ca 24 miljoner kronor per år.

7 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Andel med urinvägskateter Div. opererande VRI Jan 12 VRI Feb 12 PPM-VRI VT12 VRI Apr 12 VRI Maj 12 VRI Juni12 VRI juli 12 VRI aug 2012 VRI sep 12 PPM-VRI HT12 VRI Nov 2012 VRI Dec januari 2013 Februari PPM-VRI VT april Maj2013 juni13 juli13 aug13 sep13 PPM-VRI HT13 nov 2013 dec 13 jan 14 feb 14 PPMVRIVT14 apr 14 maj 14 jun 14 aug 14 Andel med urinvägskateter

8 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Andel med urinvägskateter Div. medicin VRI Jan 12 VRI Feb 12 PPM-VRI VT12 VRI Apr 12 VRI Maj 12 VRI Juni12 VRI juli 12 VRI aug 2012 VRI sep 12 PPM-VRI HT12 VRI Nov 2012 VRI Dec januari 2013 Februari PPM-VRI VT april Maj2013 juni13 juli13 aug13 sep13 PPM-VRI HT13 nov 2013 dec 13 jan 14 feb 14 PPMVRIVT14 apr 14 maj 14 jun 14 aug 14

9 120,00% 100,00% 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% Andel med urinvägskateter SiT VRI Jan 12 VRI Feb 12 PPM-VRI VT12 VRI Apr 12 VRI Maj 12 VRI Juni12 VRI juli 12 VRI aug 2012 VRI sep 12 PPM-VRI HT12 VRI Nov 2012 VRI Dec januari 2013 Februari PPM-VRI VT april Maj2013 juni13 juli13 aug13 sep13 PPM-VRI HT13 nov 2013 dec 13 jan 14 feb 14 PPMVRIVT14 apr 14 maj 14 jun 14 aug 14

10 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Andel urinvägskatetrar i LiV

11 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Andel urinvägskatetrar Sjukhuset i Arvika

12 Mål Förstå betydelsen av att förebygga VUVI. Kunna identifiera riskgrupper för VUVI. Vidta adekvata åtgärder för att minimera risk för VUVI.

13 Varför är det viktigt att följa åtgärderna? VUVI leder till ökad sjuklighet, förlängd vårdtid, ökade kostnader och ökad dödlighet VUVI är orsak till många antibiotikakurer och driver därför på utvecklingen av antibiotikaresistens Hantering av infekterad urin innebär ökad risk för spridning av resistenta bakterier

14 Styrande regelverk Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Trädde i kraft 1 jan 2011 SOSFS 2007:19: Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården m.m.

15 Att bara mäta räcker inte längre. Vården måste använda resultaten från mätningarna för att göra vården säkrare. SKL Statens kommuner och landsting Birgitta Sahlström, Smittskydd Värmland

16 Birgitta Sahlström, Smittskydd Värmland

17 Hur undviker vi VRI? Tidig identifiering av riskpatient Basala hygienrutiner Följsamhet till rutiner ex. SKL:s åtgärdspaket. God handhygien Rationell antibiotikabehandling

18 En grundstomme för alla åtgärdspaket är hur viktigt det är att följa basala hygienrutiner och klädregler, som reglerar klädsel och hygien för personalen i hälso- och sjukvården. Om dessa regler följs, minskar risken för smittspridning. SKL Statens kommuner och landsting

19 Obligatoriska åtgärder VUVI Identifiera patient med risk för VUVI Förebygga och diagnostisera urinretention. Behandla urinretention korrekt Utred urininkontinens Behandla med urinkateter endast på strikt indikation efter ordination av läkare Ge korrekt omvårdnad vid behandling med urinkateter Dokumentera i patientens journal Gör en korrekt diagnostik Ge korrekt behandling

20 Förhindra VUVI genom nedanstående punkter 1. Identifiera patient med risk 2. Diagnostisera och förebygga urinretention 3. Behandling av urinretention 4. Urinkateter/kvarkateter på strikt ordination

21 Förhindra VUVI forts 5. Omvårdnad och dokumentation 6. Diagnostisering och behandling av VUVI 7. Utredning och behandling av urininkontinens

22 1. Identifiera patienter med risk för vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Ofullständig blåstömning. Urininkontinens Övriga

23 Ofullständig blåstömning Neurogena sjd; MS, Parkinson, Stroke Neurogena skador; förvärvade, medfödda Anatomiskt hinder i urinröret Framfall Blåsdivertiklar Postoperativt Post partus Läkemedel Smärta Förstoppning Sänkt medvetande

24 Övriga tillstånd som ökar Svår sjukdom, intensivvård Undernäring Nedsatt immunförsvar Menopausala kvinnor Antibiotikabehandlade patienter Diabetes

25 2. Diagnostisera och förebygg urinretention Urinretention differentialdiagnos vid buksmärta

26 Akut urinretention Oförmåga att tömma urinblåsan. Ger oftast smärta i urinblåsan.

27 Kronisk urinretention Ofullständig blåstömning Ingen smärta över urinblåsan Mer än 300 ml i residualurin Medför ökad risk för asymtomatisk bakteriuri och UVI Ökad risk för urininkontinens

28 Förebygga övertänjning av urinblåsan Systematisk övervakning med bestämda tidsintervaller minskar risken för urinretention Residualurinkontroll genom ultraljud eller intermittent kateterisering

29 Optimering av blåstömning och miktionsmönster förebygger urinretention Tömma urin blåsan sittande eller stående. Toalettbesök i avskildhet. Regelbundna toalettvanor vid nedsatt känsel i urinblåsan. Assistans vid toalettbesök hos dementa eller förvirrade patienter.

30 forts. Regelbunden miktion Schemalagda toalettvanor Vaneträning Relaxerad tömning Framåtlutad ställning Dubbel voiding Förebygg förstoppning

31 3. Behandla urinretention korrekt 1. Optimera egen blåstömning Kateterisera vid residualurin >400 ml 2. RIK ren intermittent kateterisering 3. Suprapubiskateter 4. Kvarkateter via urethra Utvärdera behovet av kvarkateter dagligen RIK och suprapubiskateter ger färre komplikationer än kvarkateter urethralt

32 Intermittent katetrisering golden standard Mindre urinvägsinfektioner Ökad kontinens Bibehålla normal blåskapacitet Minskad risk för njurdilatation

33 4. Behandla med urinkateter endast på strikt indikation efter ordination av läkare Innan kvarkateter sätts ska värdering av andra alternativ gjorts En läkare ska ha bedömt att patientens tillstånd kräver kvarkateter Ordinationen ska innehålla typ av kateter, plan för behandlingstid

34 Ansvarsförhållanden Verksamhetschef Avdelningsläkare/ PAL Avdelningschef Sjuksköterska Undersköterska med delegat Undersköterska utan delegat

35 5. Ge korrekt omvårdnad och dokumentation till patienter som behandlas med urinkateter Personal som sätter urinkatetrar ska ha reell och formell kompetens Kateter och hjälpmedelsval Hålla sig uppdaterad vad gäller nya rön Öppen kateter eller ventil

36 Forts omvårdnad Urinuppsamlingspåsar Blåsträning Blåssköljning Patient och anhöriginformation Vid kateterdragning

37 Dokumentation (enl SOSFS 2005:24) Ordinerande läkare Indikation Beräknad behandlingstid Beräknad liggtid Insättningsdatum Katetersort, Ch och längd Typ av vätska och volym i kateterkuff Patientens upplevelser Evt problem vid katetersättningen Ventil Urinuppsamlingspåsar

38 6. Gör en korrekt diagnostik och behandling VAD ÄR VUVI? SYMTOM VID VUVI VID MISSTÄNKT VUVI - Alltid urinodling - Endast urinsticka på läkarordination

39 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED KORREKT DIAGNOSTIK? - Ökad risk för resistensutveckling. VAD ÄR ABU?

40 Ge korrekt behandling Antibiotika Behandlingstid Varför är det viktigt med rätt behandling?

41 7. Utred och behandla urininkontinens korrekt Orsak till inkontinens. Ev. bakomliggande sjukdomar Oförmåga att tömma urinblåsan

42 Behandling av urininkontinens - Toaletträning - Bäckenträning - Blåsträning - Läkemedel - Operationer

43 Inkontinensskydd Hjälpmedel ska utprovas individuellt. Utredning och behandling viktigt.

44 Förebygg VUVI! Basala hygienrutiner är A och O Undvik KAD- intermittent tömning är bättre Kort KAD-tid Slutet urinuppsamlingssystem Optimera blåstömning (följ effekten av bladderscan)

45 Tack för uppmärksamheten!

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt

Läs mer

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Kad bara när det behövs!

Kad bara när det behövs! Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna 2016-07-20 12100 1 (10) Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en vanlig vårdskada med ökad sjuklighet

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Specialist geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig

Läs mer

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala

Läs mer

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare Välkommen som patient till sjukhuset i Arvika och Torsby Här får ungefär var tjugonde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.

Läs mer

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Spec geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete Markörbaserad

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen

Läs mer

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget

Läs mer

Utvecklingskraft 2011

Utvecklingskraft 2011 Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010 Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention)

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Tappningsrutiner vid perioperativ vård 2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt

Läs mer

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Oskar Smede ST-läkare Capio Citykliniken Helsingborg Söder Strama Skåne öppenvårdsgruppen Svenska HALT (Helthcare-Associated

Läs mer

Från mätning till åtgärd

Från mätning till åtgärd Från mätning till åtgärd Workshop Inga Zetterqvist, Hygiensjuksköterska Folkhälsomyndigheten Mats Erntell, smittskyddsläkare Region Halland, ordförande Stramarådet 1 Från mätning till åtgärd Agera Mäta

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Kvinnoklinikerna Eksjö och Värnamo I teamet ingår: Eksjö: Annelie Nodén Maria Björk Inger Hansen Värnamo: Annette Johansson Ulla Mattsson Ewa Johansson - kontaktperson

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen. PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Upppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL

Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL 10 Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL 9 8 7 6 5 4 Klädregler Hygienregler Korrekt alla steg 3 2 3860 personer 640/mätning 1 PPM-BHK HT10. PPM-BHK VT11. PPM-BHK HT11. PPM-BHK VT12. PPM-BHK HT12. PPM-BHK

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Riktlinjer urininkontinens

Riktlinjer urininkontinens 17.3 2005-04-14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer urininkontinens Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Blås- och tarmdysfunktion

Blås- och tarmdysfunktion Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna

Läs mer

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19 Kateterbehandling

Läs mer

Tillsammans mot världens säkraste vård

Tillsammans mot världens säkraste vård Tillsammans mot världens säkraste vård Den svenska vården visar år efter år medicinska resultat i världsklass. På alla nivåer finns en stor skicklighet och vilja att behandla dem som behöver vård. Den

Läs mer

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Linderholm, Kvinnokliniken Växjö Fastställd av: Pär Lindgren, chefsläkare Region Kronoberg

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

nov jan sept mars maj

nov jan sept mars maj Andel patienter på med A (avd 4) i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,

Läs mer

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Valentina Soto Rosas. Amelie Magnander. Geriatriska kliniken. Smittskydd Vårdhygien

Urinvägsinfektioner. Valentina Soto Rosas. Amelie Magnander. Geriatriska kliniken. Smittskydd Vårdhygien Urinvägsinfektioner Valentina Soto Rosas Geriatriska kliniken Amelie Magnander Smittskydd Vårdhygien Mål: Svara på följande frågor: Vad är en urinvägsinfektion? Är det farligt att ha bakterier i urinen?

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm Fokus urinvägar Ljungby 09.30 Kan vi undvika vårdskador? Pär Lindgren 09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm 10.40 Fika 10.55 KAD på rätt indikation under rätt tid? Lena Nilsson 11.00 Utfartstabell Ulrika

Läs mer

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD 2 (12) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ANTAGEN: 2015-12-07 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD:

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Blåsdysfunktion hos äldre

Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region

Läs mer

Kvinnor 20 64,5% 8 44,4% 30 78,9% 58 66,7% Äldst 104 år 92 år 96 år 104 år Yngst 67 år 72 år 79 år 67 år

Kvinnor 20 64,5% 8 44,4% 30 78,9% 58 66,7% Äldst 104 år 92 år 96 år 104 år Yngst 67 år 72 år 79 år 67 år VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Somatisk inriktning Hägersten-Liljeholmen Totalt vård- och omsorgsboende Somatik Hägersten-Liljeholmen Axgården Axelsberg B-huset plan 1-2 Totalt 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Antal boende

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Operation Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Michael Andersson, Sektionsledare, Intensivvårdsavdelningen Ljungby Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner nationell satsning för ökad patientsäkerhet Vårdrelaterade urinvägsinfektioner åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna.

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

10.15-10.45 RAST och utställning

10.15-10.45 RAST och utställning Program Inledning Förekomst Vårdrelaterad UVI 10.15-10.45 RAST och utställning Vanliga katetrar i urinvägar Indikationer Insättning och skötsel Avslutning 1 Sjukhusledningen Margareta Öhrvall, chefläkare

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi,

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien och hygienombud Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien Benämning för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard med uppgift att förebygga uppkomsten

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria

Läs mer