Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Transkript

1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt är urinretension med övertänjd urinblåsa något som kan få mycket svåra konsekvenser. Det är därför viktigt att man har noggrann övervakning av blåsans fyllnad och funktion i samband med operativa ingrepp och narkos. Dessa rutiner är ett komplement till sjukhusets riktlinje; Urinvägsinfektion Förebygga och utreda vårdrelaterad UVI hos vuxna. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Målgrupp... 1 Förutsättningar... 2 Riskfaktorer för urinretension... 2 Bladderscan... 3 Genomförande... 3 Gällande vuxna i samband med spinal/eda... 3 Gällande vuxna i samband med generell anestesi och sedering... 3 På operationsavdelningen... 3 Postoperativ avdelning... 3 Gällande barn i samband med generell anestesi och sedering... 4 För barn där urinretension misstänks kan följande riktlinjer ge en vägledning för när tappning av urinblåsan skall övervägas... 4 Dokumentinformation... 6 Referensförteckning... 6 Målgrupp Dessa generella direktiv riktar sig till sjuksköterskor och undersköterskor som tjänstgör vid anestesikliniken med delegering att katetrisera urinblåsa. Utan föregående kontakt med narkosläkare katetriseras urinblåsan om nedanstående kriterier är uppfyllda. Vid oklarhet kontakta ansvarig narkosläkare.

2 (6) Bakgrund För att minska risken för vårdrelaterade UVI skall KAD bara sättas när detta är medicinskt indicerat och man skall eftersträva att KAD behandla så kort tid som möjligt. Samtidigt vet man att om urinblåsans volym överskrider 800 ml finns risk för övertänjning av blåsväggen och detta kan leda till miktionsrubbningar. Under anestesi kan patienten inte viljemässigt tömma urinblåsan och det är inte ovanligt med urinretension postoperativt. Därför är det viktigt att man värderar och kontrollerar urinblåsans volym i samband med anestesi och postoperativ vård. Förutsättningar Peroperativ vätskebalans kan vara svår att uppskatta och detta gör det extra svårt att förutsäga hur mycket urin som finns i blåsan. Det är därför lämpligt att man kontrollerar blåsans volym med ultraljud sk Bladderscan vid längre operationer eller när mycket vätska administrerats. Postoperativt skall alla patienter uppmanas att kissa och detta underlättas om patienten har en god smärtlindring och om tidig mobilisering kan genomföras. Om volymen i urinblåsan blir så stor att övertänjning riskeras och patienten inte kan kissa spontat skall urinblåsan tappas. Tappning medför en risk för infektioner även om infektionsrisken är lägre i samband med intermittent tappning än vid KAD behandling. Riskfaktorer för urinretension Följande faktorer ökar risken för postoperativa miktionsrubbningar Smärta Läkemedel, opioider, antikolinergika mfl Män Ökande ålder (högre risk för blåstömningshinder tex prostataförstoring) Lång operations- och anestesitid Postoperativ immobilisering Anestesiform, t.ex. spinal eller epidural anestesi Stora mängder perioperativ vätska Diuretika givet pre- eller perioperativt När det gått mer än fyra timmar sedan patienten senast tömde urinblåsan

3 (6) Bladderscan Bladderscan mäter urinvolymen med ultraljud. Metoden är ett utmärkt noninvasivt hjälpmedel för kontroll av volymen i urinblåsan. Den anses mindre tillförlitlig vid urinvolymer under 30 ml och vid volymer över 500 ml. Genomförande Alla patienter skall uppmanas att tömma blåsan så snart före operation som möjligt, tidpunkten skall dokumenteras. Gällande vuxna i samband med spinal/eda Det finns en klart ökad risk för urinretention hos patienter som fått någon form av ryggbedövning. Därför skall dess patienter rutinmässigt få kateter. Denna rutin kan frångås men då på läkarordination med en tydlig ordination om var och när urinblåsans volym skall mätas postoperativt. Gällande vuxna i samband med generell anestesi och sedering På operationsavdelningen I samband med anestesi eller sedering skall alltid senaste blåstömning efterfrågas. Om anestesin avslutas inom 4 timmar från tidpunkt då patienten senast tömde blåsan, måste inte bladderscan göras på operation utan skall göras inom 1 timme efter att patienten kommit till postop om patienten inte kunnat tömma blåsan normalt innan dess. Om bladderscan i samband med operationsslut visar en urinblåsevolym över 400 ml skall tappning övervägas innan patienten flyttas till postoperativa avdelningen. Bladderscan bör genomföras på vida indikationer om patienten har riskfaktorer för urinretention. Patienter som sövs utanför operationsavdelningen, röntgen etc, skall bladderscannas på postop efter behov. Postoperativ avdelning Efter ankomst till postoperativa avdelningen kontrolleras blåsvolymen efter 1 timme. Vid blåsvolym över 400 ml skall patienten uppmanas att tömma blåsan och om detta inte går får man överväga att tappa patienten. Om den uppmätta urinvolymen är strax under 400 ml görs en ny bladderscan efter 1 timme om inte patienten har kunnat kissa. Värdera också patientens vätskebalans. Om blåsan är tom efter många timmar kanske extra vätska behövs, v.b. kontakta ansvarig anestesiolog.

4 (6) Om man vill uppskjuta tappning mer än 8 timmar ska kontakt tas med ansvarig narkosläkare som får ta ställning till vidare handläggning. Om det finns stora volymer urin i blåsan (mer än 1000 ml gällande för både kvinnor och män) bör man överväga kvarliggande kateter i minst 24 timmar och särskild uppföljning. Dokumentera och rapportera till avdelningen, uppföljning sker på respektive klinik. Dessa rutiner gäller inte patienter som genomgått sectio eller placentalösning. Handhavande av dessa patienter regleras av separat rutin utgivet från kvinnokliniken. Gällande barn i samband med generell anestesi och sedering Barn drabbas ytterst sällan av urinretention men man skall ändå vara observant och efterfråga och dokumentera när barnet kissade senast. Om möjligt försök få barnet att kissa så snart inpå anestesistarten som det går. Blöjbarn bör få torr blöja innan anestesistart. Om barnet post operativt inte har kissat på 4-6 timmar måste blåsvolymen kontrolleras med bladderscan eller försiktig palpation. Försök hitta kausalterapi, dvs. vid smärta ge analgetika, eventuell lätt sedering. Urinretention efter sakralanestesi är ovanligt och kan i de flesta fall väntas ut. Bladderscan redan på operationssal kan övervägas om anestesin blir ovanligt lång eller om patienten fått stora mängder vätska peroperativt. Tänk på att ge barnet lugn och ro vid vattenkastning men i de fall då barnet, efter normal postoperativ observationstid, inte har tömt urinblåsan, kan barnet trots detta gå hem med förälder om inget i barnets kliniska status tyder på en fylld urinblåsa. Föräldrarna skall dock instrueras att ta kontakt med den aktuella operationsenheten (kvällstid postop 1) om barnet inte vill/kan tömma urinblåsan i hemmet, utan får symtom på fylld urinblåsa. Barnet får då återkomma för en klinisk värdering och eventuell urinblåsetappning. Detta gäller barn upp till 18 års ålder. För barn där urinretension misstänks kan följande riktlinjer ge en vägledning för när tappning av urinblåsan skall övervägas På barn upp till 12 års ålder kan man beräkna blåsvolym genom följande formel; 30 ml + (30 ml x ålder i år). För de flesta barn kan man acceptera 150 % av denna volym innan man tappar. För barn över 12 år antar man att blåskapaciteten är c:a 500 ml.

5 (6) Ålder (år) Normal urinproduktion Normal blåsvolym (ml) Tappningsgräns (ml) 1 20 ml/tim ml/tim ml/tim ml/tim ml/tim ml/tim ml/tim C:a 2 ml/kg/tim C:a 2 ml/kg/tim C:a 2 ml/kg/tim C:a 2 ml/kg/tim ml/kg/tim Att akut tappa ett barn kan vara en obehaglig upplevelse. Överväg sedering eller narkos i samband med tappning. Tappning av barn skall alltid göras i samförstånd med kirurgläkare, barnläkare eller narkosläkare. Gör föräldrarna uppmärksamma på eventuella tecken på urinvägsinfektion efter en tappning. Informera om vem de skall kontakta om barnet inte kissat inom överenskommen tid. Katetrar Pojkar: Silicon med ledare för barn upp till 10 år. Storlek 6ch, 8ch och 10ch. Ta ur ledare innan man tappar. Flickor: Speedicath nelaton tappningskateter storlek 8. Om mindre kateter behövs använd baby feeding.

6 (6) Dokumentinformation För innehållet svarar Nina Widfeldt, överläkare, anestesikliniken, SÄS Mikael Larsson, överläkare, anestesikliniken, SÄS Fastställt av Anki Snygg, verksamhetschef, anestesikliniken Nyckelord tappningsrutiner, postop, kateter Referensförteckning Gundela Holmdahl, barnurolog, Drottning Silvias Barn o ungdomssjukhus.