Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tappningsrutiner vid perioperativ vård"

Transkript

1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt är urinretension med övertänjd urinblåsa något som kan få mycket svåra konsekvenser. Det är därför viktigt att man har noggrann övervakning av blåsans fyllnad och funktion i samband med operativa ingrepp och narkos. Dessa rutiner är ett komplement till sjukhusets riktlinje; Urinvägsinfektion Förebygga och utreda vårdrelaterad UVI hos vuxna. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Målgrupp... 1 Förutsättningar... 2 Riskfaktorer för urinretension... 2 Bladderscan... 3 Genomförande... 3 Gällande vuxna i samband med spinal/eda... 3 Gällande vuxna i samband med generell anestesi och sedering... 3 På operationsavdelningen... 3 Postoperativ avdelning... 3 Gällande barn i samband med generell anestesi och sedering... 4 För barn där urinretension misstänks kan följande riktlinjer ge en vägledning för när tappning av urinblåsan skall övervägas... 4 Dokumentinformation... 6 Referensförteckning... 6 Målgrupp Dessa generella direktiv riktar sig till sjuksköterskor och undersköterskor som tjänstgör vid anestesikliniken med delegering att katetrisera urinblåsa. Utan föregående kontakt med narkosläkare katetriseras urinblåsan om nedanstående kriterier är uppfyllda. Vid oklarhet kontakta ansvarig narkosläkare.

2 (6) Bakgrund För att minska risken för vårdrelaterade UVI skall KAD bara sättas när detta är medicinskt indicerat och man skall eftersträva att KAD behandla så kort tid som möjligt. Samtidigt vet man att om urinblåsans volym överskrider 800 ml finns risk för övertänjning av blåsväggen och detta kan leda till miktionsrubbningar. Under anestesi kan patienten inte viljemässigt tömma urinblåsan och det är inte ovanligt med urinretension postoperativt. Därför är det viktigt att man värderar och kontrollerar urinblåsans volym i samband med anestesi och postoperativ vård. Förutsättningar Peroperativ vätskebalans kan vara svår att uppskatta och detta gör det extra svårt att förutsäga hur mycket urin som finns i blåsan. Det är därför lämpligt att man kontrollerar blåsans volym med ultraljud sk Bladderscan vid längre operationer eller när mycket vätska administrerats. Postoperativt skall alla patienter uppmanas att kissa och detta underlättas om patienten har en god smärtlindring och om tidig mobilisering kan genomföras. Om volymen i urinblåsan blir så stor att övertänjning riskeras och patienten inte kan kissa spontat skall urinblåsan tappas. Tappning medför en risk för infektioner även om infektionsrisken är lägre i samband med intermittent tappning än vid KAD behandling. Riskfaktorer för urinretension Följande faktorer ökar risken för postoperativa miktionsrubbningar Smärta Läkemedel, opioider, antikolinergika mfl Män Ökande ålder (högre risk för blåstömningshinder tex prostataförstoring) Lång operations- och anestesitid Postoperativ immobilisering Anestesiform, t.ex. spinal eller epidural anestesi Stora mängder perioperativ vätska Diuretika givet pre- eller perioperativt När det gått mer än fyra timmar sedan patienten senast tömde urinblåsan

3 (6) Bladderscan Bladderscan mäter urinvolymen med ultraljud. Metoden är ett utmärkt noninvasivt hjälpmedel för kontroll av volymen i urinblåsan. Den anses mindre tillförlitlig vid urinvolymer under 30 ml och vid volymer över 500 ml. Genomförande Alla patienter skall uppmanas att tömma blåsan så snart före operation som möjligt, tidpunkten skall dokumenteras. Gällande vuxna i samband med spinal/eda Det finns en klart ökad risk för urinretention hos patienter som fått någon form av ryggbedövning. Därför skall dess patienter rutinmässigt få kateter. Denna rutin kan frångås men då på läkarordination med en tydlig ordination om var och när urinblåsans volym skall mätas postoperativt. Gällande vuxna i samband med generell anestesi och sedering På operationsavdelningen I samband med anestesi eller sedering skall alltid senaste blåstömning efterfrågas. Om anestesin avslutas inom 4 timmar från tidpunkt då patienten senast tömde blåsan, måste inte bladderscan göras på operation utan skall göras inom 1 timme efter att patienten kommit till postop om patienten inte kunnat tömma blåsan normalt innan dess. Om bladderscan i samband med operationsslut visar en urinblåsevolym över 400 ml skall tappning övervägas innan patienten flyttas till postoperativa avdelningen. Bladderscan bör genomföras på vida indikationer om patienten har riskfaktorer för urinretention. Patienter som sövs utanför operationsavdelningen, röntgen etc, skall bladderscannas på postop efter behov. Postoperativ avdelning Efter ankomst till postoperativa avdelningen kontrolleras blåsvolymen efter 1 timme. Vid blåsvolym över 400 ml skall patienten uppmanas att tömma blåsan och om detta inte går får man överväga att tappa patienten. Om den uppmätta urinvolymen är strax under 400 ml görs en ny bladderscan efter 1 timme om inte patienten har kunnat kissa. Värdera också patientens vätskebalans. Om blåsan är tom efter många timmar kanske extra vätska behövs, v.b. kontakta ansvarig anestesiolog.

4 (6) Om man vill uppskjuta tappning mer än 8 timmar ska kontakt tas med ansvarig narkosläkare som får ta ställning till vidare handläggning. Om det finns stora volymer urin i blåsan (mer än 1000 ml gällande för både kvinnor och män) bör man överväga kvarliggande kateter i minst 24 timmar och särskild uppföljning. Dokumentera och rapportera till avdelningen, uppföljning sker på respektive klinik. Dessa rutiner gäller inte patienter som genomgått sectio eller placentalösning. Handhavande av dessa patienter regleras av separat rutin utgivet från kvinnokliniken. Gällande barn i samband med generell anestesi och sedering Barn drabbas ytterst sällan av urinretention men man skall ändå vara observant och efterfråga och dokumentera när barnet kissade senast. Om möjligt försök få barnet att kissa så snart inpå anestesistarten som det går. Blöjbarn bör få torr blöja innan anestesistart. Om barnet post operativt inte har kissat på 4-6 timmar måste blåsvolymen kontrolleras med bladderscan eller försiktig palpation. Försök hitta kausalterapi, dvs. vid smärta ge analgetika, eventuell lätt sedering. Urinretention efter sakralanestesi är ovanligt och kan i de flesta fall väntas ut. Bladderscan redan på operationssal kan övervägas om anestesin blir ovanligt lång eller om patienten fått stora mängder vätska peroperativt. Tänk på att ge barnet lugn och ro vid vattenkastning men i de fall då barnet, efter normal postoperativ observationstid, inte har tömt urinblåsan, kan barnet trots detta gå hem med förälder om inget i barnets kliniska status tyder på en fylld urinblåsa. Föräldrarna skall dock instrueras att ta kontakt med den aktuella operationsenheten (kvällstid postop 1) om barnet inte vill/kan tömma urinblåsan i hemmet, utan får symtom på fylld urinblåsa. Barnet får då återkomma för en klinisk värdering och eventuell urinblåsetappning. Detta gäller barn upp till 18 års ålder. För barn där urinretension misstänks kan följande riktlinjer ge en vägledning för när tappning av urinblåsan skall övervägas På barn upp till 12 års ålder kan man beräkna blåsvolym genom följande formel; 30 ml + (30 ml x ålder i år). För de flesta barn kan man acceptera 150 % av denna volym innan man tappar. För barn över 12 år antar man att blåskapaciteten är c:a 500 ml.

5 (6) Ålder (år) Normal urinproduktion Normal blåsvolym (ml) Tappningsgräns (ml) 1 20 ml/tim ml/tim ml/tim ml/tim ml/tim ml/tim ml/tim C:a 2 ml/kg/tim C:a 2 ml/kg/tim C:a 2 ml/kg/tim C:a 2 ml/kg/tim ml/kg/tim Att akut tappa ett barn kan vara en obehaglig upplevelse. Överväg sedering eller narkos i samband med tappning. Tappning av barn skall alltid göras i samförstånd med kirurgläkare, barnläkare eller narkosläkare. Gör föräldrarna uppmärksamma på eventuella tecken på urinvägsinfektion efter en tappning. Informera om vem de skall kontakta om barnet inte kissat inom överenskommen tid. Katetrar Pojkar: Silicon med ledare för barn upp till 10 år. Storlek 6ch, 8ch och 10ch. Ta ur ledare innan man tappar. Flickor: Speedicath nelaton tappningskateter storlek 8. Om mindre kateter behövs använd baby feeding.

6 (6) Dokumentinformation För innehållet svarar Nina Widfeldt, överläkare, anestesikliniken, SÄS Mikael Larsson, överläkare, anestesikliniken, SÄS Fastställt av Anki Snygg, verksamhetschef, anestesikliniken Nyckelord tappningsrutiner, postop, kateter Referensförteckning Gundela Holmdahl, barnurolog, Drottning Silvias Barn o ungdomssjukhus.

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Operation Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Michael Andersson, Sektionsledare, Intensivvårdsavdelningen Ljungby Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf

Läs mer

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan

Läs mer

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna 2016-07-20 12100 1 (10) Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en vanlig vårdskada med ökad sjuklighet

Läs mer

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Spec geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete Markörbaserad

Läs mer

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi 1 (6) ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi Kontinuerlig epiduralanestesi kan med fördel utnyttjas vid behov av postoperativ smärtlindring. För att underlätta för vårdavdelningarna

Läs mer

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning 2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Specialist geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Tentamen ges för: Programstudenter och fristående studenter

Tentamen ges för: Programstudenter och fristående studenter Anestesiologi Provmoment:Tentamen B:1 Ladokkod: B2NA01 Tentamen ges för: Programstudenter och fristående studenter TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 16 11 01 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Kad bara när det behövs!

Kad bara när det behövs! Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö

Läs mer

Ryggbedövning på förlossningsavdelning

Ryggbedövning på förlossningsavdelning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Gynekologi Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, medicinskt ledningsansvarig läkare operationsenheten Växjö Fastställd av: Linda Pantzar, verksamhetschef,

Läs mer

Det här händer på Centraloperation

Det här händer på Centraloperation Det här händer på Centraloperation DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Centraloperation! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation. Den

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt

Läs mer

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska

Läs mer

Obesitaskirurgi- laparoskopisk gastric-bypass

Obesitaskirurgi- laparoskopisk gastric-bypass 2015-05-31 19687 1 (5) Obesitaskirurgi- laparoskopisk gastric-bypass Sammanfattning Behandling/förberedning inför/under/efter obesitaskirurgi. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING

2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING 2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING Du får den här foldern för att du ska få behandling med Uracyst och lära dig att själv kateterisera urinblåsan. På de följande sidorna förklarar vi hur du ska

Läs mer

Akuta kejsarsnitt. Ove Karlsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Akuta kejsarsnitt. Ove Karlsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akuta kejsarsnitt Ove Karlsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kollega, 1 gravida, 0 para Svår preeklampsi, har EDA, lågt TPK CTG allvarlig bradykardi, vad göra? 1. Larmsnitt 2. Akut snitt - brådskande

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm Fokus urinvägar Ljungby 09.30 Kan vi undvika vårdskador? Pär Lindgren 09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm 10.40 Fika 10.55 KAD på rätt indikation under rätt tid? Lena Nilsson 11.00 Utfartstabell Ulrika

Läs mer

Uretravalvel. Gundela Holmdahl. Göteborg

Uretravalvel. Gundela Holmdahl. Göteborg Uretravalvel Gundela Holmdahl Göteborg 2011 OBS! Redigerade bilder i denna presentation. I följande bildspel har vissa bilder/illustrationer tagits bort med tanke på att materialet kommer att publiceras

Läs mer

Utvecklingskraft 2011

Utvecklingskraft 2011 Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010 Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention)

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer

Läs mer

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Linderholm, Kvinnokliniken Växjö Fastställd av: Pär Lindgren, chefsläkare Region Kronoberg

Läs mer

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor Pre operativ riskbedömning 1.Hur säkerställer ni att rätt diagnos och rätt operation planeras? (Ex. beslutet taget av läkare med erfoderlig kompetens? Tillräckligt

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Detta faktamaterial är framtaget av ProstaLund AB och är medicinskt granskat av: Dr PhD Sonny Schelin, Specialistläkargruppen i Kalmar Leg sjuksköterska

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling Den här informationsbroschyren beskriver vad du kan förvänta dig före, under och efter en CoreTherm behandling. Varje

Läs mer

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår VÅRD- PROGRAM Knäledsplastik Dnr Version 1:11 Gäller för: Framtagen av/datum: Kirurg/ortopedkliniken Klas Hellgren,öl/Björn Albrektsson,öl/Sara Axelsson,ssk/2005-04-01 Godkänd av/datum: Henrik Jonsson/Verksamhetschef

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Pre- och peroperativ övervakning av urinblåsan Anestesisjuksköterskans följsamhet till lokala och nationella riktlinjer

Pre- och peroperativ övervakning av urinblåsan Anestesisjuksköterskans följsamhet till lokala och nationella riktlinjer Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet Pre- och peroperativ övervakning av urinblåsan Anestesisjuksköterskans följsamhet till lokala och nationella riktlinjer

Läs mer

A N V Ä N D A R G U I D E

A N V Ä N D A R G U I D E ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

ANESTESIOLOGI. An = icke. Aisthesis = känsel

ANESTESIOLOGI. An = icke. Aisthesis = känsel ANESTESI ANESTESIOLOGI An = icke Aisthesis = känsel Logos = lära Samlingsbegrepp för den medicinska specialitet som sysslar med narkos,bedövning,intensivvård och smärta PATIENTKATEGORIER Polikliniska patienter

Läs mer

nov jan sept mars maj

nov jan sept mars maj Andel patienter på med A (avd 4) i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats

Läs mer

SPOR Svenskt Perioperativt Register

SPOR Svenskt Perioperativt Register SPOR Svenskt Perioperativt Register Sara Lyckner, Registerkoordinator SPOR, Specialistsjuksköterska intensivvård, Kvalitetssamordnare Anestesikliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Maria Björk Svensson, Specialistsjuksköterska,

Läs mer

VILKA FAKTORER ÖKAR RISKEN FÖR URINRETENTION EFTER ELEKTIV OPERATION?

VILKA FAKTORER ÖKAR RISKEN FÖR URINRETENTION EFTER ELEKTIV OPERATION? Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa VILKA FAKTORER ÖKAR RISKEN FÖR URINRETENTION EFTER ELEKTIV OPERATION? EN LITTERATURSTUDIE TINA OLOFSSON HELÉN SAMUELSSON Examensarbete i vårdvetenskap 15

Läs mer

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL) Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef

Läs mer

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01 Vid stabsläge larmas anestesibakjouren enbart vid behov VID LARM: Åtgärd Klockan/ signatur 1. Ta emot rapport från primärjour anestesi om aktuell händelse och nuvarande situation på kliniken. 2. Jourtid

Läs mer

ANELÄK Barn och akut smärta

ANELÄK Barn och akut smärta 1 (7) ANELÄK Barn och akut smärta RIKTLINJER FÖR SJUKSKÖTERSKA: När barn kommer till akuten smärtpåverkade och/eller när smärtsam åtgärd troligen skall vidtagas; sätt EMLA-/Rapydanplåster på 2 presumtiva

Läs mer

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad Uppföljning Lokevägens gruppbostad Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen... 3 1.2 Kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal...

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar

Läs mer

Blåsdysfunktion hos äldre

Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOKTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik VAD ÄR NOKTURI? Nokturi (nattkissning)

Läs mer

Bedömningsunderlag Oral Kirurgi 2 Allmänt förhållningssätt Patientomhändertagande

Bedömningsunderlag Oral Kirurgi 2 Allmänt förhållningssätt Patientomhändertagande Bedömningsunderlag Oral Kirurgi 2 Allmänt förhållningssätt Patientomhändertagande Godkänd Godkänd Underkänd Uppmärksam på signaler Är uppmärksam på både verbala och icke-verbala signaler från patienten

Läs mer

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Del 2_5 sidor_23 poäng

Del 2_5 sidor_23 poäng Ebola hot mot födande kvinnor Upp till en av sju gravida riskerar att dö i barnsäng i de länder i Västafrika som är värst drabbade av ebolaepidemin, varnar en grupp hjälporganisationer. Rädslan för smitta

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Kvinnoklinikerna Eksjö och Värnamo I teamet ingår: Eksjö: Annelie Nodén Maria Björk Inger Hansen Värnamo: Annette Johansson Ulla Mattsson Ewa Johansson - kontaktperson

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Bäst att tömma urinblåsan Tappning en eller flera gånger

Läs mer

Omtentamen i Medicinsk vetenskap. Traumatologi och akutsjukvård. Kurs: M0040H

Omtentamen i Medicinsk vetenskap. Traumatologi och akutsjukvård. Kurs: M0040H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskeprogrammet Omtentamen i Medicinsk vetenskap Traumatologi och akutsjukvård Kurs: M0040H Lärare Delmoment Fråga Max poäng Poäng VG

Läs mer

Antikoagulantiabehandling i samband med operation, punktion och endoskopi - Medicinkliniken Ljungby

Antikoagulantiabehandling i samband med operation, punktion och endoskopi - Medicinkliniken Ljungby Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Antikoagulantiabehandling Giltig fr.o.m: Faktaägare: Per-Åke Johansson, överläkare medicinkliniken Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...

Läs mer

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

Formulär absorberande produkter /personal

Formulär absorberande produkter /personal Formulär absorberande produkter /personal Produktnamn/storlek Kvinna Man Ålder Uppegående Sängliggande Rullstolsburen Urinläckage Avföringsläckage Antal testdygn Antal provade produkter Dag Natt 1. Skyddet

Läs mer

Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten

Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik 2 Vad är nokturi? Nokturi

Läs mer

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar 1. Blåsbesvär förekommer hos cirka 80% av MS-patienterna men är debutsymtom bara hos 10%, då oftast i form av trängningar och eventuellt trängningsinkontinens. Njurinsuffi ciens som en följd av kronisk

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,

Läs mer

Utbildningsplan för Akutläkare i anestesi- och intensivvård An IVAK Piteå sjukhus

Utbildningsplan för Akutläkare i anestesi- och intensivvård An IVAK Piteå sjukhus Utbildningsplan för Akutläkare i anestesi- och intensivvård An IVAK Piteå sjukhus Berörda enheter Anestesin, Piteå sjukhus IVAK, Piteå sjukhus Syfte Information och checklista för Akutläkare vid Piteå

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer