Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet

Transkript

1 Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet

2 Det är alltid tragiskt när människor blir sjuka men det är än mer tragiskt när det handlar om infektioner och skador som de förvärvat i vården. Men hur ska man skydda patienter från vårdrelaterade urinvägsinfektioner och övertänjda blåsor? En arbetsgrupp har tagit fram diverse verktyg för olika situationer.

3 Det finns ett styrdokument som heter Blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador. Styrdokumentet gäller vuxna patienter över 18 år. Gäller på alla enheter förutom förlossning, BB, anestesi, operation, dagkirurgi, IVA-Postop. De tre huvudsyftena med styrdokumentet är att: Text som bild:

4 Riskbedömning för urinretention delas in i allmän och specifik risk. (Urinretention är oförmåga till eller ofullständig tömning av urinblåsan med kvarstående residualurin >400 ml.) Allmän risk föreligger om patienten har en bakomliggande sjukdom som kan orsaka urinretention, ex. känd prostataförstoring eller prostatacancer. Text som bild:

5 Åtgärd vid allmän risk för urinretention: En kontroll med blåsscanning ska utföras så snart som möjligt efter ankomst till sjukhus (inom en timme). Om uppmätt residualurin <200 ml behöver inga ytterligare kontroller genomföras. Om uppmätt residualurin >200 ml, har patienten en specifik risk för urinretention

6 Specifik risk föreligger om patienten har residualurin >200 ml, sjukdomar i urinvägarna eller andra allvarliga tillstånd som Text som bild: Åtgärd vid specifik risk för urinretention: Blåsscanning ska utföras så snart som möjligt efter ankomst (inom en timme) och därefter med tidsintervaller enligt tabell. Vid stora mängder parenteral vätska, diuretika och opioder utförs blåsscanning varannan timme eller överväg KAD.

7 KAD kan ändå behövas ibland Vid kontroll av timdiures. Vid urinretention med residualurin ml, då det inte är lämpligt eller möjligt med blåstappning. Orsak ska då anges i journalen. Residualurin >800 ml. Behandlas med öppen KAD. Undantag kan vara ung patient med residualurin > 800 ml som i stället kan blåstappas. Det är då viktigt att kontrollera med blåsscanning att patienten inte får urinretention efter blåstappningen. Vid intensivvård. Svårt sjuka patienter i livets slutskede. Utför alltid en individuell bedömning av behovet! Det finns alltid undantag.

8 Behandlingstiden med KAD bör vara så kort som möjligt. Ställningstagande till KAD bör ske dagligen av läkare. Behandling vid upprepad eller långvarig urinretention är i första hand ren intermittent kateterisering (RIK). Remiss skickas då till urologen. Överväg suprapubisk KAD vid kronisk KAD-behandling.

9 Efter KAD-avveckling: Utför blåsscanning efter första miktionstillfället alternativt max 4 timmar efter KAD avveckling. Kontroller kan avslutas om residualurin är <200 ml två mätningar efter varandra.

10 För att underlätta för vårdpersonal så har ett åtgärdskort framtagits. Det är en kortfattad version av styrdokumentet som beskriver risker för urinretention, när blåsscanning ska utföras och åtgärdsförslag. Tanken är att man ska slippa slå upp styrdokumentet varje gång man har blåsscannat. Det ska hängas upp i anslutning till blåsscanningapparaten. Det går att göra hål i det om man vill hänga det i ett snöre. Det går att rengöra och desinfektera. Lägg det inte fuktigt mot en yta, då ramlar texten av och fastnar på ytan.

11 Åtgärdskortet ser ut så här. På framsidan står allmän risk för urinretention beskrivet och på baksidan står specifik risk för urinretention beskrivet. Kontakta Vårdhygien, telefon 32084, om ni har behov av åtgärdskort.

12 Meliormallar. Två befintliga mallar har justerats och en ny mall har skapats. Mall för riskbedömning av urinretention Mall för blåsscanning KAD mall Tanken är att mallarna ska: - förhindra dubbeldokumentation och ge rätt tidsföljd - identifiera patienter med riskfaktorer för urinretention och sätta in rätt åtgärder i tid

13 Lathundarna ligger på Fokus under A-Ö. Ger en kortfattad instruktion om hur Meliormallarna fungerar. Du når Lathundarna genom att klicka på M som i: 1. Melior och Medspeach. 2. Manualer och riktlinjer Melior. 3. Melior Allmänt inklusive Grundjournal

14 Patienter får mycket muntlig information i samband med att de går hem med en kateter. För att underlätta finns en broschyr på svenska att beställa på marknadsplatsen: VGR På insidan av boköppningen ska personal skriva ner information. Alla patienter som får en urinkateter ska få med sig ett kateter-kit hem. Personal plockar själva ihop materialet. Om patienten inte får ett kit står den helt utan material i fem till sju dagar. Ett kateter-kit innehåller: Text som bild:

15 Text som bild För att underlätta för nästa vårdgivare har vi lagt en länk till ordination för behandling vid kvarvarande kateter i styrdokumentet.

16 Nyheter: Inköp av blåsscanningapparat prioriteras på SkaS just nu. Broschyren har blivit översatt till olika språk. Översättningarna ligger på Fokus under A- Ö/Översättningar. Ligger även på Vårdhygiens hemsida, i Verktygslådan för SkaS, under övrigt, patientsäkerhetsuppdrag. Tips om användbara sidor:

17 Vårdhandboken ger en god och tydlig information. Ex. om katetrar och övrigt material, principer vid kateterisering, blåstappning, komplikationer vid KAD behandling Där finns film att visa och en test att genomföra. Centrum för läkemedelsnära produkter/inkontinens informerar om diverse olika produkter.

18 Nikola erbjuder information och olika verktyg i form av filmer, checklistor, fördjupning i olika ämnen Text som bild:

19 Text som bild: Text som bild

20 Till manusanvändare: Vid behov av kontakt med arbetsgruppen, ring Vårdhygien tfn så förmedlas kontakt till rätt person. - Tack för att Du sprider informationen vidare!