VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Transkript

1 VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor

2

3 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer i samband med sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. Vanligaste vårdskadan Orsakar lidande Kostar pengar Bidrar till högre belastning i vården Kan förebyggas i % av fallen

4 VRI vårdrelaterade infektioner Vanligaste VRI: - UVI - Pneumoni - Hud-och mjukdelsinfektioner (inkl. postop. infektioner) Vanligast: endogen smitta

5 VRI vårdrelaterade infektioner Riskfaktorer - antibiotikabehandling - KAD - Centrala infarter - Operativa ingrepp - Respiratorbehandling - Immunosuppression

6 Smittspridning i öppenvård Calici Skabb Influensa Clostridium difficile MRB MRSA

7 Vårdrelaterade infektioner 8 framgångsfaktorer 1) VRI oacceptabla 2) Hygienriktlinjer självklara 3) Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4) Goda lokalmässiga förutsättningar skapas 5) Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6) Städningen är viktig 7) Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8) Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler

8 VUVI vårdrelaterade urinvägsinfektioner Andel VUVI av alla vårdrelaterade infektioner: - inom akutsjukvården %, - inom geriatrik, rehab och äldreboende 55 %. Behandling med KAD orsakar 80 % av VUVI. Vid VUVI är risken för urosepsis 1-5 % som medför ökad morbiditet och mortalitet (Saint 2000). VUVI leder till 1-5 dagar längre vårdtid

9 Varför är det viktigt att följa åtgärderna? VUVI leder till ökad sjuklighet, förlängd vårdtid, ökade kostnader och ökad dödlighet. VUVI är orsak till många antibiotikakurer och driver därför på utvecklingen av antibiotikaresistens. Hantering av infekterad urin innebär ökad risk för spridning av resistenta bakterier

10 Obligatoriska åtgärder VUVI Identifiera patient med risk för VUVI. Förebygga och diagnostisera urinretention. Behandla urinretention korrekt. Utred urininkontinens. Behandla med urinkateter endast på strikt indikation. Ge korrekt omvårdnad vid behandling med urinkateter. Korrekt diagnos och behandling (följa LiVs rekommendationer)

11 Reducera och eliminera riskfaktorer Behandling med kvarliggande urinkateter (KAD) ska ordineras av läkare. Behovet av urinkateter ska omprövas dagligen använd journaltabell. Indikation och förväntad behandlingstid ska dokumenteras i patientjournalen

12 Reducera och eliminera riskfaktorer Mätning av kvarurin (residualurin), se vårdrutin Resturin. Alternativ till kvarliggande kateter (KAD) ska först övervägas, se vårdrutin Alternativ till kateterbehandling. Använd kvarliggande urinkateter (KAD) restriktivt. Överväg om suprapubiskateter är lämplig, se vårdrutin Suprapubiskateter

13 Urinkateter Avveckla katetern så snart som möjligt! Hitta alternativ! Ha inte kvar katetern några extra dygn för att det är bekvämt. Bibehåll ett slutet system genom att använda tömbar urinuppsamlingspåse alt. ventil närmast katetern. Desinfektera kateterkopplingen med Klorhexidinsprit 5 mg/ml innan systemet bryts (lokal rutin). Vid tömning av påse, torka av ventilen för att undvika dropp på golvet

14 Centrala infarter följ rutinen! Omläggning Scrub the hub Utvärdera behov dagligen

15 PVK följ rutinen! Injektionsventil Inspektion minst en ggr per arbetspass Utvärdera patientens behov MAX 72h!!!