PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen."

Transkript

1 PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls kommun. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen. Siffor Delprojekt: Idnr: Siffor Beställare: Version: Smittskyddsenheten, Västernorrlands läns landsting Hans Boman Smittskyddsläkare Siffror1,0 Skriven av: Margareta Lindström Berglund Datum: Godkänd av: Hans Boman Datum: Projektwebbplats:

2 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 1(16) Innehållsförteckning 1 INFORMATION OM PROJEKTET STRATEGIER SYFTE EFFEKTMÅL PROJEKTMÅL RUTINER FÖR RAPPORTERING OCH KOMMUNIKATION HISTORIK... 2 PROJEKTRESULTAT JÄMFÖRT MED PROJEKTMÅL UTFALL PROJEKTMÅL INDIKATION EFFEKTMÅL UTFALL TIDPLAN UTFALL KOSTNADER, INKLUSIVE RESURSER... 3 ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV PROJEKTET... 4 ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER... 5 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR... 6 KOMMENTARER FRÅN PROJEKTET ANTIBIOTIKARELATERADE ASPEKTER. 7 Bilaga

3 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 2(16) 1 Information om projektet Den påbörjades ett 15 månaders långt samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls kommun. Det innefattade infektionsregistrering på särskilt boende för äldre och särskilt boende för äldre inom socialpsykiatrin, som tillhör omsorg om funktionshindrade. Kommunicering innan infektionsregistreringen påbörjades gjordes med programområdeschefer, verksamhetschefer och områdeschefer. Registreringsblanketten utarbetades och pilottest gjordes av 14 stycken sjuksköterskor under tiden 3/11 25/ Registreringen gjordes elektroniskt och startade med en punktprevalensstudie den , där alla vårdtagare som hade antibiotikabehandling registrerades. Den startade den kontinuerliga registreringen och pågick till och med Registrering skulle göras på vårdtagare som var 65 år eller äldre och som fått ordination på antibiotika under sin vistelse på boendet eller om vårdtagaren åkte till sjukhus från boendet och fick antibiotika insatt inom 48 timmar. Vårdtagare som kom till boendet med pågående antibiotikabehandling registrerades inte. Inga virussjukdomar registrerades. Uppgifter som registrerades: Vilket boende Inriktning på boendet Vilken infektion Vilket antibiotikapreparat Var antibiotika ordinerats, på sjukhus eller på boendet Provtagning före insättning av antibiotika Medlemmar i projektets styrgrupp bestod av Hans Boman smittskyddsläkare, Lars Blad biträdande smittskyddsläkare, Helene Hillborg FOU Västernorrland, Åsa Swan projektledare för stimulansmedel, Sundsvalls kommun och Margareta Lindström Berglund hygiensjuksköterska och projektledare. Adjungerad var medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Sundsvalls kommun. Styrgruppen träffades varannan månad under projekttiden. Referensgruppen bestod av Marie Ledström områdeschef inom äldreomsorgen, Christina Hägglund sjuksköterska inom socialpsykiatrin och Kerstin Nohrstedt sjuksköterska inom äldreomsorgen. Referensgruppen träffades två gånger. Kontinuerliga möten och kontakter har skett under hela projekttiden mellan Lars Blad och Margareta Lindstöm Berglund. 1.1 Mål och strategier Det övergripande målet var att bidra till en minskning av antalet infektioner och en minskad utveckling av antibiotikaresistens i länet. Projektet realiserades först i Sundsvalls kommun, med ett sådant sätt att ett användande av modellen i länets övriga kommuner skulle underlättas och förberedas.

4 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 3(16) 1.2 Effektmål Ett effektmål var att en 25 % minskning av antalet registrerande infektioner skulle ses vid jämförelse mellan utgångsläget vid första mätningen i december 2009 och november Besparingseffekt kan ses genom en minskning av antibiotikaanvändning. 1.3 Projektmål Målet var att ett fungerande datoriserat system för registrering av infektioner skulle finnas och användas på kommunens samtliga särskilda boenden för äldre och boenden för äldre inom socialpsykiatrin vid projekttidens slut. En modell för återföring av månadsvis resultat till verksamhetschef och områdeschef skulle utformas som ger möjlighet till ett riktat förbättringsarbete. Systemet skulle vid projekttidens slut vara infört i den ordinarie verksamheten och kunna fortsätta utan beroende av framtida särskilda medel. 1.4 Rutiner för rapportering och kommunikation Kommunicering har skett till: Programområdeschefer inom äldreomsorg och omsorgen om funktionshindrade. Verksamhetschefer för äldreboende, hemtjänst (servicehus) och för äldreboende inom omsorg om funktionshindrade (socialpsykiatri). Områdeschefer äldreboende, servicehus och äldreboende inom socialpsykiatri. Information har givits till: Sjuksköterskor på äldreboenden och på äldreboenden inom socialpsykiatrin via mail och personligt besök av projektledaren. Sundsvall kommuns hemsida under stimulansmedel. Landstinget Västernorrlands hemsida/smittskydd. Strama Västernorrland samt nationella Strama (Stramadag Arlanda). Nationell nätverksträff för kommunala hygiensjuksköterskor i Stockholm. Information på svensk förening för vårdhygien (SFVH), studiedagar för landets hygiensjuksköterskor hösten Inspirationsgruppen med deltagare från Västernorrlands läns landsting, apotek och MAS i länets kommuner. Tre informationsträffar med verksamhetschefer och områdeschefer inom äldreomsorgen i Sundsvalls kommun. Den första i december 2009 med information om resultatet av punktprevalensmätningen och de två andra i november 2010 med information och slutsatser om den kontinuerliga registreringen. Under projekttiden har data samlats in och redovisats till verksamhetschefer, områdeschefer och MAS. Månadsvis redovisning av data innehöll: Hur många infektioner som har registrerats/månad samt ackumulerat. Fördelning av olika infektioner Redovisning av antalet infektioner i procent av antalet vårdplatser/boende, Jämförelse mellan likvärdiga boenden Tanken var att cheferna skulle diskutera resultaten på arbetsplatsträffar, analysera data och påbörja förbättringsarbete om behov av det upptäcktes.

5 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 4(16) 1.5 Historik Många äldre bor på kommunala särskilda boenden, att där tillförsäkra dem en god livskvalitet är en gemensam utmaning för ofta ett flertal aktörer. Att höja livskvaliteten för äldre ingår självklart också att bespara dem plötsliga försämringar i livskvaliteten. Vanliga sådana plötsliga försämringar i livskvalitet som i särskild hög utsträckning drabbar just äldre är infektioner. Det finns många exempel på typer av infektioner som kan förebyggas/minskas genom en bättre samverkan mellan befintliga resurser i kommun och landsting. Att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) är en viktig del i verksamhetens kvalitets- och säkerhetsarbete i alla former av vård och omvårdnad och alla vårdgivare har skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Genom att följa utbredningen och vidtagna åtgärder kan smittskyddsläkaren bedöma den vårdhygieniska standarden. En metod för att mäta den vårdhygieniska standarden är att verksamheten i sitt systematiska kvalitetsarbete, tillsammans med vårdhygienisk expertis, arbeta fram vårdrutiner som exempelvis infektionsregistrering. VRI och förekomsten av allt fler antibiotikaresistenta bakterier utgör idag ett hot mot säkerheten i alla former av vård. Registrering av infektioner relaterade till vården och en snabb återkoppling av resultatet till dem som berörs är en kvalitetskontroll av den egna verksamheten som enligt undersökningar ger sänkt infektionsfrekvens enligt Socialstyrelsens, Att förebygga vårdrelaterade infektioner, en kunskaps underlag, Socialstyrelsens definition av vårdrelaterade infektioner: varje infektionstillstånd som drabbar patienten till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården.

6 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 5(16) 2 Projektresultat Punktprevalensmätning den visade att 2,6 % av de personer som bodde/vistades på särskilt boende hade antibiotikabehandling den dagen (n=32). Figur 1. Fördelning av infektionerna vid punktprevalensmätning. 9% 3% 13% 19% 34% Sårinfektioner Urinvägsinfektioner Mjukdelsinfektioner Annan infektion Luftvägsinfektion Clostridium difficile 22% Figur 2. Procentuell fördelningen av infektioner på olika boendeformer vid punktprevalensmätning Äldrebo med somatisk inriktning Servicehus Äldrebo med demens inriktning Äldrebo med socialpsyk inriktning

7 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 6(16) Kontinuerlig registrering från tom , totalt har 694 infektioner registrerats under 12 månader. Under december 2009 hade 5,4 % av antalet vårdtagare antibiotikabehandlade infektioner, i november 2010 var det 4,4 % av vårdtagarna som hade infektioner som behandlades med antibiotika. En minskning har skett med ca 20 % på 12 månader, från 66 registreringar i december till 53 registreringar i november. Antalet vårdplatser i december 2009 var 1220 under året har en minskning skett till 1199 vårdplatser. Antibiotikabehandlingar har till största delen ordinerats av primärvårdens läkare, (610 stycken). I 33 % av fallen har ingen provtagning gjorts före antibiotikabehandling. Mängdmässigt dominerar urinvägsinfektioner med och utan KAD. Figur 3. Fördelning av antalet infektioner, 54 % av infektionerna var urinvägsinfektion (UVI): Urinvägsinfektion med KAD Urinvägsinfektion utan KAD Clostridium difficile Pneumoni Annan infektion Hud- eller mjukdelsinfektion Luftvägsinfektion Sårinfektion 50 7

8 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 7(16) Figur 4. Provtagning före behandling med antibiotika (n=694) Urinsticka Odling Urinsticka och odling CRP Annat Ingen provtagning Figur 5. Provtagning vid urinvägsinfektion med KAD (n=70) Odling Urinsticka Urinsticka och Odling Annat Ingen provtagning

9 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 8(16) Figur 6. Provtagning vid urinvägsinfektion utan KAD (n =307) Odling Urinsticka Urinsticka och Odling 25 Ingen provtagning Figur 7. Antibiotikabehandling vid UVI med KAD (n =70) Ciprofloxacin Pivmecillinam Sulfametoxazol Trimetoprim Nitrofurantoin Ciprofloxacin/Nitrofurantoin Annat Figur 8.

10 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 9(16) Antibiotikabehandling vid UVI utan KAD (n =307)) Ciprofloxacin Pivmecillinam Sulfametoxazol Trimetoprim Nitrofurantoin Amoxicillin Annat Figur 9. Fördelning av antalet infektioner/boendeform i procent av antalet vårdplatser under december 2009 november ,5 3,8 3, Korttidsvård somatisk Äldreboende somatisk inriktn. Servicehus Äldreboende demens inriktn. Äldreboende socialpsyk. inriktn. Korttidsvård demens 2.1 Utfall projektmål Enligt projektplanen skulle ett system för datoriserat infektionsregistrering utvecklas, vad som inte kunde förutses vid projektstarten var att Senior alert har utvecklat en VRI-modul för både prevention och infektionsregistrering. Länets kommuner är eniga om att de kommer att använda Senior alert för infektionsregistrering. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg.

11 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 10(16) Sundsvalls kommun fortsätter att registrera infektioner på samma sätt som under projekttiden i väntan på att Senior Alert har införts. 2.2 Indikation effektmål Under året har en minskning av infektionerna skett med ca 20 %. I december 2009 hade 5,4 % av antalet boende en infektion, i november 2010 var siffran 4,4 %. Om minskningen beror på att man blivit mer uppmärksam genom att infektioner registreras eller om det enbart är en slump det är svårt att bedöma efter enbart ett år. Minskningen kan också bero på att sjuksköterska glömmer bort att registrera. Trenden visar att antalet registreringar minskar från maj månad. Figur 10. Antal registreringar från december 2009 till november 2010 (N 694) December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November 2.3 Utfall tidplan Tidsplanen har hållits, projektet påbörjades med planering av projektet, utveckling av ett tillfälligt registreringsprogram samt kommunicering till chefer i Sundsvalls kommun. Punktprevalensmätning gjordes , därefter påbörjades den kontinuerliga registreringen under tolv månader till och med Projektet avslutades den Överlämning/leverans av projektet Enligt projektplanen överlämnas slutrapport till: Projektbeställaren Programområdeschef inom äldreomsorg Programområdeschef inom omsorg om funktionshindrade

12 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 11(16) 4 Erfarenheter och observationer Projektet var beroende av att sjuksköterskor på särskilt boende var insatta i projektet och utförde registreringen. Under hela projekttiden var det problem att få in registreringar, detta löstes genom att projektledaren fick påminna varje månad om att registrering skulle göras. I fortsättningen måste sjuksköterskorna arbeta fram en rutin så att registrering görs i samband med att vårdtagare ordineras antibiotika. Månadsvis rapporteringar av resultat för infektionsregistrering har skickats till chefer och MAS. Troligtvis hade det varit bättre om även den rapporteringen hade gjorts till alla sjuksköterskor. Då har de tillsammans med områdeschef hade haft möjlighet till diskussion angående datan och vid behov påbörja förbättringsarbete med utveckling av olika vårdrutiner. Vårdrutiner som utarbetas måste upprätthållas. Detta kan ske genom att sjuksköterskan har kontinuerliga omvårdnadsträffar med omvårdnadspersonalen. Rutin finns i kommunen sedan tidigare att självskattning av basala hygienrutiner och klädregler ska göras varje månad, sammanställning ska göras så att personal får återkoppling på resultaten. Det finns risk att minskning av infektioner inte sker vid dålig följsamhet till hygienrutiner. Eftersom ett beslut fattats att registrering skall fortsätta i Senior Alert bedöms risken att infektionsregistrering ska upphöra obefintlig. 5 Förslag till förbättringar Se bilaga. 6 Kommentarer från projektet Även om inte alla infektioner går att förebygga är VRI alltid en avvikelse som ska registreras och hanteras i verksamheten med uppföljning, återföring och användande av resultatet i det kontinuerliga kvalitetsarbetet i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Alla som bor permanent på särskilt boende i Sundsvalls kommun har egen lägenhet med hygienutrymme. De som vistas på korttidsvård har eget rum men på flera av rummen måste två vårdtagare dela hygienutrymme. Det finns då en risk för smittspridning mellan vårdtagarna. Den boendeform som hade flest infektioner i procent av antalet vårdplatser var somatisk korttidsvård. Vårdtagare som vistas på korttidsvård är oftast de som är somatiskt mest sjuka. Många av vårdtagarna kommer direkt från sjukhuset till korttidsvård av olika anledningar bland annat för att: Avvakta behov av lägenhet i särskilt boende. Rehabilitering Väntan på att ordinarie lägenhet ska anpassas Urinvägsinfektioner (UVI) är den infektion som har registrerats mest och förbrukar mest antibiotika. UVI är den infektion som främst bör vara mål för påverkan. Denna slutsats leder fram till en avslutande intervention görs i form av en satsning på UVIbehandling och framtagande av förslag/stöd till handläggningsrutiner för UVI i kommunal vård.

13 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 12(16) 6.1 Antibiotikarelaterade aspekter på projektet/lars Blad ordförande Strama LVN Gruppen äldre, och i högre grad de på särskilda boenden, är särskilt utsatt för infektioner. Detta utgör ett problem såväl för den enskilde som för samhället. En kartläggning/registrering av problemet är ett första steg i motåtgärder, dels för att kunna styra insatser mot icke önskvärda förändringar, men även som bas för ett långsiktigt kvalitetsarbete med syfte att förebygga infektioner. En viktig drivkraft bakom projektets tillkomst var den ökande problematiken med antibiotikaresistens även i vårt län. Det är väl känt att antibiotikaanvändning och därmed också resistensproblematik är särskilt stor bland våra äldre. När vi i länet sett hur det blir svårare att mota problemet med spridning av MRB (multiresistenta bakterier), blir det också av ökande vikt att söka vägar att förbättra kvalitén på och om möjligt minska antibiotikaanvändningen där den är som störst. Äldreboenden är en sådan miljö. Komplicerande är förstås att förebyggande åtgärder måste rikta sig mot olika håll: vad gäller rent infektionsförebyggande åtgärder är de oftast hygien- och rutinrelaterade, och behöver då utföras av personal på boendena; vad gäller valet av antibiotika är det primärvårdens läkarkår, och vad det gäller antalet behandlingar/ställningstagande till indikation är det personal och läkare i ett intressant och viktigt samspel, involverande även diagnostiken. De data som under projekttidens gång erhållits har varit intressanta ur antibiotikasynpunkt. Vi har kunnat få en överblick över antalet infektioner som motiverat antibiotikabehandling, hur dessa fördelat sig på diagnoser, hur de varierat över tid, men även hur de varierat med olika typer av boenden, och fått en bild av hur tillgängliga diagnostiska hjälpmedel används. Data har återrapporterats till vederbörande boenden, och har tjänat och tjänar som underlag även för det fortsatta Strama-arbetet i länet. NÅGRA INTRESSANTA OBSERVATIONER: Medan en punkt-prevalens-mätning visade att sårinfektioner dominerade behandlingsorsakerna en viss dag, visar denna kartläggning att antalet infektionsbehandlingar att urinvägsinfektioner dominerar stort. Förklaringen torde vara att behandling av sårinfektioner sträcker sig över längre tid Vid hud- och mjukdelsinfektion och sårinfektion dominerar heracillin och pcv (önskvärt), men andelen klindamycin är inte helt obetydlig Antalet behandlingar på indikation luftvägsinfektion eller pneumoni var relativt lågt (57 av 694), och borde heller inte kunnat förklaras av att insjuknanden skett i boende men antibiotika insatts på sjukhus efter inremittering (då 48-timmarsgräns där gällt) Av det totala antalet antibiotikabehandlingar var en dominerande del, nära hälften, urinvägsinfektioner (uvi). (Förväntat, men väsentligt att se lokala data.) Som behandling mot uvi utan KAD var pivmecillinam (116 av 307) vanligast, följt av nitrofurantoin 68 av 307). Detta är önskvärt ur ekologisk synvinkel Av behandlingar mot uvi utan KAD var andelen där ciprofloxacin användes (50 av 307) ändå något högre än förväntat, mot bakgrund av de kampanjer som gjorts av Strama och Läkemedelskommitté för att minska användningen av detta ekologiskt ofördelaktiga bredspektrummedel Av behandlingar mot uvi med KAD dominerade ciprofloxacin stort (28 av 70). Urinsticka används rätt ofta (ensamt 18/70, med odling 17/70, totalt alltså i 50 % av fallen) vid uvi med KAD tveksamt diagnostiskt värde

14 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 13(16) Vid både uvi med KAD och uvi utan KAD är frekvensen tagen urinodling c:a 50%. SLUTSATSER: En minskning av klindamycin till förmån för heracillin vore önskvärd ur ekologisk synvinkel, och sannolikt genomförbar (vid hud- och mjukdelsinfektioner) Skall man välja interventionsområde efter störst effekt på antibiotikatrycket/ekologin så skall man satsa ytterligare på urinvägsinfektioner (diagnostik och behandling), helst gentemot både kommunens personal och de förskrivande läkarna Ciprofloxacinanvändningen är sannolikt högre än strikt motiverat Användandet av urinodling i denna miljö förtjänar sannolikt att ökas också som ett sätt att undvika onödig ciprofloxacinanvändning. Gäller troligen både uvi med och utan KAD. OBS Växjömodellen odling inför VARJE uvi-behandling i äldreboende kan ev. vara motiverat även här, åtminstone vid riskfaktorer för resistens (KAD, tidigare behandling, komplikationer i urinvägar, känt MRBbärarskap) I diagnostiken är sannolikt här som på andra håll användandet av urinstickor alltför frekvent, och lättillgängligt troligen en bristande hänsyn till och kunskap om den höga förekomsten av asymtomatisk bakteriuri, ABU, hos äldre 7 Bilaga

15 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 14(16) Rekommendationer/minneslista angående UVI i kommunal vård Bakgrund: Under 2010 genomfördes ett samverkansprojekt involverande Sundsvalls kommun och Smittskyddsenheten, Landstinget Västernorrland, inriktat på registrering och prevention av antibiotikakrävande infektioner i kommunal vård. Inkomna data bekräftade att urinvägsinfektioner dominerar bland antibiotikaförskrivningsorsaker. I Västernorrland har under 2010 setts flera utbrott av MRB i slutenvården. Patienterna rör sig ju emellan olika vårdformer, liksom de multiresistenta bakterierna med dem. En förbättring av profylax och rutiner kring diagnostik av UVI är förmodligen bland de mest verksamma interventioner som kan göras mot dessa problem. I samband med projektavslutande UVI-dagar för kommunala sjuksköterskor har dessa enkla rekommendationer tagits fram med några punkter som är viktiga att lyfta, i samklang med SKL:s uvi-paket ingående i patientsäkerhetssatsning, tills det mer strukturerade Senior Alert-systemets VRI-del kan användas. Infektionsförebyggande åtgärder, allmänt Alltid basala hygienrutiner vid patientomvårdnad Identifiera riskpatienter för uvi Överväg att påbörja lokal östrogenbehandling till äldre kvinnor Förebygg residualurin (kvarurin) genom o toalett-assistans, toalettbesök med jämna mellanrum för riskpatienter o god sittställning vid toalettbesök o dubbeltömning, trippeltömning vänta på flera omgångar Urinkateter (KAD) Endast enligt läkarordination Finns alternativ till vanlig uretralkateter? o RIK? o Suprapubisk kateter? o Urinuppsamlare ( uridom ), inkontinensskydd? Kan kateter avvecklas? Korrekt urinkatetervård enligt gällande dokument Diagnostik Nitrit- och leukocytsticka tas endast efter läkarordination eller på delegation till sjuksköterska, vid misstanke om symtomgivande uvi Tänk på att förekomsten av ABU (asymtomatisk bakteriuri) ökar med stigande ålder enbart förekomst av bakterier betyder inte att en uvi föreligger Urinodling bör tas liberalt vid misstanke om uvi alltid vid recidiverande uvi och vid nylig sjukhusvård Kontrollera residualurin (kvarurin) på pat med flera uvi:er om betydande res-urin (varierar med patient) kan den minskas med profylaxåtgärder enligt ovan? Behandling Asymtomatisk bakteriuri, ABU, skall inte behandlas med antibiotika Vid antibiotikabehandling av KAD-uvi byts KAD efter 1-2 dygns behandling (för att katetern är fäste för en stor mängd bakterier, som är svårare att nå med behandling då de är fästa vid KAD, och då lättare blir resistenta)

16 Infektiosregistrering på särskilda boenden Slutrapport Text 15(16)

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-02-25 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag

Läs mer

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Birgitta Boqvist Patientsäkerhetsarbete Att göra vården säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

1. Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden

1. Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden Utlåtande 2008: RVI (Dnr 327-1381/2008) Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Indikatorer för uppföljning

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Alla kan göra skillnad att handla i praktiken

Alla kan göra skillnad att handla i praktiken Alla kan göra skillnad att handla i praktiken 141112 SKL Arbetsgruppen för SLL:s handlingsprogram för att minska VRI Björn Eriksson, Annika Hahlin, Marion Lindh, Anna Lundin, Ann Tammelin, Ann- Christine

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1000

Läs mer

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Strama nätverket Strama-rådet och expertgrupper SMI/Strama

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19). 2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Läs mer

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika

Läs mer

Definition av vårdrelaterad infektion

Definition av vårdrelaterad infektion 2016-01-09 1 (9) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 13-14, 2016. Instruktion till protokoll

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för: 2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Inkontinensprojektet

Inkontinensprojektet Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset AS2013-0215 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2012 Datum och ansvarig för innehållet: 2013-02-20 Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget 1 Fortbildning för infektionsambassadörer Infektionsverktyget - rapportverktyget 2 Infektionsverktyget Ett IT-stöd -Registrerar vårdrelaterade infektioner (VRI) -Registrerar orsaker till antibiotikaordinationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.

PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero. PM 2013-05-16 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.se Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735 Ärendet Kvalitetsuppföljning har genomförts vid Färingsöhemmet

Läs mer

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 Projektledare: Mats Erntell, Smittskydd Halland Bakgrund Strama genomförde 2003, 2004 och 2006 deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009. SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG O M PERSONER MED FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.1.-73/10 SID 1 (12) 2010-02-16 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika(J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten

Läs mer

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Hälso- och sjukvården Socialtjänsten Sundsvalls kommun År 2011 Sundsvall 2012-02-22 Ulla Johansson Britt-Marie Wedin 1 Sammanfattning 3 1. Övergripande mål och strategier 4 2.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Catharina Johansson

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Catharina Johansson Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Catharina Johansson Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete -

Systematiskt förbättringsarbete - Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt

Läs mer

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013. Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013. Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013 Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013 Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013 Bilder 3-10 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer