Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Transkript

1 Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11 Handledare: Kristina Bengtsson, distriktsläkare Vårdcentralen Billingen, Skövde

2 SAMMANFATTNING Bakgrund Den ökade frekvensen av antibiotikaresistenta bakterier har föranlett ett landsomfattande arbete med att försöka minska användningen av dessa medel, i synnerhet bredspektrumantibiotika. I Primärvården Skaraborg har utarbetats speciella effektmål när det gäller handläggningen av luftvägsinfektioner. År 2000 gjordes en mätning av effektmålsuppfyllelsen på Vårdcentralen Norrmalm. I denna studie har mätningen upprepats för att kunna göra en jämförelse. Vi har också följt upp patienternas tillfrisknande via telefonintervjuer. Frågeställningen var hur väl vi uppfyller effektmålen och om någon skillnad fanns mot föregående år samt i vilken grad patienterna tillfrisknar och hur omfattande ett ytterligare vårdbehov är. Metod Auditregistrering på speciella frågeformulär, som innefattar patientens uppgivna symtom samt läkarens diagnos, provtagning och behandling. Telefonintervju enligt särskild mall dagar efter läkarbesök. Resultat Vi fann att tre av de sju effektmålen uppfylldes helt jämfört med två stycken året innan. I fyra av målen har vi uppnått förbättringar (antibiotika vid ÖLI/akut bronkit, tonsillitdiagnostik, antibiotika vid sinuit/otit, andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner). I två av målen har en försämring skett (tonsillitbehandling, makrolidförskrivning). I ett av målen var resultatet helt oförändrat (kinolonförskrivning). Telefonintervjuerna visade att mer än 80% av patienterna har tillfrisknat nästan eller helt efter 2 veckor. Detta gällde både dem som haft antibiotikakrävande infektioner och dem som inte fått antibiotika. 14% av patienterna sökte sjukvård på nytt. Konklusion Vi bedömer att den återkoppling som givits vid flera tillfällen efter registreringen år 2000 har haft en inverkan på handläggningen av dessa patienter och att vi nu ser en positiv trend. Som exempel kan nämnas att antibiotikaförskrivningen vid ÖLI och akut bronkit (effektmål 1) har minskat från 29% till 17%. Effektmål och mätning av måluppfyllelse bedöms som värdefulla kvalitetsredskap. Telefonuppföljningen har givit information om effekterna på patientnivå i form av tillfrisknande och behov av ytterligare vård.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 METOD... 2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 RESULTAT... 3 Figur 1 Åldersfördelning... 3 Figur 2 Effektmål 1 <20% av patienterna med diagnoserna akut bronkit och öli behandlas med antibiotika Figur 3 Effektmål 2 >90% av diagnostiken vid diagnosen GAS (grupp A streptokocker) tonsillit baseras på snabbtest eller odling Figur 4 Effektmål 3 >90% av GAS tonsilliter behandlas med penicillin V Figur 5 Effektmål 4 >90% av antibiotikabehandlingen vid diagnoserna okomplicerad akut mediaotit och akut sinuit utgörs av penicillin V Figur 6 Effektmål 5 Inga akuta samhällsförvärvade pneumonier inom öppenvård behandlas med kinoloner Figur 7 Effektmål 6 Andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner* skall minska till <45% Figur 8 Effektmål 7 Makrolider skall endast förskrivas vid misstanke om pertussis, atypisk pneumoni, långdragen bronkit, odlingsverifierad Moraxella catharralis eller som ersättningspreparat vid allergi Figur 9 Tillfrisknande Figur 10 Tillfrisknande fördelat på antibiotika-/ej antibiotikabehandling Figur 11 Sökte sjukvård på nytt? Figur 12 Behandling till patienter som sökte sjukvård på nytt Figur 13 Var togs kontakten? DISKUSSION SLUTSATS REFERENSER BILAGOR 1-3

4 BAKGRUND Den ökade frekvensen av antibiotikaresistenta bakterier har föranlett ett landsomfattande arbete med att försöka minska användningen av dessa medel, i synnerhet bredspektrumantibiotika. I Primärvården Skaraborg har utarbetats speciella effektmål när det gäller handläggningen av luftvägsinfektioner ("Luftvägsinfektioner. Effektmål för primärvården. Primärvården Skaraborg 1998"). Dessa syftar till att eftersträva återhållsamhet med antibiotika samt ge ökad stringens avseende hur diagnoser ställs. Vi har våren 2000 gjort en studie på Vårdcentralen Norrmalm där vi kunnat jämföra vårt sätt att handlägga luftvägsinfektioner med dessa effektmål. Vi fann då bl a att vi lever upp till den restriktivitet med antibiotika som föreskrivs generellt, men att vi har för bred antibiotikaanvändning vid öron- och bihåleinflammationer samt för lite svalgprovtagning vid halsfluss. Dessa resultat har delgivits all personal vid två olika tillfällen samt vårdcentralens läkare vid ytterligare ett tillfälle. Ett visst utbyte av personal har skett mellan de två åren, i läkargruppen har 2-3 personer tillkommit och någon slutat. Alla medarbetare har alltså inte kunnat få denna information. Vår avsikt var nu att upprepa studien under våren Registreringen gjordes under perioden , vilket nära överensstämde med föregående års period. Resultatbearbetning, analys och sammanställning ägde rum fram till , då studien presenterades. Patienter med infektionssjukdomar utgör en stor andel av de akuta sjukdomsfallen på vårdcentralen och tar betydande läkarresurser i anspråk. Någon regelmässig klinisk uppföljning görs inte av dessa patienter, varför våra kunskaper om uppnådda effekter har varit bristfälliga. Vi ville därför även studera patienternas tillfrisknande och eventuella behov av ytterligare sjukvårdsinsatser. SYFTE Att jämföra två registreringar med ett års mellanrum av vårt sätt att handlägga luftvägsinfektioner för att se eventuella skillnader. I handläggningen fokuseras särskilt på antibiotikaförskrivning samt diagnossättande. Att följa upp patienternas tillfrisknande och ytterligare vårdbehov efter att ha besökt vårdcentralens öppna infektionsmottagning. 1

5 METOD Registrering av diagnos, eventuell provtagning samt eventuell antibiotikabehandling på samtliga patienter, som handläggs via den öppna infektionsmottagningen på Vårdcentralen Norrmalm under ca 2 månader Den absoluta merparten av våra patienter med luftvägsinfektioner omhändertas via denna mottagning, som är en läkarmottagning utan föregående tidsbeställning. Registreringsperioden stämde nära överens med föregående års period, som ägde rum Ett frågeformulär (bilaga 1) används rutinmässigt, där patienten vid besöket får ange persondata och huvudsaklig symtombild. Under registreringsperioden kompletterades varje formulär av läkaren med diagnos, vilken provtagning som eventuellt är gjord samt vilket antibiotikum som eventuellt givits. Patienterna fick markera sitt samtycke till telefonuppföljning på formuläret efter att ha tagit del av en skriftlig information (bilaga 2) om studien. Avsikten var att alla patienter med en luftvägsinfektion, och som givit sitt samtycke, skulle telefonintervjuas av en distriktssköterska enligt en särskild mall (bilaga 3) dagar efter besöket. Patienterna följdes upp inom ramen för ordinarie sjukvård och kunde vid behov hänvisas åter till den öppna infektionsmottagningen eller på annat sätt beredas möjlighet till snar, förnyad läkarundersökning. Det medicinska förloppet dokumenterades som vanligt i patientjournalen. Besöksformulären bearbetades i avidentifierad form med hjälp av programvaran EpiInfo. Resultatet har sammanställts och jämförts med effektmålen ("Luftvägsinfektioner. Effektmål för primärvården. Primärvården Skaraborg 1998") samt föregående års registrering. Patienternas tillfrisknande redovisas särskilt. FRÅGESTÄLLNINGAR Vår primära frågeställning var att se om några skillnader i effektmålsuppfyllelse har uppkommit jämfört med föregående år efter den information och feed-back, som givits. Vi ville också studera patienternas tillfrisknande. Kände sig patienten frisk? Fanns det någon skillnad mellan antibiotikabehandlade/ej antibiotikabehandlade? Behövde patienten söka sjukvård på nytt? Gavs då annan behandling? Var togs kontakten? 2

6 RESULTAT Figur 1 Åldersfördelning år 2001 n= % Antal patienter % 4% 35 6% % 8% % 14% 61 10% år 2000 n= % 100 Antal patienter % % 11% 11% 10% % 4% 2% Åldersfördelningen visar stor överensstämmelse mellan de två åren. De yngsta barnen dominerar. 3

7 Figur 2 Effektmål 1 <20% av patienterna med diagnoserna akut bronkit och öli behandlas med antibiotika. år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ÖLI och Akut Bronkit n=346 83% (286) 17% (60) Inga antibiotika Antibiotika år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ÖLI och Akut Bronkit n=216 71% (153) 29% (63) Inga antibiotika Antibiotika Andelen antibiotikabehandlade patienter har minsk at från år 2000 till år Effektmålet har därmed blivit uppfyllt. 4

8 Figur 3 Effektmål 2 >90% av diagnostiken vid diagnosen GAS (grupp A streptokocker) tonsillit baseras på snabbtest eller odling. 100% 90% GAS tonsillit n=90 år % 70% 60% 50% 40% 30% 76% (68) 20% 10% 0% Strep test/svalgodl 24% (22) Ingen provtagning 100% 90% 80% 70% GAS tonsillit n=47 år % 50% 40% 30% 20% 60% (28) 40% (19) 10% 0% Strep test/svalgodl Ingen provtagning Provtagningen vid tonsillit har ökat mellan de båda åren, men når inte upp till effektmålet. 5

9 Figur 4 Effektmål 3 >90% av GAS tonsilliter behandlas med penicillin V. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 74% (67) Pc V år % (23) Annat AB n=90 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år 2000 n=47 81% (38) 15% (7) 4% (2) Pc V Annat AB Inget AB* Andelen penicillin V-behandlade patienter har minskat och ligger längre från effektmålet år 2001 än år

10 Figur 5 Effektmål 4 >90% av antibiotikabehandlingen vid diagnoserna okomplicerad akut mediaotit och akut sinuit utgörs av penicillin V. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 86% (68) Pc V år % (11) Annat AB n=79 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 75% (40) Pc V år % (13) Annat AB n=53 Andelen penicillin V-behandlade patienter med akut mediaotit och akut sinuit har ökat, men når inte upp till effektmålet. 7

11 Figur 6 Effektmål 5 Inga akuta samhällsförvärvade pneumonier inom öppenvård behandlas med kinoloner år 2001 n=19 Antal patienter pc V Tetracyklin Trim-sulfa Kinolon år 2000 n=14 Antal patienter pc V Makrolid Tetracyklin Trim-sulfa Kinolon Detta effektmål uppnås helt vid båda registreringarna. 8

12 Figur 7 Effektmål 6 Andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner* skall minska till <45%. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 38% (197) Antibiotika år % (326) n=523 Inga antibiotika 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 44% (146) Antibiotika år % (185) n=331 Inga antibiotika * Med luftvägsinfektioner avser vi: ÖLI, annan virussjukdom, tonsillit, bronkit, sinuit, pneumoni, susp pertussis, atypisk pneumoni, långdragen bronkit, odlingsverifierad branhamella, (Moraxella catarrhalis). Effektmålet uppfylles vid båda registreringarna och andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner har minskat från år 2000 till år

13 Figur 8 Effektmål 7 Makrolider skall endast förskrivas vid misstanke om pertussis, atypisk pneumoni, långdragen bronkit, odlingsverifierad Moraxella catharralis eller som ersättningspreparat vid allergi. år 2001 Makrolider gavs vid 16 tillfällen varav 7 patienter hade ovanstående diagnoser 4 patienter hade pc allergi 3 patienter hade diagnosen bakteriell bronkit 2 patienter hade diagnosen komplicerad tonsillit år 2000 Makrolider gavs vid 5 tillfällen varav 4 patienter hade pc allergi 1 patient hade diagnosen pneumoni (ingen känd pc (ingen känd pc-allergi) 1 patient fick makrolidpreparat utanför de föreskrivna ramarna år 2000 och 5 patienter fick det år

14 Figur 9 Tillfrisknande Helt bra n=394 57,1% Nästan bra 26,6% Lite bättre 11,4% Oförändrat 4,3% Sämre 0,5% Antal Vi telefonintervjuade 394 av de sammanlagt 625 patienterna (63%). 85 patienter hade frånsagt sig att bli intervjuade och 58 patienter hade inte tagit ställning utan avstått från att markera ett kryss på blanketten. Dessa båda grupper har ej intervjuats. Ytterligare 88 patienter har inte intervjuats eftersom vi inte fick svar från dem, sammanlagt gjordes dock minst tre påringningar till varje patient innan vi avbröt kontaktförsöken. Sammanlagt 83,7% av de intervjuade patienterna betecknar sig som helt bra (57,1%) eller nästan bra (26,6%) vid telefonuppföljningen. Figur 10 Tillfrisknande fördelat på antibiotika-/ej antibiotikabehandling Antibiotika n=181 Ej Antibiotika n=213 Helt bra 49,8 65,7 Nästan bra Lite bättre Oförändrat Sämre 18,2 9,9 13,3 5,6 2,8 0,9 33, Procent 100 I båda patientgrupperna uppnås ett jämförbart tillfrisknande (helt bra eller nästan bra) vid telefonuppföljningen, i den antibiotikabehandlade patientgruppen 65,7% + 18,2% = 83,9% och i den icke antibiotikabehandlade patientgruppen 49,8% + 33,8% = 83,6%. 11

15 Figur 11 Sökte sjukvård på nytt? 55 (14%) patienter av 394 sökte sjukvård på nytt 49 besökte läkare 4 telefonkontakter 2 okänt 14% av patienterna har tagit ny kontakt för samma eller liknande besvär. Majoriteten, 49 patienter av 55, gjorde ett nytt läkarbesök. Figur 12 Behandling till patienter som sökte sjukvård på nytt n=55 Besök 1 Besök 2 (alt. annan kontakt) Ej antibiotika Ej antibiotika Antibiotika 20 Ej antibiotika 10 Antibiotika 25 Annat antibiotikum 12 2 samma AB dubbeldos 1 samma AB enkel dos Av de 55 patienter som sökte sjukvård på nytt hade 30 inte fått antibiotika vid första besöket. 10 av dessa 30 bedömdes även fortsättningsvis inte vara i behov av antibiotika, medan 20 av dem fick antibiotika vid andra besöket. Av de 25 patienter som fick antibiotika vid första besöket fick 10 ingen ytterligare antibiotikakur, 12 fick byta antibiotika, 2 patienter fick samma medel som tidigare men i dubbel dosering och 1 patient fick en exakt likadan kur som tidigare. 12

16 Figur 13 Var togs kontakten? VåC Norrmalm 65% Jourcentral 24% Akutmott 4% Annan VåC 2% Barnmedicin KSS Priv at läkare 2% 2% BVC 2% Antal Sammanlagt 93% av patienterna tog den nya kontakten inom primärvården (Vårdcentralen Norrmalm, Jourcentralen, annan vårdcentral respektive barnavårdcentral). 13

17 DISKUSSION Uppfyllelsen av effektmålen har som helhet blivit något större under 2001 än år Detta gäller effektmål 1, 2, 4 och 6 (se nedan). Effektmål 5 är oförändrat (och gick heller inte att förbättra eftersom det redan år 2000 var helt uppfyllt), medan effektmålen 3 och 7 har en lägre grad av uppfyllelse än år Effektmål 5 och 6 har uppfyllts helt år 2000, effektmål 1, 5 och 6 har uppfyllts helt år Vi bedömer att den återkoppling som givits vid flera tillfällen efter registreringen år 2000 har haft en inverkan på handläggningen av dessa patienter och att vi nu ser en positiv trend. Detta baserar vi huvudsakligen på att förbättringar uppnåtts i de effektmål (1 och 6) som vi uppfattar som tunga, dvs innehåller de numerärt största patientgrupperna. När det gäller att ställa diagnos är detta ett moment som påverkas av flera olika faktorer. Anamnes, status och lab-undersökningar är viktigast, men det förefaller sannolikt att också insatt behandling i vissa gränsfall styr diagnosvalet, t ex kan det för läkaren kännas mera rätt att ställa diagnosen pneumoni istället för diagnosen akut bronkit när patienten erhållit antibiotika. Kommentarer till effektmålen: Effektmål 1 <20% av pat med diagnoserna akut bronkit och ÖLI behandlas med antibiotika. De allra flesta ÖLI samt merparten av akuta bronkiter är virusbetingade, varför detta är ett viktigt effektmål, också därför att dessa diagnosgrupper är så stora, n=346 år 2001, n=216 år De utgör under båda registreringarna drygt hälften av hela materialet. Effektmål 2 >90% av diagnostiken vid diagnosen GAS (grupp A streptokocker) tonsillit baseras på snabbtest eller odling. En förbättring har skett, men effektmålet uppnås ej fullt ut. Anledningar till att prover ej tas kan vara t ex att pat har en klar klinisk bild, att det föreligger en stark epidemiologisk situation eller ett snabbt recidiv. Effektmål 3 >90% av GAS tonsilliter behandlas med penicillin V. Vår måluppfyllelse har försämrats. Varför? En del av tonsilliterna utgöres av recidiv eller bedöms som komplicerade i något avseende, och dessa skall inte alltid behandlas med penicillin V. I vårt material ses också stora individuella skillnader mellan enstaka läkares förskrivningsmönster, dvs några få ligger långt ifrån målet, medan de flesta uppfyller det. Effektmål 4 >90% av antibiotikabehandlingen vid diagnoserna okomplicerad akut mediaotit och akut sinuit utgörs av penicillin V. En förbättring har skett från 75 till 86%. Effektmål 5 Inga akuta samhällsförvärvade pneumonier inom öppenvård behandlas med kinoloner. Innehållet i detta effektmål verkar vara självklart och det uppnås helt båda åren. 14

18 Effektmål 6 Andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner skall minska till mindre än 45%. Viktigt övergripande mål som uppnås båda åren. Effektmål 7 Makrolider ska endast användas vid misstanke om pertussis, atypisk pneumoni, långdragen bronkit, odlingsverifierad Moraxella Catarrhalis eller som ersättningspreparat vid allergi. En försämring noteras från år 2000 till år 2001, eftersom 5 patienter är aktuella istället för bara 1. I absoluta tal rör det sig dock om så få patienter att inga säkra slutsatser kan dras. Själva registreringsförfarandet har av alla inblandade upplevts som enkelt att genomföra och tidsåtgången har varit försumbar. Begreppet luftvägsinfektioner är ej väl definierat i effektmålsdokumentet, vilka diagnoser och tillstånd ingår? Vi har i denna studie valt att definiera luftvägsinfektioner som samlingsbegrepp för följande: ÖLI, annan virussjukdom, tonsillit, bronkit, sinuit, pneumoni, suspekt pertussis, atypisk pneumoni, långdragen bronkit samt odlingsverifierad Branhamella (Moraxella) Catarrhalis. Anledningen till att just dessa diagnoser varit med är att de är hämtade från effektmålsdokumentets olika delar och funnits specifikt angivna på vårt registreringsformulär. Vi har däremot utelämnat mediaotit, extern otit, serös otit samt astma-kol-exacerbation. Denna definition kan givetvis diskuteras, men vi har bedömt den som mest relevant i detta sammanhang, och närmare precisering saknas alltså i effektmålsdokumentet. I effektmål 7 finns ingen tidsangivelse när det gäller begreppet långdragen bronkit. Vi har valt att definiera en sådan som mer än tre veckor lång, och detta har också framgått i vårt registreringsformulär. När det gäller telefonuppföljningen om tillfrisknandet har vi inga andra studier som går att göra direkta jämförelser med. Vi kan konstatera att mer än 80% av alla patienter uppger sig vara helt eller nästan bra två veckor efter besöket på vårdcentralen. Detta gäller både i den grupp som bedömts ha en antibiotikakrävande infektion och i den grupp där antibiotikabehandling ej ansetts indicerad. Vi betraktar detta som en tillfredsställande siffra mot bakgrund av vår allmänna föreställning om innehållet i detta sjukdomspanorama samt verksamheten och hur den bedrivs. Vårt antagande är att om vi skulle ha en markant underförskrivning skulle detta ge ett utfall i sämre utläkning i den icke antibiotikabehandlade gruppen. Om vi å andra sidan har en överförskrivning kommer utläkningen sannolikt att vara lika stor i de båda grupperna. Mot en betydande överförskrivning talar dock det faktum att vi klarar den restriktivitet med antibiotika som föreskrivs i både effektmål 1 och effektmål 6. Många av luftvägsinfektionerna är självläkande, men inblandat kan också en del allvarliga sjukdomar finnas, varför det är viktigt med en god diagnostik och behandling i varje enskilt fall. Av de 55 patienter som sökt sjukvård på nytt har 20 stycken (=36%) efter besök 2 betraktats som ej antibiotikafall. Detta borde betyda att en seriös diagnostik och bedömning gjorts även vid den nya sjukvårdskontakten. Alltså ges ingen generell, slentrianmässig antibiotikaförskrivning! Vi kan notera att en stor andel av dem som söker tillbaka till någon instans inom primärvården söker sig just till Vårdcentralen Norrmalm alternativt Jourcentralen. Detta är naturligt för många patienter, men beror säkert också på att en betydande styrning av patientströmmarna äger rum. 15

19 SLUTSATS Med i förhand uppställda, mätbara effektmål som grund kan vårdcentralen genom en enkel registrering avläsa viktiga aspekter på den medicinska kvaliteten. Effektmålen utgör på så sätt ett värdefullt redskap. En analys av de egna resultaten medför också att effektmålen i sig blir skärskådade och ifrågasatta. Detta kan ge idéer om hur de ska vidareutvecklas och revideras. Denna studie visar att handläggningen av luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm i viss mån har förbättrats och givit en högre grad av effektmålsuppfyllelse. Telefonuppföljningen har givit oss hittills okänd information om effekterna på patientnivå i form av tillfrisknande och behov av ytterligare vård. 16

20 REFERENSER 1. Luftvägsinfektioner. Effektmål för Primärvården Skaraborg Mariestad

21 Bilaga 1 FRÅGEFORMULÄR Öppen infektionsmottagning Datum: Personnummer: Namn: STUDIE Jag godkänner att ni kontaktar mig. Jag söker för besvär i: Näsa, bihålor eller hals Öron Luftrör eller lungor Urinvägar Telnr: Säkrast kl: Jag vill inte bli kontaktad. Vårdcentralen Norrmalm Primärvården Skaraborg Läkare:. DIAGNOS (endast dagens huvuddiagnos) DIAGNOSTIK BEHANDLING ÖLI (rhinit, faryngit mm) SR Inga antibiotika Annan virussjukdom (viros UNS, influensa m fl) LPK pc V Akut GAS tonsillit komplicerad, recidiv mm CRP.. Ampicillin Akut sinuit komplicerad, recidiv mm Strep-test Ampi + Clav Akut mediaotit komplicerad, recidiv mm Mononukleostest Makrolid Extern otit Köldagglutininer Cefalosporin Otosalpingit, serös otit Svalgodling Tetracyklin Akut bronkit NP-odling Kinolon Pneumoni-bronkopneumoni U-sticka,nitrit Trimetoprim Astma KOL, exacerbation U-odling Trim-sulfa Susp pertussis, atypisk pneumoni, Övrigt: Nitrofurantoin långdragen bronkit>3v, odlingsverifierad Mecillinam Branhamella (Moraxella) catarrhalis.. Annat antibiotikum: UVI hög låg Läkem.överk. mot: Övrig:

22 Bilaga 2 Studie om öppen infektionsmottagning Våren 2001 Bästa Patient! Välkommen till Vårdcentralen Norrmalms öppna infektionsmottagning! Som ett led i vårt fortlöpande kvalitetsarbete genomför vi nu en utvärdering av vår öppna infektionsmottagning. Vi studerar bl a hur vi använder antibiotika och hur vi ställer olika diagnoser. Vi vill också försöka ta reda på hur det går för våra patienter. Därför vill vi ringa upp Dig om ca 2 veckor och ställa några frågor om detta. Vi kommer då att fråga Dig om Du blivit frisk samt om Du behövt söka ytterligare vård för samma infektion. Om Du samtycker till att vi ringer upp Dig markerar Du detta med ett kryss på blanketten som Du fyller i angående dagens besök. Skriv gärna Ditt telefonnummer och om det är någon tid som är mest lämplig att ringa på. Samtalet beräknas ta ett par minuter. Deltagandet är givetvis helt frivilligt. Om Du inte vill bli uppringd kommer Du naturligtvis ändå att erhålla samma vård. Lars Gotthardsson Vårdcentralschef

23 Bilaga 3 Födelsedata:.. Man Kvinna Namn:... AB Ja Nej Diagnos:.. (kodnr) SORT: Känner Du Dig idag frisk från din luftvägsinfektion? HB NB LB OF Sämre Ev kommentar:.. Har Du efter besöket på VåC sökt eftervård på nytt för samma besvär? Ja Nej Hur sökte Du?.. Var sökte Du?.. Vilken Diagnos fick Du?.. Vilken behandling fick Du?. Ev kommentar:.. HB = helt bra NB = nästan bra LB = lite bättre OF = oförändrat

24 FoU-enheten Primärvårdens kansli Regionens Hus, Mariestad Tfn: , fax: Hemsida: