2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004"

Transkript

1 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

2 Författare: Christina Lannering Leg. Sjuksköterska, fil kand Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Qulturum Jönköping Tel

3 Sammanfattning Mer än 90% av all antibiotika förskrivs i öppenvården och därav ca 60% inom primärvården. Förekomsten av resistenta bakterier i både öppen och sluten vård har blivit ett allt större problem i världen och även i Sverige. Frekvensen resistenta bakterier är i hög utsträckning kopplat till användningen av antibiotika, såväl till totalmängd som till enskilda antibiotikaklasser. Det finns därför skäl att vara restriktiv med antibiotika och styra konsumtionen till rätt patientgrupper. Syftet med denna studie var att kartlägga omfattningen av läkarbesök där diagnosen varit en luftvägsinfektion samt om frekvensen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner förändrades mellan Syftet var också att se om förbrukningen av snabbdiagnostika förändrades mellan de tre åren. Med stöd av datorjournal kartlades besöksfrekvenser och antibiotikaförskrivning avseende vanliga luftvägsinfektioner i primärvården. Studien gjordes retrospektivt för första halvåren 2002 och Sju vårdcentraler i Jönköpings kommun som använde datajournalen Medidoc deltog. Tillsammans hade de ett patientunderlag på ca personer. Den vanligaste diagnosen var övre luftvägsinfektion (ÖLI) följt av tonsillit och bronkit. Antalet besök i primärvården där diagnosen varit en luftvägsinfektion minskade med 19,5%. Samtidigt minskade förskrivningen av antibiotika med 16%. Mest förskrevs fenoximetylpenicillin (62%) följt av tetracyklin (18%). Andelen behandlade var ca 55%. Förbrukningen av Strep-A minskade med 27%. Antalet besök där diagnosen varit en luftvägsinfektion minskade med drygt 19% samtidigt som antibiotikaförskrivningen minskade med 16%. Medidoc har dock brister som gör denna typ av studier väldigt tidsödande, då all data måste exporteras och bearbetas externt varav mycket måste ske manuellt.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Antibiotikaförbrukning i Europa... 1 Antibiotikaförbrukning i Sverige... 1 Strep-A och CRP... 2 Syfte... 2 MATERIAL OCH METOD... 3 RESULTAT... 3 Diagnoser oavsett antibiotikaförskrivning... 4 Antibiotikaförskrivning per diagnos... 4 Preparatval... 5 Andel behandlade... 5 Antal analyserade Strep-A och CRP... 6 DISKUSSION... 7 SLUTSATS... 9 REFERENSER... 10

5 Bakgrund Av alla läkarbesök vid en vårdcentral sker omkring 25% på grund av en infektion. Luftvägsinfektioner utgör ungefär 70% av dessa, 15% är urogenitala infektioner och 10% är hudinfektioner (1). Mer än 90% av all antibiotika förskrivs i öppenvården och därav förskrivs, enligt socialstyrelsens läkemedelsregister, ca 60% inom primärvården. Förekomsten av resistenta bakterier i både öppen och sluten vård har blivit ett allt större problem i världen och även i Sverige. Frekvensen resistenta bakterier är i hög utsträckning kopplat till användningen av antibiotika, såväl till totalmängd som till enskilda antibiotikaklasser (2). Det finns därför skäl att vara restriktiv med antibiotika och styra konsumtionen till rätt patientgrupper. Antibiotikaförbrukning i Europa För att jämföra antibiotikaförbrukningen mellan länder används måttet DDD (definierade dagliga doser/1000 invånare och dag). Mer uttryckt är DDD den antagna medeldosen per dag för preparatets huvudindikation för vuxna. Mellan de europeiska länderna finns stora skillnader i hur man använder antibiotika. Som exempel kan nämnas år 2002 då användningen av antibiotika i öppen vård varierade mellan 32,2 (Frankrike) och 10 (Holland) (DDD/TID)(2). Sedan 2001 finns EU-projektet European Surveillance of Antimicrobial Consumption (ESAC) vars syfte är att samla jämförbara data över den europeiska antibiotikaanvändningen samt att informera om utvecklingen (2, 3). Antibiotikaförbrukning i Sverige I jämförelse med Europa har Sverige låga resistenssiffror och låg antibiotikakonsumtion. Redan år 1976 började man i Sverige att föra statistik över försäljningen av antibiotika och försäljningen låg då kring 12 DDD/TID. År 1986 var försäljningen 14,1 DDD/TID och ökade därefter till 19,4 år 1993 utan att man kunde se någon medicinsk orsak (1). I början på 90-talet ökade förekomsten av resistenta pneumokocker, speciellt bland förskolebarn i södra Sverige (4). Detta ledde till att STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) bildades år Som en följd av att frågorna kring antibiotikaförbrukningen aktualiserades minskade också försäljningen. Sverige har de senaste fyra åren haft en genomsnittlig försäljning i öppenvård kring 13 DDD/TID (exkl. methenamine J01XX05)(5). Men även inom Sverige finns skillnader i användningen av antibiotika. Jönköpings län har lägre användning än riksgenomsnittet. I Jönköpings län minskade försäljningen i öppenvård från 12,5 DDD/TID år 2000 till 10,5 DDD/TID år 2004 (exkl. methenamine). I Jönköpings kommun minskade försäljningen från 13 DDD/TID år 2002 till 10,7 år 2004 (6). Tidigare kunde man i Sverige årligen följa orsaker till förskrivning av antibiotika i diagnosrecept undersökningen från Apoteket AB, men denna undersökning är numera nedlagd. För att kunna relatera förskrivning till diagnos har en förskrivningsstudie över hur infektioner behandlas i öppenvård gjorts och data publicerades år 2002 (1). Den studien gjordes prospektivt i fem län under en vecka med hjälp av ett frågeformulär som läkare i öppenvård fyllde i på alla patienter som sökte för en infektionsrelaterad sjukdom. 1

6 Strep-A och Crp Vid bedömning av patienter som söker för luftvägsinfektioner finns snabbtesterna Strep-A och CRP (C-reaktivt protein) att tillgå. Strep-A används för att upptäcka förekomsten av beta-hemolytiska streptokocker, vilket kan vara en indikation för antibiotikabehandling. Höga värden av CRP kan påvisa en bakteriell infektion (7). Syfte Syftet med denna undersökningen var att kartlägga omfattningen av läkarbesök i primärvården i Jönköping där diagnosen varit en luftvägsinfektion, samt studera om frekvensen av förskriven antibiotika vid luftvägsinfektioner förändrades mellan Syftet var också att se om förbrukningen av snabbdiagnostika (Strep-A, CRP) förändrades över de tre åren. 2

7 Material och metod Sju vårdcentraler i Jönköpings kommun som använde datajournalen Medidoc deltog. Tillsammans hade de ett patientunderlag på ca personer. Studien utfördes retrospektivt och bestod av tre delar. 1) Besöksfrekvenser under första halvåren 2002 och ) En recept-diagnos studie för första halvåren 2002 och 2004 samt 3) uttag av antal analyserade Strep-A och CRP för åren Medidoc har en statistikfunktion med moduler för bl.a. anteckningar, medicin och lab. Data från dessa moduler kan inte samköras men data från respektive modul kan exporteras till Excel för vidare bearbetning. Det finns ingen funktion för att exportera löpande journaltext. Data hämtades lokalt på varje vårdcentral och all export och bearbetning utfördes av samma person. 1) Från anteckningsmodulen exporterades alla vårdkontakter för tidsperioden, oavsett om de var diagnossatta eller ej. Data var diagnoskod, födelseår, kontaktdatum, konsultationstyp, patientdataindex, anteckningstyp (läkare eller sjuksköterska) samt signatur. I Excel sorterades sedan valda diagnoskoder fram. De diagnoser som inkluderades var otit (H66, H669P, H663), sinuit (J01), faryngit (J02), tonsillit (J03, J030), övre luftvägsinfektion (ÖLI) (J06), bronkit (J22), hosta (R05) och pneumoni (J18). Jourbesök och besök hos barnläkare exkluderades. Vidare exkluderades planerade besök avseende otit för att undvika kontrollbesök. 2) Från utskrivna läkemedel exporterades alla läkemedel för en månad i taget. Ur denna datamängd hämtades antibiotika med ATC kod J01 (Anatomical Therapeutic Chemical classification system) eller motsvarande preparatnamn om ATC kod saknades. Antibiotika för behandling av urinvägsinfektioner sorterades bort. Till varje antibiotikaförskrivning söktes sedan diagnosen manuellt bland vårdkontakterna. Förskrivning och vårdkontakt kopplades ihop med ett s.k. patientdata index vilket är ett unikt nummer för en person i respektive vårdcentrals databas. Om anteckningen saknade diagnoskod hämtades uppgifter från journalen. De fall där journaltexten inte tydligt förklarade varför antibiotika förskrevs registrerades som ej diagnos. De fall där ingen anteckning hittades registrerades som ej anteckning. Då dubbeldiagnoser påträffades valdes den som sattes först eller den mest relevanta, med hänsyn till riktlinjer. Om preparatbyte gjordes pga. önskan om annan beredningsform medtogs bara det senare preparatet. 3) Från laboratoriemodulen exporterades Strep-A och CRP för perioden. Endast den typ av CRP som analyserades lokalt på vårdcentralen hämtades. Resultat Vid export av besöksdata genererar varje diagnoskod en egen rad i kalkylbladet. Ett besök kan alltså resultera i flera diagnosrader, beroende på hur många diagnoskoder som sätts. En validering på 3 vårdcentraler visade att dubbletter förekom i mellan 2-3% av infektionsdiagnoserna. Ett icke diagnossatt besök generar 1 besöksrad. För alla läkarbesök (ej bara infektionsdiagnoser) var andelen ej diagnossatta besöksrader i genomsnitt 6% första halvåret 2002 och 4% första halvåret

8 Diagnoser oavsett antibiotikaförskrivning Tabell I visar hur diagnoser ställda med diagnoskoder fördelade sig på olika åldersgrupper under de båda halvåren. Denna data kommer från besöksdata i anteckningsmodulen som inte innehåller några uppgifter om antibiotika förskrivits eller ej. Bland barn 0-6 år var den vanligaste diagnosen ÖLI följt av otit. Bland barn 7-18 år var ÖLI vanligast och därefter tonsillit. Även i gruppen år var ÖLI vanligast och därefter sinuit. I gruppen över 65 år var ÖLI och bronkit de största grupperna. Dessa förhållanden gällde båda halvåren. Åldersgruppen 7-18 år visade procentuellt den största förändringen, där minskade antalet diagnoser från 1228 till 787 (35%) mellan 2002 och I övriga åldersgrupper minskade besöken med ca 15%. Totalt minskade antalet besök med 19,5%. Tabell I Antal satta diagnoskoder vid besök jan-juni 2002 och jan-juni Data från anteckningsmodulen Otit Sinuit Faryngit Tonsillit ÖLI Bronkit Pneumoni Hosta Totalt År Ålder 0-6år år år >65år Totalt Antibiotikaförskrivning per diagnos Tabell II visar antal förskrivningar av antibiotika per diagnos och åldersgrupp. Data kommer från medicinmodulen som inte innehåller några uppgifter om diagnoser utan är kompletterad med anteckningsdata och journaluppgifter. Under båda halvåren förskrevs drygt 50% av antibiotika bland barn 0-6 år för behandling av otit (399 av 719 respektive 378 av 660). Bland barn 7-18 år var tonsillit den diagnos som hade flest förskrivningar. I gruppen år förskrevs mest antibiotika till diagnosen sinuit och i gruppen över 65 år var bronkit den diagnos med flest förskrivningar. Totalt minskade förskrivningen med 572 st (16%). Åldersgruppen 7-18 visade den största procentuella skillnaden mellan halvåren, där skedde en minskning av förskrivna recept med 25% (620 respektive 468). Sett till enskild diagnosgrupp minskade förskrivningen för sinuit mest (28%). Den enda enskilda diagnosgrupp där förskrivningen ökade var ÖLI. Tabell II Förskrivning av antibiotika jan-juni 2002 och jan-juni 2004 per åldersgrupp och diagnos. Data från medicinmodulen kompletterat med data från anteckningsmodulen och journaltext. Otit Sinuit Faryngit Tonsillit ÖLI Bronkit Pneumoni Hosta Totalt År Ålder 0-6år år år >66år Totalt

9 Preparatval Tabell III visar hur preparatvalet gjordes för de olika diagnosgrupperna. Ej anteckning visar antalet recept som inte kunde kopplas till någon anteckning. Ej diagnos visar antalet förskrivningar där en anteckning fanns, men ingen diagnos eller uppgift om orsak till förskrivningen kunde hittas i texten. Av använda antibiotika, var fenoximetylpenicillin (PcV) vanligast (63%) följt av tetracyklin (18% ). Vid antibiotikabehandling av tonsillit förskrevs PcV till ca 85% av fallen för båda halvåren (812 av 956 samt 680 av 800). För behandling av diagnosen otit valdes PcV till ca 80% (538 av 665 resp. 478 av 604) under båda halvåren. Vid antibiotikabehandling av bronkit var tetracyklin vanligast, vilket förskrevs till 57% respektive 62% (273 respektive 221) av de som fick antibiotika. För diagnosen ÖLI minskade förskrivningen av PcV medan förskrivningen av tetracyklin, macrolider och amoxicillin ökade. Tabell III Antal förskrivningar per antibiotika och diagnos jan-juni 2002 och jan-juni Data från medicinmodulen kompletterat med data från anteckningsmodulen och journaltext. PcV Amoxicillin Cefalosp Macrolider Tetracyklin Totalt Totalt Inkl inkl klavulansura klindamycin Otit Sinuit Faryngit Tonsillit ÖLI Bronkit Pneumoni Hosta Totalt % av 63% 62% 9% 10% 4% 5% 6% 5% 18% 18% antibiotika Ej diagnos Ej anteckning Andel behandlade I tabell IV jämförs resultaten från antal satta diagnoskoder (tabell I) med förskrivningen av antibiotika (tabell II). Över 50% av bronkiterna fick behandling. Andelen som fick antibiotikabehandling för otiter och ÖLI ökade något. Tabell IV Andel av diagnoserna som fick antibiotikabehandling jan-juni 2002 resp 2004 Otit Sinuit Faryngit Tonsillit ÖLI Bronkit Pneumoni Hosta % 90% 25% 100% 15% 58% 74% 8% % 85% 31% 100% 21% 54% 82% 10% 5

10 Antal analyserade Strep-A och CRP Från laboratoriemodulen hämtades alla Strep-A och CRP under tre hela år. Tabell V visar den totala mängden, alltså ej endast avseende infektionsdiagnoser. Antal analyserade Strep-A har minskat varje år medan andelen positiva varierade mellan 24% och 31%. Tabell V Provtagning under tre hela år År Analyserade Strep-A Positiva Andel positiva % B-crp % % %

11 Diskussion Antalet besök i primärvården där diagnosen varit en luftvägsinfektion minskade med 19,5% mellan 2002 och Samtidigt minskade förskrivningen av antibiotika med 16%. Varken befolkningsstrukturen eller läkartillgången förändrades nämnvärt under tiden. Sedan 2002 har s.k. sjuksköterskebaserade infektionsmottagningar (SIM) byggts upp på fyra av de deltagande vårdcentralerna. En sjuksköterska bedömer och handlägger självständigt valda patientgrupper enligt fastställda rutiner och patienterna träffar en läkare endast om sjuksköterskan så bedömer. Under Sim-mottagningstiden finns en läkare tillgänglig för receptförskrivning och konsultation. Omfattningen av SIMverksamheten varierade mellan de fyra vårdcentralerna. Antal besök första halvåret 2004 var sammanlagt ca 2500 med variation från omkring 300 till 1400 besök. Diagnossättningen i SIM-verksamheten skiljde också mellan vårdcentralerna och antalet ej diagnossatta besök varierade första halvåret 2004 mellan 10-30%. I tabell I visas alla besök där diagnos satts med diagnoskoder, även de som gjorts på SIMmottagningarna. Trots denna extra mottagningstyp har inte totalantalet patienter med luftvägsdiagnoser ökat. Även vid de övriga vårdcentralerna förekom sköterskebedömningar i viss mån. Det rörde sig då ofta om provtagning främst vid urinvägsinfektioner och halsbesvär. Tabell II visar att det under båda halvåren skrevs fler recept för tonsillit än vad antalet diagnoser visar i tabell I, vilket antagligen är en effekt av att sjuksköterskor tagit Strep-A, ordnat med recept, men ingen satte diagnoskod. Diagnoserna i tabell II har då framkommit vid journalstudier. Framtagna data visar att besöksbenägenheten för luftvägsinfektioner har minskat generellt. Det finns flera tänkbara orsaker till detta, t ex mer egenvårdsråd vid telefonkontakten med vårdcentralerna och att de nya riktlinjerna för hals- och öronvärk ger större utrymme för exspektans (8,9). Vidare finns opublicerade data från Östergötland (Sven Engström, pers. medd.) som visar att antalet sökande i öppen vård med akut otit har minskat under de senaste fyra åren. De nya riktlinjerna för öroninflammation berör barn mellan 2-16 år. I denna studie sattes 494 st otitdiagnoser på barn mellan 2-16 år under jan-juni Samtidigt antibiotikabehandlades 448 barn. Motsvarande siffror för 2004 var 389 respektive 370. Det är inte närmare studerat hur många av dessa otiter som var recidiv eller hur många dagar de haft symptom. Den stora andelen behandlade barn kan tolkas som att de nya riktlinjerna, med primär expektans i 3 dygn inte haft någon betydelse. Men det minskade antalet barn talar för att de nya riktlinjerna kan haft effekt och att andelen patienter som kom i hög utsträckning kunde ha indikation för behandling. Andelen antibiotikabehandlade varierade mellan 54% och 57%, vilket även visats i andra svenska studier (1,10). Vid behandling av luftvägsinfektioner förskrevs PcV i 63% och tetracyklin i 18% (tabell III). Tidigare svenska studier visar liknande siffror, 62% respektive 14% (1), samt 61% och 18% (10). I de nya riktlinjerna för behandling av tonsillit anges att Strep-A endast bör tas på de patienter där antibiotikabehandling är kliniskt indicerad dvs. när minst tre av de s.k. 7

12 Centorkriterierna är uppfyllda. Dessa diagnostiska kriterier är: feber >38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på tonsiller och frånvaro av hosta (9). Tidigare studier har visat att Strep-A ofta togs på felaktiga indikationer. Om proven togs på rätt patientgrupp har man uppskattat att andelen positiva Strep-A borde bli 40-50% (7). Data från den här studien visar att antalet analyserade Strep-A visserligen minskade under år , men att andelen positiva svar ej ökat. Antalet analyserade CRP har inte minskat. Dessa siffror behöver analyseras bättre för att kunna förklaras, men troligtvis är en del av dessa inte tagna för att diagnosticera en luftvägsinfektion (tabell V). Medidoc har flera brister när det gäller uttag av data. Data kan inte kopplas ihop utan måste köras ut i separata filer. Vid försök att använda ett externt databasprogram för att koppla samman data från medicin- och anteckningsmodulerna föll det på att medicinmodulen inte kunde exportera utskrivningsdatum för en förskrivning. Detta påtalades till tillverkaren som inte hade någon förklaring och klassade problemet som ett programfel. Då man inte kunde veta vid vilket datum en förskrivning gjorts fick tidsperioderna för medicinuttag göras snäva (1månad/körning) för att man rimligen skulle hitta rätt anteckning. Det blev ett tidsödande manuellt arbete varför undersökningsperioderna fick begränsas till halvår istället för helår. Det är möjligt att kopplingsproceduren hade varit svår att utföra även om utskrivningsdatum funnits. Det var ju ändå många journaler som fick granskas då inte diagnoskoder fanns, anteckning saknades, eller där det gällde att hitta rätt kontakt då patienter kunde haft flera vårdkontakter under en månad. Vid en beräkning av antalet journalgranskningar på 2002 års data framkom att ungefär 770 sådana gjordes. Det gick inte att enkelt få fram en exakt besöksstatistik baserat på diagnoskoder utan att ta med i beräkningen att 2-3% av infektionsdiagnoserna var dubbletter, och att den verkliga besökssiffran därmed var 2-3% lägre. Att få mer exakta data blev för tidsödande. Vid en analys av hur många besöksrader som saknade diagnos framkom att ca 6% av alla besöksrader för läkarbesök (ej bara infektionsdiagnoser) år 2002 saknade diagnoskoder. Det verkar dock som om diagnossättningen generellt blivit något bättre då motsvarande siffra år 2004 var ca 4%. Ingen utdata blir dock bättre än vad som matas in. Med många olika yrkesgrupper och dess olika krav på systemet kan det bli fel ibland. Medidoc är ganska fritt från indatakontroller vilket förmodligen underlättar för användarna men som försvårar tolkningen av utdata. Vidare bör man vid tolkning av utdata ha god lokalkännedom om arbetssätt och inmatningsrutiner eftersom det kan skilja en del mellan vårdcentralerna. 8

13 Slutsats Mellan de första halvåren 2002 och 2004 minskade antal besök för luftvägsinfektioner i Jönköping med 19,5%. Förskrivningen av antibiotika minskade med 16%. Andelen behandlade var ca 55% och PcV var det antibiotika som förskrevs mest. Antal analyserade Strep-A minskade med 27% från 2002 till Denna utveckling överensstämmer med aktuella riktlinjer. Det är viktigt att studera hur väl nationella riktlinjer, koncensusuttalanden och rekommendationer för behandling av specifika diagnoser följs. Det är också önskvärt att den enskilda arbetsplatsen/läkaren får feedback så att man kan stimuleras att förändra sitt beteende. Ett sätt är att utnyttja information från våra datorjournaler, vilket har visat sig kunna ge valida data (10). Medidoc lämpar sig dock bättre för enklare uttag av data än för mer sammansatt statistik. 9

14 Referenser 1. Stålsby Lundborg C, Olsson Eva, Mölstad S and the Swedish group on Antibiotic Use. Antibiotic prescribing in Outpatients: a 1-Week Diagnosis- Prescribing Study in 5 Counties in Sweden. Scand J Infect Dis 34: , Goossens H, Ferech M, Vander Stichele R, Elseviers M; ESAC Project Group Outpatient antibiotic use in Europe and association with resistance: a crossnational database study. Lancet Feb 12;365(9459): ESAC 4. Swedres STRAMA. Smittskyddsinstitutet 5. Svensk läkemedelsstatistik. Apoteket AB Apoteket AB.Jönköping (ej publ) 7. Engström S, Mölstad S, Lindström K, Nilsson G, Borgquist L. Excessive Use of Rapid Tests in Respirarory Tract Infections in Swedish Primary Health Care. Scandinavian Journal of Infectious Disease. 36 (3): , Behandling av akut öroninflammation. Landstingsförbundet, Medicinska forkningsrådet och Socialstyrelsen. Konsensusuttalande Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverket. Tillgänglig på Engström S, Mölstad S, Nilsson G, Lindström K, Borgquist L. Data from electronic patient records are suitable for surveillance of antibiotic prescriptions for respiratory tract infections in primary health care. Scandinavian Journal of Infectious Disease 36; :

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

250 recept/1000 invånare och år om 5 år 250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

250 recept/1000 invånare och år om 5 år 250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit.

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren

Läs mer

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Förskrivning av antibiotika i öppen vård Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias

Läs mer

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni VESTA Södra programmet 2010 Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni Följsamhet till riktlinjer vid Johannes Husläkarmottagning Nanna Schumacher Qwerin ST-läkare, Johannes Husläkarmottagning

Läs mer

SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen

SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen Detta studiebrev är utarbetat av SFAM.dok. Vi vill med detta brev stimulera till diskussion kring den praktiska tillämpningen av diagnosklassifikationen, eftersom klassifikationen i sig inte garanterar

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Uppdraget en översyn av existerande nationella system för övervakning

Läs mer

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder.

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder. Slutrapport till Nationella STRAMA angående projektet: Rationell antibiotikaförskrivning till barn med övre luftvägsinfektioner - en interventionsstudie i Stockholmsområdet Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén,

Läs mer

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika

Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika klinisk översikt läs mer på sidorna 3160 och 3133 Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika SIGVARD MÖLSTAD, distriktsläkare, professor, primärvårdens FoU-enhet, sigvard.molstad@lj.se MALIN

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Läs mer

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Kronan

Antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Kronan Antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Kronan Hani Khalifa ST Läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Kronan Nov 2009 Handledare Anna Nager ST läkare, medicine doktor CeFAM 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Thomas Neumark, Lars Brudin, Sigvard Mölstad Publ: Family Practice, February 24, 2015

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000.

Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000. Umeå Universitet Allmänmedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000. Maria Furberg, leg. läkare, Åre Hälsocentral.

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Uppföljning av antibiotikaförskrivning från digitala vårdgivare. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Uppföljning av antibiotikaförskrivning från digitala vårdgivare. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Uppföljning av antibiotikaförskrivning från digitala vårdgivare Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Digitala vårdgivare Region Jönköpings län Avtal med varsin privat vårdcentral i länet

Läs mer

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens 24 november Välkomna! Sidan 1 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 2 Historik Sidan 3 Behandlingseffekt vid blodförgiftning pneumokocker Penicillin % överlevare Untreated

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Digitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.

Digitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län. Digitala vårdgivare Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län. Varför blev det så här? 30000 Digitala vårdkontakter och utomlänsbesök* per månad. Region Jönköpings

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar. 1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen

Läs mer

Här följer en guide till hur man i Diver-portalen kan hitta information om vårdcentralens antibiotikaförskrivning.

Här följer en guide till hur man i Diver-portalen kan hitta information om vårdcentralens antibiotikaförskrivning. Landstingets kansli Smittskydd Vårdhygien Andreas Lägermo 036-325977 andreas.lagermo@lj.se Vägar för att jobba med kvalitet i antibiotikaförskrivning på vårdcentral. I takt med att primärvårdens antibiotikaförskrivning

Läs mer

Enkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st): 0001 2500

Enkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st): 0001 2500 Enkät om antibiotika Volym 1 (2500 st): 0001 2500 Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Du har blivit utvald att delta i en enkätstudie gällande uppfattningar och förväntningar

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget 1 Fortbildning för infektionsambassadörer Infektionsverktyget - rapportverktyget 2 Infektionsverktyget Ett IT-stöd -Registrerar vårdrelaterade infektioner (VRI) -Registrerar orsaker till antibiotikaordinationer

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Med skammen som drivkraft

Med skammen som drivkraft Annika Med skammen som drivkraft Distriktsläkardagarna 2008 Bottennotering i rankingen vad gällde följsamhet till Stramas rekommendationer Toppnotering i antal recept per invånare Kartläggning Revanschlust

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika(J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Stramas uppdrag Utvecklingen av antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens Stramas ledning

Stramas uppdrag Utvecklingen av antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens Stramas ledning Strama årsredovisning 2006 Stramas uppdrag I september 2006 ombildades Strama till ett samverkansorgan med uppdrag att verka för sektorsövergripande samordning i frågor som rör förutsättningar att bevara

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen

Läs mer

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och akutsjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län - Linjen indikerar det nationella patientsäkehetsmålet Recept / 1 invånare

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Evolutionens segrare! Bakterier förökar sig genom delning var 15:e minut Bakterier: 100 generationer

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet

Läs mer

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010 Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika(J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer