Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?"

Transkript

1 VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare: Holger Theobald, Docent, spec. i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin, Klinisk handledare: Gunilla Bergström, verksamhetschef och spec. i allmänmedicin, Tallhöjdens vårdcentral. Gunilla

2 Sammanfattning Bakgrund: Akut mediaotit (AMO) anses vara den vanligaste bakteriella infektionen hos barn med ca fall/år i Sverige. Olika studier har visat att en stor andel AMO läker ut utan behandling, vilket resulterat i aktuella behandlingsrekommendationer som förespråkar aktiv exspektans. Följsamheten till behandlingsrekommendationerna har inte tidigare studerats på Tallhöjdens vårdcentral. Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka följsamheten till behandlingsrekommendationerna på Tallhöjdens vårdcentral. Hur stor andel av patienterna behandlades med aktiv exspektans? Fanns skillnader avseende följsamheten beroende på läkarnas utbildningsgrad? Metod: Retrospektiv journalstudie. Inklusionskriterna var patientfall på Tallhöjdens vårdcentral med diagnosen AMO mellan 1 och 12 års ålder under tidsperioden till Exklusionskriterna var komplicerade faktorer, recidivotit, terapisvikt, barn < 2 år med bilateral AMO, perforation, samt annan samtidig antibiotikabehandlingskrävande infektion. Resultat: Andelen patienter på Tallhöjdens vårdcentral mellan 1och 12 års ålder med okomplicerad AMO som behandlades med aktiv exspektans var 37 %. Ingen signifikant skillnad noterades avseende läkarnas utbildningsgrad och deras följsamhet till behandlingsrekommendationerna. Slutsats: En större andel fall med okomplicerad AMO behandlades med aktiv exspektans jämfört med tidigare studier från primärvården. Inga signifikanta skillnader i handläggning kunde relateras till läkarnas utbildningsgrad. Det kan finnas ytterligare förbättringspotential med tanke på att majoriteten av okomplicerade AMO fortfarande behandlas med antibiotika. MeSH-termer: Mediaotit, Öronvärk, Behandlingsmetoder, Följsamhet gentemot rekommendationer, Patientjournaler, Retrospektiva studier. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Syfte och frågeställningar 7 Material och metod 7 Etiska överväganden 10 Resultat 11 Diskussion 13 Referenser 16 Bilagor 18 3

4 Bakgrund Definitionen av akut mediaotit (AMO) är en kombination av akuta symtom med snabbt insjuknande (t.ex. öronsmärta, feber, övre luftvägsbesvär) och inspektionsfynd (t.ex. buktande, förtjockad, rodnad trumhinna eller pus i hörselgången) (1). AMO anses vara den vanligaste bakteriella infektionen hos barn med en incidens i Sverige på cirka fall/år. Prevalensen av minst en episod av AMO innan 2 års ålder är cirka 70 % (2). Etiologi av AMO AMO debuterar ofta efter en övre luftvägsinfektion. Respiratoriska virus har kunnat påvisas i mer än 50 % av AMO fall, oftast i kombination med bakterier (virus som ensamt agens endast i % av fallen). Pneumokocker (S. pneumoniae) dominerar som etiologiskt agens. Andra vanliga patogener är H. influenzae, M. catarrhalis och grupp A streptokocker. Pneumokockorsakade AMO perforerar i större utsträckning och endast 20 % självläker inom 10 dagar. År 1999 beräknades 6,4 % av pneumokockerna i Sverige ha nedsatt känslighet för penicillin (3). Sedan penicillinbehandling introducerades på 1950-talet har man i Västeuropa noterat mindre aggressivt förlopp hos patienter med AMO samt ökad resistensutveckling hos pneumokocker och andra bakterier (4). Komplikationer Den vanligaste komplikationen till AMO anses vara mastoidit, 1 fall/ AMO. Av de som haft mastoidit hade ungefär 50 % fått antibiotikabehandling (2). Andra fruktade komplikationer till AMO är t ex intrakraniella abscesser och sinustrombos (5). Risken för komplikationer och död har visat sig vara högst hos yngre barn (<5 år) och äldre personer ( 65 år) (6). Behandlingsrekommendationer Sverige och andra länder har utvecklat behandlingsrekommendationer för att t ex minska antibiotikaförskrivningen vid AMO, genom att i första hand rekommendera exspektans. Storbritannien har också behandlingsrekommendationer och dessutom en befolkning och sjukvårdsorganisation som liknar Sveriges. Där sjönk antibiotikaförskrivningen från 77 % - 58 % mellan år Mastoiditfrekvensen ökade något, men numbers needed to treat (NNT) var hög (=4831) (4). 4

5 Studier Grunden till behandlingsrekommendationerna har varit olika studier som visat att en stor del av AMO läker ut utan antibiotikabehandling (2). I en studie från 2007 kom Neumark et al fram till att nyttan av antibiotikabehandling vid AMO var begränsad vid 2-16 års ålder. Studiepopulationen var barn med uni- eller bilateral AMO (utan perforation) från 32 vårdcentraler i Sverige, totalt 179 patienter. Antibiotikabehandling (PcV) sågs inte ha någon större betydelse för varken tiden till tillfrisknande eller komplikationsrisken. De antibiotikabehandlade patienterna blev smärtfria eller fick mindre smärta i genomsnitt 0,4 dagar tidigare än de utan antibiotikabehandling. Efter 2 dagar kunde man inte se någon signifikant skillnad mellan patienter som hade fått och inte fått antibiotikabehandling (7). Sanders et al gjorde en litteraturstudie 2010 där man jämförde randomiserade kontrollerade studier (RCT) med antibiotika- och placebobehandlade grupper samt RCT som jämförde tidig antibiotikainsättning jämfört med exspektans grupper hos barn med AMO. Studierna inkluderade 2928 barn i 1-15 års ålder. Man kunde se att 2/3 av barnen återhämtade sig spontant inom 24 timmar och att majoriteten av dem hade återhämtat sig efter 2-7 dagar oberoende av antibiotika- eller placebobehandling. Ett mastoiditfall konstaterades, i den antibiotikabehandlade gruppen. En av slutsatserna var att antibiotika ansågs vara mest värdefull hos barn under 2 års ålder med bilateral AMO respektive barn med AMO och otorré (öronflytning) eftersom man kunde se riskdifferenser på 25 % respektive 36 % mellan antibiotika och placebobehandlade patienterna avseende smärta och feber efter 3-7 dagar (8). Aktuella behandlingsrekommendationer i Sverige STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) och Läkemedelsverket sammanställde i maj 2010 behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård i syfte att utforma ett stöd för behandlande läkare i handläggningen av dessa fall. Målet är att behandling med antibiotika inte ska ske i onödan. När det gäller AMO rekommenderas behandling enligt figur 1 (9). 5

6 Aktiv exspektans rekommenderas för: Barn 1-12 år med säker AMO utan komplicerande faktorer.* Patienter oavsett ålder med osäker AMO utan komplicerande faktorer.* Vid säker AMO rekommenderas antibiotika- behandling för: Barn 1-12 år med AMO och komplicerande faktorer.* Barn < 1 år samt ungdomar > 12 år och vuxna. Barn < 2 år med bilateral AMO liksom alla med perforerad AMO oavsett ålder. *Komplicerande faktorer vid AMO Svår värk trots adekvat analgetika behandling Infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling Missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra Tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur Cochleaimplantat Känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr) Känd sensorineural hörselnedsättning Figur 1: Utdrag från Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (9) Följsamhet till tidigare behandlingsrekommendationer En svensk studie från 2002 visade att en låg andel (1-2 %) patienter behandlades enligt de då rådande rekommendationerna (exspektans vid okomplicerad otit hos barn > 2 år). Dessa behandlingsrekommendationer hade tagits fram under medicinska forskningsrådets konsensuskonferens år 2000 (10). På Brommaplans vårdcentral gjordes en studie 2009 som visade att exspektans hade tillämpats i 23,5 % av fallen (11). En annan studie från Gustavsbergs vårdcentral visade att exspektans tillämpades i 5 % av fallen under år 2000 och i 28 % av fallen år Samma studie visade att icke specialister i allmänmedicin i större utsträckning tillämpade exspektans under 2008 (34 %) jämfört med specialister (20 %) under Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna år 2000 (12). Tallhöjdens vårdcentral Tallhöjdens vårdcentral har ett upptagningsområde på ca invånare (13). Under 2011 varierade antalet listade patienter mellan 9426 i januari och 9358 i december. Antalet besök som gjordes av barn mellan 1 och 12 års ålder var 1879, vilket motsvarar 4,6 % av totala antalet besök (14). Under 2011 arbetade 10 specialister och 8 icke-specialister (ST-läkare, AT-läkare, samt underläkare) i allmänmedicin på Tallhöjdens vårdcentral. Följsamheten till aktuella behandlingsrekommendationer avseende AMO har inte tidigare studerats på Tallhöjdens vårdcentral. 6

7 Syfte och frågeställningar Syfte Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationerna avseende AMO och antibiotikaförskrivning på Tallhöjdens vårdcentral. Frågeställningar Avseende följsamheten till behandlingsrekommendationerna vid okomplicerad AMO av barn mellan 1 och 12 års ålder på Tallhöjdens vårdcentral: 1. Aktiv exspektans Hur stor andel av patienterna behandlas enligt rekommendationerna, d.v.s. inte fått ett recept på antibiotika? 2. Skillnader beroende på läkares utbildningsgrad Finns det en signifikant skillnad mellan specialister och icke-specialister i allmänmedicin avseende följsamheten? Material och metod Studiedesign Denna studie är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Material och metod Studiepopulationen selekterades genom en sökning i MedRave4 (utdataprogram för journaler). Inklusionskriterierna var patientfall på Tallhöjdens vårdcentral som resulterade i diagnosen AMO med diagnoskoderna H66.0 (akut varig mellanöreinflammation), H66.9 (mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig) och H66.9P (mellanöreinflammation UNS) eftersom dessa utgör de koder som används vid AMO. MedRave4 gör skillnad mellan diagnoskoderna H66.9 och H66.9P. Andra inklusionskriterier var ålder vid aktuellt söktillfälle (1 till 12 års ålder) och tidsperiod ( ). En preliminär sökning i MedRave4 resulterade i 131 patientfall (hos totalt 122 patienter) med hänsyn till inklusionskriterierna. Samma patient kunde söka vid olika tillfällen och få samma diagnos. Varje söktillfälle inkluderades eftersom detta genererade en separat bedömning och 7

8 åtgärd. Under datainsamlingen visades sig att antalet 131 inte var lika med totala antalet patientfall med valda diagnoser utan det kunde finnas fler journalanteckningar från olika besök med samma diagnos utan att detta framgick i MedRave4. Resulterade blev en ändring av strategi avseende datainsamlingen, som innebar att patienternas personnummer blev utgångspunkten istället för patientfallen registrerade i MedRave4. I TakeCare (journalsystem) fanns en lista under Diagnoser på samtliga journalanteckningar listade med datum, diagnoser och läkarnas namn. Därifrån identifierades samtliga journalanteckningar av betydelse för projektet och skrevs ut. Ett notat med text enligt bilaga 1 gjordes i varje journal. Totalt blev det 140 fall som kodades med en siffra i Excel. En pilotöversikt med 5 patienter gjordes för att ta fram ett system för datainsamlingen inför projektplanen. De sökord i journalen som var av betydelse var diagnos/-er, aktuellt, öron, bedömning, samt notera om behandlande läkare var specialist eller icke-specialist i allmänmedicin. Detta resulterade i variablerna: ålder, diagnos, öron, komplicerande faktorer, recidivotit, terapisvikt, barn<2 år och bilateral AMO, perforation, annan antibiotikabehandlingskrävande infektion, behandlande läkares utbildningsgrad och eventuell antibiotikabehandling. Samtlig data på dessa variabler inhämtades från journalkopiorna och överfördes till Excel, där det bearbetades. I de fall där uppgifter saknades exkluderades inte patienterna utan fick en tom ruta i Excel. Läkarnas namn kodades med en siffra innan databearbetningen. Exkluderade patientfall Under datainsamlingen kom fem patienter under 1 års ålder med i sökningen. Detta berodde på att MedRave4 beräknar ålder baserat på födelsedatum och datum för tidsperiodens slut i sökningen (i detta fall ) och inte utifrån ålder vid aktuellt söktillfälle. Konsekvensen blev att de barn som hunnit fylla 1 år innan men träffat läkare innan sin 1-årsdag också kom med i sökningen. Dessa fem fall exkluderades. Andra fall som också exkluderades i samband med datainsamlingen var: Telefonkontakter efter aktiv exspektans eftersom diagnosen sattes även i samband med telefonanteckningen trots att det inte handlade om en ny sjukdomsperiod. När patienter återkom för kliniska kontroller, t ex kontroll av trumhinnan efter perforation, och man satte samma diagnos som tidigare. Om de återkom av andra anledningar och man använde sig av den gamla diagnosen. 8

9 När det uppenbarligen inte handlade om AMO, t ex när det i status och bedömningen tydligt framgick att läkaren inte bedömt det som AMO, t ex vid simplexotit. Ovanstående resulterade i att totalt 20 fall exkluderades innan databearbetningen eftersom de inte uppnådde inklusionskriterierna. 120 fall återstod att granska. Ingen tolkning av det som läkarna skrev gjordes men i de fall där man skrev möjligen eller eventuellt perforerad AMO grupperades fallet som perforerad AMO. Detsamma gällde de fall där läkaren noterade var i hörselgången men inte uttryckligen skrev perforerad AMO i bedömningen. Dessa antaganden bedömdes vara befogade utifrån medicinsk kunskap. Ett patientfall exkluderades inte trots total avsaknad av status i journalanteckningen eftersom det fanns ett status från föregående dag som talade för AMO. Diagnosen sattes först när man beslutade att behandla patienten. Exklusionskriterier för studien var komplicerade faktorer (enl. behandlingsrekommendationerna), recidivotit (ny AMO inom 1 månad), terapisvikt, barn < 2 år med bilateral AMO, perforation, samt annan samtidig antibiotikabehandlingskrävande infektion. Det sistnämnda exklusionskriteriet utgjordes av fall med samtidig tonsillit, pneumoni eller extern otit. Extern otit ingick i denna undergrupp eftersom peroralt antibiotika kan vara ett alternativ vid betydande svullnad, smärta och regionala lymfadeniter (15). Fall med samtidig konjunktivit ingick inte i denna undergrupp då den inte kräver peroral antibiotikabehandling (16). Efter exklusion grupperades patientfallen som antibiotikabehandlade respektive inte antibiotikabehandlade. 9

10 Flödesschema Totala antalet patientfall efter datainsamlingen (n=140). Totalt antal patientbesök från år 2011 där diagnoskoderna H660, H669P och H669 sattes hos barn mellan 1 och 12 år (n=120). Totala antalet patientfall som exkluderades innan databearbetningen (n=20). Exkluderade: komplicerande faktorer, recidivotit, terapisvikt, barn<2 år och bilat AMO, perforation, annan samtidig antibiotikabehandlingskrävande infektion (n=52). Inkluderade (n=68). Antibiotikabehandling (43 fall). Ingen antibiotikabehandling (25fall). Figur 2: Flödesschema för studien om följsamheten till behandlingsrekommendationerna avseende akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral. Statistik Variablerna specialist/icke-specialist och antibiotika/icke antibiotika är av nominal skaltyp. För att påvisa eventuella statistiska skillnader användes Chi-2 test eftersom de är icke-parade data. Gränsen för signifikans sattes till p<0,05. Etiska överväganden Risk för integritetsintrång fanns både avseende patienter och kollegor eftersom båda grupperna var studiedeltagare. Projektledaren läste journaler utan att ha vårdansvar eftersom denne inte var behandlande läkare i många av patientfallen. Dessutom innebar studien att 10

11 projektledaren läste journaler som kollegor hade skrivit. Syftet med studien var att förbättra kvalitén på vården. Verksamhetschefen gav sitt tillstånd till projektledaren att läsa berörda patienters journal, avseende det vårdtillfälle som var av betydelse för studien. Kollegor informerades om studien muntligt på ett gemensamt läkarmöte. Anslag (v.g. se bilaga 2) för att informera patienter om att studien pågick sattes upp i väntrum, på dörrar till ingångar och vid receptionen. Sökningen i MedRave4 resulterade i ett antal personnummer samt journalanteckningar där data inhämtades. All data, inklusive kollegornas namn, kodades med en siffra för att garantera anonymitet för samtliga studiedeltagare. Kodnyckeln har varit inlåst på vårdcentralen under studiens gång och kommer förstöras efter godkännandet av projektet. Enbart projektledaren och forskningshandledaren har haft tillgång till data. Inga enskilda studiedeltagare kan identifieras utifrån studieresultaten. Nyttan av att identifiera förbättringspotential avseende vårdkvalité och antibiotikaförskrivning på Tallhöjdens vårdcentral uppväger de etiska problemen i denna studie. Resultat Efter beaktande av inklusionskriterierna resulterade datainsamlingen i totalt 120 patientfall. Tabell 1 visar antalet exkluderade fall (n=52) samt orsaken till exklusion. Tabell 2 visar antalet fall (n=7) med okomplicerad AMO och samtidig annan antibiotikabehandlingskrävande infektion. Tabell 1. Antal exkluderade fall (n=52) samt orsak hos patienter (1-12 år) med okomplicerad akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral år Exklusionskriterium Antal (n) Procent (%) Komplicerande faktorer 8 15 Recidivotit 3 6 Terapisvikt 0 0 Barn< 2 år och bilateral AMO Perforation Annan antibiotikabehandlingskrävande infektion 7 13 Totalt

12 Tabell 2. Antal fall (n=7) med okomplicerad akut mediaotit och samtidig annan antibiotikabehandlingskrävande infektion på Tallhöjdens vårdcentral år Annan antibiotikabehandlingskrävande infektion. Antal (n) Extern otit 3 Misstänkt pneumoni 1 Tonsillit 3 Totalt 7 Aktiv exspektans Andelen patienter med okomplicerad AMO mellan 1 och 12 års ålder på Tallhöjdens vårdcentral som behandlas enligt rekommendationerna som STRAMA och Läkemedelsverket tagit fram, d.v.s. inte fått ett recept på antibiotika var 37 %, vilket motsvarar 25 av 68 patientfall. Således var det 63 % av patienterna som fick antibiotikabehandling, utan att ha annan antibiotikabehandlingskrävande infektion. Skillnader beroende på läkares utbildningsgrad Det fanns ingen signifikant skillnad mellan specialister och icke-specialister i allmänmedicin avseende följsamheten till behandlingsrekommendationerna vid okomplicerad AMO på Tallhöjdens vårdcentral (p=0,37). Aktiv exspektans tillämpades i 10 fall av ickespecialister och i 15 fall av specialister i allmänmedicin. Antibiotikabehandling tillämpades i 22 fall av ickespecialister och i 21 fall av specialister i allmänmedicin. Vad hände sen? Av de 25 patientfall med okomplicerad AMO som behandlades med aktiv exspektans fick 4 stycken antibiotika vid ett senare tillfälle (tabell 3). Det är oklart om den som fick ett recept i reserv hämtade ut detta eller inte. Tabell 3. Resultat efter aktiv exspektans (n=25) av okomplicerad AMO vid Tallhöjdens vårdcentral år Åtgärd vid aktiv exspektans Antal (n) Resultat Recept i reserv 1 Oklart om antibiotika hämtades ut eller inte. Återbesök efter En tel.kontakt innan planerat återbesök pga dåligt smärtlindrad, fick antibiotika. En 2 dagar 2 försämrades i status på återbesöket, fick antibiotika. Tel.kontakt Fem av sju förbättrades spontant, ingen vidare åtgärd. En hade kvarvarande besvär, efter 2-3 dagar 7 fick antibiotika. En svarade inte i telefon. Åter vid behov Totalt En återkom, bedömdes som perforation och fick antibiotika. 12

13 Diskussion Under år 2011 behandlades 37 % av patienterna med okomplicerad AMO på Tallhöjdens vårdcentral med aktiv exspektans, resten fick antibiotikabehandling. Ingen signifikant skillnad noterades avseende läkarnas utbildningsgrad och den behandling de gav vid okomplicerad AMO. Syftet med studien var att kartlägga följsamheten till aktuella behandlingsrekommendationer avseende AMO på Tallhöjdens vårdcentral. Att aktiv exspektans tillämpades i 37 % av fallen kan tala för en viss medvetenhet om behandlingsrekommendationerna bland läkarna, eftersom tidigare studier har belyst lägre andel behandlade med aktiv exspektans (10,11,12). Samtidigt kan studien ha identifierat en viss förbättringspotential avseende handläggningen av AMO hos patienter på Tallhöjdens vårdcentral då merparten av fallen behandlades med antibiotika. Detta kan vara av intresse vid uppföljning av och försök till förbättring av kvalitén på vården. Enligt Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) bör man eftersträva en nivå på < 50 % som får antibiotikabehandling vid okomplicerad AMO (17). Denna kvalitetsindikator är dock baserad på behandlingsrekommendationerna från år 2000 (18), som nu är inaktuella. Därför går det inte att dra någon större slutsats avseende om 63 % (antibiotikabehandlade) på Tallhöjdens vårdcentral är bra eller dåligt jämfört med SFAM:s rekommendationer. Andra studier samt möjliga orsaker till skillnader i resultat Andelen patienter i denna studie som behandlades med aktiv exspektans vid okomplicerad AMO var 37 % jämfört med 23,5 % i en studie gjord 2006 på Brommaplans vårdcentral (11). Studiepopulationen (n=122) var nästan lika stor som i denna studie (n=120), men resultatet skiljer sig markant. En skillnad i urvalsprocessen skulle kunna vara en orsak till denna differens. I studien från Tallhöjdens vårdcentral har fallen med annan antibiotikabehandlingskrävande infektion inte inkluderats i denna grupp av okomplicerad AMO, trots att AMO var okomplicerad, eftersom patienterna hade en annan indikation för antibiotikabehandling. I studien från Brommaplans vårdcentral kan patienter med andra antibiotikabehandlingskrävande infektioner också ha varit inkluderade i gruppen som fått antibiotika för okomplicerad AMO. Vidare kan en annan orsak vara att aktuella behandlingsrekommendationer skiljer sig från de som rådde under 2006 (18). En studie vid Gustavsbergs vårdcentral visade siffror på 5 % (år 2000) och 28 % (år 2008) avseende aktiv exspektans. Studiepopulationen var 256 fall år 2000 och 411 fall år I denna studie exkluderades också andra antibiotikabehandlingskrävande infektioner i likhet 13

14 med studien från Tallhöjdens vårdcentral. På Gustavsbergs vårdcentral kunde man inte se någon signifikant skillnad avseende handläggning utifrån läkarens utbildningsgrad år 2000 men det noterades en signifikant skillnad avseende detta under år 2008 (p<0,01) med en ökad benägenhet att behandla med aktiv exspektans hos ickespecialister i allmänmedicin (12). Detta skulle kunna bero på att yngre läkare har färskare kunskaper, vilket i sin tur skulle kunna belysa behovet av aktiva kunskapslyft. På Tallhöjdens vårdcentral noterades ingen signifikant skillnad avseende benägenhet att behandla med aktiv exspektans utifrån läkarnas utbildningsgrad. Detta skulle kunna bero på en viss medvetenhet om aktuella behandlingsrekommendationer oberoende av läkarnas utbildningsgrad. Data från samtliga studier nämnda ovan skiljer sig mycket från en svensk studie från 2002, där aktiv exspektans tillämpades i 1-2 % av fallen med okomplicerad AMO. En av orsakerna till detta ansågs ligga i att man tidigare haft lång tradition av att behandla med antibiotika, en annan att de då rådande rekommendationerna ansågs vara otydliga eftersom antibiotikabehandling vid okomplicerad AMO ansågs vara likvärdig behandling med aktiv exspektans (10,18). Dessutom fanns motsägelsefulla rekommendationer i Läkemedelsboken då som rekommenderade antibiotikabehandling vid varig AMO (10). Dagens rekommendationer är tydliga och skiljer sig inte beroende på informationskälla i allmänmedicinarens vardag (2,5). Styrkor och svagheter En styrka med denna studie är att alla patienter som fick diagnosen AMO under studieperioden inkluderades. En annan styrka är att tre diagnoskoder som kan användas vid AMO inkluderades för att inte missa några fall. Vidare är utdataprogrammet MedRave4 tillförlitligt på så sätt att man kan identifiera samtliga patienter som fått sökta diagnoser eftersom data inhämtas från TakeCare. En svaghet med denna studie är att det kan finnas patienter som behandlats med aktiv exspektans men missats inom ramen för detta projekt på grund av läkarnas diagnossättning. Ett exempel från denna studie var ett patientfall som i status hade tecken talande för AMO men läkaren satte inte diagnos förrän vid uppföljande besök. Diagnosen sattes när läkaren beslutade att behandla patienten med antibiotika. Om det var så att patienten förbättrats spontant och inte sökt sjukvård igen så hade detta varit ett fall av okomplicerad AMO som behandlats med aktiv exspektans med god effekt, utan att det i studier som denna kommer fram statistiskt. Rätt diagnossättning är således en förutsättning för bra forskningsunderlag. 14

15 Denna studie bygger enbart på journalanteckningar, vilket gör det omöjligt att veta om det fanns andra orsaker till en viss handläggning. Ofullständiga journaler samt att läkare dokumenterar på olika sätt kan vara en svaghet i samband med journalstudier. Trots att det fanns ett flertal ofullständiga journalanteckningar hade detta ingen större betydelse för frågeställningarna i denna studie eftersom de variabler som behövdes gick att få fram. Den visuella bedömningen av öron samt dokumentationen av densamma kan variera mellan olika läkare. Detta är inget ämne som berördes inom ramen för detta projekt utan antagandet att bedömningen av status var korrekt i relation till diagnosen AMO gjordes. En annan svaghet är att studien endast baseras på data från Tallhöjdens vårdcentral och kan därför inte generaliseras till primärvården inom ett större område. Implikationer Studien kan ha identifierat förbättringspotential avseende följsamheten till behandlingsrekommendationerna vid okomplicerad AMO på Tallhöjdens vårdcentral. Resultatet kommer att presenteras för läkargruppen. Förhoppningen är att en diskussion uppstår kring olika strategier (t ex recept i reserv och snar telefonkontakt) för att följa behandlingsrekommendationerna i större utsträckning, i syfte att ytterligare förbättra vårdkvalitén på vårdcentralen. Framtida studier Det skulle vara intressant se om det finns ett samband mellan benägenhet att behandla med antibiotika och patienternas allmäntillstånd, ålder eller durationen av besvär. Att göra en jämförande studie på samma vårdcentral några år senare skulle också vara intressant för att se om följsamheten har ökat. Slutsats På Tallhöjdens vårdcentral behandlas en större andel fall av okomplicerad AMO med aktiv exspektans vid jämförelse med tidigare studier från andra vårdcentraler i Sverige. Detta kan tala för att följsamheten till behandlingsrekommendationerna har ökat. Inga signifikanta skillnader kunde ses avseende handläggningen relaterad till läkarnas utbildningsgrad, vilket skulle kunna betraktas som positivt avseende vårdkvalitén. Studien kan ha identifierat ytterligare förbättringspotential med tanke på att majoriteten av okomplicerade AMO fortfarande behandlas med antibiotika. 15

16 Referenser 1. Groth A. (2010), Definitioner och diagnostik av akut mediaotit (AMO), Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AMO) bakgrundsdokumentation, Information från Läkemedelsverket, 5:2010, sid Hellström S, Norman C, Läkemedelsboken , kapitel Öron-, näs- och halssjukdomar, s , Läkemedelsverket. 3. Melhus Å. (2010), Mikrobiologisk etiologi vid akut mediaotit, Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AMO) bakgrundsdokumentation, Information från Läkemedelsverket, 5:2010, sid André M., Axelsson I., Hemlin C., Nasta F.(2010), Behandling av akut otitis media i andra länder översikt över 28 nationella riktlinjer, Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AMO) bakgrundsdokumentation, Information från Läkemedelsverket, 5:2010, sid Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) - bakgrundsdokumentation. Information från Läkemedelsverket. 2010;5: Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation. Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den april Harboe ZB, Benfield TL, Valentiner-Branth P, et al. Temporal trends in invasive pneumococcal disease and pneumococcal serotypes over 7 decades. Clin Infect Dis 2010;50: Neumark T, Mölstad S, Rosén C, Persson L-G, Törngren A, Brudin L & Eliasson I. Evaluation of phenoxymethylpenicillin treatment of acute otitis media in children aged Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2007; 25: Sanders S, Glasziou PP, Del Mar CB, Rovers MM. Antibiotics for acute otitis media in children (Review). The Cochrane Library, 2010; 9. Finns även på 16

17 9. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Maj 2010, utgivna av Läkemedelsverket och STRAMA. (uppdaterad ; citerad ) 10. Lundborg Ander A, Eggertsen R, Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer, Läkartidningen 2004;41: Moberg L, Akut mediaotit-följs behandlingsrekommendationerna? Journalstudie från Brommaplans vårdcentral inom ramen för VESTA-projekt, Öhman T, Antibiotikabehandling eller exspektans vid okomplicerad akut mediaotit hos barn?-en jämförelse mellan år 2000 och 2008, VESTA-projekt. 13. Bergström G, informationsansvarig/verksamhetschef aspx, Stockholms läns sjukvårdsområde, (uppdaterad ; citerad ) 14. Uppgifter hämtade från MedRave Reimer Å, docent. (uppdaterad ; citerad ) 16. Busch T, Läkemedelsboken , kapitel Öron, s , Läkemedelsverket (Dokumentfakta: fastställd ; citerad ) Landstingsförbundet, Medicinska forskningsrådet, Socialstyrelsen (fastställt 2000; citerad ). 17

18 Bilagor Bilaga 1 Daganteckning Går in i patientens journal pga kvalitetsarbete som pågår på vårdcentralen, godkänt av verksamhetschefen. Anslag finns på vårdcentralen som information till alla patienter. 18

19 Bilaga 2 På denna vårdcentral granskar vi våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Den som har frågor eller synpunkter är välkommen att kontakta verksamhetschefen. 19

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist

Läs mer

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder.

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder. Slutrapport till Nationella STRAMA angående projektet: Rationell antibiotikaförskrivning till barn med övre luftvägsinfektioner - en interventionsstudie i Stockholmsområdet Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén,

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit.

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö?

Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö? Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö? Malena Wengberg, ST-läkare Capio Stadshusdoktorn Lidingö Maj 2015 Vetenskaplig handledare: Aurelija Dubicke, MD, PhD,

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni VESTA Södra programmet 2010 Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni Följsamhet till riktlinjer vid Johannes Husläkarmottagning Nanna Schumacher Qwerin ST-läkare, Johannes Husläkarmottagning

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.

Läs mer

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Sylvie Kaiser Överläkare, med dr Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ont i magen? Dominerande diagnoser vid akuta buksymptom hos förskolebarn resp skolbarn

Läs mer

Luftvägsinfektionerantibiotika

Luftvägsinfektionerantibiotika Luftvägsinfektionerantibiotika eller inte Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Medlem i terapigruppen för antibiotika i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne STRAMA Samverkan mot antibiotikaresistens

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer