Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral"

Transkript

1 Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården, Region Uppsala 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Studiens syfte 4 Inledning och bakgrund 4 Frågeställningar 4 Metod och material 7 Etiska överväganden 8 Resultat 8 Diskussion 10 Konklussion 12 Referenser 13 2

3 Sammanfattning Bakgrund Luftvägsinfektioner föranleder många besök till läkare och inte allt för sällan rör det sig om ont i halsen. Läkemedelsverket har skapat behandlingsrekommendationer för handläggning av faryngotonsillit i öppenvård för att ge möjlighet för lika vård och bedömning samt ett rationellt handläggande och ansvarsfull antibiotikaförskrivning. Antibiotikaresistens är ett växande problem och har en korrelation till användandet av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens), har satt upp 250 antibiotikarecept/1000 invånare och år som mål. De tror att detta kan uppnås genom att behandlingsrekommendationer följs. Studiens syfte Studiens syfte är att kartlägga och presentera hur vi handlägger faryngotonsilliter på Eriksbergs VC (EVC) och hur vi följer Läkemedelsverkets nu gällande rekommendationer. Därtill undersöka om vi uppnår rekommenderade nivåer för kvalitetsindikatorer framtagna av Svensk förening för allmänmedicin (SFAM). Detta för att förbättra behandling och motverka överförskrivning av antibiotika. Metod och material Genom en retrospektiv journalgranskning av alla som under 2016 fick diagnosen J02-, akut faryngit samt J03-, akut tonsillit på Eriksbergs VC och bedöma huruvida vi följer Läkemedelsverkets rekommendationer rörande handläggning av faryngotonsillit i öppenvård samt svara på om vi når de nivåer som är uppsatta som mål för SFAMs kvalitetsindikatorer. Recidiv tonsillit exkluderas i och med att vid recidiv så rekommenderas annan utredning och behandling Resultat och Konklusion I bästa fall följer vi den rekommenderade handläggningen av faryngotonsillit drygt sex gånger av tio och i sämsta fall knappt varannan gång men vi uppfyller i stort sett SFAMs kvalitetsindikatorer. Vi kan förbättra handläggningen av faryngotonsillit genom att i högre grad följa rekommendationerna från Läkemedelsverket samt att noga journalföra Centorkriterierna. 3

4 Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs VC Studiens syfte Studiens syfte är att kartlägga och presentera hur vi handlägger faryngotonsilliter på Eriksbergs VC (EVC) och hur vi följer Läkemedelsverkets nu gällande rekommendationer 1. Därtill undersöka om vi uppnår rekommenderade nivåer för kvalitetsindikatorer framtagna av Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) 2. Detta för att förbättra behandling och motverka överförskrivning av antibiotika. Frågeställningar Följer vi handläggning av faryngotonsillit enligt 2012 års rekommendationer från Läkemedelsverket för diagnostik, användning av Centorkriterier och snabbtest för betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) och för behandling? Når vi de nivåer som bör eftersträvas på kvalitetsindikatorer enligt SFAM.Q? Inledning och bakgrund Luftvägsinfektioner föranleder många besök till läkare och inte allt för sällan rör det sig om ont i halsen. Läkemedelsverket har skapat behandlingsrekommendationer för handläggning av faryngotonsillit i öppenvård för att ge möjlighet för lika vård och bedömning samt ett rationellt handläggande och ansvarsfull antibiotikaförskrivning. Varje år får cirka akut tonsillit 1, det vill säga nästan var 25:e invånare. Av dessa är det endast hos ca 30 % där man finner GAS vilket är den bakterieart man vill behandla med antibiotika. Övriga akuta tonsilliter orsakas av virus (20-30 %), andra bakterier (5-15 %) och vid 30 % finner man inte sjukdomsgivande agens. För att skärpa diagnostiken av halsfluss (tonsillit) använder vi oss av fyra kriterier, Centorkriterierna, där varje kriterie ökar känsligheten för att det är GAS som är agens. Dr Robert M Centor undersökte 1981 hur man kunde förbättra diagnostiken av akut tonsillit. Han påvisade ett förhållande mellan uppfyllda kriterier och en förväntad positiv GAS svalgodling i följande utsträckning: 4 56 %, 3 32 %, 2 15 %, 1-6,5 % och 0-2,5 %. De fyra Centorkriterierna är: feber 38,5 c, ömmande käkvinkeladeniter, beläggning på tonsillerna samt avsaknad av hosta 3. Barn 3-6 år får sällan beläggningar på halsmandlarna och därför räcker det med rodnade och förstorade tonsiller i den åldersgruppen. Om man uppfyller alla kriterier så är det ändå bara drygt 50 % där man finner GAS vid svalgodling. Därför förfinas och skärps 4

5 diagnostiken ytterligare med ett snabbtest för GAS (Strep A) som har hög specificitet och sensitivitet 1. Strep A snabbtest är en kvalitativ detektion av GAS-kolhydratantigen i svalgsekret 4. Den finns att tillgå från flera leverantörer och i flera utföranden. I princip går det till enligt följande: Man tar svalgsekret från tonsillområdet på en bomullspinne och löser upp detta i lösning som sedan appliceras på en testkassett. Under testet reagerar det extraherade svalgsekretet med en antikropp specifik mot GAS som är belagd på ett membran i kassetten och genererar en färglinje i testområdet. Färgad linje indikerar ett positivt resultat, medan utebliven reaktion indikerar ett negativt resultat. En kontrollinje finns på membranet vilken indikerar att tillräcklig mängd prov har använts samt att membranet fuktats tillräckligt. Bild: CRP som är ett vanligt prov för att värdera graden av infektionssjukdomar kan inte svara på om halsflussen har orsakats av virus eller bakterier. Sådan provtagning är därför inte rationell vid okomplicerad tonsillit 1. Man kan vara frisk, asymtomatisk bärare av GAS och detta är vanligt framför allt hos barn och då gör antibiotika ingen nytta alls. I vissa länder har man valt att överhuvudtaget inte behandla akut tonsillit med antibiotika. Vidare är det mycket ovanligt att barn < 3 år får akut streptokocktonsillit och därför ska annan sjukdom först uteslutas. Därför är de undantagna behandlingsrekommendationerna 1. GAS är en högvirulent patogen som förr gav upphov till allvarliga följdsjukdomar vilket man vill förhindra. Reumatisk feber och njurinflammation (glomerulonefrit) var tidigare allvarliga immunologiska reaktioner men är idag extremt sällsynta i Sverige. Andra komplikationer är peritonsillit och retro-/parafaryngealabscess, och en del av dessa kan förhindras genom antibiotika. GAS kan ge upphov till allvarlig invasiv sjukdom, dock är halsinfektion sällan ursprunget. Faryngotonsillit kan ge symtom såsom hög feber, ont i halsen, sjukdomskänsla och svårigheter att äta och dricka. Om GAS är upphovet till besvären kan antibiotikabehandling lindra och förkorta symtomen med 1-2,5 dagar och rekommenderas därför för symtomlindring av Läkemedelsverket. Trots stor 5

6 användning av penicillin V (fenoximetylpenicillin) under årtionden har inte någon penicillinresistens hos GAS rapporterats. Gällande behandlingsrekommendationer för akut tonsillit vid primärinfektion av GAS är Penicillin V, vuxna: 1 g x 3 i tio dagar och för barn 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i tio dagar. Föreligger penicillinallergi väljs Klindamycin, vuxna: 300 mg x 3 i tio dagar och för barn: 5 mg/kg kroppsvikt x 3 i tio dagar 1. Antibiotikaresistens är ett växande problem och har en korrelation till användandet av antibiotika. Det är ett globalt bekymmer där resistenta bakterier kan spridas genom våra resvanor. Undersökningar visar dock att resistensutvecklingen kan påverkas nationellt genom minskning av antibiotikaanvändning 5. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens), en sammanslutning av regionala grupper som arbetar mot antibiotikaresistens, har satt upp 250 antibiotikarecept/1000 invånare och år som mål. De tror att detta kan uppnås genom att öka följsamheten av behandlingsrekommendationer förskrevs 323 recept/1000 inv. vilket var en minskning med 2 % mot föregående år. Bild: SFAM har tagit fram evidensbaserade kvalitetsindikatorer för god vård och kvalitet. När det rör sig om akut tonsillit vill SFAM att man undersöker om användningen av Strep A är rätt. Som mål har man satt att över 50 % av tagna prover skall vara positiva. Vidare vill man att över 80 % som behandlas med antibiotika skall ha tagit ett snabbtest och utfallet skall ha varit positivt. Slutligen vill även SFAM att över 90 % skall behandlas med penicillin V 6. Idag ingår dessa kvalitetsindikatorer i PrimårvårdsKvalitet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill att data ska hämtas automatiskt ur journalen för de vanligaste kroniska- och infektionssjukdomar i 6

7 primärvården. Detta för att det dagliga arbetet ska kunna jämföras med aktuella riktlinjer och evidens för att ge en primärvård i framkant 7 och för att arbeta för en klok och ansvarsfull antibiotikaförskrivning 8. Metod och material Jag ville undersöka genom en retrospektiv journalgranskning alla som under 2016 fick diagnosen J02-, akut faryngit och J03-, akut tonsillit på EVC och huruvida vi följer Läkemedelsverkets rekommendationer rörande handläggning av faryngotonsillit i öppenvård samt svara på om vi når de nivåer som är uppsatta som mål för SFAMs kvalitetsindikatorer. Recidiv tonsillit exkluderas i och med att vid recidiv så rekommenderas annan utredning och behandling. Data som kommer att tas ut från journal och avidentifieras är: Diagnoskod: Infektionsbesöket inkluderas genom infektionsdiagnoskod. Ålder: Ålder anges i år och beräknas på den ålder i hela år som patienten har för tidpunkten för besöket. Kön: Anges som man eller kvinna. Centorkriterier: De fyra kriterierna redovisas var och ett för sig och anges med ja och patienten uppfyller kriteriet dagen då diagnos sätts, respektive nej om hen inte uppfyller kriteriet. Om det inte går att utläsas ur journalen anges S (saknas). Följande kriterier är upptagna enligt Centor: Feber 38,5 c Ömmande käkvinkeladeniter Beläggning på tonsillerna Avsaknad av hosta. Diagnostiska tester (Strep A, svalgodling och CRP): Skall vara utfört och journalfört samma dag och samma vårdkontakt som diagnosen sattes i journalen. Strep A (positivt/negativt), svalgodling, (Växt/Ingen växt), CRP (numeriskt värde). Antibiotika: Antibiotika anges som substans(text) och förskrivningen ska vara registrerad i journalen eller receptmodulen samma dag som besöket/diagnosen sätts för att kunna kopplas samman med diagnosen. Vidare kommer data över alla registrerade snabbtest att tas ut och matchas mot J02.-/J03.- för att se ytterligare provtagning för Strep A. 7

8 Etiska överväganden Data kommer att tas ut från journal och avidentifieras. Grundmaterial och kodnyckel förvaras inlåst på åtskillda platser på EVC. Patienter kan uppleva det som integritetskränkande att icke-behandlande läkare gör en journalgranskning. Idag kan dessutom patienter via Mina vårdkontakter, en ITtjänst, enkelt se vem som senast läste journalen. I och med detta diskuterade vi om vi skulle anslå att denna studie genomfördes på vårdcentralen. Vi beslöt att om någon hörde av sig önskade ytterligare information kunde detta ges av verksamhetschefen. Andra läkare på vårdcentralen skulle naturligtvis kunna uppleva en journalgranskning som en recension av deras sätt att handlägga patienter och hur de följer behandlingsrekommendationer. För att förhindra detta så sammanställdes materialet och redovisades endast på gruppnivå. Resultat Vid sökning i databas fann man 61 mottagningsbesök med diagnos J02.- eller J03.- (faryngit/tonsillit). Av dessa var det 59 unika personnummer. Av de två personer som förekom två gånger var det i ena fallet ett inplanerat återbesök och i andra fallet terapisvikt efter inledande behandling från annan vårdgivare, jourmottagning, senare under året återkom patienten med nya besvär från halsen, dessa två besök exkluderades. Ytterligare fyra personer/besök uteslöts: En fick huvuddiagnosen H66.-, akut varig mellanöreinflammation, otit. En annan patient hade pågående behandling för halsfluss från utlandet. Ytterligare en person som besökte EVC för terapisvikt efter inledande behandling från annan vårdgivare, jourmottagning, utelämnades. Slutligen exkluderades en man som tjugo dagar tidigare hade haft behandling penicillin V för streptokocktonsillit då dett bedömdes som ett recidiv. Således studerades 55 mottagningsbesök rörande 55 unika personer. Av dessa var 22 (40 %) män respektive 33 (60 %) kvinnor och medelåldern var 33 år (1-86). I 25 av 55 fall, det vill säga drygt 45 %, följdes handläggningen enligt 2012 års rekommendationer från Läkemedelsverket för diagnostik, användning av Centorkriterier och snabbtest för betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) samt behandlingsval. I 10 stycken fall, 18 %, gick det inte fullständigt att utröna om man hade handlagt rätt då det saknades journaluppgifter rörande delar av centorkriterierna. I 36 % av fallen, 20 stycken, frångick man gällande rekommendationer och praxis. I bästa fall följer vi 8

9 den rekommenderade handläggningen av faryngotonsillit drygt sex gånger av tio och i sämsta fall knappt varannan gång. När det gäller de evidensbaserade kvalitetsindikatorer som SFAM har tagit fram för god vård och kvalitet, och som nu ingår i PrimårvårdsKvalitet, så är resultatet som följer nedan. På EVC når vi målet om att över 50 % av tagna Strep A skall vara positiva. Vi når cirka 70 %. Räknar vi ut detta för de patienter som skulle kunna uppfölja provtagningskriterierna för Strep-A enligt läkemedelsverket så skulle vi i bästa fall nå drygt 80 %. Alla 42 personerna som man tog snabbtest på fick diagnosen J02.- eller J03.- förutom en som bedömdes ha övre luftvägsinfektion J06.-. En annan kvalitetsindikator är att över 80 % som behandlas med antibiotika skall ha tagit ett snabbtest och utfallet skall ha varit positivt. På EVC når vi 78 % och är därmed nära att uppfylla målet men vi når inte riktigt ända fram. I fyra (11 %) fall utfördes inget snabbtest och i fyra andra fall så förskrevs antibiotika trots negativt snabbtest. Slutligen nådde vi på EVC målet att över 90 % skall behandlas med penicillin V. Två stycken patienter hade allergi mot penicillin och erbjöds därför klindamycin. En fick cefadroxil och 34 stycken (92 %) fick penicillin V. 9

10 CRP nyttjades vid 20 (36 %) av 55 mottagningsbesök varav i tio fall så var inget av de fyra centorkriterierna uppfyllt eller gick inte att utläsa ur journalen. Vid åtta av dessa besök sattes diagnosen J02.-, akut faryngit. Räknar man bort dessa så användes CRP således vid 22 %, var femte besök. I de fyra fall där alla uppfyllde alla Centorkriterier så togs inget CRP. Provtagning för CRP är inte rekommenderat vid okomplicerad tonsillit då det inte ger någon vägledning om halsbesvären orsakats av virus eller bakterier. De fem som man tog CRP på som hade tre Centorkriterier hade ett CRP-värde på i medeltal 88 (28-147), varav den som hade högst hade negativt Strep-A, och för de tre som uppfyllde två kriterier så var det 61 (29-93). I den sista gruppen med många faryngiter och få uppfyllda centorkriterier så var medeltalet för CRP på de elva där man nyttjade provet <7 (<5-12) Diskussion På EVC har vi knappt listade patienter. Jag fann 55 mottagningsbesök med diagnos J02.- eller J03.- (faryngit/tonsillit). Det förväntade antalet borde åtminstone vara styvt 300 "ont i halsen"-besök. Vidare var medelåldern om 33 år något högre än vad jag förväntade mig. EVC har i och för sig en högre andel äldre människor listade än andra vårdcentralen och får därför högre kapiteringsersättning. Troligtvis är det så att en del av "våra" patienter med halsbesvär sökte andra vårdgivare såsom kvällsoch helgöppen jourmottagning. I bästa fall följer vi Läkemedelverkets rekommendationer om hur faryngotonsillit skall behandlas i primärvården i 62 % av fallen, vilket var betydligt lägre än vad jag förväntade mig. I sämsta fall bedömmer vi inte ens varannan patient på ett korrekt sätt. Jag har försökt att finna ett kvalitetsmål för detta men har inte lyckats. Hos de som hade 3-4 Centorkriterier så var naturligtvis journalanteckningarna mer till fylles och alla dessa 17 patienter fick rekommenderad behandling, antibiotika och/eller symtomatiskbehandlig, förutom en där man inte bekräftade agens med snabbtest. I ytterligare tio fall så kan vi ha följt rekommedationerna men inte dikterat alla av de fyra Centorkriterier. Nio patienter som handlades enligt riktlinjerna fick diagnosen J02.- och endast en av dessa hade ett Centorkriterie omnämnt i journalen. I och med att dessa var korrekt bedömda enligt Läkemedelsverket betyder det att ingen av dessa fick antibiotika. Denna grupp hade nog besvärliga förkylningsbesvär och två tredjedelar fick lämna prov för CRP. 10

11 I fem fall så valde man att behandla med antibiotik utan Strep A, varav hos en av dessa så utfördes svalgodling som inte påvisade växt av hemolyserande streptokocker. I tre fall har man valt antibiotika trots negativ snabbtest. Alla 27 patienter som hade positiv Strep A fick behandling och endast i ett fall som hade tre eller fyra Centorkriterier så avstod man snabbtest. Vi delade ut antibiotika till 37 stycken och detta var korrekt i endast 32 % och i 27 % gick det inte att fullständigt utröna om det var rätt eller ej. Således kan man i fråga sätta var fjärde antibiotikarecept. Det finns många förbättringar att göra avseende vår handläggning av faryngotonsillit. Vi kan bli bättre att följa gällande rekommendationer och ställa oss frågan om fördelarna med antibiotikabehandling överväger. Jag tror att patienterna förväntar sig det av oss och jag tycker mig ha märkt en ökad kunskap hos patienter om antibitikabehandling och resistensproblematik. Vi kan även förbättra journalföringen genom att noggrant diktera Centorkriterier. Vi på EVC uppfyller i stort sett SFAMs kvalitetsindikatorer. Dessa reviderades senast, mig veterligen, 2004 och då var Läkemedelsverkets rekommendationer rörande handläggning av tonsillit annorlunda. Då kunde man ta fler snabbtest, eller avstå från det om man uppfyllde alla fyra Centorkriterier. Över 97 % procent, alla förutom en, behandlades med korrekt antibiotika i enligt Läkemedelsverkets nu gällande rekommendationer för faryngotonsilliter i öppenvård. På EVC nådde vi därmed målet om att över 90 % skall behandlas med penicillin V. Två stycken patienter hade allergi mot penicillin och erbjöds därför klindamycin. Men hade alla behövt antibiotika? VI når denna evidensbaserade kvalitetsindikator som SFAM har tagit fram. Däremot når vi inte riktigt upp till att över 80 % som behandlas med antibiotika skall ha tagit ett snabbtest och där utfallet skall ha varit positivt, vilket är en annan kvalitetsindikator. I åtta fall utfördes inget snabbtest eller så förskrevs antibiotika trots negativ snabbtest. Detta kan kanske vara befogat i något fall men inte i 22 % av alla som söker för halsont. På EVC når vi målet om att över 50 % av tagna Strep A skall vara positiva med råge. Vi når 69 %. Räknar vi ut detta för de patienter som skulle kunna uppfölja provtagningskriterierna för Strep-A enligt läkemedelsverket så skulle vi i bästa fall nå drygt 80 %. I och med att rekommendationerna är ändrade skall vi överträffa kvalitetsindikatorn, för god vård och kvalitet, och som nu ingår i PrimårvårdsKvalitet, med bred marginal. När det gäller CRP, som är ett vanligt prov för att värdera graden av infektionssjukdomar, så är det inte ett rationellt prov vid okomplicerad tonsillit. Ändå har man nyttjat CRP i drygt var tredje besök. Räknar man bort de som har fått diagnosen J02.- så begär man CRP-provtagning i vart femte fall. När fyra Centorkriterier är uppfyllde och "diagnosen är klar" så använder man inte CRP. 11

12 Jag tror att vi på EVC använder CRP på ett väl avvägt sätt när det gäller att värdera olika symtom och för att skilja statusfynd och anamnes när dessa inte harmonierar; De som saknar symtom och får diagnosen J02.-, akut faryngit provtas i högre utsträckning men CRP är i stort sett normal, <7 (<5-12). Konklusion Vi kan förbättra handläggningen av faryngotonsillit genom att i högre grad följa rekommendationerna från Läkemedelsverket samt att noga journalföra Centorkriterierna. Detta kommer även bidra till att vi når de mål över evidensbaserade kvalitetsindikatorer för god vård och kvalitet, som bör eftersträvas enligt SFAM, även om vi i stort sett uppfyller målnivåerna. 12

13 Referenser 1 Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård. Läkemedelsverket (2012). Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet, expertkommité. https://lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/rev% _inneh%c3%a5llsf%c3%b6rt_hand l%c3%a4ggning%20av%20faryngotonsilliter%20i%20%c3%b6ppen%20v%c3%a5rd%20- %20ny%20rekommendation_webb.pdf 2 Tonsillit och Strep A, SFAM-Q (2004). Svensk förening för allmänmedicin. sillit.pdf 3 The diagnosis of strep throat in adults in the emergency room. Centor, R M et. al. Med Decis Making. 1981;1(3): Strep A, svalgsekret (metodbeskrivning). Akademiska laboratoriet (2015). odbeskrivningar/al %20mb%20strepa%20pna.pdf 5 Antibiotika och resistens. Läkemedelsboken (2015). https://lakemedelsboken.se/kapitel/antibiotika_och_reseprofylax/antibiotika_och_resistens.ht ml 6 Tonsillit Användning av Strep-A och antibiotikaförskrivning. SFAM-Q. sillit.pdf 7 PrimärvårdsKvalitet ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården. SKL. https://skl.se/primarvardskvalitet 8 Att följa upp förskrivning av antibiotika i primärvård, en vägledning (2016). Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/24342/vagledning-folja-upp-forskrivningantibiotika pdf 13

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?

PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral? PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral? Elias Sandén /Älvdalens Vårdcentral elias.sanden@ltdalarna.se Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

BARN, infektioner och antibiotika

BARN, infektioner och antibiotika BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

P r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g

P r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g V å r e n s Re g i o n a l a S t r a mprogram a d a g e t t p o t p u r r i! 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g P r o g r

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Förskrivning av antibiotika i öppen vård Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon

Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon Förändring sedan föregående utgåva Under rubrik Provtagning/provhantering: Testet skall utföras omedelbart efter det att svalgprovet tagits, men finns inte den

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth Ny# om tonsilliter och o0ter- fallbeskrivningar Med.dr. ÖNH- specialist Medlem i terapigruppen för an0bio0ka i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne Ny# Tonsillitworkshop sept 2012 Senaste

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Behandling av infektioner

Behandling av infektioner Behandling av infektioner Sammanfattning Infektioner behandlas för ofta med antibiotika, vilket ökar risken för utveckling av resistenta bakterier som sedan inte kan behandlas. Den vanligaste orsaken till

Läs mer

Handläggning av Faryngotonsilliter

Handläggning av Faryngotonsilliter Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens)

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Grupp A streptokocker återkommande problem Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60

Läs mer

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,

Läs mer

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Läs mer

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga

Läs mer

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård Handläggning av faryngtnsilliter (halsfluss) i öppenvård Ett knsensusdkument utarbetat av ett expertmöte anrdnat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket ch Smittskyddsinstitutet Publiceringsdatum

Läs mer