Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?"

Transkript

1 Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning när det gäller komorbiditet hos de olika läkarna?

2 Författare: Handledare: Ioannis Georgiadis Eva Arvidsson Årtal: 2014

3 Författare: Ioannis Georgiadis Handledare: Eva Arvidsson Förvaltning Vårdcentralerna Bra Liv Arbetsplats/enhet Råslätts vårdcentral Kontaktinformation

4 Sammanfattning Bakgrund Ökande bakteriell resistens mot antibiotika är ett problem i samhället och sjukvården världen över (1). Sverige har ändå, jämfört med många andra länder, en relativt rationell användning av antibiotika, vilket också går hand i hand med vårt förhållandevis gynnsamma resistensläge. Men även hos oss ser vi en ökning av antibiotikaresistensen hos flertalet vanliga bakterieslag. För att behålla vårt relativt gynnsamma resistensläge är det viktigt att vi minskar all onödig antibiotikaförskrivning genom bättre följsamhet av fastställda behandlingsriktlinjer. Syfte Att studera variationer mellan läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller behandling av infektionssjukdomar och undersöka orsaker till funna skillnader. Metod Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie av patienter som fått infektionsdiagnoser på Råslätts vårdcentral vid läkarbesök under perioden jan-dec Resultat och diskussion Antalet patienter med någon av infektionsdiagnoserna som en läkare hade under studietiden varierade mellan 90 och 428. Andelen patienter med infektionssjukdom som dessutom hade en kronisk sjukdom varierade mellan 28 % och 10 % bland läkarna. För den läkare som hade störst andel patienter med infektion och samtidig kronisk sjukdom var också dessa patienters medelålder högst; nästan 78 år. De flesta besöken för infektionssjukdom gjordes av patienter utan komorbiditet (84 %). Medelvärde andel patienter som fick antibiotika med respektive utan kronisk sjukdom var 48,8% och 39,7%. Andelen infektionspatienter som fick antibiotika av dem med kronisk sjukdom varierade mellan 78 % och 29 %, medan andelen infektionspatienter utan kronisk sjukdom som fick antibiotika var mellan 58 % och 22 %. 75% (6 av 8) av läkarna förskrev mer antibiotika till patienter med komorbiditet. Följsamhet till val av förstahandsantibiotika för otiter, sinuiter, tonsilliter, pneumonier var cirka 85 % medan antibiotikaförskrivning av förstahandspreparat vid cystit hos kvinnor var 92,6 % och hos män 72,3 %. Kinolonförskrivningen var betydligt högre hos män med medelvärde 21,9 % än hos kvinnor 1,9 %. Av de akuta bronkiterna fick 8,6 % behandling med antibiotika. Slutsats Läkarna på Råslätts vårdcentral generellt sett följer behandlingsrekommendationerna. 75 % av distriktsläkare skrev ut antibiotika till en större andel av patienter med samtidig komorbiditet men samtidigt finns stora skillnader i antibiotikaförskrivning mellan läkarna som inte förklaras av olika andel patienter med kronisk sjukdom. Sökord Landstinget i Jönköpings län, Råslätts vårdcentral Antibiotikabehandling av infektionssjukdomar, Infektionsdiagnoser, Behandlingsriktlinjer.

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte och mål Metod Resultat Diskussion Slutsats Referenser Bilagor... 17

6 1. Bakgrund Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika är ett växande problem som orsakar ökad sjuklighet, dödlighet och stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Ökande bakteriell resistens mot antibiotika är ett problem i samhället och sjukvården världen över (1). 50 % av alla pneumokocker har nedsatt känslighet för penicillin i Sydeuropa och andelen av alla invasiva fynd av Staphylococcus aureus meticillinresistenta (MRSA) i USA, Syd- och Mellaneuropa är upp till 50 % (2). Sverige ligger, i förhållande till övriga Europa, bland länder med relativt låg försäljning av antibiotika (3). Orsaken av det är bland annat att här i Sverige får man antibiotika bara efter receptförskrivning. I Sverige förskrivs 90 % av all antibiotika i öppenvård varav primärvården står för cirka 60 % (4). Därför är det läkaren som har det yttersta ansvaret för en rationell och begränsad användning av dessa läkemedel. Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama har tagit fram behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Dessa finns sammanfattade i en broschyr (5) som går att beställa eller ladda ner från Folkhälsomyndigheten och inkluderar handläggning och indikationer för antibiotikabehandling vid: akut mediaotit (öroninflammation), rinosinuit (bihåleinflammation), faryngotonsillit (halsfluss), akut bronkit och pneumoni (luftrörskatarr och lunginflammation), UVI - Nedre urinvägsinfektion hos kvinnor samt ABU-asymtomatisk bakteriuri och hud- och mjukdelsinfektioner. För att behålla vårt relativt gynnsamma resistensläge är det viktigt att vi minskar all onödig antibiotikaförskrivning genom bättre följsamhet av fastställda behandlingsriktlinjer men även patient utbildning. Det är viktigt att informera folk att avvakta med antibiotika vid självläkande, lindriga infektioner och att antibiotika saknar effekt vid: ÖLI, tonsillit utan streptokocker, akut bronkit oberoende av genes, hosta, akut otit 1-12 år utan komplicerande faktorer (6). Nationella studier visar att nuvarande förskrivning inte alltid sker enligt rekommendationerna (7,8). Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) föreslår ett övergripande nationellt mål på högst 250 antibiotikarecept per tusen invånare och år inom fem år. Landstinget i Jönköpings län har 296 recept per invånare vilket är det femte bästa resultatet i landet. Antalet recept på antibiotika som skrivs ut i Sverige har minskat med 15 % mellan I Jönköpings län minskade recepten med 17 % (9). PRIS (Primärvårdens Register för Infektioner i Sverige) är ett register som samlar data om hur infektioner handläggs i primärvården. Sedan 2007 har PRIS samlat in data om läkarbesök från de vårdcentraler som har sökmotorn RAVE (vanligen med journalsystemen Medidoc eller Profdoc). Syftet med registret är att kunna följa behandlingen av vanliga infektioner i primärvården och följsamhet till behandlingsriktlinjer. Registret innehåller drygt besök till följd av infektioner från åren Några nyligen sammanställda resultat från PRIS visar bland annat att tio olika diagnoser stod för 89 % av alla antibiotikarecept under 1

7 2011 (10). Den vanligaste orsaken till att man skrev ut antibiotika var urinvägsinfektion, följt av halsinfektion och öroninflammation. Resultaten visar också att under 2011 behandlades 77 % av alla barn i åldersgruppen 1 12 år med antibiotika om de hade diagnosen öroninflammation. Motsvarande siffra för 2010 var 84 %. Ytterligare uppgifter visar att 60 % av patienterna med diagnosen akut bronkit fick ett recept på antibiotika år År 2011 var det däremot bara 42 % som fick antibiotika utskrivet vid denna diagnos. Den minskande andelen antibiotika är en positiv utveckling, som stämmer överens med Läkemedelsverkets och Stramas behandlingsrekommendationer. Men fortfarande följs inte riktlinjerna fullt ut. Varför är det så? 2. Syfte och mål Att studera variationer mellan läkare i behandling av infektionssjukdomar och undersöka orsaker till funna skillnader. Frågeställning: -Hur handläggs infektioner av olika läkare som jobbar på Råslätts vårdcentral? Följs de nationella rekommendationerna? - Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning när det gäller komorbiditet hos de olika läkarna? - Hur förklarar de studerade läkarna de skillnader som finns? Förväntad nytta Resultaten presenteras för läkargruppen. Att jämföra sig med andra kan leda till att man stimuleras till förändring/förbättring inom områden där man avviker negativt. 3. Metod Studien är dels en retrospektiv journalstudie, dels en enkätstudie. Journaldatainsamling för studien: Följande data samlats in för patienter med minst en infektionsdiagnos (enligt textruta 1) som varit i kontakt med någon av de åtta ordinarie läkarna på Råslätts vårdcentral under studieperioden jan-dec 2013 (12 månader): - alla infektionsdiagnoser (enligt textruta 1) för dessa patienter - kroniska diagnoser (enligt textruta 2) för dessa patienter - vilka antibiotika som förskrivits till dessa patienter - patientpopulation för varje läkare, dvs åldersfördelning och könsfördelning för dessa patienter. 2

8 Individer som sökt för infektion mer än en gång under studietiden har räknats flera gånger. Urvalet av infektionsdiagnoser beror på att de har varit de vanligaste infektioner man har sökt för under studieperioden. De fyra kroniska diagnoserna har valts som indikatorer på komorbiditet. B34-P Virusinfektion H660 Akut media otit (AOM) J01- Sinuit J03- Tonsillit J06-P ÖLI J18-P Pneumoni J22-P Akut Bronkit L01- Impetigo L02- Kutan Abscess L030 Paronyki N30-P Cystit, nedre urinvägsinfektion (UVI) R05- Hosta Textruta 1. Infektionsdiagnoser som har ingått i studien. Diabetes mellitus typ II Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Hjärtsvikt Ischemisk hjärtsjukdom Textruta 2. Kroniska sjukdomar som används som indikatorer på komorbiditet. Statistik: Data insamlas via Diver och sammanställs i Microsoft Excel Eftersom materialet är litet har inga statistiska beräkningar gjorts utan data redovisas deskriptivt i antal och procent. Riktlinjer för antibiotikaförskrivning: För att jämföra förskrivning av antibiotika med riktlinjer har data från behandlingsrekommendationerna för vanliga infektioner i öppenvård, sammanställda av Smittskyddsinstitutet, Läkemedelsverket 2013 och Strama (5) använts. Smittskyddsinstitutets verksamhet övergick 1 januari 2014 till Folkhälsomyndigheten som från detta datum tillsammans med Läkemedelsverket ansvarar för denna broschyr. För var och en av infektionsdiagnoserna har en förenkling av rekommendationen gjorts så att varje 3

9 infektionsdiagnos fått koden Ja eller Nej beroende på behandlingsrekommendationerna, tabell 1. I verkligheten är behandlingsrekommendationerna inte så enkla utan i vissa fall ska patienter med t.ex. otit ha antibiotika, i andra fall inte, som framgår av tabellen. Ja ab = antibiotika (ab) enligt förenkling av behandlingsrekommendationerna (Otit, Sinuit, Tonsillit, Pneumoni, Impetigo, UVI) Nej ab = Ej ab enligt förenkling av behandlingsrekommendationerna (Viros, ÖLI, Akut bronkit, Abscess, Paronyki, Hosta) Diagnos Behandlingsrekommendationer 1:a hands Ab Kod B34-P Symptomatisk behandling vid behov - Nej ab (Viros) H660 (Otit) Vid säker AOM: PcV Ja ab 1. barn 1 12 år med komplicerande faktorer, 2. barn < 1 år samt ungdomar >12 år och vuxna, 3. barn <2 år med bilateral AOM 4. alla med perforerad AOM oavsett ålder L030 Incision och dränage - Nej ab (Paronyki) J01- (Sinuit) 3 av 4 symtom/tecken(varig snuva, PcV Ja ab ensidiga symtom, uttalad smärta, dubbelinsjuknande), vargata eller (+) Röntgen J06-P (ÖLI) Symptomatisk behandling vid behov - Nej ab J03- Minst 3 uppfyllda Centorkriterier + PcV Ja ab (Tonsillit) (+) snabbtest J22-P Symptomatisk behandling vid behov - Nej ab (Akut bronkit) J18-P Vid tydlig klinisk bild PcV(vuxna) / PcV(barn) Ja ab (Pneumoni) eller Amoxicillin(minsta barn) L02- Incision och dränage - Nej ab (Abscess) L01- (Impetigo) R05- (Hosta) N30-P (Nedre uvi) Vid utbredd och/eller progredierande, terapisvikt på lokalbehandling, bullös Flukloxacillin/Cefadroxil Ja ab Symptomatisk behandling vid behov - Nej ab Recept i reserv vid lindriga besvär Nitrofurantoin/pivmecilli nam Ja ab 4

10 Tabell 1. Baserad på behandlingsrekommendationerna för vanliga infektioner i öppenvård, sammanställda av Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket Stramarådet, ett rådgivande organ till Smittskyddsinstitutet, bistod i arbetet med sammanställningarna (5) Enkätdata: En enkät via esmaker har skickats till var och en av de 8 läkarna. Enkäten innehöll 13 frågor om hur läkaren uppfattar sin patientpopulation och sitt agerande vad beträffar behandling av infektionssjukdomar (bilaga 1). Etiska överväganden: Journalföring och hantering av data: Verksamhetschefen har gett sitt tillstånd att studieledaren får tillgång till Diver progam och göra patient urval. Eftersom alla data blivit kodade kan försökspersonerna garanteras anonymitet vid presentation av resultaten. Det kodade materialet har endast hanterats av forskarna. Materialet har förvarats inlåst på vårdcentralen och har varit endast åtkomligt av forskarna. Läkarna studerades avidentifierat via Diver. Med avidentifierat menas att läkarna benämns A, B, C, D, E, F, G och H. Läkarna har gett sitt medgivande till att ingå i studien. Varje läkare får efter studien reda på sin beteckning. Risker som deltagandet kan medföra: Inga för patienten. 4. Resultat 1. De olika läkarna, deras patientpopulationer samt antibiotikaförskrivning Av de åtta distriktsläkarna var fyra kvinnor och fyra män. De hade arbetat mellan cirka ett halvt och 30 år vid vårdcentralen och medelåldern var 57 år (variation mellan 34-64). Antalet patienter med någon av de studerade infektionsdiagnoserna som en läkare träffade under studietiden varierade mellan 90 och 428 på grund av varierande tjänstgöringsgrad under studieperioden. Andelen patienter med infektionssjukdom som dessutom hade en kronisk sjukdom varierade mellan 10 % och 28 % bland läkarna (tabell 2, diagram 2). För den läkare (Dr F) som hade störst andel patienter med infektion och samtidig kronisk sjukdom var också dessa patienters medelålder högst; nästan 78 år (tabell 2). För hela materialet var medelåldern för patienter med infektion och kronisk sjukdom 71 år jämfört med 36,5 för dem med infektion men utan kronisk sjukdom. För patienter med samtidig komorbiditet var 58 % kvinnor och 42 % män. Medelålder för kvinnor med och utan komorbiditet var 72,8 respektive 39,5 år, medan det var 68,5 respektive 31,3 år för män. 5

11 Totalt antal med infektionsdiagnos Patienter med akut infektion Därav dessutom kronisk sjukdom Antal (andel) med kronisk sjukdom Andel / Därav utan kronisk sjukdom Antal (andel) utan kronisk sjukdom Andel / Medelålder Medelålder Dr A 90 9 (10%) 67%/33% 69,8 81 (90%) 31%/69% 33,1 Dr B (16%) 35%/65% 66,5 87 (84%) 36%/64% 38,3 Dr C (11%) 51%/49% 66, %/52% 32,1 (89%) Dr D (10%) 33%/67% 71, %/61% 36,3 (90%) Dr E (21%) 21%/79% 73, %/64% 39,3 (79%) Dr F (28%) 42%/58% 77, %/66% 46,4 (72%) Dr G (13%) 35%/65% 66, %/74% 38,1 (87%) Dr H (21%) 53%/47% 71, %/72% 36,1 (79%) Totalt %/58% 71, %/65% 36,5 (16%) (84%) Tabell 2. Läkarna och deras patientpopulation: åldersfördelning, könsfördelning och andel med infektionssjukdom med och utan samtidig kronisk diagnos. Fördelning av antalet infektioner per läkare framgår i tabell 3. Den vanligaste infektionsdiagnosen var N30-P Cystit som utgjorde cirka 24 % av alla infektionsdiagnoser. Cystit var toppinfektionsdiagnos för 3 av 8 läkare (Dr A, Dr E, Dr G), och kom på andra plats för 4 av 8 (Dr B, Dr D, Dr F, Dr H). De flesta besöken för infektionssjukdom gjordes av patienter utan komorbiditet (84 %). Kvinnor har sökt mest oavsett komorbiditet (tabell 2 och 3). 6

12 Total Hosta Cystit Paronyki Kutan Abscess Impetigo Akut bronkit Pneumoni ÖLI Tonsillit Sinuit AOM Viros Kronisk sjukdom Ja/Nej Totalt som fått antibioti ka Ja/Nej Dr A Ja /2 Nej /44 Dr B Ja /7 Nej /56 Dr C Ja /28 Nej /300 Dr D Ja /17 Nej /122 Dr E Ja /15 Nej /62 Dr F Ja /31 Nej /84 Dr G Ja /12 Nej /83 Dr H Ja /24 Nej /107 Total /994 Tabell 3. Fördelning av antalet infektioner per läkare samt antibiotika förskrivning, i relation till kroniska/icke kroniska diagnoser och infektion kodad som "ja ab" respektive "nej ab". Antalet patienter som fick antibiotika av dem med infektionssjukdom med och utan komorbiditet redovisas också i tabell 3, medan andelen i procent visas i diagram 2. För de olika läkarna varierade andelen som fick antibiotika mellan 58,5% och 23,4 % för alla infektionspatienter. För patienter med både infektionssjukdom och kronisk sjukdom varierade det mellan 78 % och 29 %, medan andelen var mellan 58 % respektive 22 % för patienter med infektionssjukdom men utan kronisk sjukdom (diagram 1) Dr A Dr B Dr C Dr D Dr E Dr F Dr G Dr H Tot % ab-behandlade oavsett komorbiditet % ab behandlade kroniker % ab behandlade icke kroniker 7

13 Diagram 1. Total andel antibiotikabehandlade patienter per läkare oavsett typ av infektionsdiagnos, samt andel patienter som fått antibiotika med respektive utan kronisk sjukdom. Medelvärde andel patienter som fick antibiotika med respektive utan kronisk sjukdom var 48,8% och 39,7%. I diagram 2 framgår också att 75 % (6 av 8) av läkarna skrev ut antibiotika till en större andel av patienterna med komorbiditet. Till exempel Dr A har totalt träffat 90 patienter med infektionsdiagnos varav 9 kroniker. Av dessa 90 antibiotikabehandlades 44, och av dessa 44 var 7 även kroniker medan 37 var icke kroniker. Andel behandlade kroniker var 77,8% (7 av 9) medan andel behandlade icke kroniker var 45,7% (37 av 81) (tabell 3, diagram 1). En större andel kvinnor än män fick antibiotika oavsett komorbiditet. Av kvinnor med samtidig komorbiditet fick 49 % antibiotikabehandling för sin infektionssjukdom jämfört med 38 % av manliga kroniker. För patienter utan komorbiditet fick 42 % av kvinnorna och 29 % av männen antibiotika. Andelen patienter med infektionssjukdom som dessutom hade en kronisk sjukdom varierade mellan 28 % och 10 % bland läkarna (medelvärde cirka 16 %). Ingen direkt korrelation ses mellan andel kroniker per läkare och antibiotikaförskrivning enligt diagram 2. T.ex. Dr A har haft 10 % kroniker som har sökt för infektionssjukdom och 78 % av dem har fått antibiotikabehandling. Dr F har haft 28 % kroniker och har antibiotikabehandlat cirka 35 % av dem Dr A Dr B Dr C Dr D Dr E Dr F Dr G Dr H % kroniker per total patientpopulation % ab behandlade kroniker Diagram 2. Relation mellan andelen kroniker per läkare och antibiotikaförskrivning hos dem. 2. Antibiotikabehandling och följsamhet av förstahands antibiotikaval enligt rekommendationerna Behandlingsrekommendationerna för vanliga infektioner i öppenvård (5) i sin förenklade form där varje infektionsdiagnos fått koden "Ja ab" eller "Nej ab" jämfördes med de olika läkarnas förskrivning. Andelen patienter med infektionsdiagnoser kodade som Nej ab och som fick antibiotika varierade bland läkarna mellan 22,2 % och 0 % (medelvärde 4,1 %) för 8

14 patienter med komorbiditet med kronisk sjukdom, medan det varierade mellan 12,1 % till 0 % (medelvärde 5,9 %) för patienter utan kronisk sjukdom (tabell 4). Kronisk sjukdom Antal patienter med infektion kodad som Ja ab Andel patienter med infektion kodad som Ja ab som fick antibiotika Antal patienter med infektion kodad som Nej ab Andel patienter med infektion kodad som Nej ab som fick antibiotika Dr A Ja 8 87,5 % 1 0 % Nej 52 71,1 % 29 0 % Dr B Ja % 9 22,2 % Nej 29 82,8 % 58 12,1 % Dr C Ja 17 82,3 % 28 10,7 % Nej 82 84,1 % 301 4,6 % Dr D Ja 13 53,8 % 11 0 % Nej ,7 % 104 4,8 % Dr E Ja 23 82,6 % 11 0 % Nej % 51 9,8 % Dr F Ja 28 60,7 % 20 0 % Nej 44 77,2 % 77 3,9 % Dr G Ja % 12 0 % Nej ,3 % 76 6,5 % Dr H Ja 16 87,5 % 22 0 % Nej 56 62,5 % 91 5,5 % Total Medelvärde 901 Medelvärde 5 % 80,2 % Tabell 4. Antibiotikaförskrivning i relation till komorbiditet och rådande riktlinjer. I diagram 3 visas antibiotikabehandling vid akut bronkit. Här varierade antibiotikaförskrivningen mellan läkarna mellan 50 % - 0 % (medelvärde 8,6 %). 7 av 8 läkare skrev ut antibiotika till mindre än 15 % av bronkit patienterna, diagram 3. Läkaren B har t.ex. skrivit ut antibiotika till 50 % av sina patienter med akut bronkit och 12,5 % av dessa hade samtidig komorbiditet. Läkarna F och H skrev ut antibiotika till 2,1 % respektive 0 % av alla sina bronkitpatienter trots att de hade den högsta andelen kroniker som sökte för akut bronkit: 31,2 % och 30,8 % respektive. 9

15 Akut bronkit mål 2014 <20% (n=140) Total % ab vid akut bronkit, oavsett komorbiditet % kroniker som har sökt för akut bronkit 10 0 Dr A Dr B Dr C Dr D Dr E Dr F Dr G Dr H Diagram 3. Antibiotikabehandling vid akut bronkit oavsett komorbiditet (blå stapel) samt andelen patienter med akut bronkit som också har kronisk sjukdom (röd stapel) per läkare. Förstahandsvalen av antibiotika för otit, sinuit, tonsillit, pneumoni och cystit hämtades också från behandlingsrekommendationerna för vanliga infektioner i öppenvård (5) (tabell 1). Andelen patienter för de olika läkarna som fått Penicillin V (förstahandspreparat) av dem som fått antibiotika för otit, sinuit, tonsillit och pneumoni framgår i diagram 4. Variationen bland läkarna är mellan 100 % - 63 % Otit, Sinuit, Tonsillit, Pneumoni mål >75% (n=501) Andel 1:a hands ab (PcV) 20 0 Dr A Dr B Dr C Dr D Dr E Dr F Dr G Dr H Diagram 4. Jämförelse av följsamhet avseende förstahandsantibiotikaval vid otit, sinuit, tonsillit och pneumoni. 10

16 Hos kvinnor med cystit varierar antibiotikaförskrivning av förstahandspreparat mellan 100 % - 85 % (medelvärde 92,6 %) medan hos män mellan 100 % och 25 % (medelvärde 72,3 %). Kinolonförskrivning är betydligt högre hos män med medelvärde 21,9 % än hos kvinnor 1,9 % (diagram 5a, b). Pivmecillinam eller nitrofurantoin valdes i 89 % av cystitfallen i genomsnitt, medan en kinolon valdes i endast 5,7 % varav cirka 72,7 % var män och 27,3 % var kvinnor. 100 Cystit hos kvinnor mål :a hands ab >80% och kinoloner <10% Andel 1:a hands ab, Nitrofurantoin/pivmecillina m Andel kinoloner Diagram 5a: Jämförelse av följsamhet avseende förstahands antibiotikaval vid cystit hos kvinnor (n= antal patienter med cystitdiagnos - antal av dessa som ej fått antibiotikabehandling). 100 Cystit hos män mål :a hands ab >50% Andel 1:a hands ab, Nitrofurantoin/pivmecillin am Andel kinoloner Diagram 5b: Jämförelse av följsamhet avseende förstahands antibiotikaval vid cystit hos män (n= antal patienter med cystitdiagnos - antal av dessa som ej fått antibiotikabehandling). 11

17 Vid abscess och paronyki är rekommendationen i första hand incision och dränage. Dock ser man en viss antibiotikaförskrivning enligt diagram 6a och 6b. 7 av totalt 25 patienter fick antibiotika. Av de 7 var en patient kroniker. Av de totalt 25 patienter, 4 hade även kronisk sjukdom. Fyra av läkarna skrev inte ut någon antibiotika alls till de paronyki patienter de träffade. Dr B skrev ut antibiotika till 1 av sin 3 patienter och den var också kroniker. Dr C skrev ut antibiotika till 4 av sina 6 patienter, ingen av dem var kroniker. Dr H skrev ut antibiotika till 2 av sina 6 patienter, ingen var kroniker Paronyki Antal paronyki patienter Antal som fick ab 1 0 Dr A Dr B Dr C Dr D Dr E Dr F Dr G Dr H Diagram 6a. Antibiotika behandling vid paronyki. Av 48 patienter med abscess fick 17 antibiotika. Bara en av dessa 17 hade samtidig kronisk diagnos. Dr A hade bara en patient med abscess och den personen fick inte antibiotika. Dr D skrev ut antibiotika till alla 4 av sina patienter (ingen av de var kroniker), medan Dr G som hade högst antal patienter med abscess diagnos skrev ut antibiotika till bara 2 av dem, ingen var kroniker Abscess Antal abscess patienter Antal som fick ab 2 0 Dr A Dr B Dr C Dr D Dr E Dr F Dr G Dr H Diagram 6b. Antibiotika behandling vid abscess. 12

18 Avseende infektionsdiagnos hosta (R05) ser man att antibiotikaförskrivningen varierar mellan 4 % - 0 % där 6 av 8 läkare inte skrev ut antibiotika alls. Dr C hade totalt 94 patienter med diagnos hosta och av dessa var 14 kroniker. Bara en av patienterna (en icke kroniker) fick antibiotika. Dr G satte hosta diagnos på 50 patienter varav 8 kroniker Två patienter fick antibiotikabehandling och de icke kroniker. 3. Enkät 7 av 8 läkare har svarat på enkäten. 2 av 7 av dem som svarade tycker att deras patientpopulation skiljer sig från kollegornas för att de har äldre patienter. 6 av 7 upplever att de förskriver mindre antibiotika jämfört tidigare åren på grund av tydligare riktlinjer. 7 av 7 använder riktlinjer i form av Strama och/eller Fakta Jönköpings län Landsting och tycker att de ger bra beslutsstöd. 2 av 7 läkare tycker att det finns utrymme till förbättring vad gäller nedre urinvägsinfektioner som driver upp antibiotikaförskrivningen. 3 av 7 svarar att de ibland skriver ut antibiotika till patienter med viros, akut bronkit eller ÖLI. Avseende bronkiterna förskriver man antibiotika vid KOL exacerbation (1 av 3), misstänkt KOL (1 av 3) och astmatiker med återkommande bronkiter (1 av 3). De flesta läkarna tycker att de följer behandlingsrekommendationerna beträffande abscess, paronyki och hosta. 4 av 7 upplever större antibiotikaförskrivning hos äldre eller kroniker. Beslutet att förskriva antibiotika influeras av patienternas förväntningar hos cirka hälften av läkargruppen. Antibiotikaförskrivningen påverkas inte av besökets längd på vårdcentralen trots att alla har 15 minuters besök för alla ovan nämnda infektionsdiagnoser; dock kan för 3 av 7 läkare påverkas under jourtid där alla 3 läkare upplever ökad förskrivning. 5. Diskussion De flesta besöken för infektionssjukdom gjordes av patienter utan komorbiditet. 6 av 8 distriktsläkarna skrev ut antibiotika till en större andel av patienter med samtidig komorbiditet. Ingen direkt korrelation ses mellan andel kroniker per läkare och antibiotikaförskrivning hos dem. Kvinnor sökte mest oavsett komorbiditet. Kvinnor fick mer antibiotika än män oavsett komorbiditet men de var också äldre än männen oavsett komorbiditet. Studien visar att det finns en bra följsamhet till svenska riktlinjer för antibiotikaanvändning vid akut bronkit på Råslätts vårdcentral. I medeltal fick knappt 9 % av patienterna antibiotika vid akut bronkit, och 7 av 8 läkare skrev ut antibiotika till mindre än 15 %. Dock var variationen mellan läkarna stor, från ingen antibiotika alls vid akut bronkit till att varannan patient fick antibiotika. I en tidigare utförd svensk studie (11) såg man en förskrivningsfrekvens på 29 % av besöken med diagnosen akut bronkit hos patienter yngre än 50 år. Dock denna var en stor, 2 års studie som omfattade alla Jönköpings läns vårdcentraler och även jourcentraler. 13

19 De flesta besöken med infektionssjukdom var på grund av cystit för patienter både med och utan komorbiditet. Liksom i andra studier (10) följdes rekommendationerna om antibiotikaval vid cystit (12) väl även i vår studie, och pivmecillinam eller nitrofurantoin valdes i 89 % av fallen i genomsnitt, medan en kinolon valdes i endast 5,7 %. Således uppnåddes Stramas mål att andelen kinoloner bör utgöra max 10 procent av alla antibiotika vid urinvägsinfektion (11, 13). Av dem som fick kinoloner vid cystit var dock nästan tre fjärdedelar män. Viss förbättring avseende antibiotikaförskrivning borde därför vara möjligt; från och med 2013 är pivmecillinam eller nitrofurantoin förstahandspreparat vid behandling av afebrila UVI också hos män. För patienter med kutan abscess, paronyki, hosta och akut bronkit tycks dock läkarna på Råslätts vårdcentral i större utsträckning följa riktlinjerna för behandling, dvs undvika antibiotika. Fyra av sju läkare i enkäten angav att de skriver ut mer antibiotika till äldre och kroniker. Vår studie bekräftar att komorbiditet tycks vara en faktor som påverkar om man får antibiotika utskrivet eller inte. Av de åtta läkarna förskrev sex mer antibiotika till patienter med infektionsdiagnos och samtidig kronisk sjukdom. Sammanlagt fick knappt hälften av patienterna med samtidig kronisk sjukdom antibiotika jämfört med bara 40 % av patienterna utan komorbiditet. Resultaten visar också att patienterna med komorbiditet var betydligt äldre än de utan vilket är rimligt eftersom komorbiditet ökar med stigande ålder. Medelålder av patienter som sökte för infektionssjukdom utan respektive med komorbiditet var 36,5 respektive 71 år. Detta innebär att skillnaden i antibiotikaförskrivning mellan grupperna med och utan komorbiditet lika väl skulle kunna avspegla en skillnad i förskrivning mellan olika åldersgrupper. Det tycks dock inte vara de äldsta kroniska patienterna som får antibiotika. T ex var medelåldern för patienter med infektionsdiagnos och samtidig kronisk sjukdom hos Dr A (som skrev ut relativt mycket antibiotika) 69,8 år och Dr F (som skrev ut mindre antibiotika) 77,8 år. Dr F var en mer erfaren läkare vilket kan har bidragit till större restriktivitet med antibiotika till patienter med samtidig komorbiditet. I enkäten svarade bara två av sju läkare att deras patientpopulation skiljer sig från kollegornas för att de har äldre patienter. I studien fann vi skillnader både i ålder och komorbiditet. Dr F hade de äldsta patienterna i hela läkargruppen, oavsett komorbiditet. Dr D hade högsta andel patienter utan komorbiditet (90,2 %) och Dr F hade högsta andel patienter med samtidig komorbiditet (28,4 %). Dock finns stora skillnader i antibiotikaförskrivning mellan läkarna som inte förklaras av olika andel kroniker. Det tycks alltså vara andra faktorer än komorbiditet som förklarar skillnaden i förskrivning mellan läkarna. En sådan förklaring kan vara den stora variation som finns mellan läkare i valet av diagnos (14) vilket har visats ha betydelse för frekvensen antibiotikarecept (15). Andra faktorer som exempelvis enskilda läkares arbetssätt och inställning till antibiotika kan också påverka förskrivningen. 14

20 Cirka hälften av läkarna angav att beslutet att förskriva antibiotika influeras av patienternas förväntningar. En lika stor andel upplevde ökad förskrivning under jourtid och lika många angav att de ibland skriver ut antibiotika till patienter med viros, akut bronkit eller ÖLI. Läkargruppen är överens om att de nya behandlingsrekommendationerna ger bra beslutsstöd för handläggning av de vanliga infektionerna i primärvården och att antibiotikaförskrivningen har minskat därför. Dock anser man att det finns ett större behov av tydligare riktlinjer avseende UVI som driver upp antibiotikaförskrivningen. Man kan skapa goda förskrivningsvanor genom att ge den enskilde förskrivaren insikt om sin förskrivning kombinerat med råd om hur den kan förbättras. Goda förskrivningsvanor griper in i flera aspekter: hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. I vår studie har vi försökt att analysera antibiotikaförskrivningsmönster vid vanliga infektioner hos patienter som sökte på Råslätts vårdcentral under Målet med den var att få en viss uppfattning om hur väl behandlingsrekommendationer efterföljs och utföra jämförelser mellan kollegorna som kan stimulera till diskussion och fungera som utgångspunkt för förbättringar i framtiden. De viktigaste svagheterna i studien är att det är en retrospektiv studie baserat på utsökning av journaldata. Antalet av patienter som sökt på vårdcentralen under denna period var litet för att kunna dra några säkra statistiska slutsatser. För att bedöma följsamhet till riktlinjer krävs för många diagnoser också uppgifter som inte registreras strukturerat i patientjournalen och inte kan sökas ut till databasen. Dessutom kan förenkligen av rekommendationerna ge ett falskt lågt resultat om antibiotika förskrivning till otiter om man t.ex. tar hänsyn till patientens ålder med tanke på att för barn i åldern 1-12 år med ensidig AOM (akut mediaotit) rekommenderas aktiv expektans och antibiotika sätts endast in om det finns komplicerande faktorer. 6. Slutsats I denna studie framkommer det att läkarna på Råslätts vårdcentral generellt sett följer behandlingsrekommendationerna. 75 % av distriktsläkarna skrev ut antibiotika till en större andel av patienter med samtidig komorbiditet, men samtidigt finns stora skillnader i antibiotikaförskrivning mellan läkarna som inte förklaras av olika andel patienter med kronisk sjukdom. Det tycks alltså vara andra faktorer än komorbiditet som förklarar skillnaden i förskrivning mellan läkarna. Även om läkarna är nöjda med nuvarande beslutsstöd så nämner de själva att patienternas förväntningar liksom ifall besöket sker under jourtid påverkar deras förskrivning. Här kan finnas utrymme för förbättring i framtiden framförallt vad gäller urinvägsinfektioner. Också för paronykier och abscesser kunde en kollegial dialog utifrån studieresultaten vara av värdeför att möjligen minska antibiotikaförskrivningen. 15

21 7. Referenser (1) Antibiotika och antibiotikaresistens. Tillgänglig: (2) Örtqvist Å, Holmberg H, Norman C, Cars O. Antibiotika vid akut bronkit är både onödigt och riskabelt. Läkartidningen 2009;106(24-25): (3) Goossens H, Ferech M, Vander SR, et al. Outpatient antibiotic use in Europe and association with resistance: a cross-national database study. Lancet 2005;365: (4) Mölstad S, André M, Norman C, Hedin K, Engström S. Vid vanliga infektioner att ge eller inte ge antibiotika. Läkartidningen 2009;106: (5) Folkhalsomyndigheten. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Tillgänglig: (6) Otto Cars. Alla har ansvar för att vi ska ha fungerande antibiotika i framtiden Tillgänglig:http://soapimg.icecube.snowfall.se/strama/Otto%20Cars%20Newsmill% %20exkl%20kommentarer.pdf (7) André M, VerbyÅ, Odenholt I, Stålsby Lundborg C, Axelsson I, Eriksson M, et al. Diagnosis prescribing surveys in 2000, 2002 and 2005 in Swedish general practice: Consultations, diagnosis, diagnostics and treatment choices. Scand J Infect Dis. 2008;40: (8) André M, Vernby Å, Stålsby Lundborg C, OdenholtI, Axelsson I, Eriksson M, et al. Allmänläkare förskrev mindre antibiotika men utnyttjade CRP-test mer. Diagnos förskrivnings studierför åren Läkartidningen. 2008;105: (9) Mats Hedlin. Folkhalsomyndigheten. Patientsäkerhetssatsning Tillgänglig: ighetens%20bed%c3%b6mning%20pdf.pdf (10) Nord M, Engström S, Mölstad S. Mycket varierande förskrivning av antibiotika i primärvården. Lakartidningen.2013;110: (11) Tell D, Engström S. Förskrivningsmönster av antibiotika hos olika läkare. (12) Svenska Infektionsläkarföreningen. Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna Tillgänglig på: (13) Cars O, Struwe J, Norman C, Sandberg T. Förkorta behandlingstiderna vid nedre urinvägsinfektion hos kvinnor och använd inte kinoloner! Läkartidningen 2008;105: (14) Stausberg, J., et al., Reliability of diagnoses coding with ICD-10. Int J Med Inform, (1): p (15) Hutchinson, J.M., et al., Role of diagnostic labeling in antibiotic prescription. Can Fam Physician, : p

22 Bilagor Bilaga 1: Enkät i esmaker, skickad till läkarmålgruppen. 1a. Tycker du att din patientpopulation ser ut ungefär som dina kollegors? Ja Nej 1b.Om nej, på vilket sätt? Markera lämpliga alternativ: Mina patienter är äldre Mina patienter har fler andra sjukdomar Mina patienter har mer sociala problem Annat, ange vad 2. Har dina antibiotikaförskrivningsvanor ändrats med tiden? Hur och varför? 3a. Finns det speciella patientgrupper som du oftare skriver ut antibiotika till än andra även om de har en liknande infektionssjukdom? Ja Nej 3b. Om ja, vilka grupper? Markera lämpliga alternativ: Äldre patenter Patienter med kronisk sjukdom Annat, ange vad 4. Influerar patienternas förväntningar ditt beslut att förskriva antibiotika? Ja, ibland Nej, aldrig Annat, ange vad 17

23 5. Hur mycket tid brukar du ha bokad i din kalender för en patient som drabbats av en vanlig infektion såsom viros, otit, sinuit, tonsillit, ÖLI, pneumoni, akut bronkit, impetigo, abscess, paronyki, UVI? 15 min 20 min 30 min 45 min 6. Påverkas besökets längd om du förskriver antibiotika eller inte? Nej Ja, på vilket sätt 7. Agerar du annorlunda på jourtid än annars beträffande antibiotikaförskrivning? Nej, aldrig Ja, ibland. Ange hur 8. Förutom ovannämnda faktorer finns det andra som influerar ditt beslut att förskriva antibiotika? Nej Ja, ange vilka 9. Använder du riktlinjer för att få hjälp med antibiotikaförskrivning Nej Ja, vilka och vad är din åsikt om dessa 10. Händer det att du skriver ut antibiotika till patienter med viros eller ÖLI? Nej, aldrig Ja, ibland 18

24 Ja, någon gång när patenten kräver det Ja, om det är väldigt ont om tid och jag inte hinner argumentera/förklara Annat, ange vad 11a. Händer det att du skriver ut antibiotika till patienter med akut bronkit? Nej, aldrig Ja, ibland 11b. Om ja, kan du ge något exempel på varför 12. Hur tänker du när det gäller antibiotika till patienter med abscess, paronyki, hosta? 13. Är det något som inte finns med i enkäten men som är viktigt när det gäller din antibiotikaförskrivning och som du vill gärna ta upp? 19

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Förskrivning av antibiotika i öppen vård Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Primärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning

Primärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning originalstudie läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Primärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning ANDERS ÖSTERLUND, smittskyddsläkare, Norrbottens läns landsting

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika

Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika klinisk översikt läs mer på sidorna 3160 och 3133 Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika SIGVARD MÖLSTAD, distriktsläkare, professor, primärvårdens FoU-enhet, sigvard.molstad@lj.se MALIN

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

Behandling av infektioner

Behandling av infektioner Behandling av infektioner Sammanfattning Infektioner behandlas för ofta med antibiotika, vilket ökar risken för utveckling av resistenta bakterier som sedan inte kan behandlas. Den vanligaste orsaken till

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Thomas Neumark, Lars Brudin, Sigvard Mölstad Publ: Family Practice, February 24, 2015

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

BARN, infektioner och antibiotika

BARN, infektioner och antibiotika BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren?

Läs mer

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit.

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Äldre och infektioner. -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet

Äldre och infektioner. -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet Äldre och infektioner -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet Utveckling i slutenvård 1996-2006 Index 1996=100 Källa: SKL 2007 Källa: SKL 2007 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1

Läs mer

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Bilder 2-8 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild Läkarens förväntningar Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom Patientförväntningar

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Bilder 3-9 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,

Läs mer