Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral"

Transkript

1 Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André

2 Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården. De rekommenderar att man utgår från de så kallade centorkriterierna och detta i kombination med ett snabbtest, StrepA för att identifiera de tonsilliter där etiologin misstänks vara streptokocker och där antibiotikabehandling kan komma i fråga. Detta för att inte i onödan behandla tonsilliter med antibiotika. Syfte/Frågeställning Hur används centorkriterierna på Sävja VC? Följer man centorkriterierna när man ordinerar StrepA? Metod Retrospektiv deskriptiv journalstudie där jag utgår från tagna StrepA prov. Ifrån journalen från det aktuella besöket har jag försökt utläsa om de olika centorkriterierna är uppfyllda. Resultat Av alla tagna StrepA prover var endast 1,14 1,44 centorkriterier uppfyllda i snitt. Detta skiljde sig inte om det var läkare eller sjuksköterska som ordinerat provet. Positivt StrepA prov ledde i 100 % av fallen till antibiotikabehandling oavsett uppfyllda centorkriterier. Slutsats Följsamheten till centorkriterierna vid ordination av StrepA på Sävja VC lämnar en del övrigt att önska. Det verkar som att man i vissa fall använder StrepA mer som en screeningmetod vid ont i halsen.

3 Bakgrund Ont i halsen som symtom är en av de vanligaste sökorsakerna inom primärvården, som huvudsymtom eller som ett av flera symtom. I en undersökning av primärvården i Stockholm 2011framkom det att den vanligaste diagnosen var övre luftvägsinfektion där halssymtom ofta ingår och diagnosen tonsillit kom på 5:e plats. (1) Etiologin till halsinfektionen kan vara ett otal olika bakterier och virus. Man är överens om att samtidiga förkylningssymtom som snuva, hosta och heshet talar för virusetiologi medan faryngotonsillit med samtidig scarlatina och impetigo talar för streptokocker som orsak till infektionen. (2) I klinisk praxis används ett snabbtest, StrepA, för att identifiera streptokocker grupp A kom Läkemedelsverket ut med rekommendationer om hur man ska behandla faryngotonsilliter i öppenvård. Den rekommendationen utgår från de s.k. centorkriterierna. Centorkriterierna beskrevs av Centor et al. 1981och är fyra olika kliniska tecken som tillsammans ökar sannolikheten för streptokockinfektion i halsen. (3) En metaanalys 2011 går igenom 21 olika studier där man fått liknande resultat, det vill säga fler positiva kriterier medför ökad sannolikhet för streptokockinfektion men de ska användas med försiktighet i områden där prevalensen av streptokocktonsilliter är låg. Dock förordar man inte antibiotikaförskrivning enbart baserat på centorkriterierna. (4) Centorkriterierna är: Feber > 38,5 C Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna Beläggningar på tonsillerna Frånvaro av hosta

4 En uppdatering av Läkemedelsverkets rekommendationer utkom Där framgår att indikationen för att ordinera StrepA bör vara tre eller fyra uppfyllda centorkriterier. Är färre kriterier än så uppfyllda bör inte provet tas och inte heller antibiotika förskrivas. Klinisk undersökning av läkare bör dessutom alltid föregå beslut om snabbtest.(5) CRP saknar värde i diagnostiken av okomplicerad faryngotonsillit då både streptokockinfektion och virusinfektion kan ge förhöjda värden. (5) Positiva StrepA prov hos de personer som inte uppfyller centorkriterierna kan spegla bärarskap av streptokocker som inte är orsaken till de aktuella symtomen. En metaanalys 2010 visade att 9-14 % av friska barn är bärare av streptokocker i halsen utan symtom. (6) Då det är angeläget att minska antibiotikaanvändningen i samhället är det viktigt att dessa riktlinjer följs och att inga onödiga antibiotikarecept förskrivs som behandling för t.ex. virustonsilliter. Undersökningar visar att antibiotikaförskrivning vid många olika övre luftvägsinfektioner generellt är onödigt hög och att följsamheten till riktlinjer är låg. (7) Flera ST-arbeten visar att följsamheten till riktlinjerna vid både diagnostik och användning av StrepA och behandling av tonsillit vid svenska vårdcentraler i olika delar av landet är låg. (8, 9, 10,11) Jag har inte hittat någon studie om huruvida det finns en skillnad i läkares eller sjuksköterskors följsamhet till riktlinjerna när det gäller ordinationen av StrepA prov.

5 Syfte/Frågeställning Sävja vårdcentral är en privat vårdcentral ägd av Capio men med avtal med Uppsala läns landsting. Den har ca 9000 listade patienter. Patienternas första kontakt med vårdcentralen är med en sjuksköterska, per telefon eller via drop-in mottagning. Antingen får de råd av sjuksköterskan eller om denne bedömer att patienten behöver träffa en läkare sätts patienten upp till läkarbesök. I de fall patienten sökt drop-in mottagningen händer det att sjuksköterskan i jourläkarens namn ordinerar StrepA som en del av bedömningen. Det StrepA prov som används på Sävja VC kostar 17,74 kr/styck. Jag har tänkt undersöka hur StrepA prov används på Sävja VC. Följer man centorkriterierna när man ordinerar provet? Är det någon skillnad om läkare eller sjuksköterska ordinerat provet? Hur stor andel av proven är positiva? Leder positiv StrepA till antibiotikabehandling även om centorkriterierna inte är uppfyllda? Metod Studien är en retrospektiv deskriptiv journalstudie. Alla lokala analyser på Sävja VC sparas i en pärm i tre månader. Jag har tittat på alla StrepA som ordinerats den senaste tre månaderna innan projektet genomförs. Därefter har jag gått in i journalen och letat upp det aktuella besöket och utläst vilka av de fyra centorkriterierna som var uppfyllda hos patienten på vilken man ordinerade provet. Om det inte ur journaltexten går att utläsa huruvida centorkriterierna föreligger, t.ex. om man inte nämnt något om lymfkörtlar, har jag räknat det som om att det aktuella kriteriet inte var uppfyllt. Jag har jämfört de StrepA som ordinerats direkt av sjuksköterska efter drop-in besök och de som ordinerats av läkare. Jag har även tittat på andelen positiva StrepA som resulterat i recept på antibiotika och om de patienter som fått antibiotika uppfyller tillräckligt många

6 centorkriterier. Jag har fokuserat på de faktiskt utförda StrepA prov istället för t.ex. diagnosen tonsillit då ont i halsen kan gömmas i flera andra diagnoser. Jag har heller inte utgått ifrån patienter med ont i halsen som sökorsak av samma skäl då det kanske inte är huvudsymtomet man uppgivit. Etiska överväganden. Jag har fått godkännande att ta del av dessa patienters journal av landstingledningen och vårdcentralschefen och dessa patienter går inte att identifiera i den färdiga studien. Enskilda läkare och sjuksköterskor och deras handläggning går inte heller att identifiera om det skulle visa sig att handläggningen strider mot gällande riktlinjer. Tidsplan för genomförande av projektet Projektplanen var klar under våren Därefter användes fem veckor under februari 2017 till insamlande av data, analys av materialet och sammanställning av projektet. Resultat Jag gick igenom samtliga provtagningsunderlag för prover tagna på Sävja VC under november 2016 t.o.m. januari Under den här perioden ordinerades 82 StrepA prover. 43 av patienterna var kvinnor och 39 var män. Ålder på patienterna var från 1 till 82 år med en medelålder på 30,5 och medianålder 30. Av dessa 82 prover visade sig ett vara ordinerat av annan anledning än halsont och tas därför bort i undersökningen. Av de kvarvarande proven var 29 positiva (35,8%) och 52 negativa (64,2%). 66 prover var ordinerade av läkare varav 21 var positiva (31,8%). 15 var ordinerade av sjuksköterska varav 8 var positiva (53,3%)

7 Andelen centorkriterier som var uppfyllda fördelades som följer:

8 Vid de positiva StrepA proven var i snitt 1,69 centorkriterier uppfyllda per ordinerat prov och vid de negativa var i snitt 0,83 centorkriterier uppfyllda. Sammanlagt vid både positiva och negativa StrepA var 1,14 centorkriterier uppfyllda i snitt. I 16 patienters journaler har jag inte kunnat ta ställning till om ett eller flera centorkriterier varit uppfyllda då det inte nämnts i journalen. Vanligast är att uppgifter om lymfkörtlar eller hosta inte nämns men i ett fall finns det inte ens någon uppgift om hur det såg ut i halsen. Jag har i dessa fall räknat det som att de ej omnämnda centorkriterierna inte har varit uppfyllda, men om jag istället räknar alla dessa som uppfyllda så blir snittet på alla tagna StrepA 1,44 centorkriterier. Vid StrepAprov ordinerade av sjuksköterskor var 1,13 centorkriterier uppfyllda i snitt medan det vid StrepAprov ordinerat av läkare fanns 1,14 centorkriterier uppfyllda i snitt. De 29 positiva StrepAproverna resulterade i 29 antibiotikarecept, i 28 fall Kåvepenin och i ett fall Dalacin till en patient som uppgav penicillinallergi. Patienterna med negativa StrepA fick i några fall antibiotika av annan anledning, t.ex. otit, sinuit eller KOL exacerbation. I två fall förskrevs Kåvepenin för tonsillit trots negativ StrepA. I båda de fallen var 3 av 4 centorkriterier uppfyllda och man satte in behandling p.g.a. den kliniska bilden. Den diagnos som sattes i samtliga fall med positiv StrepA blev J03.0 Streptokocktonsillit. De vanligaste diagnoserna vid negativ StrepA var J06.9 Akut övre luftvägsinfektion och B34.9 Virusinfektion ospecificerad. Av de 81 patienter där man kontrollerat StrepA hade man i 39 fall även kontrollerat CRP. I 9 av de 29 fall med positiv StrepA och i 30 av 53 fall med negativ StrepA hade man kontrollerat CRP. I 19 av de 39 fallen var CRP <5 och

9 i övriga fall låg CRP mellan Ingen uppenbar skillnad i CRP-nivåer fanns hos de patienter som hade positiv StrepA eller negativ StrepA. Diskussion Undersökningen visar att centorkriterierna inte används enligt Läkemedelsverkets rekommendationer. Ser man strikt till antalet centorkriterier som är uppfyllda så är det endast 11 av 81ordinerade prover som borde ha ordinerats. Kanske några fler prover i de fall där det inte framgår av journalen huruvida vissa kriterier är uppfyllda. Positiv StrepA och tre eller fyra centorkriterier, vilket enligt riktlinjerna innebär att man ska erbjuda antibiotikabehandling, fanns endast i 6 fall av de 29 som visade positiv StrepA. Positiv StrepA utan att centorkriterierna är uppfyllda kan ju spegla bärarskap av streptokocker utan att detta är orsaken till symtomen eller så kan det vara falskt positivt. Nu tror jag inte att detta är fallet i 23 av 29 fall där man hade en positiv StrepA. I några av fallen saknades uppgifter om vissa av centorkriterierna, i vissa fall kanske jag har bedömt fel från journalen vilka kriterier som varit uppfyllda etc. Sannolikt hade man dock i några av fallen där man tog provet kunnat avstå från provet eller avstå från att behandla med antibiotika. Detta hade i och för sig blivit svårt när man väl tagit provet och det var positivt. När jag skrev projektplanen var min uppfattning att det var vanligt att en sjuksköterska bedömde patienten, tog StrepA och antingen skickade hem patienten vid negativt resultat eller bokade en läkartid vid positivt resultat. Det visade sig att i endast 15 av 81 fall ordinerade sjuksköterskan provet. Läkarna var inte bättre på att följa centorkriterierna än sjuksköterskorna. Om man ska se andelen tagna StrepA som visade sig vara positiva som ett mått på att det trots allt var bra att det togs, så var sjuksköterskorna i det fallet bättre då 53 % av proverna var positiva att jämföra med 32 % då läkare ordinerat provet.

10 Oftast är det okommenterat varför man tar StrepA även om inte centorkriterierna är uppfyllda men i vissa fall finns det kommenterat. I några fall är det uttryckligen på patientens begäran, ibland talas det om halsfluss eller scarlatina i familjen och att man därför väljer att ta provet. CRP togs i många fall trots att detta inte ska spela någon roll i bedömningen av eventuell streptokocktonsillit. Tar man StrepA ska ju misstanken finnas om streptokocktonsillit och då spelar inte CRP någon roll. Vill man ta CRP av annan anledning t.ex. vid en påverkad patient där man till exempel misstänker en lunginflammation finns ju inte indikationen för att ta StrepA. Intrycket när man läser många av journalerna är att CRP och StrepA används som något slags screening vid luftvägssymtom, vilket kan vara lockande vid en tidspressad mottagning. Om båda är negativa får patienten lugnande besked. Finns inte symtomen bör ju dock den bedömningen gå att göra ändå och går då ännu snabbare. Tilltron till StrepA provet verkar vara hög bland läkarna på vårdcentralen. I samtliga fall där StrepA var positiv blev diagnosen streptokocktonsillit och antibiotika förskrevs. I ett fall, där positivt prov hos en patient som helt saknade uppfyllda centorkriterier, diskuterades med patienten möjlighet till bärarskap och falskt positivt resultat och läkaren ställde sig tveksam till diagnosen. Vilande recept på Kåvepenin förskrevs att ta till om patienten inte blev bättre. Detta prov var ordinerat av sjuksköterska och det blir då svårt att avstå från antibiotika när det finns ett positivt StrepA. Detta är det enda fall där de här diskussionerna förs i journaltext. Inte heller i någon journal diskuterar man möjligheten att avvakta med antibiotika vid lindriga symtom. Det är möjligt att den här typen av diskussioner förts men att detta inte framgår i journalen.

11 I två fall bedömdes patienten ha en tonsillit, negativ StrepA men förskrevs antibiotika ändå. I de fallen var tre av fyra centorkriterier uppfyllda. I ett av de fallen blev patienten inte bra på behandling, hörde av sig igen med en bild mer som vid virusinfektion. Slutsats Sammantaget finns det kanske en del övrigt att önska vad gäller hanteringen av StrepA på Sävja VC. 1,14 lågt räknat - 1,44 högt räknat centorkriterier uppfyllda hos de patienter där provtagningen blev ordinerad. Riktlinjerna säger 3-4 uppfyllda kriterier innan provtagning blir aktuell och snittet skulle i bästa fall ligga däremellan. Spelar det någon roll att man tar för många prover? Provet är billigt med en materialkostnad på 17,74 kr per prov så den aspekten behöver man kanske inte ta hänsyn till. Värre är att det leder till onödiga antibiotikabehandlingar för virusinfektioner eller lindriga streptokocktonsilliter som skulle läkt lika bra på egen hand. Alla dessa prover som togs i onödan och som visade sig vara negativa och inte utmynnade i antibiotikarecept då? Jag tror det kan medföra och tycker mig märka att patienter söker för virusförkylningar mest för att kolla att det inte är halsfluss vilket leder till dåligt utnyttjande av vårdcentralens resurser. Eftersom jag i den här studien endast utgått från tagna StrepA prover säger den ingenting om de patienter som sökt för halsont där man bedömt att provtagning inte varit indicerad. Avslutningsvis hoppas jag att detta arbete kan förändra rutiner och tankesätt på Sävja VC och att vi framöver kan ändra vårt arbetssätt något när det gäller patienter som söker för ont i halsen.

12 Referenser 1. Wändel P, Carlsson AC et al. Most common diseases diagnosed in primary care in Stockholm, Sweden, in 2011 Family Practice 2013; 30(5) Larsson P, Roos K Handläggning av faryngotonsilliter-bakgrundsdokumentation Klinisk och laboratoriediagnostik vid faryngotonsillit Info från Läkemedelsverket 7/ Centor RM, Witherspoon JM et al. The diagnosis of strep throat in adults in the emergency room. Med Decis Making 1981;1(3): Aalbers J, O Brien KK et al. Predicting streptococcal pharyngitis in adults in primary care: a systematic review of the diagnostic accuracy of symptoms and signs and validation of the Centor score BMC Med 2011; 9(67) 5. Handläggning av faryngotonsilliter I öppenvård- ny rekommendation Info från Läkemedelsverket 6: Shaikh N, Leonard E et al. Prevalence of Streptococcal Pharyngitis and Streptococcal Carriage in Children: A Meta-analysis Pediatrics 2010; 126(3) Nord M, Engström S et al. Mycket varierande förskrivning av antibiotika i primärvården Läkartidningen 2013; Taraikouski A, Handläggning av faryngotonsilliter på Norrvikens vårdcentral

13 9. Lazowski K, Användning av Strep-A på Kronoparkens vårdcentral i Värmland Lövstrand M, Effekt av information på omhändertagande av patienter med halsont Hormitz R, Följsamhet till läkemedelsverkets Behandlingsrekommendationer vid Solna centrum Vårdcentral

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?

PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral? PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral? Elias Sandén /Älvdalens Vårdcentral elias.sanden@ltdalarna.se Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?

Läs mer

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Förskrivning av antibiotika i öppen vård Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men ej kollat tempen.

Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men ej kollat tempen. Station 1 Din uppgift är att tolka ett EKG och svara på frågor på det formulär som finns inne på stationen. Station 2 Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Grupp A streptokocker återkommande problem Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

P r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g

P r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g V å r e n s Re g i o n a l a S t r a mprogram a d a g e t t p o t p u r r i! 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g P r o g r

Läs mer

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika RAPPORT TILL FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndal, Joaquim Soares, Eva Lena

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica

Läs mer

Antibiotikaanvändning i fokus

Antibiotikaanvändning i fokus Antibiotikaanvändning i fokus Syftet med dagens möte Vad är problemet? Gemensam diskussion kring Hur gör vi idag? Finns något vi kan förändra? Kräver effektiv antibiotikabehandling! Hur har det gått under

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

BARN, infektioner och antibiotika

BARN, infektioner och antibiotika BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner?

Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Qulturum Rapport Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Louise Tranmo 2011:5 Författare: Louise Tranmo, ST-läkare allmänmedicin Rosenlunds vårdcentral Hermansvägen

Läs mer

Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon

Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon Förändring sedan föregående utgåva Under rubrik Provtagning/provhantering: Testet skall utföras omedelbart efter det att svalgprovet tagits, men finns inte den

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Strama tyglar för antibiotika

Strama tyglar för antibiotika Strama tyglar för antibiotika Läkemedel och patientsäkerhet 110405 Anders Lundqvist Infektionskliniken Borås Södra Älvsborgs Sjukhus Den exponentiella kurvan och dess pedagogiska problem Litet praktiskt

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer