Når vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC?
|
|
- Lars-Göran Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport VESTA Når vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC? Alexios Kizoub, ST-läkare allmänmedicin, Axelsberg VC Oktober 2015 Klinisk handledare: Pia Broström-Cederquist spec. i allmänmedicin, Axelsberg VC Vetenskaplig handledare: Holger Theobald, docent, spec. i allmänmedicin, CEFAM och Eva Grossman spec. i allmänmedicin 1
2 Sammanfattning Bakgrund: Halsont är en vanlig orsak till att man söker primärvården och träffar en läkare. Olika luftvägsvirus är vanligaste sjukdomsagens hos patienter som söker för halsont men en betydande del har även bakteriella orsaker sammanställde Läkemedelsverket riktlinjer för handläggning av tonsillit och Svensk förening för Allmänmedicins utbildningsråd (SFAM-Q) har tagit fram kvalitetsindikatorer för att utvärdera diagnostik och behandling av tonsillit. Syfte: Att undersöka om läkare på Axelsbergs VC följer SFAM s kvalitetsindikatorer vid diagnostik och behandling av tonsillit och se om det finns förbättringspotential. Metod: Studien är en retrospektiv, kvantitativ och deskriptiv journal studie av 200 slumpvis utvalda patientbesök på Axelsberg VC under period 1 januari - 31 december 2013, som fått diagnos tonsillit (kod J03) registrerat i journal systemet Take Care. Inga besök exkluderades från denna studiepopulation. Resultat: Av 200 patient besök med diagnos tonsillit togs Strep-A-test 174 gånger och blev positiv i 131 fall dvs i 75.%, antibiotika förskrevs 171 gånger och bland dem togs Strep-A-test 157 gånger och var positiv i 130 fall dvs i 76%, av fallen. Vid 171 besök där antibiotika förskrevs, gavs Penicillin V i 150 fall dvs i 89%. Av alla registrerade Strep-A tester var 28 % positiva. Slutsats: Läkarna på Axelsbergs VC följer i stor utsträckning SFAMS riktlinjer vad gäller diagnostik och behandling av tonsillit framför allt vad gäller att Strep- A testet ger positivt utfall hos patienter med tonsillit och att PcV förskrivs i en utsträckning som är mycket nära SFAMs mål. Av alla Strep A test som tas på VC, oavsett diagnos blir endast en tredjedel positiva. Vi vet inte varför eller hur det ser ut eftersom det ligger utanför den här studiens ramar och därför kräver en ny undersökning. Här måste det dock finnas en stor förbättringspotential. MESH termer: Halsont, antibiotika, kvalitetsindikatorer, allmänmedicin 2
3 Innehållsförteckning Sida Sammanfatning 2 Bakgrund 3 Syfte 6 Frågeställningar 6 Material och metod 6 Etiska överväganden 7 Resultat 8 Diskussion 9 Referenser 10 Bilaga 11 3
4 Bakgrund Halsont är en vanlig orsak till att man söker primärvården och träffar en läkare (1) Faryngotonsillit (halsfluss) innebär en inflammation i svalgregionen med rodnad och/eller svullnad i farynx och/ eller tonsiller, med eller utan beläggningar. Dessutom föreligger vanligtvis halsont eller sväljningssmärtor samt feber (1). Faryngotonsillit är en av de vanligaste infektionsdiagnoserna i svensk primärvård och enlig information från Läkemedelsverket 2012 skattas årligen leda till cirka läkarbesök, totala antalet fall av faryngotonsillit beräknas till Olika luftvägsvirus är vanligaste sjukdomsagens hos patienter som söker för halsont men en betydande del har även bakteriella orsaker. Vilken infektionsorsak som är vanligast varierar dock beroende på patientens ålder och symtombild samt på den lokala epidemiologiska situationen (2). Faryngotonsillit förekommer oftast under vintertid och med toppar under vår och höst.(4) De bakteriella orsakerna till faryngotonsillit domineras helt av grupp A-streptokocker (GAS). I praktiken är de flesta individer vid flera tillfällen under sitt liv friska bärare av GAS bakterier i halsen, men det är bara vissa som drabbas av akut bakteriell inflammation, det är fortfarande inte känt vad som är orsaken till detta. Asymtomatiskt bärarskap av GAS har rapporterats i en svensk studie förekomma i 11.3% av fyraåringar, 5.9% hos skolbarn och 0.8% hos vuxna. (12) Hos barn under 3 års ålder är det mycket ovanligt med bakteriell infektion orsakad av GAS (2). Cirka 30-50% av faryngotonsilliter är virusorsakade och de vanligaste agenterna är adenovirus, herpesvirus, influensavirus, EB virus(mononukleos) och Coxsackie A. Historiskt har risken för komplikationer varit en stark faktor för att behandla GAS orsakande infektioner med antibiotika. Frekvensen av komplikationer är sedan länge mycket låg i Sverige. Peritonsillit är den vanligaste komplikation men frekvensen överstiger inte 2 % enlig metaanalys från Cochrane. De flesta allvarliga komplikationer/infektioner kan i praktiken inte förebyggas. Majoriteten av dessa, till exempel peritonsilliter föregås inte av tidigare läkarbesök för halsont (3). I länder som USA, Finland och Canada anser man att faryngotonsillit behöver behandlas för att minska risken för allvarliga följdsjukdomar såsom glomerulonefrit och reumatisk feber något som anses vara onödig i Belgien och England (13) SFAM kvalitetsindikatorer eftersträvar en standardnivå vid provtagning och behandling av tonsillit. Dessa kvalitetsmått bör vara uppfyllda för att målen ska vara uppnådda enligt SFAM(5) a) Mer än 50 % av tagna Strep-A hos patienter med diagnos tonsillit skall vara positiva. b) Mer än 80% av de som behandlas med antibiotika skall ha tagit Strep-A före och denna skall vara positiv. 2. Mer än 90% av förskriven antibiotika skall vara pcv. Diagnostik Klinisk undersökning och bedömning inriktas i första hand på att identifiera symptom/kriterier som tyder på bakteriell infektion som kan behandlas med antibiotika som i sin tur påverkar infektionsförloppet positivt. Genom att använda kliniska tecken och laboratoriediagnostik kommer läkare fram till den sannolika diagnosen och det mest användbara instrument i detta avseende är Centorkriterier. 4
5 Diagnostiska kriterier vid halsont, Centorkriterier -Feber >38.5 grader -Ömmande käkvinkeladeniter -Beläggningar på tonsillerna* -Frånvaro av hosta *hos barn 3-6 år räcker inflammerade tonsiller för poäng Faktaruta 1. Centorkriterier(6) Det rekommenderas att man använder de s.k. Centorkriterierna(6) (se faktaruta 1) för att välja ut vilka man skall ta prov på och bara testa patienter som uppfyller minst 3 kriterier. Studier har visat att patienter som uppfyller 1 kriterium bara i 6% har streptokocker vid halsodling, vid 2 kriterier i 15%, vid 3 kriterier i 32% och vid 4 kriterier i 56% (2). Klinisk diagnostik av streptokocktonsillit/faryngit är mycket osäker varför den i de flesta fall bör bekräftas med ett test. Odling från svalget är den metodik som har mest evidens för att påvisa GAS. I praktiken används oftast kommersiella antigen/snabbtester (Strep-A test) (9) som har god specificitet och sensitivitet för GAS diagnostik med förutsättning att provtagningen sker med korrekt teknik. Snabbtest kan användas även vid misstänkt recidivtonsillit. Laboratoriediagnostik som LPK och CRP saknar värde vid okomplicerade faryngotonsilliter och bör därför undvikas vid primärdiagnostik, virusinfektioner kan ge förhöjda värde (3). Ett flertal studier (1,3) har visat att allmänläkare efter enbart klinisk halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen av om streptokocker föreligger eller ej. Därför är bakteriologisk diagnostik nödvändig i de flesta fall. Om däremot 4 av de 4 diagnostiska Centorkriterierna är uppfyllda och dessutom minst ett tilläggskriterium (Faktaruta 2) är uppfyllt, kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. 1. Streptococcus pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Faktaruta 2. Tilläggskriterier (3) Behandling Vid primärinfektion är penicillin V (PcV =fenoxymetilpenicillin) rekommenderad behandling vid GAS faryngotonsillit, erfarenheten är lång och god. Resistens ses fortfarande inte. Vid överkänslighet och vid recidiv rekommenderas klindamycin eller cefadroxil (1,7) Recidivtonsillit definieras som ny akut tonsillit inom en månad efter avslutad behandling. 5
6 Tabell 1 Antibiotika och rekommenderade dosering(7,8) Penicillin V, Vuxna 1gx3 i 10 dagar Barn 12.5mg/kg kroppsvikt x3 i 10 dagar Vid pcv allergi klindamycin Klindamycin Vuxna 300mgx3 i 10 dagar Barn 5mg/kg proppsvikt x3 i 10 dagar Alternativ Cefadroxil Syfte Att undersöka om vi på Axelsbergs VC följer SFAM s kvalitetsindikatorer vid diagnostik och behandling av tonsillit, för att se om det finns förbättringspotential. Frågeställning Uppnås SFAM.s kvalitetsindikatorer för patienter som har fått diagnos tonsillit under perioden från 1 januari till 31 december 2013 på Axelsberg VC avseende: 1)Hur stor andel av tagna Strep-A tester hos patienter med diagnos tonsillit var positiva? 2) Hur stor andel av de antibiotikabehandlade tonsilliterna har testats med Strep-A test och denna skall ha varit positiv? 3) Hur stor andel av de patienter som fått antibiotika förskrivet har fått pcv? Material och metod Studien är en retrospektiv, kvantitativ och deskriptiv journal studie från Axelsbergs VC som är en landstingsdriven vårdcentral belägen i en av Stockholms förorter. Vårdcentralen har ca listade patienter och bemannas av 9 distriktsläkare, ST läkare, AT läkare och vikarierande läkare. Studiepopulation Patienter som sökt på Axelsberg VC under period 1 januari - 31 december 2013, oavsett kön eller ålder och som fått diagnos tonsillit (kod J03) registrerat i journalsystemet Take Care. För att identifiera besök har sökverktyget Medrave M4 används. Det är ett verktyg som extraherar data från journalsystem, analyserar och omvandlar data till överskådliga rapporter och beslutsunderlag (8). Under period 1 januari - 31 december 2013 registrerades 259 besök under diagnoserna tonsillit(j03), streptokocktonsillit (j030), akut tonsillit orsakad av andra orsaker (j038) och akut tonsillit ospecificerad (j039) av båda kön, alla åldrar inkluderade. Av dem slumpades 200 besök med Excel slumpgenerator, inga besök exkluderades från studiepopulation. Varje besök fick ett löpande avidentifierat kodnummer med hjälp av Excel. Varje journal kopplad till besök genomlästes och följande uppgifter dokumenterades och fördes in i Excel enlig tabell 2 Tabell 2. Matris vid registrering av studiepopulationen Ålder Kön Antibiotika Strep A test Utfall av Strep A test Anges som kronologisk ålder Man = 0 Kvinna = 1 Ej antibiotika = 0 PcV = 1 Annan antib behandling = 3 Ej taget = 0 Taget = 1 Negativt = 0 Positivt = 1 (anges endast om test tagits) 6
7 Figur 1 Flödesschema av diagnostik och behandling hos studiepopulationen med diagnos tonsillit på Axelsberg VC. Statistik För att se om VC uppnår SFAMS kvalitetsnivåer jämfördes VCs utfall med SFAMs kvalitetsnivåer med One sample t-test, statistikprogrammet PAST Data kodades till 1 (enl. rekommendation) och 0 (ej enl. rekommendation) Etiska överväganden Det finns risk att studiedeltagarna utsätts för integritetskränkning då man vid denna studie tar del av journaler utan att vara behandlande läkare, samt även risk för integritetskränkning av behandlande läkare. Journaler i urvalet har avidentifierats genom kodning av journalmaterial Ingen enskild individ kan identifieras då studieresultatet presenteras på gruppnivå. Verksamhetschef Henry Säfström ger tillstånd att läsa patientjournaler efter att projektplanen blev godkänd. Innan studiestart har samtliga läkare på vårdcentralen informerats muntlig på ett läkarmöte. Det sattes upp anslag i kassan (bilaga 1) för att informera patienter om pågående studie. Journaler och kodnyckel har endast hanterats av studieledare och ska förstöras som sekretess material efter studien är godkänd av VESTAs granskningsgrupp. 7
8 Resultat Könsfördelningen av patienter i studiepopulationen var 113 kvinnor (66 %) och 87 män (44%). Medelåldern hos patienterna var 23 år och åldersfördelningen: 14 patienter 0-3 års ålder, 78 patienter 4-18 år och 108 över 18 år. Kön och åldersfördelningar visar i figur 2 och 3. Figur 2: Könsfördelning, patienter med diagnos J03 Figur 3: Åldersfördelning patienter med diagnos J03 Svar frågeställning 1: Av 200 patient besök med diagnos tonsillit togs 174 Strep- A test och den blev positiv i 131 dvs 75 %,(SFAM.s riktlinjer mål >50%) Svar frågeställning 2: Vid de 171 besök där Ab förskrevs togs Strep-A 157 gånger, med positivt utfall i 130 fall dvs. i 76 %, (SFAM.s riktlinjer mål >80%) Svar frågeställning 3: Antibiotika förskrevs vid 171 av 200 besök med diagnos tonsillit varav 152 PcV 88 %, SFAM.s riktlinjer >90% Se tabell 3 Som ett biresultat fann man att under perioden 1 januari - 31 december 2013 registrerades 1085 Strep A tagna och av dem var 307 (28%) positiva. Här vet vi inte indikationen för att ta Strep A testet eller vilka diagnoser dessa besök finns registrerade som. 8
9 Figur 4. Fördelning av Strep A test och antibiotika förskrivning hos patienter som besökte Axelsberg VC under 2013 och fick diagnos tonsillit Tabell 3: Jämförelse mellan SFAM-Qs kvalitetsindikatorer och studieresultat på Axelsberg VC 1 januari - 31 december 2013 Kvalitetsindikatorer Mål % Axelsberg VC(%) Andel positiva Strep-A av alla tagna på VC > med diagnos tonsillit Andel positiva Strep-A hos >80 76 antibiotikabehandlade med tonsillit Andel behandlade med PcV av alla antibiotikabehandlade tonsilliter >90 89 Statistisk analys: 1. Mer än 50 % av tagna Strep-A hos patienter med diagnos tonsillit skall vara positiva. Mean 0,75 95% ( 0,68-0,82) N=174 t=7,71 p (same mean) 9,41 E Mer än 80% av de som behandlas med antibiotika skall ha tagit Strep-A före och denna skall vara positiv. Mean 0,76% ( 0,69-0,83) N= 171 t= p ( same mean) 0, Mer än 90% av förskriven antibiotika skall vara pcv. Mean 0,88 95% ( 0,84-0,93) N=171 t=-0,46 p (same mean) 0,645 VC uppnår målen för frågeställning 1 men ej frågeställning 2 och 3 9
10 Diskussion Halsont är en vanlig sökorsak på en Vårdcentral och för att veta om sjukdomen behöver behandlas med antibiotika och har en bakteriell genes, oftast GAS, finns det riktlinjer som Läkemedelsverket har tagit fram baserade på ett antal kriterier s.k. Centorkriterierna. Denna studie undersöker i hur stor utsträckning läkarna på Axelsbergs VC följer kriterierna enligt specificerade frågeställningar. Under 1 års tid registrerades 259 besök, resultaten är baserade på 200 slumpade besök av dessa. Av resultaten framkommer att man vid Axelsberg VC i stor utsträckning följer SFAMS riktlinjer vad gäller diagnostik och behandling av tonsillit framför allt vad gäller att Strep- A testet ger positivt utfall hos patienter med tonsillit (74% jmf med målet >50%) och valet av PcV som Ab (89% jmf målet 90%) är mycket nära SFAMs mål. Däremot framgår att av alla Strep A test som tas på Axelsbergs VC, oavsett diagnos blir endast en tredjedel positiva vilket tyder på en stor överanvändning av testet. Vi vet inte varför eller hur det ser ut eftersom det ligger utanför den här studiens ramar och därför kräver en ny undersökning. Här finns möjligen en stor förbättringspotential. Vid vilka diagnoser är provet taget (ÖLI?) varför (patienten ville, doktorn ville, annat) kostnad för onödig provtagning? Det noteras också att man tar prover på barn under 3 år i relativ stor utsträckning. Hos barn under 3 års ålder är det ovanligt med bakteriell infektion orsakad av GAS (2). Noteras också att 27 av de 43 patienter med neg Strep A test fick antibiotika, dvs 63 %! Kan det stå för att man inte litar på testet eller tror att det är en annan bakteriell genes än GAS?. I så fall borde det verifieras med svalgodling, men mest sannolikt är ändå att man antibiotikabehandlat i onödan vid vanlig virusinfektion eller mononukleos. Man måste kunna motivera inför patienten att infektionen inte är bakteriell och kommer att ge med sig utan antibiotika behandling. Trots utbredd provtagning har 15 % (26 av 171) av antibiotikabehandlade patienter aldrig testats med Strep-A och i 63 % (27 av 34) av fallen med negativ Strep A man behandlade med antibiotika. Om man hade exkluderat patienter med recidivtonsilliter och annan infektion, samt de med PcV allergi hade över 90% fått PcV, vilket är ett mycket bra reultat. Tidigare liknande studier har visat att det förskrivs mycket antibiotika till patienter med faryngotonsillit (10). I studier från primärvården i Sverige har det visats att det tas mycket fler Strep A test än vad som rekommenderas och att resultat av testet avseende behandling följs dåligt (11). Styrkor och svagheter: En styrka är att studien omfattar ett helt år och detta gör att man kan bedöma oberoende av säsongvariation då faryngotonsillit förekommer oftast under vintertid och med toppar under vår och höst.(4) En svaghet är att studien är genomförd på en vårdcentral och därför kan resultat ej generaliseras till andra vårdcentraller. Det är relativt låg antal inkluderade patienter som kan ge låg power vilket eventuellt kan bidra till att procentuella skillnaderna ej blir signifikanta. 10
11 Slutsatser: Läkarna på Axelsbergs VC följer i stor utsträckning SFAMS riktlinjer vad gäller diagnostik och behandling av tonsillit framför allt vad gäller att Strep- A testet ger positivt utfall hos patienter med tonsillit och valet av PcV som Ab är mycket nära SFAM.s mål. Man använder Strep-A test som screening instrument vid andra än tonsillit diagnoser i mycket större utsträckning som kan leda till överdiagnostik, förutom ökade kostnader för provtagning och belastning på övrig personal, samtidig leder till ökad antibiotikaanvändning. Här finns en stor förbättringspotential men det ligger utanför den här studiens ramar och kräver en ny undersökning och frågeställning. 11
12 Referenslista 1) Mölstad S, André M. Faryngotonsillit: nya riktlinjer kräver nya rutiner. Läkartidningen 2003; 10(9): ) Läkemedelsverket. Information från läkemedelsverket Rapport Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation 6 : 2012 (PDF version) 3) Läkemedelsverket Handläggning av Faryngotonsilliter - Rekommendationer. Workshop., ) Borschmann ME, Berkowitz RG. One-off streptococcal serologic testing in young children with recurrent tonsillitis. Department of Otolaryngology, Royal Children's Hospital, Melbourne, Australia. Ann Otol Rhinol Laryngol May;115(5): ) SFAM.Kvalitetsindikatorer SFAM content/uploads/sites/6/2013/12/sfamqmomtonsillit.pdf inhämtat ) Centor RM, Witherspoon JM, Dalton HP, et al. The diagnosis of strep throat in adults in the emergency room. Med Decis Making 1981;1(3): ) Cooper RJ, Hoffman JR, Barlett JG, Besser RE et al.principles of appropriate antibiotic us for acute pharyngitis in adults: background. Ann Intern Med Melbourne, Australia. Ann Otol Rhinol Laryngol May;115(5):357-8) Medrave Software AB inhämtat ) The QuickVue+ Strep A Test detects group A streptococcal antigen directly from throat swabs and beta-hemolytic colonies on blood agar plates. inhämtat ) Principles of Appropriate Antibiotic Use for Acute Pharyngitis in Adults, inhämtat ) PrimärvårdensInfektionsdatabas,PRIS, inhämtat ) Strömberg, A, Schwan, A Cars, O. Throat carrier rates of b-hemolytic streptococci among healthy adults and children. Scand J Infect Dis 1988; 20: ) Chiappini, E et, al. Analysis of different recommendations from international guidelines for the management of acute pharyngitis in adults and children, Clin Ther 2012;33(1):
13 Bilaga 1 Information! På Axelsberg VC pågår granskning av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har några frågor om detta är du välkommen att kontakta verksamhetschef Henry Säfström. Telefon Axelsberg VC
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merHandläggning av faryngotonsillit
Projektrapport VESTA Höstprogrammet 2013 Handläggning av faryngotonsillit Följsamhet till läkemedelsverkets Behandlingsrekommendationer vid Solna centrum Vårdcentral Rita Hormiz, ST-läkare allmänmedicin,
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merDiagnostik och antibiotikabehandling av faryngotonsillit på Brommaplans VC
Projektrapport VESTA Diagnostik och antibiotikabehandling av faryngotonsillit på Brommaplans VC En retrospektiv journalstudie från 1 januari till 31 mars 2013 Charlotta Wrenninge, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merHandläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral
Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,
Läs merHalsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs merFöljsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling
Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merHandläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Läs merPROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?
PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral? Elias Sandén /Älvdalens Vårdcentral elias.sanden@ltdalarna.se Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merPersonlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet
Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
Läs merTonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10?
Tonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10? - en randomiserad, kontrollerad, öppen, non-inferiority studie Gunilla Skoog Ståhlgren och Mia Tyrstrup Charlotta Edlund, Christian Giske, Sigvard Mölstad,
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merHur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
Läs merhandläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.
Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merProjektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år
Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merDiagnostik av faryngotonsillit i primärvård
Kurs i medicinsk vetenskap (mål 19) för ST-läkare 2017-2018 Diagnostik av faryngotonsillit i primärvård årstidsvariation i användning och utfall av snabbtest och odling? Martin Andersson, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merNationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,
Nationella behandlingsrekommendationer Christer Norman, Allmänläkarmöte, 2010-09-28 Akut otit Effekt av PcV vs placebo vid purulent otit på öronvärk och sekretion Thalin A, Densert 0, Larsson A, Lyden
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merHandläggning av Faryngotonsilliter
Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens)
Läs merNationellt Primärvårdsregister
Nationellt Primärvårdsregister Malin André Allmänläkare, docent FFoU-enheten Uppsala primärvård Ordförande styrgruppen Nationellt Primärvårdsregister Läkarsällskapet 24 april 2013 Nationellt primärvårdsregister
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral
VESTA Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral ST-läk : Fahad Youssef Klinisk handledare: Rodulf Najjar Vetenskaplig handledare: Holger Theobald Sammanfattning Bakgrund Nedre
Läs merHur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?
Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs merGrupp A streptokock Tonsillit: Minskar risken för komplikationer med antibiotikabehandling?
Grupp A streptokock Tonsillit: Minskar risken för komplikationer med antibiotikabehandling? Khaled Mourad, ST-läkare Närhälsan Dalaberg Vårdcentral Rapport 2017:18 Författare: Mattias Davidsson, ST-läkare
Läs merHar komplikationsfrekvensen ändrats?
Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,
Läs merVad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merMIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:
Läs merÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö
ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =
Läs merVad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,
Läs merBehandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011
Projekt VESTA Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011 Kadir Massimov ST-läkare Rosenlunds vårdcentral Klinisk handledare: Christina Barklund, spec.
Läs merFörskrivning av antibiotika i öppen vård
Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI
Läs merVårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten
Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad
Läs merAkut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10
Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års
Läs merAntibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?
Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim
Läs merMål och mått Slutenvården Rekapitulation
Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om
Läs merGrupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015
Grupp A streptokocker återkommande problem Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60
Läs merÅtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.
hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående
Läs merNationellt system för förbättring i Primärvård 121127. Jörgen Månsson
1 Nationellt system för förbättring i Primärvård 121127 Jörgen Månsson 2 Förutsättningar Använda automatiska datauttag från journal från befintliga databaser i landsting/regioner och privata vårdgivare
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merMetodbeskrivning Strep A test, Innovacon
Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon Förändring sedan föregående utgåva Under rubrik Provtagning/provhantering: Testet skall utföras omedelbart efter det att svalgprovet tagits, men finns inte den
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merAkut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral
Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs merSepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merVilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner?
Qulturum Rapport Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Louise Tranmo 2011:5 Författare: Louise Tranmo, ST-läkare allmänmedicin Rosenlunds vårdcentral Hermansvägen
Läs merBehandling av faryngotonsillit
Projektrapport VESTA Behandling av faryngotonsillit Följsamhet till läkemedelsverkets behandlingsrekommendation och SFAMs kvalitetsindikatorer vid Runby Vårdcentral Lars Åberg, ST-läkare allmänmedicin,
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merregiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917
Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015
Läs merHandläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh
Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merTrender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna
Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta
Läs merStreptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes
Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se
Läs merFöljsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral
VESTA-projekt Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral Ninyas Shamoel, ST-läkare, Rosenlunds vårdcentral 2017 ninyas@gmail.com
Läs merKonjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit
Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merBehandling av infektioner i öppenvård - barn
Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merBehandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården
Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården
Läs merBehandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner
Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merDigitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.
Digitala vårdgivare Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län. Varför blev det så här? 30000 Digitala vårdkontakter och utomlänsbesök* per månad. Region Jönköpings
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merRapport VESTA Norra programmet Kartläggning av antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Solna centrums vårdcentral
Rapport VESTA Norra programmet 2012 Kartläggning av antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Solna centrums vårdcentral Tatiana Markovitj, ST läkare i allmänmedicin Solna centrums
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs mer