Handläggning av Faryngotonsilliter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggning av Faryngotonsilliter"

Transkript

1 Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens) den april 2001 ett expertmöte där nedanstående riktlinjer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades. Huvudbudskapet i riktlinjerna kan sammanfattas på följande sätt: Allvarliga komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber är idag mycket sällsynt förekommande och motiverar inte i sig behandling av alla halsinfektioner orsakade av Streptococcus pyogenes (S.p) Många patienter som söker för halsont kan diagnostiseras som troliga virusinfektioner på den kliniska bilden, framförallt om snuva och hosta förekommer. Hos dessa bör etiologisk streptokockdiagnostik, till exempel snabbtest undvikas. Vid klinisk bild talande för faryngotonsillit och osäkerhet om genes rekommenderas bakteriologisk diagnostik. Patienter med tydliga symtom och kliniskt eller laboratoriemässigt säkerställd S.p-orsakad faryngotonsillit erbjudes behandling med penicillin V (PcV) i tio dagar. Vid recidivinfektion ges klindamycin alternativt ett cefalosporin. Vid terapisvikt, ifrågasätt diagnosen! Vid täta recidiv, överväg tonsillektomi, men först efter att ett cefalosporin eller klindamycin har prövats. Bakgrund Faryngotonsillit är en vanligt förekommande orsak till besök i öppenvård och även ett vanligt skäl till antibiotikaförskrivning i Sverige (evidensgrad 2a). Dessa behandingsrekommendationer har utarbetats mot bakgrund av ny kunskap inom området och det angelägna i att minska onödig antibiotikaanvändning och därmed minska risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Behovet har ytterligare förstärkts av en debatt om olika behandlingsstrategier i de nordiska länderna. Nedanstående rekommendationer gäller akut faryngotonsillit hos patient utan allvarlig underliggande sjukdom. Streptococcus pyogenes (S.p) är den taxonomiskt korrekta beteckningen för de bakterier som i dagligt tal kallas för betahemolytiska/betahemolyserande streptokocker Lancefield grupp A, Streptokocker grupp A, GAS, GABHS, m m. Förkortningen S.p kommer därför att användas i detta dokument. Varför antibiotikabehandla faryngotonsillit orsakad av S. pyogenes? Vid ställningstagandet till om faryngotonsilliter orsakade av S.p skall antibiotikabehandlas eller ej måste fördelarna med behandlingen vägas mot nackdelarna. S.p tillhör de mest virulenta humanpatogena mikroorganismerna och orsakar ett antal allvarliga tillstånd som i vissa fall kan leda till dödlig utgång. Exempel är streptococcal toxic shock syndrome (STSS) och allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner. Dessa tillstånd föregås dock sällan av klinisk faryngotonsillit (evidensgrad 2a). Historiskt sett har risken för immunologiska senkomplikationer varit ett starkt motiv för behandling med antibiotika. I dag kan vi konstatera att frekvensen av reumatisk feber och glomerulonefrit sedan lång tid är mycket låg i Sverige (evidensgrad 3a). Dessutom kan glomerulonefrit inte med säkerhet förebyggas med antibiotikabehandling (evidensgrad 3a). Oberoende av om antibiotikabehandling sätts in eller ej blir flertalet av patienterna med faryngotonsillit med samtidig växt av S.p symtomfria inom en vecka (evidensgrad 1a). Ett antal placebokontrollerade studier har emellertid visat att antibiotikabehandling kan förkorta symtomdurationen vid S.p-orsakad faryngotonsillit med 1-2,5 dygn om patienterna vid inklusionen hade uttalade symtom (minst tre av fyra diagnostiska kriterier: feber >38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på tonsiller och frånvaro av hosta) (evidensgrad 1a). Även feberdurationen påverkas medan tiden till återgång till arbete/skola ej påverkas. Symtomen förkortades med mindre än ett dygn när enbart halssmärta användes som inklusionskriterium (evidensgrad 1a). Man bör dock notera att svårt sjuka patienter inte alltid inkluderats i studierna. Dessutom minskar risken för spridning i familj (evidensgrad 2b) och samhälle om patienten behandlas (evidensgrad 5). Symtomen vid faryngotonsillit med negativ svalgodling avseende S.p påverkas inte av antibiotikabehandling (evidensgrad 1b). Majoriteten av S.p-orsakade peritonsilliter föregås inte av en faryngotonsillit. Man kan beräkna att för att förebygga en peritonsillit med samtidig förekomst av S.p behöver cirka 120 patienter behandlas (evidensgrad 2b). Även här får man beakta att svårt sjuka patienter exkluderats i vissa av studierna vilket skulle kunna medföra att behandlingseffekten underskattas. Allvarliga biverkningar av penicillin är sällsynta. I flertalet studier förekommer diarréer dubbelt så ofta i behandlingsgruppen. Även om penicillinresistens hos S.p inte förekommer, ger pcv ekologiska förän- 44 Info från Läkemedelsverket 7/8:2001

2 dringar i den orala normalfloran. Speciellt hos barn sker också en selektion av penicillinresistenta potentiella patogener i nasofarynx. Andra aktuella antibiotika än pcv har sannolikt större ekologisk påverkan. Sammanfattningsvis bedöms fördelarna med antibiotikabehandling vid tydliga symtom av S.p-orsakad faryngotonsillit överväga nackdelarna. Vilka patienter bör erbjudas antibiotikabehandling? Klinisk diagnostik Målsättningen med handläggningen av faryngotonsillit är att identifiera de patienter som har en infektion orsakad av S.p eftersom fördelarna med behandling då överväger nackdelarna (rekommendationsgrad B). Samtidigt är det angeläget att undvika att behandla alla de som har halsinfektioner orsakade av andra agens än S.p. Denna grupp uppgår till 50-90% av patienter som söker för halsont (evidensgrad 2a). Klinisk undersökning bör alltid föregå en eventuell etiologisk streptokockdiagnostik, eftersom det positiva prediktiva värdet av sådan diagnostik är lågt i patientgrupper med låg prevalens av S.p. Anamnesen bör innehålla epidemiologiska uppgifter beträffande streptokocker i närmiljön. Den kliniska undersökningen skall utföras av läkare och bör vid uttalad smärta och sväljningssvårigheter även omfatta inspektion av epiglottis, särskilt om patienten inte uppvisar faryngotonsillitbild. Många patienter som söker för halsont har symtom som är virusorsakade, till exempel hosta, snuva, heshet, generell lymfadenopati eller blåsor i gommen (Figur 1). Dessa patienter kan diagnostiseras som troliga virusinfektioner på anamnes och klinisk bild (rekommendationsgrad B). Etiologisk streptokockdiagnostik bör undvikas på grund av att det positiva prediktiva värdet är lågt i denna patientgrupp. Äldre barn eller vuxna, som har kliniska symtom och fynd som inger stark misstanke på S.p-infektion (samtliga fyra så kallade Centorkriterier, se Faktaruta 1) och där ytterligare stöd för sådan etiologi föreligger, till exempel påvisad S.p-infektion i närmiljön, kan i vissa fall ordineras antibiotika utan ytterligare etiologisk diagnostik (rekommendationsgrad B). Snabbtest eller odling kan ge ytterligare stöd vilket är särskilt angeläget vid upprepad infektion. Figur 1. Hos små barn är faryngotonsillit ofta ej framträdande fynd vid S.pyogenes infektion. Förekomst av tilläggskriterier kan då motivera testning med Strep A. Besöksorsak: Halsont Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber 38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva, eller heshet 2-4 av 4 diagnostiska kriterier 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Trolig virusinfektion Möjlig S.p-infektion Sannolik S.p-infektion Ingen Strep A Ingen antibiotika behandling Om neg Strep A ev. odling Strep A Pos Erbjud antibiotikabehandling Tilläggskriterier: 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Info från Läkemedelsverket 7/8:

3 I studier använda diagnostiska kriterier enligt Centor (Hos äldre barn och vuxna blir sensitivitet och specificitet för S.p-infektion upp till 75% om samtliga dessa fyra kriterier uppfylls). Feber 38,5 grader Ömmande käkvinkeladeniter Beläggningar på tonsillerna Frånvaro av hosta Andra kliniska symtom och kliniska fynd som kan tyda på S.p-infektion Snabbt insjuknande Kraftiga svalgsmärtor Petechier i gommen Röd svullen uvula Smultrontunga Circumoral blekhet Munvinkelragader Scarlatiniformt utslag Impetigo Paronykier Hos barn under fyra år är faryngotonsillit ej ett framträdande fynd vid S.p-infektion vilket försvårar den kliniska diagnostiken. För S.p-genes talar samtidig förekomst av impetigo och varig snuva med såriga näsborrar. Etiologisk diagnostik bör eftersträvas. Även i denna åldersgrupp är virusetiologi mycket vanligt. Vanliga symtom hos barn med virusinfektion är snuva och hosta samt matningssvårigheter. Denna patientgrupp behöver inte bli föremål för ytterligare bakteriologisk diagnostik. Man skall också komma ihåg att det är just i denna åldersgrupp bärarfrekvensen av S.p kan vara hög vilket vid en virusinfektion kan leda till fynd av streptokocker som inte har etiologisk betydelse. Bakteriologisk diagnostik En betydande grupp patienter med faryngotonsillit kommer inte att kunna diagnostiseras som sannolik S.p-infektion eller virusorsakad övre luftvägsinfektion på kliniska grunder. Dessa bör efter anamnes och klinisk undersökning bli föremål för bakteriologisk diagnostik, i första hand snabbtest för påvisande av antigen från S.p. Vid positivt svar bör antibiotikabehandling erbjudas (evidensgrad 1a). Konventionell bakteriologisk odling kan ibland vara motiverad av epidemiologiska skäl. Snabbtesten anges av tillverkarna ha en sensitivitet på cirka 95% och specificitet cirka 98% jämfört med odling. I klinisk vardag är siffrorna lägre, sensitivitet cirka 90% och specificitet cirka 95%. Variationer förekommer dock mellan olika studier. Korrekt provtagningsteknik är helt avgörande för pålitligt utfall av snabbtest och odling. Provtagningspinnen strykes över båda tonsillerna. Provet bör tas i samband med läkarens kliniska undersökning. God belysning, till exempel med hjälp av pannlampa, är en förutsättning. Om provet inte kunnat tas på adekvat sätt kan resultatet av undersökningen bli missvisande. För att regelbundet kontrollera att snabbtestmetodikens sensitivitet och specificitet fungerar på den enskilda mottagningen är det viktigt att samarbeta med sitt lokala mikrobiologiska laboratorium och regelbundet deltaga i ett externt kvalitetssäkringsprogram. Om snabbtesten är negativ och misstanke om streptokockgenes kvarstår bör odling tas eftersom snabbtesten ej förmår fånga låga tal av S.p och ej detekterar streptokocker grupp C och G vilka kan ge samma symtom som grupp A. Vid recidiv inom en månad efter avslutad behandling för streptokockfaryngotonsillit bör etiologisk diagnostik genomföras. Snabbtest kan efter antibiotikabehandlad streptokockinfektion vara övergående falskt positiv på grund av kvarvarande bakterieantigen, varför odling då är att föredraga. Övrig diagnostik I det enskilda fallet saknar C-reaktivt protein (CRP) och leukocyträkning värde för att stärka diagnosen vid misstänkt akut S.p-faryngotonsillit (evidensgrad 1a). Serologiska test såsom Antistreptolysin O (ASO) och anti-dnasb saknar värde i det akuta skedet. Differentialdiagnostik Adenovirustonsillit och mononukleos är två vanliga differentialdiagnostiska alternativ. B-leukocyter, B- celler, snabbtest för mononukleos, Ebstein Barr virusserologi och leverstatus kan då vara av värde i utredningen. Ovanliga differentialdiagnoser är angina Vincenti, Arcanobacterium hemolyticum och difteri. Specifik frågeställning måste anges på odlingsremissen till mikrobiologiska laboratoriet vid dessa diagnosmisstankar. Vid misstanke på primär HIV bör provtagning för HIV utföras och vid misstanke på malignitet eller blodsjukdom fullständigt blodstatus. Behandling av faryngotonsillit orsakad av S. pyogenes Primärinfektion Förstahandsval är PcV i tio dagar (rekommendationsgrad A). Kortare behandlingstid medför ökad recidivrisk (evidensgrad 1b). Vid överkänslighet för penicillin rekommenderas tio dagars behandling 46 Info från Läkemedelsverket 7/8:2001

4 med ett cefalosporin (såvida inte typ 1 allergi föreligger), klindamycin eller en makrolid (i första hand erytromycin) (rekommendationsgrad A). Det finns inga skäl att använda ampicillinderivat (ampicillin/amoxicillin/-amoxicillin-klavulansyra), tetracykliner, fluorokinoloner eller trimetoprim-sulfa. Dessa preparat är inte effektivare och har dessutom en ökad förekomst av biverkningar, resistensutveckling eller oönskad miljöbelastning. Terapisvikt Vid terapisvikt, det vill säga bristande klinisk effekt under pågående behandling, bör diagnosen ifrågasättas och patientens behandlingsföljsamhet värderas. Mononukleos eller annan virusorsakad faryngotonsillit i kombination med streptokockbärarskap, liksom utveckling av peritonsillit måste också övervägas. S.p är alltid känsliga för betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) varför terapisvikt beroende på penicillin- eller cefalosporinresistens ej förekommer. Däremot kan terapisvikt på grund av makrolid- eller klindamycinresistens förekomma varvid terapibyte efter odling och resistensbestämning bör ske. Resistensen mot antibiotika hos S.p övervakas av Smittskyddsinstitutet (SMI) i samarbete med Referensgruppen för Antibiotika Frågor (RAF-M) och de lokala mikrobiologiska laboratorierna. Resultaten sammanställs på RAFs och STRAMAs hemsidor (http://www.srga.org resp Recidivinfektion Recidiv, här definierat som återinsjuknande inom en månad efter avslutad behandling, bör odlings- eller snabbtestverifieras. PcV är olämpligt om det gavs vid den första behandlingen, eftersom risken för förnyat recidiv är påtagligt ökad (rekommendationsgrad A, evidensgrad 1b). Istället bör ett cefalosporin eller klindamycin väljas (evidensgrad 1a). Behandlingstid tio dagar. Vid penicillinallergi bör vid recidiv efter primärbehandling ett medel ur en annan grupp väljas än det som gavs vid första behandling. Ett återinsjuknande senare än en månad efter avslutad behandling skall behandlas som primär infektion. Vid recidiv och upprepade infektioner är det angeläget att försöka kartlägga eventuella smittkällor i patientens närmaste omgivning och kontrollodla misstänkta fall. Man bör då beakta att streptokocker kan finnas i hudförändringar såsom sår, eksem och impetigo men också vid perianal dermatit, vaginit och balanit. Upprepade infektioner Med upprepad infektion avses minst två infektioner/sex månader av vilka ingen uppfyller kriteriet för recidiv. Vid upprepade insjuknanden (tre till fyra gånger per år) bör man ta ställning till tonsillektomi. Inför ställningstagande till tonsillektomi skall alltid ett cefalosporin eller klindamycin först ha prövats. Asymtomatiska bärare bör i normalfallet inte behandlas. Utbrott av S. pyogenesinfektioner i förskolan S.p-infektion hos enstaka barn i förskolan handläggs på sedvanligt sätt med antibiotikabehandling i tio dagar och hemmavaro två dygn eller tills barnet är friskt. Vid anhopning av fall det vill säga när cirka 1/3 av barnen på en avdelning har konstaterad eller misstänkt streptokockinfektion kan en kartläggning och intervention enligt följande punkter vara motiverad. Verifiering av utbrottet genom tidig kontakt med ansvarig läkare/sjuksköterska och genom att några kliniska fall dokumenteras med snabbtest eller odling Hygienråd till förskolan Samtidig behandling av alla barn med symtom och kliniska tecken på streptokockinfektion. För mer ingående råd hänvisas till lokala riktlinjer eller Socialstyrelsens skrift "Smitta i förskolan". Rapporten "Smitta i förskolan" finns på Socialstyrelsens webb-plats, Info från Läkemedelsverket 7/8:

5 Kvalitetsgradering av evidens (efter NHS Research and Developement, 1999; 1 a Systematisk analys av randomiserade kontrollerade studier med homogenicitet 1 b Minst en stor randomiserad kontrollerad studie 1 c Allt eller intet uppfylls när alla patienter dog innan behandlingen blev tillgänglig men några överlever med behandlingen, eller några överlevde utan behandling men med behandling överlever alla 2 a Systematisk analys av kohortstudier med homogenicitet 2 b Individuella kohortstudier inklusive randomiserade kontrollerade studier med lågt bevisvärde (låg kvalitet, vida konfidensintervall, låg inklusion av vissa subgrupper i en studie etc.) 2 c Utfallsstudier ( Outcomes Research ) 3 a Systematisk analys av fall-kontrollstudier med homogenicitet 3 b Individuella fall-kontrollstudier 4 Fallserier med fall-kontrollstudier och kohortstudier med låg kvalitet 5 Expertsynpunkter utan kritiska analyser eller baserade på fysiologi etc. Gradering av rekommendationer A Baseras på evidensgrad 1a, b och c B Baseras på evidensgrad 2a, b och c samt 3a och b C Baseras på evidensgrad 4 D Baseras på evidensgrad 5 48 Info från Läkemedelsverket 7/8:2001

6 Deltagarförteckning Handläggning av faryngotonsilliter Rekommendationer Specialistläkare Jane Ahlqvist Rastad Läkemedelsverket Box 26 Docent Inge Axelsson Barn- och Ungdomskliniken Östersunds sjukhus Östersund Professor Björn Beermann Läkemedelsverket Box 26 Projekt- Christina Brandt Läkemedelsverket samordnare Box 26 Adj Professor Otto Cars Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Docent Robert Eggertsen Vårdcentralen Ekdalavägen Mölnlycke Specialistläkare Björn Eriksson Infektionskliniken Huddinge Universitetssjukhus Stockholm Docent Margareta Eriksson Barnmedicin Q3:03 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm Doktor Göran Falck Apoteksgårdens Vårdcentral Tveskillingsvägen Kopparberg Professor Stig Holm Knapehall Askim Distr läkare Katarina Hedin Vårdcentralen Bäckasinen Hantverksgatan Ryd Professor Birgitta Hovelius Samhällsmed. Inst.Sangul Redzep Universitetssjukhuset Malmö Sekreterare Anna-Karin Hägglund Läkemedelsverket Box 26 Docent Mats Kalin Infektionskliniken Karolinska sjukhuset Stockholm Docent Gunnar Kahlmeter Klinisk Mikrob Lab Växjö Centrallasarett Växjö Docent Peter Larsson Bakt. Lab Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Docent Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet i Jönköping Qulturum Jönköping Doktor Arne Orrling Läkarmottagningen Kanalgatan 41B Eslöv Distriktsläkare Christer Petersson Vårdcentralen Strandbjörket Värendsgatan Växjö Docent Kristian Roos Öronkliniken Lundby sjukhus Wieselgrensplatsen 2A Göteborg Docent Anna Stjernquist-Desatnik ÖNH-kliniken Universitetssjukhuset Lund Docent Anders Strömberg Infektionskliniken Borås Lasarett Borås Docent Kajsa Tunér Socialstyrelsen Stockholm Överläkare Anders Österlund Klinisk mikrobiologi Centrallasarettet Växjö Info från Läkemedelsverket 7/8:

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth Ny# om tonsilliter och o0ter- fallbeskrivningar Med.dr. ÖNH- specialist Medlem i terapigruppen för an0bio0ka i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne Ny# Tonsillitworkshop sept 2012 Senaste

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens), som är Läkemedelskommitténs

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Läkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation

Läkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Den 19 20 oktober 2004 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, STRAMA, ett expertmöte

Läs mer

Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner?

Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Qulturum Rapport Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Louise Tranmo 2011:5 Författare: Louise Tranmo, ST-läkare allmänmedicin Rosenlunds vårdcentral Hermansvägen

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Intervju med Urban Hellgren

Intervju med Urban Hellgren Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 5 November - December 2002 FiF Farmaka i Fokus Trombocythämmande läkemedel Intervju med

Läs mer

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression.

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression. INBJUDAN RAFs* antibiotikadagar 23-24 januari 2006, Smittskyddsinstitutet, Solna * Svenska Läkaresällskapets och Smittskyddsinstitutets Referensgrupp för Antibiotika Frågor RAF önskar bjuda in dig och

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap. Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap. Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Historik 1980 Mycoplasma genitalium isolerades från 2 av 13 män med NGU 1985 Chimpanser inolkulerades

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2010 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116 SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116 Syfilis Kallades först lues venerea (lues = pest på latin) Bevisat att Columbus sjömän tog med den till

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Delredovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med Strama

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

När ditt barn blir sjukt!

När ditt barn blir sjukt! När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Vanliga sjukdomar A-Ö

Vanliga sjukdomar A-Ö Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

När Ditt barn blir sjukt!

När Ditt barn blir sjukt! När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson HPV i primärscreeningen Matts Olovsson Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Överläkare vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 99,7% Cervixcancer i Sverige

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER

LUFTVÄGS- INFEKTIONER STRAMA-GRUPPEN I SKARABORG Diagnostik och behandling av LUFTVÄGS- INFEKTIONER Fjärde upplagan, februari 2005 Distribueras i samarbete med Läkemedelskommittén i Skaraborg Luftvägsinfektioner Riktlinjer

Läs mer