Handläggning av Faryngotonsilliter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggning av Faryngotonsilliter"

Transkript

1 Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens) den april 2001 ett expertmöte där nedanstående riktlinjer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades. Huvudbudskapet i riktlinjerna kan sammanfattas på följande sätt: Allvarliga komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber är idag mycket sällsynt förekommande och motiverar inte i sig behandling av alla halsinfektioner orsakade av Streptococcus pyogenes (S.p) Många patienter som söker för halsont kan diagnostiseras som troliga virusinfektioner på den kliniska bilden, framförallt om snuva och hosta förekommer. Hos dessa bör etiologisk streptokockdiagnostik, till exempel snabbtest undvikas. Vid klinisk bild talande för faryngotonsillit och osäkerhet om genes rekommenderas bakteriologisk diagnostik. Patienter med tydliga symtom och kliniskt eller laboratoriemässigt säkerställd S.p-orsakad faryngotonsillit erbjudes behandling med penicillin V (PcV) i tio dagar. Vid recidivinfektion ges klindamycin alternativt ett cefalosporin. Vid terapisvikt, ifrågasätt diagnosen! Vid täta recidiv, överväg tonsillektomi, men först efter att ett cefalosporin eller klindamycin har prövats. Bakgrund Faryngotonsillit är en vanligt förekommande orsak till besök i öppenvård och även ett vanligt skäl till antibiotikaförskrivning i Sverige (evidensgrad 2a). Dessa behandingsrekommendationer har utarbetats mot bakgrund av ny kunskap inom området och det angelägna i att minska onödig antibiotikaanvändning och därmed minska risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Behovet har ytterligare förstärkts av en debatt om olika behandlingsstrategier i de nordiska länderna. Nedanstående rekommendationer gäller akut faryngotonsillit hos patient utan allvarlig underliggande sjukdom. Streptococcus pyogenes (S.p) är den taxonomiskt korrekta beteckningen för de bakterier som i dagligt tal kallas för betahemolytiska/betahemolyserande streptokocker Lancefield grupp A, Streptokocker grupp A, GAS, GABHS, m m. Förkortningen S.p kommer därför att användas i detta dokument. Varför antibiotikabehandla faryngotonsillit orsakad av S. pyogenes? Vid ställningstagandet till om faryngotonsilliter orsakade av S.p skall antibiotikabehandlas eller ej måste fördelarna med behandlingen vägas mot nackdelarna. S.p tillhör de mest virulenta humanpatogena mikroorganismerna och orsakar ett antal allvarliga tillstånd som i vissa fall kan leda till dödlig utgång. Exempel är streptococcal toxic shock syndrome (STSS) och allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner. Dessa tillstånd föregås dock sällan av klinisk faryngotonsillit (evidensgrad 2a). Historiskt sett har risken för immunologiska senkomplikationer varit ett starkt motiv för behandling med antibiotika. I dag kan vi konstatera att frekvensen av reumatisk feber och glomerulonefrit sedan lång tid är mycket låg i Sverige (evidensgrad 3a). Dessutom kan glomerulonefrit inte med säkerhet förebyggas med antibiotikabehandling (evidensgrad 3a). Oberoende av om antibiotikabehandling sätts in eller ej blir flertalet av patienterna med faryngotonsillit med samtidig växt av S.p symtomfria inom en vecka (evidensgrad 1a). Ett antal placebokontrollerade studier har emellertid visat att antibiotikabehandling kan förkorta symtomdurationen vid S.p-orsakad faryngotonsillit med 1-2,5 dygn om patienterna vid inklusionen hade uttalade symtom (minst tre av fyra diagnostiska kriterier: feber >38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på tonsiller och frånvaro av hosta) (evidensgrad 1a). Även feberdurationen påverkas medan tiden till återgång till arbete/skola ej påverkas. Symtomen förkortades med mindre än ett dygn när enbart halssmärta användes som inklusionskriterium (evidensgrad 1a). Man bör dock notera att svårt sjuka patienter inte alltid inkluderats i studierna. Dessutom minskar risken för spridning i familj (evidensgrad 2b) och samhälle om patienten behandlas (evidensgrad 5). Symtomen vid faryngotonsillit med negativ svalgodling avseende S.p påverkas inte av antibiotikabehandling (evidensgrad 1b). Majoriteten av S.p-orsakade peritonsilliter föregås inte av en faryngotonsillit. Man kan beräkna att för att förebygga en peritonsillit med samtidig förekomst av S.p behöver cirka 120 patienter behandlas (evidensgrad 2b). Även här får man beakta att svårt sjuka patienter exkluderats i vissa av studierna vilket skulle kunna medföra att behandlingseffekten underskattas. Allvarliga biverkningar av penicillin är sällsynta. I flertalet studier förekommer diarréer dubbelt så ofta i behandlingsgruppen. Även om penicillinresistens hos S.p inte förekommer, ger pcv ekologiska förän- 44 Info från Läkemedelsverket 7/8:2001

2 dringar i den orala normalfloran. Speciellt hos barn sker också en selektion av penicillinresistenta potentiella patogener i nasofarynx. Andra aktuella antibiotika än pcv har sannolikt större ekologisk påverkan. Sammanfattningsvis bedöms fördelarna med antibiotikabehandling vid tydliga symtom av S.p-orsakad faryngotonsillit överväga nackdelarna. Vilka patienter bör erbjudas antibiotikabehandling? Klinisk diagnostik Målsättningen med handläggningen av faryngotonsillit är att identifiera de patienter som har en infektion orsakad av S.p eftersom fördelarna med behandling då överväger nackdelarna (rekommendationsgrad B). Samtidigt är det angeläget att undvika att behandla alla de som har halsinfektioner orsakade av andra agens än S.p. Denna grupp uppgår till 50-90% av patienter som söker för halsont (evidensgrad 2a). Klinisk undersökning bör alltid föregå en eventuell etiologisk streptokockdiagnostik, eftersom det positiva prediktiva värdet av sådan diagnostik är lågt i patientgrupper med låg prevalens av S.p. Anamnesen bör innehålla epidemiologiska uppgifter beträffande streptokocker i närmiljön. Den kliniska undersökningen skall utföras av läkare och bör vid uttalad smärta och sväljningssvårigheter även omfatta inspektion av epiglottis, särskilt om patienten inte uppvisar faryngotonsillitbild. Många patienter som söker för halsont har symtom som är virusorsakade, till exempel hosta, snuva, heshet, generell lymfadenopati eller blåsor i gommen (Figur 1). Dessa patienter kan diagnostiseras som troliga virusinfektioner på anamnes och klinisk bild (rekommendationsgrad B). Etiologisk streptokockdiagnostik bör undvikas på grund av att det positiva prediktiva värdet är lågt i denna patientgrupp. Äldre barn eller vuxna, som har kliniska symtom och fynd som inger stark misstanke på S.p-infektion (samtliga fyra så kallade Centorkriterier, se Faktaruta 1) och där ytterligare stöd för sådan etiologi föreligger, till exempel påvisad S.p-infektion i närmiljön, kan i vissa fall ordineras antibiotika utan ytterligare etiologisk diagnostik (rekommendationsgrad B). Snabbtest eller odling kan ge ytterligare stöd vilket är särskilt angeläget vid upprepad infektion. Figur 1. Hos små barn är faryngotonsillit ofta ej framträdande fynd vid S.pyogenes infektion. Förekomst av tilläggskriterier kan då motivera testning med Strep A. Besöksorsak: Halsont Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber 38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva, eller heshet 2-4 av 4 diagnostiska kriterier 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Trolig virusinfektion Möjlig S.p-infektion Sannolik S.p-infektion Ingen Strep A Ingen antibiotika behandling Om neg Strep A ev. odling Strep A Pos Erbjud antibiotikabehandling Tilläggskriterier: 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Info från Läkemedelsverket 7/8:

3 I studier använda diagnostiska kriterier enligt Centor (Hos äldre barn och vuxna blir sensitivitet och specificitet för S.p-infektion upp till 75% om samtliga dessa fyra kriterier uppfylls). Feber 38,5 grader Ömmande käkvinkeladeniter Beläggningar på tonsillerna Frånvaro av hosta Andra kliniska symtom och kliniska fynd som kan tyda på S.p-infektion Snabbt insjuknande Kraftiga svalgsmärtor Petechier i gommen Röd svullen uvula Smultrontunga Circumoral blekhet Munvinkelragader Scarlatiniformt utslag Impetigo Paronykier Hos barn under fyra år är faryngotonsillit ej ett framträdande fynd vid S.p-infektion vilket försvårar den kliniska diagnostiken. För S.p-genes talar samtidig förekomst av impetigo och varig snuva med såriga näsborrar. Etiologisk diagnostik bör eftersträvas. Även i denna åldersgrupp är virusetiologi mycket vanligt. Vanliga symtom hos barn med virusinfektion är snuva och hosta samt matningssvårigheter. Denna patientgrupp behöver inte bli föremål för ytterligare bakteriologisk diagnostik. Man skall också komma ihåg att det är just i denna åldersgrupp bärarfrekvensen av S.p kan vara hög vilket vid en virusinfektion kan leda till fynd av streptokocker som inte har etiologisk betydelse. Bakteriologisk diagnostik En betydande grupp patienter med faryngotonsillit kommer inte att kunna diagnostiseras som sannolik S.p-infektion eller virusorsakad övre luftvägsinfektion på kliniska grunder. Dessa bör efter anamnes och klinisk undersökning bli föremål för bakteriologisk diagnostik, i första hand snabbtest för påvisande av antigen från S.p. Vid positivt svar bör antibiotikabehandling erbjudas (evidensgrad 1a). Konventionell bakteriologisk odling kan ibland vara motiverad av epidemiologiska skäl. Snabbtesten anges av tillverkarna ha en sensitivitet på cirka 95% och specificitet cirka 98% jämfört med odling. I klinisk vardag är siffrorna lägre, sensitivitet cirka 90% och specificitet cirka 95%. Variationer förekommer dock mellan olika studier. Korrekt provtagningsteknik är helt avgörande för pålitligt utfall av snabbtest och odling. Provtagningspinnen strykes över båda tonsillerna. Provet bör tas i samband med läkarens kliniska undersökning. God belysning, till exempel med hjälp av pannlampa, är en förutsättning. Om provet inte kunnat tas på adekvat sätt kan resultatet av undersökningen bli missvisande. För att regelbundet kontrollera att snabbtestmetodikens sensitivitet och specificitet fungerar på den enskilda mottagningen är det viktigt att samarbeta med sitt lokala mikrobiologiska laboratorium och regelbundet deltaga i ett externt kvalitetssäkringsprogram. Om snabbtesten är negativ och misstanke om streptokockgenes kvarstår bör odling tas eftersom snabbtesten ej förmår fånga låga tal av S.p och ej detekterar streptokocker grupp C och G vilka kan ge samma symtom som grupp A. Vid recidiv inom en månad efter avslutad behandling för streptokockfaryngotonsillit bör etiologisk diagnostik genomföras. Snabbtest kan efter antibiotikabehandlad streptokockinfektion vara övergående falskt positiv på grund av kvarvarande bakterieantigen, varför odling då är att föredraga. Övrig diagnostik I det enskilda fallet saknar C-reaktivt protein (CRP) och leukocyträkning värde för att stärka diagnosen vid misstänkt akut S.p-faryngotonsillit (evidensgrad 1a). Serologiska test såsom Antistreptolysin O (ASO) och anti-dnasb saknar värde i det akuta skedet. Differentialdiagnostik Adenovirustonsillit och mononukleos är två vanliga differentialdiagnostiska alternativ. B-leukocyter, B- celler, snabbtest för mononukleos, Ebstein Barr virusserologi och leverstatus kan då vara av värde i utredningen. Ovanliga differentialdiagnoser är angina Vincenti, Arcanobacterium hemolyticum och difteri. Specifik frågeställning måste anges på odlingsremissen till mikrobiologiska laboratoriet vid dessa diagnosmisstankar. Vid misstanke på primär HIV bör provtagning för HIV utföras och vid misstanke på malignitet eller blodsjukdom fullständigt blodstatus. Behandling av faryngotonsillit orsakad av S. pyogenes Primärinfektion Förstahandsval är PcV i tio dagar (rekommendationsgrad A). Kortare behandlingstid medför ökad recidivrisk (evidensgrad 1b). Vid överkänslighet för penicillin rekommenderas tio dagars behandling 46 Info från Läkemedelsverket 7/8:2001

4 med ett cefalosporin (såvida inte typ 1 allergi föreligger), klindamycin eller en makrolid (i första hand erytromycin) (rekommendationsgrad A). Det finns inga skäl att använda ampicillinderivat (ampicillin/amoxicillin/-amoxicillin-klavulansyra), tetracykliner, fluorokinoloner eller trimetoprim-sulfa. Dessa preparat är inte effektivare och har dessutom en ökad förekomst av biverkningar, resistensutveckling eller oönskad miljöbelastning. Terapisvikt Vid terapisvikt, det vill säga bristande klinisk effekt under pågående behandling, bör diagnosen ifrågasättas och patientens behandlingsföljsamhet värderas. Mononukleos eller annan virusorsakad faryngotonsillit i kombination med streptokockbärarskap, liksom utveckling av peritonsillit måste också övervägas. S.p är alltid känsliga för betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) varför terapisvikt beroende på penicillin- eller cefalosporinresistens ej förekommer. Däremot kan terapisvikt på grund av makrolid- eller klindamycinresistens förekomma varvid terapibyte efter odling och resistensbestämning bör ske. Resistensen mot antibiotika hos S.p övervakas av Smittskyddsinstitutet (SMI) i samarbete med Referensgruppen för Antibiotika Frågor (RAF-M) och de lokala mikrobiologiska laboratorierna. Resultaten sammanställs på RAFs och STRAMAs hemsidor ( resp Recidivinfektion Recidiv, här definierat som återinsjuknande inom en månad efter avslutad behandling, bör odlings- eller snabbtestverifieras. PcV är olämpligt om det gavs vid den första behandlingen, eftersom risken för förnyat recidiv är påtagligt ökad (rekommendationsgrad A, evidensgrad 1b). Istället bör ett cefalosporin eller klindamycin väljas (evidensgrad 1a). Behandlingstid tio dagar. Vid penicillinallergi bör vid recidiv efter primärbehandling ett medel ur en annan grupp väljas än det som gavs vid första behandling. Ett återinsjuknande senare än en månad efter avslutad behandling skall behandlas som primär infektion. Vid recidiv och upprepade infektioner är det angeläget att försöka kartlägga eventuella smittkällor i patientens närmaste omgivning och kontrollodla misstänkta fall. Man bör då beakta att streptokocker kan finnas i hudförändringar såsom sår, eksem och impetigo men också vid perianal dermatit, vaginit och balanit. Upprepade infektioner Med upprepad infektion avses minst två infektioner/sex månader av vilka ingen uppfyller kriteriet för recidiv. Vid upprepade insjuknanden (tre till fyra gånger per år) bör man ta ställning till tonsillektomi. Inför ställningstagande till tonsillektomi skall alltid ett cefalosporin eller klindamycin först ha prövats. Asymtomatiska bärare bör i normalfallet inte behandlas. Utbrott av S. pyogenesinfektioner i förskolan S.p-infektion hos enstaka barn i förskolan handläggs på sedvanligt sätt med antibiotikabehandling i tio dagar och hemmavaro två dygn eller tills barnet är friskt. Vid anhopning av fall det vill säga när cirka 1/3 av barnen på en avdelning har konstaterad eller misstänkt streptokockinfektion kan en kartläggning och intervention enligt följande punkter vara motiverad. Verifiering av utbrottet genom tidig kontakt med ansvarig läkare/sjuksköterska och genom att några kliniska fall dokumenteras med snabbtest eller odling Hygienråd till förskolan Samtidig behandling av alla barn med symtom och kliniska tecken på streptokockinfektion. För mer ingående råd hänvisas till lokala riktlinjer eller Socialstyrelsens skrift "Smitta i förskolan". Rapporten "Smitta i förskolan" finns på Socialstyrelsens webb-plats, Info från Läkemedelsverket 7/8:

5 Kvalitetsgradering av evidens (efter NHS Research and Developement, 1999; 1 a Systematisk analys av randomiserade kontrollerade studier med homogenicitet 1 b Minst en stor randomiserad kontrollerad studie 1 c Allt eller intet uppfylls när alla patienter dog innan behandlingen blev tillgänglig men några överlever med behandlingen, eller några överlevde utan behandling men med behandling överlever alla 2 a Systematisk analys av kohortstudier med homogenicitet 2 b Individuella kohortstudier inklusive randomiserade kontrollerade studier med lågt bevisvärde (låg kvalitet, vida konfidensintervall, låg inklusion av vissa subgrupper i en studie etc.) 2 c Utfallsstudier ( Outcomes Research ) 3 a Systematisk analys av fall-kontrollstudier med homogenicitet 3 b Individuella fall-kontrollstudier 4 Fallserier med fall-kontrollstudier och kohortstudier med låg kvalitet 5 Expertsynpunkter utan kritiska analyser eller baserade på fysiologi etc. Gradering av rekommendationer A Baseras på evidensgrad 1a, b och c B Baseras på evidensgrad 2a, b och c samt 3a och b C Baseras på evidensgrad 4 D Baseras på evidensgrad 5 48 Info från Läkemedelsverket 7/8:2001

6 Deltagarförteckning Handläggning av faryngotonsilliter Rekommendationer Specialistläkare Jane Ahlqvist Rastad Läkemedelsverket Box 26 Docent Inge Axelsson Barn- och Ungdomskliniken Östersunds sjukhus Östersund Professor Björn Beermann Läkemedelsverket Box 26 Projekt- Christina Brandt Läkemedelsverket samordnare Box 26 Adj Professor Otto Cars Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Docent Robert Eggertsen Vårdcentralen Ekdalavägen Mölnlycke Specialistläkare Björn Eriksson Infektionskliniken Huddinge Universitetssjukhus Stockholm Docent Margareta Eriksson Barnmedicin Q3:03 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm Doktor Göran Falck Apoteksgårdens Vårdcentral Tveskillingsvägen Kopparberg Professor Stig Holm Knapehall Askim Distr läkare Katarina Hedin Vårdcentralen Bäckasinen Hantverksgatan Ryd Professor Birgitta Hovelius Samhällsmed. Inst.Sangul Redzep Universitetssjukhuset Malmö Sekreterare Anna-Karin Hägglund Läkemedelsverket Box 26 Docent Mats Kalin Infektionskliniken Karolinska sjukhuset Stockholm Docent Gunnar Kahlmeter Klinisk Mikrob Lab Växjö Centrallasarett Växjö Docent Peter Larsson Bakt. Lab Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Docent Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet i Jönköping Qulturum Jönköping Doktor Arne Orrling Läkarmottagningen Kanalgatan 41B Eslöv Distriktsläkare Christer Petersson Vårdcentralen Strandbjörket Värendsgatan Växjö Docent Kristian Roos Öronkliniken Lundby sjukhus Wieselgrensplatsen 2A Göteborg Docent Anna Stjernquist-Desatnik ÖNH-kliniken Universitetssjukhuset Lund Docent Anders Strömberg Infektionskliniken Borås Lasarett Borås Docent Kajsa Tunér Socialstyrelsen Stockholm Överläkare Anders Österlund Klinisk mikrobiologi Centrallasarettet Växjö Info från Läkemedelsverket 7/8:

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

Halsont - faryngotonsillit

Halsont - faryngotonsillit Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Tonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10?

Tonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10? Tonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10? - en randomiserad, kontrollerad, öppen, non-inferiority studie Gunilla Skoog Ståhlgren och Mia Tyrstrup Charlotta Edlund, Christian Giske, Sigvard Mölstad,

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit

Handläggning av faryngotonsillit Projektrapport VESTA Höstprogrammet 2013 Handläggning av faryngotonsillit Följsamhet till läkemedelsverkets Behandlingsrekommendationer vid Solna centrum Vårdcentral Rita Hormiz, ST-läkare allmänmedicin,

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård Handläggning av faryngtnsilliter (halsfluss) i öppenvård Ett knsensusdkument utarbetat av ett expertmöte anrdnat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket ch Smittskyddsinstitutet Publiceringsdatum

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare 20181113 Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Vanligt

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Grupp A streptokocker återkommande problem Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60

Läs mer

Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?

Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Når vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC?

Når vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC? Projektrapport VESTA Når vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC? Alexios Kizoub, ST-läkare allmänmedicin, Axelsberg VC Oktober 2015 Klinisk handledare: Pia Broström-Cederquist

Läs mer

Överdiagnostik av penicillinallergi

Överdiagnostik av penicillinallergi Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

250 recept/1000 invånare och år om 5 år 250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county

Läs mer

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Nationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,

Nationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte, Nationella behandlingsrekommendationer Christer Norman, Allmänläkarmöte, 2010-09-28 Akut otit Effekt av PcV vs placebo vid purulent otit på öronvärk och sekretion Thalin A, Densert 0, Larsson A, Lyden

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

250 recept/1000 invånare och år om 5 år 250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon

Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon Metodbeskrivning Strep A test, Innovacon Förändring sedan föregående utgåva Under rubrik Provtagning/provhantering: Testet skall utföras omedelbart efter det att svalgprovet tagits, men finns inte den

Läs mer

Grupp A streptokock Tonsillit: Minskar risken för komplikationer med antibiotikabehandling?

Grupp A streptokock Tonsillit: Minskar risken för komplikationer med antibiotikabehandling? Grupp A streptokock Tonsillit: Minskar risken för komplikationer med antibiotikabehandling? Khaled Mourad, ST-läkare Närhälsan Dalaberg Vårdcentral Rapport 2017:18 Författare: Mattias Davidsson, ST-läkare

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika

Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika Artikelnr 2008-130-10 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2008 2 Förord

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Inledning Det nationella kvalitetsregistret för pneumonier vårdade på infektionsklinik skapades av infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept

Läs mer

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Smittskydd i Primärvården 29 november 2017 Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner

Läs mer

RSV-rapport för vecka 21, 2014

RSV-rapport för vecka 21, 2014 RSV-rapport för vecka 21, 2014 Denna rapport publicerades den 30 maj 2014 och redovisar RSV-läget vecka 21 (19 25/5). Eftersom den senaste sammanställningen av statistik inom den nationella RSV-övervakningen

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Information från Strama

Information från Strama Information från Strama Strama Öppenvård Gunilla Stridh Ekman, apotekare, ordförande & teamledare, gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se Ove Andersson, informationsläkare, ove.andersson@regionuppsala.se

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2017

Rapport från Pneumoniregistret 2017 Rapport från Pneumoniregistret Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter

Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter Lars Blad Bitr smittskyddsläkare Västmanlands län Ordförande Stramanätverket Disposition I Strama synpunkter på AB använda för HMI Klinda Flukloxa Klinda

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017 RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion Kunskapsunderlag och rekommendationer för övervakning, prevention och hantering av utbrott Arbetsgruppen Olov Aspevall, läkare, Folkhälsomyndigheten

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket

Läs mer