Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner?"

Transkript

1 Qulturum Rapport Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Louise Tranmo 2011:5

2 Författare: Louise Tranmo, ST-läkare allmänmedicin Rosenlunds vårdcentral Hermansvägen Jönköping Tfn Handledare: Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare Hus B4, Länssjukhuset Ryhov Jönköping Tfn ISSN

3 Sammanfattning Faryngotonsillit är en vanlig besöksorsak inom primärvården och ett vanligt skäl till antibiotikaförskrivning i Sverige. Majoriteten av faryngotonsilliter orsakas av virus. Den vanligaste bakterien som orsakar faryngotonsillit är Streptococcus pyogenes (S.p) också kallad betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS). Målsättningen vid handläggning av patienter med ont i halsen är att identifiera de som har tydliga symptom av en S.p-orsakad faryngotonsillit. Fördelarna med antibiotikabehandling bedöms då överväga nackdelarna. Klinisk diagnostik av streptokocktonsillit/faryngit är mycket osäker. I Sverige är riktlinjerna för handläggning av faryngotonsilliter från 2001 att man skall ta snabbtest för diagnostik av S.p (Strep-A) på de patienter som uppfyller 2-4 Centorkriterier (feber 38,5 grader Celsius, beläggningar på tonsillerna, ömmande körtlar i käkvinklarna och frånvaro av hosta) och enbart antibiotikabehandla de med positivt testresultat. Dagens riktlinjer baseras på RM Centors analys av studier som gjordes för mer än 30 år sedan. I de svenska riktlinjerna har dessutom symptomen hosta, snuva och heshet definierats som primära exklusionskriterier. Någon studie från svensk primärvård som utvärderar resultat av Strep-A och svalgodling i relation till Centorkriterierna finns inte sedan tidigare och denna studies primära syfte är att utvärdera dessa samband. Totalt inkluderades 207 patienter > 4 år på fyra olika vårdcentraler i Jönköping. Det fördes protokoll över symptom och sjukdomsduration och både Strep-A test och svalgodling togs på samtliga patienter. Medelåldern var 28,3 år. 69 patienter (33,3%) hade positivt odlingsfynd för streptokocker, 44 av dessa grupp A. Andelen med negativ odling skiljde sig inte mellan olika åldersgrupper. Med stigande antal uppfyllda Centorkriterier ökade andelen positiva odlingsfynd, vilket överensstämmer med tidigare studieresultat. Beräkningar i studien visade att de noterade symptomen endast kunde förklara 21,2% av de positiva odlingsfynden för grupp A. Strep-A test fyller alltså en mycket viktig funktion i diagnostiken av streptokockorsakad tonsillit. I denna studie hade symptomen närvaro av ömmande lymfkörtlar och feber samt frånvaro av hosta signifikant samband med positivt utfall av odling för grupp A. Denna studies resultat överensstämmer med dagens aktuella riktlinjer i Sverige för handläggning av tonsillit. En kombination av symptom och resultat av Strep-A test avgör om antibiotika bör förskrivas eller ej.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Bakgrund...1 Frågeställning/syfte...3 Metod/material...3 Design...3 Inklusionskriterier...3 Datainsamling...3 Etiska överväganden...4 Statistiska beräkningar...4 Resultat...5 Åldersfördelning och odlingsresultat...6 Specificitet/Sensitivitet...6 Centorkriterierna...7 Symptomduration...7 Hosta/Snuva...8 Tilläggskriterier...8 Antibiotikaförskrivning...8 Diskussion...9 Referenser...11 Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Informerat samtycke patientinformation, vuxna Informerat samtycke patientinformation, barnanpassad Studieprotokoll halsstudie Kommentarer till inmatning av data från protokoll

5 Bakgrund Faryngotonsillit är en vanlig besöksorsak inom primärvården och ett vanligt skäl till antibiotikaförskrivning i Sverige. I Primärvårdens infektionsdatabas från 2010 framgår att 17% av den totala antibiotikaförskrivningen i primärvården förskrivs till tonsillit/faryngit-patienter [1]. Majoriteten av faryngotonsilliter orsakas av virus och är ibland kombinerade med andra symptom på virusinfektion t.ex. hosta och snuva. Den vanligaste bakterien som orsakar faryngotonsillit är Streptococcus pyogenes (S.p) också kallad betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS). Tidigare studier har funnit att S.p orsakar ca 30% av halsinfektionerna hos skolbarn och 5-15% hos vuxna [2,3]. I en studie från Japan identifierades med hjälp av PCR-teknik 31 olika virustyper som möjlig orsak till faryngotonsillit [4]. Även hos barn under 4 år är virusetiologi vanligast. I denna åldersgrupp är faryngotonsillit inget typiskt fynd vid S.p-infektion utan förutom feber och halsont ses ofta impetigo och såriga näsborrar [5]. Vid handläggning av patienter med akut ont i halsen är en målsättning att identifiera de som har tydliga symptom av en S.p-orsakad faryngotonsillit. Fördelarna med antibiotikabehandling bedöms då överväga nackdelarna, främst i form av i genomsnitt 1-2,5 dygn kortare symptomduration och mindre lidande för patienten. Det är samtidigt angeläget att undvika att antibiotikabehandla de patienter med halsinfektioner som är orsakade av andra agens än streptokocker med tanke på resistensutveckling, ekologiska förändringar i den orala normalfloran och risken för eventuella biverkningar. Oavsett om antibiotika givits eller inte har studier visat att 85% av patienterna är symptomfria efter en vecka även inkluderat de som varit odlingspositiva för S.p [2]. Allvarliga komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber är idag mycket sällsynt förekommande och motiverar inte behandling av alla halsinfektioner orsakade av S.p. Bakterien tillhör dock en av de mest virulenta humanpatogena mikroorganismerna som kan orsaka allvarliga hud- o mjukdelsinfektioner och Streptococcal Toxic Shock Syndrome (STSS). Invasiv S.p-infektion är dock sällan komplikation till klinisk faryngotonsillit eller annan övre luftvägsinfektion [2,3,5-7]. Majoriteten av peritonsilliter föregås inte av en streptokockorsakad faryngotonsillit och uppträder oftast utan att patienten tidigare sökt för faryngotonsillit. Dunn och medarbetare visade 2007 att cirka 2/3 av patienterna med peritonsillit inte sökt tidigare för halsont [8]. Av de patienter med peritonsillit som sökt tidigare för halsinfektion i primärvården hade 67% redan ordinerats antibiotika enligt en svensk studie publicerad 2008 [9]. Vid diagnostik av S.p används i Jönköping ett antigentest för GAS, kallat Strep-A. Alternativet är svalgodling där dock svaret dröjer någon dag. Fördelen med svalgodling är att man då även får svar på om det växer grupp C och G streptokocker. Strep-A test har en sensitivitet på cirka 90% och specificitet på cirka 95%. Svalgodling ligger ytterligare någon procent högre. För pålitligt utfall av både snabbtest och odling är korrekt provtagningsteknik avgörande och pinnen ska strykas över båda tonsillerna [2,10,11]. Vid provtagning finns således risk för falskt negativa svar men också falskt positivt utfall vid bärarskap av GAS där den aktuella infektionen inte orsakas av GAS. Bärarskap av S.p i de övre luftvägarna är vanligt och varierar över året. Gunnarsson et al publicerade 1997 en studie som visade att bärarfrekvensen av streptokocker grupp A hos friska individer varierade mellan 1,9% och 21,2% med högst frekvens i åldersgruppen 3-15 år och 2-3 gånger högre frekvens sommartid [12]. 1

6 Klinisk diagnostik av streptokocktonsillit/faryngit är mycket osäker. Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Därför studerade RM Centor 1981 vilka symptom och kliniska fynd som hade samband med fynd av GAS i svalgodling vid faryngotonsillit. Han definierade de så kallade Centorkriterierna: feber 38,5 grader Celsius, beläggningar på tonsillerna, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna och frånvaro av hosta. Av de patienter som uppfyllde 1 kriterium hade endast 6,5% GAS i halsodling, vid 2 kriterier 15%, vid 3 kriterier 32% och vid 4 kriterier 56% [13]. I många europeiska länder används inte någon bakteriologisk diagnostik utan antibiotikabehandling rekommenderas om patienten uppfyller 3-4 Centorkriterier. I en studie från norsk primärvård visades att Centorkriterierna även korrelerade till fynd av grupp C och G streptokocker [14]. I Sverige är riktlinjerna för handläggning av faryngotonsilliter från 2001 att man skall ta snabbtest för diagnostik av S.p (Strep-A) på de patienter som uppfyller 2-4 Centorkriterier och enbart antibiotikabehandla de med positivt testresultat. Om 4 av 4 Centorkriterier är uppfyllda och det dessutom föreligger ett tilläggskriterium (Streptococcus pyogenes i närmiljön, paronychi, impetigo, smultrontunga eller scarlatiniformt utslag) kan antibiotika ges utan föregående provtagning. Vid symptom på virusinfektion, som hosta, snuva eller heshet, bör man avstå från provtagning för streptokocker och antibiotikabehandling. CRP och LPK saknar diagnostiskt värde vid faryngotonsillit [2,3]. I en svensk studie publicerad 2002 noterades att då Strep-A kontrollerades fick 66,1% av patienterna med akut faryngit eller streptokocktonsillit antibiotika jämfört 83,4% när inget test genomfördes [15]. Enligt flera studier från primärvården tas fler snabbtester för S.p än vad som rekommenderas och utfallet av testet följs ofta inte. Därmed föreligger risk för överbehandling med antibiotika. En retrospektiv utvärdering av handläggningen av tonsillit, som utförts av i Jönköpings län, visade att endast 24,9% (2208 av 8865) av de Strep-A test som togs 2009 var positiva. Från Primärvårdens infektionsdatabas noteras att 33% av de med negativt Strep-A ändå ordineras antibiotika [1]. Dessa siffror visar att handläggningen av halsinfektioner kan förbättras. I Jönköping ligger prisnivån inkluderat provtagningsavgift för Strep-A på ca 120 kr och för svalgodling på ca 170 kr. Behandlingsrekommendationerna för faryngotonsillit orsakad av S.p är idag PcV för vuxna i dosen 0,8-1 g x 3 i 10 dagar. Tidigare undersökningar har visat att fem och sju dagars behandling ger signifikant fler återfall jämfört 10 dagars behandling. Trots att penicillin använts i mer än 50 år finns ingen resistens noterad hos S.p mot betalaktamantibiotika [2]. Den kliniska handläggningen av halsinfektioner utgår enligt svenska riktlinjer till stor del från Centorkriterierna. Dessa kriterier baseras på RM Centors analys av studier som gjordes för mer än 30 år sedan. I de svenska riktlinjerna har dessutom symptomen hosta, snuva och heshet definierats som primära exklusionskriterier. Strep-A har också införts som komplement till den kliniska bedömningen utan att egentligen ha utvärderats i relation till Centorkriterierna. Någon prospektiv studie från svensk primärvård som utvärderar resultat av Strep-A och svalgodling i relation till Centorkriterierna finns inte. 2

7 Frågeställning/syfte Hur väl korrelerar Centorkriterierna med resultatet av Strep-A test och växt av streptokocker i svalgodling i svensk primärvård? Hur är relationen mellan symptom, kliniska fynd, resultat av Strep-A och svalgodling? Metod/material Design Prospektiv, deskriptiv studie. Inklusionskriterier Konsekutiva patienter över 4 år som sökte för symptom på faryngit/tonsillit inkluderades vid fyra vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde. Flertalet patienter kontaktade vårdcentralen via telefon, bedömdes kunna ha en faryngotonsillit och erhöll en tid för läkar- alternativt sköterskebesök. Inklusionskriterier: Exklusionskriterier: - symptom som vid akut faryngit/tonsillit - under 4 år - ej immunokompetent - fått antibiotikabehandling de senaste 14 dagarna Datainsamling Datainsamlingen startade oktober 2010 och fortgick t o m april Patienterna informerades muntligt och skriftligt. Informerat samtycke inhämtades skriftligt (bilaga 1+2). Studieprotokoll ifylldes (bilaga 3) av läkare alternativt sköterska. I protokollet noterades symptom och kliniska fynd motsvarande Centorkriterierna samt tilläggskriterier enligt svenska riktlinjer. Strep-A test samt svalgodling togs samtidigt med båda pinnarna på alla patienter. Behandlande läkare/sköterska fick på sedvanligt sätt svar på Strep-A. Svalgodlingen skickades tillsammans med studieprotokoll till laboratoriet för Klinisk Mikrobiologi i Jönköping för odling av grupp A, C och G streptokocker enligt rutin. Endast studieansvarig erhöll i efterhand dessa resultat. Svaret visade om odlingen varit negativ eller visat sparsam, måttligt alternativt riklig växt av streptokocker. Sparsam växt definierades som 1-10 kolonier, måttlig växt som kolonier samt riklig växt som > 100 kolonier. Om den behandlande läkaren önskade kontrollera en svalgodling fick en ytterligare svalgodling tas på sedvanligt sätt. Patienten handlades i övrigt enligt svenska riktlinjer. Om antibiotika ordinerats eller inte har retrospektivt uthämtats ur datajournalen liksom information om patienten behövt söka igen följande månad på grund av kvarstående besvär. Komplettering av protokollen har gjorts i möjligaste mån efter genomgång av journalanteckning från det aktuella besöket (bilaga 4). 3

8 Etiska överväganden Ansökan om etikprövning har godkänts av Regionala etikprövningsnämnden i Linköping. Statistiska beräkningar Statistiska beräkningar är gjorda med chi 2 -test och regressionsanalys via SPSS. 4

9 Resultat Totalt inkluderades 207 patienter i studien, varav 130 patienter var kvinnor (64,4%). För att kunna bedöma bortfall har antalet listade patienter för respektive vårdcentral och antalet besöksdiagnoser för tonsillit och faryngit registrerats retrospektivt (tabell 1). Det saknades personnummer på 5 protokoll. Tabell 1. Antal inkluderade patienter från respektive vårdcentral. Antal listade och antal besök med diagnosen tonsillit/faryngit under insamlingstiden. Vårdcentral Antal inkluderade Antal listade Total antal besök med patienter diagnos tonsillit/faryngit Rosenlund Rosenhälsan Bankeryd Hälsan Totalt Antalet positiva Strep-A var totalt 55 stycken (26,6%) (tabell 2). Totalt 69 patienter hade fynd av streptokocker i odlingen. Av dessa hade 11 sparsam växt, 11 måttlig växt och 47 riklig växt. 63,8% av de positiva odlingsfynden var grupp A streptokocker, 11,6% grupp C och 24,6% grupp G. Tabell 2. Fördelning av symptom och provsvar samt internt bortfall. Provsvar och symptom Antal Andel % Data saknas Strep-A positiva 55 26,6 1 Odlingspositiva 69 33,3 0 Grupp A streptokocker 44 21,3 Grupp C streptokocker 8 3,9 Grupp G streptokocker 17 8,2 Temp 38 grader 66 31,9 8 Temp 38,5 grader 33 15,9 8 Utan hosta ,6 3 Utan snuva ,4 6 Beläggning på tonsillerna 72 34,8 5 Ömmande lymfkörtlar ,0 6 Av de 25 patienter med positiv odling för grupp C eller G streptokocker fick tre antibiotika vid första besöket. Ingen av de övriga 22 sökte åter på grund av halsbesvär följande månad. Utöver halsont var vanligaste symptomen ömmande lymfkörtlar samt frånvaro av hosta och snuva (tabell 2). 5

10 Åldersfördelning och odlingsresultat Medelåldern för de inkluderande var 28,3 år (4-88 år). Det noterades inga statistiska skillnader i andelen positiva odlingar för streptokocker grupp A i de olika åldersgrupperna i tabell 3. Tabell 3. Åldersfördelning och andel med positiv odling för grupp A streptokocker. Ålder år Antal Positiv odling antal Andel positiv odling % , , , ,6 > ,1 Totalt ,3 Andelen med negativ odling skiljde sig inte nämnvärt mellan de olika åldersgrupperna (61-73%) (stapeldiagram 1). Det var signifikant vanligare med grupp G streptokocker hos patienter < 11 år jämfört de 11 år (p<0,01). Stapeldiagram 1. Andel med växt av grupp A, C och G streptokocker samt negativ odling inom olika åldersgrupper. Specificitet/Sensitivitet Fem patienter hade negativ Strep-A men positiv odling för grupp A streptokocker. 16 patienter hade positiv Strep-A men negativ odling. 15 av dessa var från Rosenlunds Vårdcentral varifrån 53,6% av patienterna inkluderats. Specificiteten avseende Strep-A i relation till svalgodling beräknades till 90,1%. Sensitiviteten beräknades till 88,6% samt positivt prediktivt värde till 70,9%. 6

11 Centorkriterierna Med stigande antal uppfyllda Centorkriterier ökade andelen positiva odlingsfynd (tabell 4). Vid 3-4 uppfyllda kriterier var andelen med positiv odling för grupp A signifikant högre jämfört vid 1-2 uppfyllda kriterier (p<0,01). Tabell 4. Antal Centorkriterier i relation till positiv Strep-A och odlingsfynd. Centorkriterier Antal Chi 2 (antal uppfyllda) inkluderade Grupp A i odling % (n) Strep-A positiva % Positivt fynd av streptokocker (inkl A, C, G) % ,6 (1) 15,4 * 15, 4 n.s ,7 (5) 10,8** 23,1 p<0, ,3 (10) 29,80 27,7 p<0, ,8 (22) 45,80 56,2 n.s (6) *** * 5/6 av dessa hade neg odling. ** 4/7 av dessa hade neg odling. *** alla med riklig växt. Om man räknade med temp 38 grader istället för 38,5 grader uppfyllde 20 patienter de 4 Centorkriterierna. Av dessa hade 14 patienter fynd av streptokocker (70%) varav 10 hade grupp A (50%). En regressionsanalys med växt av grupp A streptokocker som beroende variabel och med de oberoende variablerna snuva, temp 38,5 grader, ömmande lymfkörtlar, beläggning på tonsiller samt frånvaro av hosta, gav ett justerat R 2 -värde på 0,21. Detta innebär att 21% av de positiva odlingsfynden kunde förklaras av de inkluderande symptomen. Bland de enskilda symptomen hade ömmande lymfkörtlar, temp 38,5 grader samt frånvaro av hosta signifikant samband med växt av grupp A (p<0,05) medan beläggningar och frånvaro av snuva inte föll ut signifikant. Symptomduration Medianvärdet för durationen av symptom före besök var 4 dagar. Medelvärdet för durationen (exkluderat de med symptom > 21 dagar) var 5,4 dagar. Medelvärdet för durationen för de patienter med positiv odling för streptokocker var 4,2 dagar jämfört med 6,1 dagar för de med negativ odling. Patienter som sökte inom 3 dagar hade signifikant fler positiva odlingar för grupp A streptokocker jämfört de med en symptomduration > 3 dagar (p<0,01). Av de 58 patienter som haft symptom i 7 dagar eller mer hade 10 (17,2%) växt av streptokocker varav fyra med grupp A (jfr med 33,3% för hela gruppen). Av de 27 patienter som haft symptom i 14 dagar eller mer hade fyra (14,8%) växt av streptokocker varav 2 grupp A. 7

12 Hosta/Snuva Totalt inkluderades 69 patienter med positiva odlingsfynd för streptokocker. 18 av dessa hade symptomet hosta (26,1%). Av de med grupp A streptokocker hade 6 patienter hosta som symptom (13,6%), jämfört med 3 av de med grupp C (37,5%) och 9 av de med grupp G streptokocker i odlingen (52,9%). Skillnaden i andelen med hosta mellan de med grupp A respektive grupp C eller G streptokocker var statistiskt signifikant (p<0,01). 16 patienter hade positivt odlingsfynd med samtidig snuva (23,2%). Av de med grupp A streptokocker hade 8 snuva (18,2%), 3 av de med grupp C (37,5%) samt 5 av de med grupp G streptokocker (29,4%) i odlingen hade snuva som symptom. Denna skillnad var inte statistisk signifikant. 12 patienter hade positivt odlingsfynd för streptokocker med samtidigt både hosta och snuva (17,4%). Det var 89 patienter som varken hade hosta eller snuva. 46 av dessa hade positiv odling för streptokocker (51,7%), 34 för grupp A (38,2%). Det var 111 patienter som hade antingen hosta eller snuva. 22 av dessa hade positiv odling för streptokocker (19,8%), 10 för grupp A (9,0%). Patienter som varken hade hosta eller snuva hade signifikant fler positiva odlingar för grupp A jämfört de som hade hosta och/eller snuva (p<0,001). Tilläggskriterier Totalt sett var det få patienter som uppfyllde något tilläggskriterie. En patient hade scarlatiniformt utslag och denna hade positiv växt för grupp A. Två hade smultrontunga. En av dessa hade positiv växt för grupp A, den andra positiv Strep-A men negativ växt i odlingen. En patient hade impetigo. Denna hade positiv växt för grupp A. 18 patienter uppgav tonsillit i omgivningen. 5 av dessa hade positivt fynd för streptokocker i odlingen (3 grupp A, 2 grupp G). Ingen patient noterades ha paronychi. Antibiotikaförskrivning Totalt ordinerades 61 av patienterna antibiotika (29,5%). Alla förutom två av dessa fick PcV som antibiotika. En av dessa bedömdes ha en recedivinfektion och ordinerades Cefadroxil. Den andra ordinerades Ery-Max pga Pc-allergi. Av de 151 patienter med negativ Strep-A fick 8 antibiotika (5,3%). Två av dessa hade fynd av streptokocker i odlingen. 8

13 Diskussion Studien visar att med stigande antal uppfyllda Centorkriterier ökar sannolikheten för växt av grupp A streptokocker i svalgodling. Detta överensstämmer väl med Centors resultat från 1981 som ligger till grund för dagens riktlinjer för handläggning av akuta halsinfektioner. Andelen patienter med positiva odlingsfynd i relation till antalet uppfyllda Centorkriterier var generellt högre i denna studie jämfört Centors ursprungliga resultat [13]. Studien har ett antal svagheter. Ett relativt stort antal misstänkt falskt positiva Strep-A-prover rapporterades från en av de deltagande vårdcentralerna (drygt 10% av de inkluderade). Orsaken tros vara överläsning av laboratoriepersonal vid analysen. Det stora antalet på den aktuella enheten har påverkat beräkningarna på specificitet och sensitivitet. Även odling har vissa svagheter som referensmetod. Tidigare studier har visat att man genom upprepad odling eller odling på olika medier kan hitta fler streptokocker [11]. Varken svalgodling eller Strep-A test kan särskilja bärarskap från aktuell infektion. Andra svagheter med studien består i att det är ett relativt litet material vilket medför att många beräkningar ej får statistisk signifikans. Inklusionskriterierna för symptom var inte så detaljerade t.ex. angavs ingen exakt övre tidsgräns för duration. Insamlingen har skett på fyra olika vårdcentraler och halsprover har tagits av olika personal. Detta reflekterar dock den normala kliniska situationen. Många besöksdiagnoser saknas från vissa av de aktuella vårdcentralerna då patienterna ofta handlagts av sköterskor som oftast ej sätter diagnos. Sammantaget får det bedömas som slumpvis bortfall som sannolikt ej påverkat resultatet. En styrka med studien är att både barn och vuxna inkluderats oselekterat i primärvårdsmiljö och har handlagts enligt gällande riktlinjer förutom extra provtagning. Alla patienter inkluderades under samma årstid. Via regressionsanalys visades att de noterade symptomen endast kunde förklara 21,2% av de positiva odlingsfynden för grupp A. Strep-A test fyller alltså en mycket viktig funktion i diagnostiken av streptokockorsakad tonsillit. I denna studie hade symptomen närvaro av ömmande lymfkörtlar och feber samt frånvaro av hosta signifikant samband med positivt utfall av odling för grupp A streptokocker. Däremot hade beläggning på tonsiller och frånvaro av snuva inte någon signifikant betydelse. Resultatet visar att ca 20% av patienterna med antingen hosta eller snuva hade positivt fynd av streptokocker i odlingen, varav 9% hade grupp A streptokocker. Detta motsvarar ungefär den uppskattade bärarfrekvensen av grupp A streptokocker på ca 10% för den aktuella befolkningen. I en nyligen publicerad studie från USA visades att om man som kliniker har tillgång till aktuella epidemiologiska data kan man få en bättre diagnostisk säkerhet avseende om streptokockinfektion föreligger [16]. I beräkningarna gav snuva inte någon säker tilläggsinformation och bedöms inte vara av värde som något eventuellt tilläggskriterie. Om man exkluderar alla med snuva eller hosta enligt dagens riktlinjer riskerar man att missa några patienter med streptokocker. Intressant att notera är att få av de med grupp C eller G streptokocker i odlingen fick 9

14 antibiotika och ingen sökte igen på grund av kvarstående halsbesvär eller försämring. Andelen positiva odlingar för grupp C och G streptokocker var ca 12% vilket överensstämmer med en norsk studie från I den norska studien var dock 42% grupp A-positiva jämfört denna studie där andelen positiva odlingar för grupp A streptokocker endast var 21% [14]. Detta kan eventuellt förklaras av epidemiologiska skillnader och olika selektion av patienter. I denna studie var följsamheten för antibiotikaförskrivning i enlighet med gällande riktlinjer både vad gäller antal recept och val av antibiotika. Tidigare studier har noterat hög andel antibiotikaförskrivning till vuxna patienter med akut faryngit, upp mot ca 75% [3,17]. Växt av streptokocker har i tidigare studier bland annat varit positivt korrelerat till låg ålder (3-14 år) samt kort duration av symptom 3 dagar [14,18]. I detta material var andelen positiva odlingar för grupp A streptokocker lägst i de yngsta och äldsta åldersgrupperna. Vi fann dock ingen statistisk skillnad i andelen positiva odlingar mellan de olika åldersgrupperna. Någon skillnad noterades inte heller i andelen negativ odling för de olika åldersgrupperna. Sammantaget överensstämmer resultaten i denna studie med dagens aktuella riktlinjer i Sverige för handläggning av tonsillit där en kombination av symptom och resultat av Strep-A test avgör om antibiotika bör förskrivas eller ej. I framtiden skulle det vara önskvärt att bättre kunna bedöma vilka patienter med streptokockinfektion som har mest nytta av antibiotikabehandling och om möjligt kunna utveckla en metod som kan särskilja bärarskap från aktuell infektion med streptokocker. 10

15 Referenser 1. Personligt meddelande, Primärvårdens infektionsdatabas 2010, Sven Engström. 2. Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverket; Information från Läkemedelsverket. Workshop. 2001;7/8: Cooper RJ, Hoffman JR, Bartlett JG, Besser RE, Gonzales R, Hickner JM, Sande MA. Principles of Appropriate Antibiotic Use for Acute Pharyngitis in Adults: Background. Annals of Internal Medicine. 2001;134: Suzumoto M, Hotomi M, Billal DS, Fujihara K, Harabuchi Y, Yamannaka N. A scoring system for management of acute pharyngo-tonsillitis in adults. Auris Nasus Larynx 2009; 36 (3 Jun): Mölstad S, André M. Faryngotonsillit: nya riktlinjer kräver nya rutiner. Läkartidningen. 2003;100(9): Del Mar CB, Glasziou PP, Spinks AB. Antibiotics for sore throat. Cochrane Database Syst Rev Oct 18;(4):CD Centor RM, Allison JJ, Cohen SJ. Pharyngitis management: Defining the Controversy. Society of General Internal Medicine. 2007;22: Dunn N, Lane D, Everitt H, Little P. Use of antibiotics for sore throat and incidence of quinsy. Br J Gen Pract 2007; 57: Sunnergren O, Swanberg J, Mölstad S. Incidence, microbiology and clinical history of peritonsillar abscesses. Scandinavian Journal of Infectious Diseases. 2008; 40: Humair JP, revaz SA, Bovier P, Stalder H. Management of acute pharyngitis in adults: reliability of rapid streptococcal tests and clinical findings. Arch Intern Med mar 27;166(6): Lindbaek M, Hoiby EA, Lermark G, Steinsholt IM, Hjortdal P. Which is the best method to trace group A streptococci in sore throat patients: culture or GAS antigen test? Scand J Prim Health Care 2004 Dec; 22(4): Gunnarsson R, Holm S, Söderström M. The prevalence of beta-haemolytic streptococci in throat specimens from healthy children and adults. Scand J Prim Health Care. 1997; 15: Centor RM, Witherspoon JM, Dalton HP, Brody CE, Link K. The diagnosis of strep throat in adults in the emergency room. Med. Decision Making 1981;1(3): Lindbaek M, Hoiby EA, Lermark G, Steinsholt IM, Hjortdahl P. Clinical symptoms and signs in sore throat patients with large colony variant B-haemolytic streptococci groups C or G versus group A. British Journal of General Practice 2005; 55: André M, Odenholt I, Schwan A, Axelsson I, Eriksson M, Hoffman M, et al. Swedish Study group on Antibiotic Use. Upper respiratory tract infections in general practice: diagnosis, antibiotic prescribing, duration of symptoms and use of diagnostic tests. Scand J Infect Dis 2002; 34: Fine AM, Nizet V, Mandl KD. Improved diagnostic accuracy of Group A Streptococcal pharyngitis with use of realtime biosurveillance. Ann Intern Med 2011 sep 20; 155(6): Linder JA, Stafford RS. Antibiotic treatment of adults with sore throat by community primary care physicians. JAMA. 2001; 286: McIsaac WJ, Goel V, To T, Low DE. The validity of a sore throat score in family practice. CMAJ 2000; 163(7):

16 BILAGA 1 Patientinformation -om en studie som syftar till att förbättra diagnostiken av halsinfektioner Vi genomför nu i Jönköping en studie kring diagnostiken av halsinfektioner. Majoriteten av halsinfektioner orsakas av virus som inte kan botas med antibiotika. När en infektion är orsakad av bakterier kan antibiotika ges för att förkorta sjukdomstiden. Det är inte möjligt att bedöma om en halsinfektion är orsakad av virus eller bakterier genom att enbart titta i halsen. Vid läkarbesök undersöks därför även till exempel om feber eller svullna körtlar på halsen föreligger. För att få ett säkert resultat tas också ibland bakterieprov från halsen, antingen ett snabbtest för streptokocker eller en odling. Denna studie syftar till att undersöka vilka undersökningsfynd som har samband med en bakterieinfektion och hur väl snabbtestet överensstämmer med den riktiga odlingen. Förhoppningsvis kan vi finna en mer effektiv och säker diagnostisk metod vid handläggning av halsinfektioner. Du tillfrågas om att delta i studien då Du har symtom tydande på halsinfektion. Det är helt frivilligt att delta och studien kommer inte att påverka hur Din infektion behandlas. Du kan avbryta studien när som helst utan att ange skäl. Att delta i studien innebär att Din läkare/sköterska noterar Dina symtom och undersökningsfynd i ett studieprotokoll. Vid undersökningen kommer både en bomullspinne för snabbtest och en för odling tas samtidigt från halsen ( dubbelpinne ). Provtagningen kan av vissa patienter upplevas som obehaglig men är helt ofarlig. De extra momenten tar sammanlagt endast någon minut. Insamlad data om Dig kommer att behandlas enligt normal sekretess inom sjukvården. Godkänner Du deltagande i studien önskar vi Din eller vårdnadshavares underskrift på studieprotokollet. Vid eventuella frågor är Du välkommen att ställa dem i samband med läkar/sköterskebesöket eller kontakta studieansvariga nedan.... Undertecknad har fått information om och samtycker till deltagande i studien om halsinfektioner. Underskrift patient / vårdnadshavare Datum Namnförtydligande Louise Tranmo, Studieansvarig läkare, Rosenlunds Vårdcentral, tel Kjell Lindström, Handledare,, tel

17 BILAGA 2 Barnanpassad Patientinformation - om en studie kring halsfluss När patienter kommer till doktorn med ont i halsen tas ofta ett prov från halsen med en bomullspinne. Detta görs för att ta reda på vad det är för bacill som orsakar halsflussen och vilken behandling som är mest lämplig. Vid vårdcentralen pågår nu en studie där vi undersöker vilka besvär och fynd i halsen som hänger ihop med olika baciller. Vid besöket hos doktorn eller sköterskan kommer det på de patienter som deltar i studien att tas prov med 2 bomullspinnar samtidigt från halsen. Vissa tycker denna provtagning är lite obehaglig men den går snabbt och är helt ofarlig. I övrigt blir det som ett vanligt besök hos läkare eller sköterska. Vill Du delta i studien behöver din förälder godkänna detta genom att skriva under ett papper.

18 BILAGA 3 Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Studieprotokoll halsstudie Protokoll nr:.. Datum:.. Vårdcentral Rosenlund Rosenhälsan Hälsan 1 Bankeryd Exklusionskriterier - under 4 år - fått antibiotika senaste 2v - ej immunokompetent Patientdata Personnummer:.. - Antal dagar patienten varit sjuk/haft halsont:. Symtom - Feber Temp:.. Patientanamnes Taget på mottagningen Termometer: Öron Mun Rektal Har patienten tagit febernedsättande under de senaste 4 timmarna? Ja Nej - Hosta - Beläggning på tonsillerna - Ömma lymfkörtlar i käkvinklarna - Snuva - Scarlatiniformt utslag - Smultrontunga - Impetigo - Streptokocktonsillit i nära omgivning - Paronychi Ja Ja Ja Nej Nej Nej.. Ifylles av laboratoriepersonal Strep-A Negativ Positiv.. Ifylles av studieansvarig Svalgodling: Negativ Växt av:..

19 BILAGA 4 Kommentarer till inmatning av data från protokoll Om uppgift på protokoll och i journalanteckning ej överensstämmer har uppgiften angetts efter protokoll. Om ingen feber står på protokoll alternativt i journalanteckning har detta angivits som 37 grader. Om lite feber eller feber noterats i journalen som anamnestisk uppgift har detta angivits som 38 grader. Om hög feber noterats som anamnestisk uppgift har detta angivits som 39 grader. Om patienten noterat feber hemma men på mottagningen ej haft feber men tagit febernedsättande inom 4 h har den anamnestiska uppgiften angående feber angivits. Detta inträffade i 2 fall. Om temperaturen både varit kontrollerad av patienten och på mottagning graderades rektalt högst, sedan mun- o sedan örontemp. Om temperaturen varit en anamnestisk uppgift har vet ej angivits på om febernedsättande tagits eller ej. Om några dagar angivits som duration av symptom i journalen har detta räknats som 3 dagar. Vid räkning på antalet Centorkriterier har saknade data räknats som om kriteriet icke fanns.

20 Förteckning över Qulturum-rapporter : : : : : 5 Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län en enkätstudie Författare: Märtha Sund-Levander, Kristina Areskoug-Josefsson, Iréne Josephson, Ulrika Öberg, Ann-Sofi Kammerlind Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län Författare: Peter Kammerlind Utvärdering av Faktadokumentens användning i det kliniska vardagsarbetet vid Landstinget i Jönköpings län Författare: Jeanette Byskén Henriksson, Staffan Ekedahl, Lars-Göran Persson Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Författare: Lars-Göran Persson, Jadwiga Juris Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Författare: Louise Tranmo : 1 Drug Use Evaluation Tillämpat på pregabalin Författare: Sofia Haglund 2010: : : 4 Kungsportens projektet utvärdering av en multimodal rehabilitering Författare: Sven Engström, Ammy Poppeldahl, Kjell Lindström 24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral Författare: Malin Andersson Hälsokurvan i praktiken så här går det till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Författare: Lisbeth Johansson 2010: 5 Depression i primärvården En studie av vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning Författare: Martin Lägervik

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Pulsoximetri på SÄBO. Ammar Zuaiter. Primärvårdens FoU-enhet 2012:2

Pulsoximetri på SÄBO. Ammar Zuaiter. Primärvårdens FoU-enhet 2012:2 Qulturum Rapport Pulsoximetri på SÄBO Hur används pulsoximetri på SÄBO i Jönköpings län? Vilka värden finner man hos äldre? Ammar Zuaiter 2012:2 Författare: Ammar Zuaiter, leg. läkare Öxnehaga vårdcentral

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrar och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:5 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska

Läs mer

Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1

Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1 Qulturum Rapport Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson 2008:1 Författare: Eva Ellbrant, distriktssköterska Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan 59 561 50 Huskvarna

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet

2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Mats Siljehult Anna-Karin Nilsson Christina Lannering Kjell Lindström 2006:5 Författare: Mats Siljehult, vårdcentralschef

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet

2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Marianne Jansson Eva Cegrell-Buren Charlotte Klefsgård Kjell Lindström 2007:1 Författare: Marianne Jansson, primärvårdschef Nässjö

Läs mer

2009:2. Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral. Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson. Primärvårdens FoU-enhet

2009:2. Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral. Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral Resultat och erfarenheter från ett projekt i primärvården i Nässjö Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson 2009:2

Läs mer

Handläggning av Faryngotonsilliter

Handläggning av Faryngotonsilliter Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens)

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

att pröva!" 2003:4 "Det är inte farligt Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Primärvårdens FoU-enhet

att pröva! 2003:4 Det är inte farligt Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport "Det är inte farligt att pröva!" Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003:4 Författare: Selma Dizdarevic,

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?

PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral? PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral? Elias Sandén /Älvdalens Vårdcentral elias.sanden@ltdalarna.se Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

2007:3. Ungdomars syn på tobak. eget ansvar i fokus. Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:3. Ungdomars syn på tobak. eget ansvar i fokus. Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus En kvalitativ studie i åk 9 Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson 2007:3 Författare: Karolina Järhult, läkarstuderande Oxelgatan

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Grupp A streptokocker återkommande problem Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1

Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1 Qulturum Rapport Sjukgymnast som primär instans Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie 2004:1 PROJEKTGRUPP Författare: Ulrika Eskilsson Leg sjukgymnast Fysioterapin Hälsans vårdcentrum Fabriksgatan

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Förskrivning av antibiotika i öppen vård Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie

Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie Johanna Berg, MSc Pharm 1, 2 och Cecilia Stålsby Lundborg, apotekare, docent 1, 2, 3 1. IHCAR, Karolinska Institutet,

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men ej kollat tempen.

Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men ej kollat tempen. Station 1 Din uppgift är att tolka ett EKG och svara på frågor på det formulär som finns inne på stationen. Station 2 Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:

Läs mer

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson

2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson Qulturum Rapport Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Renée Ferm Jan

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Uppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2006

Uppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2006 Uppföljning av vårdcentralerna i Jönköpings län 2006 Syfte Stimulera vårdpersonalen till reflektion och förbättring! Skapa underlag för jämförelser Resultatuppföljning till landstingsledningen Metod Sammanställa

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

2006:3. Läkemedel i hemsjukvården. problem. Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet

2006:3. Läkemedel i hemsjukvården. problem. Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport problem. Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström 2006:3 Författare:

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

2006:4. Testa klokare spara pengar. Anders Tengblad Gunnar Albinsson Karin Lindahl Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet

2006:4. Testa klokare spara pengar. Anders Tengblad Gunnar Albinsson Karin Lindahl Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Anders

Läs mer

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Förkylning på vårdcentralen

Förkylning på vårdcentralen Förkylning på vårdcentralen Kartläggning av orsaker till att vuxna patienter med övre luftvägsinfektion/förkylning söker läkare i svensk primärvård och analys av huruvida det finns något samband mellan

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit.

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer