2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet

Transkript

1 Qulturum Rapport Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrar och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:5

2 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska Barnhälsovårdens utvecklingsenhet Qulturum Jönköping Tfn Lars-Göran Persson, distriktsläkare JÖNKÖPING Tfn

3 Sammanfattning Barnhälsovården har en lång tradition av individ- och befolkningsinriktat hälsoarbete till familjer med barn 0-5 år. Ett av verksamhetens huvudmål är att ge stöd i föräldraskapet för att bidra till en hälsosam utveckling hos barnet. Under förskoleåldern grundläggs vanor och beteende och föräldrarnas levnadsvanor har ur flera aspekter stor betydelse för hur barnets framtida hälsa kommer att utvecklas. Efter första levnadsåret anpassas barnet alltmer till familjens övriga matoch levnadsvanor. Under erbjöd två barnavårdscentraler sina ettåriga barns föräldrar en hälsoundersökning och ett samtal med hjälp av Hälsokurvan, som är ett verktyg för vuxna i primär- och sekundärpreventivt arbete. Studiens syfte var att undersöka vad mammor och pappor tyckte om Hälsokurvan för egen del och för familjen, samt vilken inverkan undersökningen hade haft på levnadsvanorna. Brevenkät med jämförbara frågor från en tidigare utvärdering av Hälsokurvan användes. Totalt besvarade 93 föräldrar enkäten och 92 av dessa ansåg att alla föräldrar borde erbjudas Hälsokurvan på BVC. Av dessa föräldrar uppgav 90 att det är lämpligast när barnet är ett år. Hälsokurvan hade varit ganska eller mycket värdefull för dem själva hos 86% av föräldrarna och nästan hälften ansåg att den också hade haft betydelse för hela familjen. 61% av föräldrarna uppgav att de hade förändrat sina levnadsvanor Resultatet visar att genomför föräldrar med ettåriga barn Hälsokurvan med sin BVC-sjuksköterska har de ändrat sina kost- och motionsvanor i större utsträckning än individer i motsvarande ålder som har gjort Hälsokurvan på vårdcentralen. Metoden med Hälsokurvan på BVC skulle kunna förbättras genom att inkludera barn och familjeperspektivet vid hälsosamtalet.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 MATERIAL OCH METOD... 2 RESULTAT... 3 Föräldrarnas tilltro till hälsoundersökningen... 3 Föräldrarnas intresse för hälsoinformation... 4 Föräldrarnas förändrade levnadsvanor... 5 Upplevelse av hälsoundersökningen och dess betydelse relaterat till levnadsvanor... 6 Allmänna synpunkter på hälsoundersökningen... 7 DISKUSSION... 8 REFERENSER... 10

5 Bakgrund Det finns en lång tradition av hälsoarbete inom Barnhälsovården som riktas såväl till befolkningen som till individen (1). Ett av huvudmålen är att stödja och inspirera föräldrar till att skapa gynnsamma förutsättningar för en i alla avseende hälsosam utveckling hos barnet (2). Sjuksköterskan har ansvar för ett geografiskt upptagningsområde där alla föräldrar med förskolebarn 0-5 år erbjuds hälsoprogrammet. Anslutningen är så gott som hundraprocentig (3). Det innebär att Barnhälsovården når nästan hela målgruppen tämligen regelbundet och under förhållandevis många år. Detta sker dessutom under en period i livet, då föräldrar kan antas ha hög motivation och beredskap till att ändra sina levnadsvanor för att ge sina barn bästa möjliga uppväxtförhållande. Under förskoleåldern grundläggs vanor och beteende som ofta blir bestående lång tid. Föräldrarnas levnadsvanor har ur flera aspekter stor betydelse för hur deras barns framtida hälsa kommer att utvecklas (4, 5, 6). Efter barnets första levnadsår börjar barnet alltmer anpassas efter familjens vanor. Föräldrarna har oftast helt eller delvis återgått till yrkeslivet och barnet vistas dagtid inom barnomsorgen. Kostundersökningar tyder på att de allra flesta barn har, ur näringssynpunkt, en tämligen väl sammansatt kost under första levnadsåret för att därefter mer och mer anpassas till familjens övriga matvanor (7). En rad olika kampanjer och projekt har genom åren genomförts för att få människor att omsätta kunskapen om betydelsen av hälsosamma levnadsvanor i praktiken. En framgångsrik metod har varit hälsosamtal med hjälp av Hälsokurvan, som visuellt tydliggör individens riskfaktorer på en värdeskala från grönt till rött (8). Hälsokurvan ger en översikt över individens levnadsvanor och biologiska riskmarkörer. Uppgifterna kommer från ett omfattande frågeformulär som berör levnadsvanor, ärftlighet, stress och psykosociala förhållanden. Resultaten från mätningar av blodfetter, blodtryck, BMI och midja-stusskvot ingår också. Sjuksköterskan använder Hälsokurvan som ett pedagogiskt hjälpmedel vid samtalet. Uppföljande studier av Hälsokurvan har visat positiva resultat vad gäller matvanor, i synnerhet lägre intag av fett. Biologiska riskmarkörer såsom BMI, kolesterol och blodtryck förändrades i positiv riktning för både män och kvinnor (8, 9). Dessa bakgrundsfakta talar för att föräldrar vars första barn är ett år, borde vara en bra målgrupp för ett hälsosamtal, som skulle kunna påverka hela familjens levnadsvanor positivt. Vid detta tillfälle är det föräldrarnas egen hälsa och livssituation som är i fokus och utgångspunkten för samtalet är Hälsokurva. Det finns hittills inte några kända undersökningar om när relativt nyblivna föräldrar blir erbjudna hälsoundersökning på Barnavårdscentralen (BVC). Studiens syfte var att undersöka vad mammor och pappor tycker om Hälsokurvan för egen del och för familjen, och vilken inverkan undersökningen har haft på levnadsvanorna. 1

6 Material och metod Undersökningsgruppen utgjordes av föräldrar som har genomfört Hälsokurvan med sina barns BVC-sjuksköterska när barnen var cirka ett år. Vid de två barnavårdscentraler som erbjöd föräldrar Hälsokurvan arbetade tre sjuksköterskor var och en med eget geografiskt upptagningsområde för barnhälsovården. Den ena barnavårdscentralen finns i en mindre tätort och den andra i en större kommun. Sjuksköterskorna hade lång erfarenhet av verksamheten och de hade tjänstgjort under många år vid samma enhet. Föräldrarna hade således träffat samma sjuksköterska åtskilliga gånger under barnets första levnadsår. Brevenkät valdes som undersökningsmetod och ett urval av enkätfrågor gjordes från en tidigare utvärdering av Hälsokurvan (8). I enkäten efterfrågades föräldrarnas upplevelse av Hälsokurvan och om den hade påverkat deras levnadsvanor samt deras uppfattning om att genomföra den på BVC. Enkäten skickades under sista veckan i augusti 2004 till de föräldrar som hade genomfört Hälsokurvan drygt 2 år tidigare och vars barn fortfarande var inskrivna vid respektive barnavårdscentral. Föräldrarna ombads att var och en besvara enkäterna. Påminnelsebrev skickades ut förutom inom ett upptagningsområde där utskicken ej hade registrerats. 2

7 Resultat Enkäten besvarades totalt av 93 föräldrar, 57 mammor och 36 pappor. I de områden där kontrollen har fungerat var svarsfrekvensen 70%. 97% ansåg att BVC borde erbjuda alla föräldrar Hälsokurvan när deras barn är ett år. Två personer angav innan barnet börjar skolan och en förälder hade avstått från att besvara frågan. Föräldrarnas tilltro till hälsoundersökningen 91% av föräldrarna ansåg sig kunna lita på resultaten och 38% uppgav att de hade funderat på undersökningen, som hade genomförts två år tidigare. Av kommentarer framkom en varierad bild av upplevelsen av resultatet: Jag tyckte redan då att jag levde bättre (speciellt när det gällde maten) än vad utvärderingen visade. Både ja och nej. Jag fick ett gott resultat men mådde de facto inte särskilt bra. Hälsoundersökningen fick mig att söka vidare inom sjukvården för att få hjälp med mina problem. Några föräldrar hade förväntat sig uppföljning och speciellt om det hade framkommit avvikande resultat vid undersökningen. Jag fick ingen uppföljning och hade problem med för mycket övervikt och på gränsen för högt kolesterol. På frågan om hälsoundersökningen hade diskuterats med familj/vänner, svarade drygt tre fjärdedelar av föräldrarna att de hade tagit upp vad som framkom vid undersökningen med familjen. Betydligt färre hade pratat med sina vänner eller arbetskamrater om undersökningen tabell 1. Frågan ställdes med avsikten att få en uppfattning om eventuell spridningseffekt av hälsoinformation. Tabell 1. I Anger (antal) i vilken utsträckning man diskuterat hälsoundersökningen inom familjen eller med vänner och arbetskamrater. Inom familjen Bland vänner/arbetskamrater (n=93) (n=93) Ofta 6 0 Ibland Aldrig Inget svar 1 6 3

8 Föräldrarnas intresse för hälsoinformation 41% uppgav att de hade försökt ta reda på mer information kring hälsa och levnadsvanor efter hälsoundersökningen. Det var framför allt information om kost och motion som hade eftersökts och därefter inom stress och barnområdet, figur 1. Under annat angavs exempelvis tandvård och blodfetter. kost 34 motion 23 stress 11 barn 9 psykosocialt 4 snus 2 rökning 1 alkohol 1 annat Figur 1. Visar de hälsorelaterade områden som föräldrar(antal) har sökt information om efter genomförd hälsoundersökning. Hälsorelaterade områden som föräldrarna angav att de har sökt ytterligare kunskap om var framför allt skriftlig information såsom böcker, broschyrer samt genom diskussioner med familj och vänner. Det som uppgavs under annat var exempelvis Internet, skola, viktväktarna figur 2. skriftlig inf. 23 vänner 17 familjen 16 massmedia 15 ssk.läkare 4 annan sjukv.personal 3 annat Antal föräldrar Figur 2. Redovisar (antal) var man har inhämtat mer information inom hälsorelaterade områden efter hälsoundersökning. 4

9 Föräldrarnas förändrade levnadsvanor Två år efter genomförd hälsoundersökning uppgav 52% av föräldrarna att de delvis hade förändrat sina levnadsvanor med anledning av undersökningen och hälsosamtalet. 8% av föräldrarna hade genomfört omfattande förändringar och 1% hade ändrat alla levnadsvanor, figur procent alla levnadsvanor i stor utsträckning delvis lever som tidigare Figur 3. Redovisar (procent) i vilken utsträckning föräldrarna har förändrat sina levnadsvanor efter hälsoundersökning och samtal med sin BVC-sjuksköterska två år tidigare. De levnadsvanor som de tillfrågade hade förändrat mest var kost- och motionsvanor. Därefter kommer minskad stress och psykosociala faktorer. Några personer hade förändrat vanor som gällde snus och alkohol. Däremot uppgav inte någon förälder att de har ändrat vanor beträffande rökning, figur kost motion stress snus alkohol psykosocialt rökning annat Figur 4. Redovisar antalet föräldrar som uppger inom vilka områden de har förändrat sina levnadsvanor. En förälder kommenterade följande: Svårt att ändra om man har småbarn, studerar och ett hem att sköta! Det finns ingen tid att motionera, hälsonaturprodukter är dyra, man har inte råd, helt enkelt 5

10 Upplevelse av hälsoundersökningen och dess betydelse relaterat till levnadsvanor En fråga var hur deltagarna upplevde hälsoundersökningen och samtalet. Tre fjärdedelar förhöll sig neutrala till undersökningen och 18% hade upplevt att den hade haft en lugnande inverkan. Ett fåtal föräldrar hade erfarit en viss grad av oro och tre personer ansåg att det hade haft en påtagligt lugnande effekt, figur Procent Skapade oro i hög grad Skapade oro i viss utsträckning Neutral Viss lugnande effekt Påtaglig lugnande effekt Figur 5. Redovisar (procent) hur föräldrarna upplevde hälsoundersökningen. Avsikten med att BVC gjorde hälsoundersökning på föräldrarna var att det också skulle kunna få positiva effekter på familjen och barnets levnadsvanor. 86% ansåg att det hade varit ganska eller mycket värdefullt för dem själva och nästan hälften ansåg att det också hade haft betydelse för hela familjen, figur Mycket Ganska Inget alls Grad av betydelse för mig själv för familjen Figur 6. Visar fördelningen (procent) av hur föräldrarna skattar betydelsen av hälsokurvan i förhållande till dem själva och till familjen. 6

11 Allmänna synpunkter på hälsoundersökningen Flera föräldrar lämnade synpunkter på Hälsokurvan/hälsoundersökningen. Två områden återkom i flera kommentarer dels att det var bra med en hälsoundersökning och efterföljande samtal och dels att det skulle vara önskvärt med uppföljning. Jag tycker det var mycket bra att få en hälsoundersökning Regelbunden återkommande info/uppföljning skulle garanterat ha en klar hälsofrämjande effekt. Det som hålls aktuellt är lättare att efterleva! En förälder jämförde hälsoundersökningen med företagshälsovårdens hälsoundersökning och ansåg att den kanske gav större effekt genom att man diskuterade med arbetskamraterna i samband fikapaus. Hälsorådgivningen som erbjöds från arbetet gav betydligt större personligt genomslag. Målsättningarna och den förebyggande inriktningen är likartade och samverkande. Kanske diskussionerna på fikapauser betyder en hel del Ytterligare synpunkter som bekräftade ambitionen med att förlägga Hälsokurvan när barnet är omkring ett år Tidpunkten 1 år är perfekt tid. Då ska familjen (snart) hitta nya rutiner med dagis, arbete, skola. Det är bra att få påminnelser om kost, motion etc det är lätt att när man har småbarn hamna i dåliga vanor! Bra med en kontakt/vård (för vid denna tidpunkt) som gäller hela familjen/tack! kanske kopplingen till barnets framtida hälsa skulle kunna förstärkas ytterligare, för att hjälpa motivationen att ev. förändra familjens livsstil som helhet. Egentligen skulle man behöva ett samtal kring hela den psykosociala situationen i familjen och få hjälp att göra en liten plan för hur alla ska må bra när man återgår i ekorrhjulet med två arbetande och barn på dagis. 7

12 Diskussion Hälsokurvan till föräldrar på BVC uppfattades mycket positivt, 97% ansåg att alla föräldrar borde erbjudas Hälsokurvan på BVC när deras barn är ett år Undersökningen visade att genomför föräldrar med ettåriga barn Hälsokurvan med sin BVC-sjuksköterska har de ändrat sina kost- och motionsvanor i större utsträckning i jämförelse med personer i motsvarande ålder, som har gjort Hälsokurvan på vårdcentraler (8). 61% av föräldrarna ansåg att de i hög grad eller till viss del hade förändrat sina levnadsvanor. Detta kan jämföras med en uppföljningsstudie 2-3 år efter genomförd Hälsokurva av 35-åringar i Skaraborgs län. 203 personer deltog i studien varav drygt en tredjedel uppgav att de hade förändrat sina levnadsvanor medan 62% levde i stort sett som tidigare (8). Skaraborgsundersökningen gjordes 1993 och sedan dess har levnadsvanor som relateras till hälsa uppmärksammats såväl i media som i nationella rapporter och handlingsplaner (10, 11). Detta har förmodligen bidragit till en ökad kunskap och medvetenhet hos befolkningen i allmänhet och kan ha påverkat resultatet i denna undersökning. Två år efter genomförd Hälsokurva på BVC uppgav var tredje förälder att de hade funderat på hälsoundersökningen. Detta var något fler än i Skaraborgsundersökningen där motsvarande siffra var 26% (8). De levnadsvanor som uppgavs ha förändrats i störst utsträckning var kost och motionsvanor. Det var även inom dessa områden föräldrarna efterfrågade mer information. Liknande resultat framkom från tidigare nämnda undersökning. Resultaten speglar den ambition som pedagogiken med Hälsokurvan ursprungligen hade nämligen att påverka riskfaktorer för att minska hjärt-kärlsjukdomar (8). Genom att erbjuda en strukturerad metod ökar förutsättningarna att fördjupa samtalen kring de hälsoområden som framträder på Hälsokurvan. BVC-sjuksköterskor som har lång erfarenhet av att genomföra Hälsokurvan till en bestämd åldersgrupp till exempel 35-åringar i förhållande till relativt nyblivna föräldrar uppger att det blir ett djupare samtal (12). Förklaring till de positiva resultaten från denna studie kan vara att samtalen sker med en sjuksköterska som har kunskap om familjesituationen och som de har träffat under minst ett år. Detta bidrar till att BVC-sjuksköterskan har möjlighet att stödja föräldern att klara av att välja och genomföra aktiviteter utifrån individens och familjens förutsättningar (13). Inlärningsprinciper som belöning och feedback kan tillgodoses genom att föräldern kommer tillbaka till samma sjuksköterska flera gånger så länge barnet är inskrivet på barnavårdscentralen. Det är således flera faktorer som förmodligen medverkar till en högre grad av compliance hos föräldern, som gör att de tar till sig resultatet av Hälsokurvan (14, 15). Svagheter med studien är att interventionsgruppen är begränsad och kontrollgrupp saknas Det framgår inte heller vilka föräldrar som hade blivit erbjudna Hälsokurvan men avböjt. 8

13 Dessutom hade sjuksköterskorna själva aktivt medverkat till att få pröva metoden på sina föräldrar, vilken kan ha påverkat resultatet Hälsofrämjande och preventiva insatser är svåra att värdera. I en studie om hur hälsoinformation påverkar människor till att ändra sina vanor har visat att den personliga kontakten vid information och rådgivning kring hälsoområdet har betydelse (16). Dessutom framhåller föräldrar att kontinuitet är av stor betydelse för kontakten och förtroendet för verksamheten (17, 18). Vidare har utvärderingar av barnhälsovårdens verksamhet generellt redovisat ett högt förtroende hos allmänheten och föräldrarna, vilket kan ha bidragit till effekten ( 3). Intressant var att när föräldrarna skulle värdera betydelsen av Hälsokurvan uppgav 86% att den i stor utsträckning hade varit ganska eller mycket värdefull för dem själva och hälften ansåg att den också hade betydelse för hela familjens levnadsvanor. Av kommentarerna framgick ett behov av att få diskutera hela familjesituationen och som en förälder uttryckte det att få hjälp att göra en plan för hur alla ska må bra när man återgår i ekorrhjulet med två arbetande och barn på dagis. Detta avspeglades också genom att så gott som alla föräldrarna ansåg att det är lämpligt att göra Hälsokurvan när barnet är ett år. En föräldrakommentar ansåg att hälsoundersökningar som görs inom företagshälsovården får ett mervärde när den diskuteras i personalgruppen. Det finns anledning att överväga om det är möjligt att också diskutera de områden som Hälsokurvan belyser i föräldragrupp och då utifrån ett familjeperspektiv. Liknande projekt med inriktning på riskfaktorer och med fokus på mat och matvanor är Nordkarelenprojektet där utvärderingar visade att mer än hälften av männen och 70% av kvinnorna hade förändrat sina matvanor beträffande minskad fettkonsumtion och ökat intag av grönsaker, ett år efter genomförd hälsoundersökning (19). Vid uppföljning av projektet tjugo år senare konstaterades en minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och i cancer samt att hälsotillståndet generellt hade förbättrats (20) initierades motsvarande projekt i Norsjö kommun, som vid en tioårsuppföljning bland annat visade på bibehållna eller ytterligare sänkta kolesterolvärden och att riskerna för hjärt-kärlsjukdomar hade minskat på befolkningsnivå. De positiva resultaten gällde i samtliga sociala skikt i befolkningen och dessutom mer uttalat bland de lågutbildade. Norsjöprojektet är ett exempel på hur ett metodiskt hälsofrämjande och förebyggande arbete även kan minska hälsogapet i befolkningen (16) Erfarenheter och studier tyder på att föräldrar vill diskutera såväl familjesituation som mat och hälsa när de står i början av sitt föräldraskap (21). För att åstadkomma ytterligare hälsoeffekter för barnet och hela familjen är det angeläget att Hälsokurvan anpassas till småbarnsföräldrars livssituation. En slutsats av denna undersökning är att det blir ytterligare positiva effekter av Hälsokurvan när den riktas till föräldrar med ettåriga barn och genomförs med en BVCsjuksköterska som de har lärt känna under minst ett år i samband med hembesök och besök på barnavårdscentralen. 9

14 Referenser 1. Olander W. Hälsovägledning i barnhälsovården. Syntetisering av två uppdrag [dissertation]. Malmö studies in educational sciences. Malmö Högskola Lärarutbildningen; Socialstyrelsen. Hälsoundersökning inom barnhälsovården. Allmänna råd från Socialstyrelsen.1991:8. 3. Medicinska Forskningsrådet. A State of the Art Document. Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv. Stockholm; Vågerö D. Hur påverkar biologiska och sociala förhållanden tidigt i livet hälsan i vuxen ålder? Socialstyrelsen. EpC-rapport 1997:3. 5. Marcus C. Fetma under barndomsåren riskfaktorer även som vuxen. Särtryck ur Små och Stora nyheter; 2004; (1): Lawson M. Child Health: How nutrition affects growth. Journal of Family Health Care 2003;13(6): Persson LÅ. Nutrition and health in infancy and childhood. An epidemiological approach to the assessment of dietary habits, their determinants and implications [dissertation]. Umeå University; Lindström K, Lingfors H, Persson LG, Bengtsson C. Utvärdering av Hälsokurvan. Lev hela livet. Skaraborgs läns landsting. Skaraborgsinstitutet. Utvecklingsenheten. Habo; Lingfors H. Prevention of Ischaemic Heart Disease in Primary Health Care [dissertation]. Department of Primary Care, Göteborg University, Göteborg; Becker W, Enghardt H. Matvanor och inställning till mat och hälsa resultat från enkätundersökningar. Vår föda 1994;46(3): Livsmedelsverk [hemsida på Internet]. Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Uppsala; Tillgänglig från: Golsäter M. Att arbeta med Hälsokurvan inom Barnhälsovården. Delrapport FoU-projekt 1840; Futurum. Landstinget i Jönköpings län; Burnard P. Counselling Skills for Health professionals. United Kingdom; Pawar M. 5 tips for generating patient satisfaction and compliance. Family Practice Management Jun;12(6) Carr A. Compliance with medical advice. British Journal of General Practice Sep;40(338): Norsjöprojektet en svensk modell för lokalt folkhälsoarbete. Bearbetad sammanställning av fem avhandlingar och en mastersuppsats. Red. Lars Weinehall, Roger Wallin. Forskning och utveckling.gävle; Widlund G. Barnhälsovård, Arbetsmönstret inom barnhälsovården. Föräldrars uppfattning om verksamheten vid barnavårdscentraler. Rapport nr 19:1990. Primärvårdens Utvecklingsenhet. Stockholms läns landsting; Granberg M. Barnavårdscentralens betydelse för småbarnsföräldrar. FoU-Rapport nr 007. FoU-Enheten i södra Älvsborg;

15 19. Balzer M, Melinder K. Regionala matvanor och kostrelaterade dödsorsaker hur traditioner påverkar matvanor och kostrelaterade sjukdomar. Folkhälsoinstitut, Rapport 2004: Puska P, Vartiainen, Tuomilehto J, Nissinen A. 20 år med Nordkarelenprojektet. Förebyggande arbete ger resultat. Nordisk Medicin 1994; 109: Thafvelin M. Mat och rörelse på BVC i Stockholms läns landsting. Centrum för folkhälsa. Rapport nr 36, Stockholm;

16 2007 Förteckning över Qulturum-rapporter 2007: 1 Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Författare: Marianne Jansson, Eva Cegrell-Buren, Charlotte Klefsgård, Kjell Lindström 2007: 2 Ökat öppethållande på vårdcentral Författare: Angela Eckerby 2007: 3 Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus Författare: Karolina Järhult, Lars-Göran Persson, Jan Mårtensson 2007: 4 Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Blir det någon skillnad om föräldrarna är hälsoundersökta på BVC? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 5 Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrarna och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 6 Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson : 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström 2006: 5 Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Författare: Mats Siljehult, Anna-Karin Nilsson, Christina Lannering, Kjell Lindström 2006: 6 Att vara närståendevårdare inom palliativ vård i hemmet från kontroll till förlust av kontroll Författare: Berit Munck, Jan Mårtensson

17 : 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år Författare: Christina Lannering : 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituatio efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare: Christina Göth Qulturum : 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström

18 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren : 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB : 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen

19 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank

20 Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Futurum Kontaktperson: Anneli Ohlsson Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box JÖNKÖPING Tfn: