lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg"

Transkript

1 Bilaga Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste 20 åren och omfattar nu cirka människor. Övervikt innebär en ökning av risken för olika sjukdomar som typ 2-diabetes, hypertoni, hyperlipidemi och hjärtkärlsjukdom, men har också ofta en negativ inverkan på livskvaliteten. I många fall är livskvaliteten vid svår fetma lägre än för patienter med andra allvarliga, kroniska sjukdomar (). Riskerna med fetma kan minskas genom viktnedgång, men även åtgärder mot andra riskfaktorer, t ex ökad fysisk aktivitet, rökstopp, förbättrad kontroll av diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter, kan ha effekt. () Basen i behandlingen vid fetma är mat- och motionsråd samt stöd för att klara en beteendeförändring. (2) Arbetet med livsstilsförändringar måste ses som långsiktigt, då det är svårt att behålla de nya vanorna och mycket stöd behövs för detta (). Man beräknar att det år 202 kommer att finnas 20 miljoner typ 2-diabetiker i världen vilket innebär ett stort globalt hälsoproblem (3). Det är därför viktigt att hitta former för livsstilsförändring med varaktig viktnedgång för denna patientgrupp. En finsk studie visar att intervention med kost- och motionsbehandling kan minska insjuknandet i typ 2-diabetes med 0 procent (4). Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten i hjärt-kärlsjukdom har minskat i hela västvärlden, i Sverige med ca 30%. (, 6) Åtgärder mot övervikt och förbättrad motion är viktiga. Rådgivning angående livsstilsfaktorer ska vila på en säker grund, dvs upprepad mätning av riskfaktorerna. Biologisk feedback, dvs nedtecknande av uppnådda värden bör finnas med vid varje uppföljning (6). Patienter Behandlingen riktar sig till patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, övervikt och diabetes. Behandlingsprogrammet syftar till bestående livsstilsförändringar för att minska riskerna för följdsjukdomar. Behandlingen vänder sig till patienter som har en eller flera riskfaktorer och som är motiverade till livsstilsförändringar. Den ska innefatta råd angående beteendemodifikation med avseende på kost, motion och allmän livsstil för att nå en långsiktig behandlingseffekt. Ansvarig läkare/sjuksköterska bedömer vilka patienter som är motiverade. Resurser (se bilaga ) Läkare Sjuksköterska Gruppledare* * Gruppledare med intresse för och utbildning i kognitiv beteendebehandling. Kan t.ex. vara dietist, sjuksköterska, sjukgymnast. ()

2 Bilaga Behandlingsupplägg (se även tabellöversikter nedan) År Ett inledande läkarbesök med provtagning samt motion på recept. Ett besök hos sjuksköterska för riskbedömning samt presentation av behandlingsupplägg. Efter 6 månader återbesök hos sjuk-sköterska för uppföljning, därefter besök hos sjuksköterska g/år. Gruppträff med gruppledare gång varannan vecka vid 3 tillfällen med information om kost, motion och beteende, sedan gång/månad under 6 månaders tid. Efter det besök gång var tredje månad. Beteendevetare deltar vid ett grupptillfälle. Efter år läkarbesök med provtagning. År 2 Grupp gång var tredje månad med gruppledare Individuellt läkarbesök med provtagning g/år. Individuellt sjuksköterskebesök g/år. År 3 Var sjätte månad grupp med gruppledare. Individuellt läkarbesök med provtagning g/år. Individuellt sjuksköterskebesök g/år. 2 ()

3 Bilaga Behandlingsupplägg - tabellöversikter År Vecka Sjuksköterska Gruppledare Läkarbesök ()

4 Bilaga År 2 År 3 Vecka Sjuksköterska Gruppledare Läkarbesök Vecka Sjuksköterskaindiv iduellt Gruppledare Läkarbesök Utvärdering Utvärdering sker enligt ordinarie rutiner: Behandlingsmånad Variabel BMI Längd Vikt Midjemått Blodprover* Blodtryck Kostanamnes 2 Anamnes fysisk aktivitet 2 Anamnes tobak 2 * HbAc, S-kol, S-HDL, S-LDL, S-TG Vid behov tas blodprover varje halvår 2 Habo-modellen 4 ()

5 Bilaga Referenser. SBU-rapport Fetma problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. 2. Falkenberg M. Livsstilsförändringar, den avgörande behandlingen mot fetmaepidemin. 3. Agardh C-D, Berne C, Östman J. Diabetes. Liber Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson J et al. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med 200;344: Saldeen T. Den smygande fienden. Pfizer AB Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård. Socialstyrelsen 200. ()

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet SFAM-Q Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet 2010-11-11 Vårdcentralen Wisby söder Gotland Barbara Koch, ST-läkare Presentationens innehåll Bakgrund Syfte Mål och mått Resultat Slutsatser

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM

KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM Anders Skoglund Leg läk Betania Organisationsmedicin AB Grev Turegatan 63, 114 38 Stockholm Tel 08 503 114 00, Telefax anders.skoglund@betania.se

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

Handläggning av nyupptäckt hypertoni PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Strukturerad flimmermottagning

Strukturerad flimmermottagning Strukturerad flimmermottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Malin Cedermark Magnusson & Lisa Bengtsson Historik Remiss till elkonvertering Sjuksköterskebesök för information och EKG dagen före elkonvertering.

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014 Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum Psykossjukdom somatisk sjukdom

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018 Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer

Läs mer

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention

Läs mer

Hur kan man förebygga demens?

Hur kan man förebygga demens? Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Hur kan dietisten hjälpa till vid Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete

Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Rita Fernholm, med. lic. Distriktsläkare Boo VC, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting. rita.fernholm@gmail.com

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET 1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Tandhälsa diabetes och parodontit

Tandhälsa diabetes och parodontit Tandhälsa diabetes och parodontit Pia Skott och Claes-Göran Östenson FoUU-samverkan Parodontit-behandling som diabetesbehandling Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården (2015): Diabetes med

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer