lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Transkript

1 Bilaga Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste 20 åren och omfattar nu cirka människor. Övervikt innebär en ökning av risken för olika sjukdomar som typ 2-diabetes, hypertoni, hyperlipidemi och hjärtkärlsjukdom, men har också ofta en negativ inverkan på livskvaliteten. I många fall är livskvaliteten vid svår fetma lägre än för patienter med andra allvarliga, kroniska sjukdomar (). Riskerna med fetma kan minskas genom viktnedgång, men även åtgärder mot andra riskfaktorer, t ex ökad fysisk aktivitet, rökstopp, förbättrad kontroll av diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter, kan ha effekt. () Basen i behandlingen vid fetma är mat- och motionsråd samt stöd för att klara en beteendeförändring. (2) Arbetet med livsstilsförändringar måste ses som långsiktigt, då det är svårt att behålla de nya vanorna och mycket stöd behövs för detta (). Man beräknar att det år 202 kommer att finnas 20 miljoner typ 2-diabetiker i världen vilket innebär ett stort globalt hälsoproblem (3). Det är därför viktigt att hitta former för livsstilsförändring med varaktig viktnedgång för denna patientgrupp. En finsk studie visar att intervention med kost- och motionsbehandling kan minska insjuknandet i typ 2-diabetes med 0 procent (4). Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten i hjärt-kärlsjukdom har minskat i hela västvärlden, i Sverige med ca 30%. (, 6) Åtgärder mot övervikt och förbättrad motion är viktiga. Rådgivning angående livsstilsfaktorer ska vila på en säker grund, dvs upprepad mätning av riskfaktorerna. Biologisk feedback, dvs nedtecknande av uppnådda värden bör finnas med vid varje uppföljning (6). Patienter Behandlingen riktar sig till patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, övervikt och diabetes. Behandlingsprogrammet syftar till bestående livsstilsförändringar för att minska riskerna för följdsjukdomar. Behandlingen vänder sig till patienter som har en eller flera riskfaktorer och som är motiverade till livsstilsförändringar. Den ska innefatta råd angående beteendemodifikation med avseende på kost, motion och allmän livsstil för att nå en långsiktig behandlingseffekt. Ansvarig läkare/sjuksköterska bedömer vilka patienter som är motiverade. Resurser (se bilaga ) Läkare Sjuksköterska Gruppledare* * Gruppledare med intresse för och utbildning i kognitiv beteendebehandling. Kan t.ex. vara dietist, sjuksköterska, sjukgymnast. ()

2 Bilaga Behandlingsupplägg (se även tabellöversikter nedan) År Ett inledande läkarbesök med provtagning samt motion på recept. Ett besök hos sjuksköterska för riskbedömning samt presentation av behandlingsupplägg. Efter 6 månader återbesök hos sjuk-sköterska för uppföljning, därefter besök hos sjuksköterska g/år. Gruppträff med gruppledare gång varannan vecka vid 3 tillfällen med information om kost, motion och beteende, sedan gång/månad under 6 månaders tid. Efter det besök gång var tredje månad. Beteendevetare deltar vid ett grupptillfälle. Efter år läkarbesök med provtagning. År 2 Grupp gång var tredje månad med gruppledare Individuellt läkarbesök med provtagning g/år. Individuellt sjuksköterskebesök g/år. År 3 Var sjätte månad grupp med gruppledare. Individuellt läkarbesök med provtagning g/år. Individuellt sjuksköterskebesök g/år. 2 ()

3 Bilaga Behandlingsupplägg - tabellöversikter År Vecka Sjuksköterska Gruppledare Läkarbesök ()

4 Bilaga År 2 År 3 Vecka Sjuksköterska Gruppledare Läkarbesök Vecka Sjuksköterskaindiv iduellt Gruppledare Läkarbesök Utvärdering Utvärdering sker enligt ordinarie rutiner: Behandlingsmånad Variabel BMI Längd Vikt Midjemått Blodprover* Blodtryck Kostanamnes 2 Anamnes fysisk aktivitet 2 Anamnes tobak 2 * HbAc, S-kol, S-HDL, S-LDL, S-TG Vid behov tas blodprover varje halvår 2 Habo-modellen 4 ()

5 Bilaga Referenser. SBU-rapport Fetma problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. 2. Falkenberg M. Livsstilsförändringar, den avgörande behandlingen mot fetmaepidemin. 3. Agardh C-D, Berne C, Östman J. Diabetes. Liber Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson J et al. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med 200;344: Saldeen T. Den smygande fienden. Pfizer AB Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård. Socialstyrelsen 200. ()