Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27
|
|
- Monica Rebecka Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27
2 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker Namn: Lisbeth Berglöv Befattning: Diabetessköterska Arbetsplats: Vårdcentrum Mellerud Projektstart: Tfn arb.: Projektslut: E-post: Syfte - mål Alla patienter, som söker läkarmottagningen på Vårdcentrum i Mellerud, i åldersgruppen år skall erbjudas provtagning av blodsocker för att tidigarelägga upptäckten av Diabetes mellitus typ 2. Erbjudandet gäller ett tillfälle per år. Mål: 100 % av patienterna i ålderskategorin år skall erbjudas provtagning av blodsocker. Målet skall vara uppfyllt % av alla patienter mellan år, och som vid provtagning uppvisar P-Glukos =/>6,3 mmol/l skall upptäckas. Diagnostisera 100 % av alla patienter mellan år, som vid upprepade provtagningar har fp-glukos >7,0 mmol/l. Sammanfattning Genom att erbjuda provtagning av blodsocker i samband med annat besök på Vårdcentrum kan man tidigt upptäcka patienter i riskzonen för diabetes. Forskningsresultat visar att vid tidig upptäckt av förhöjda blodsockervärden har man större möjlighet att själv påverka sjukdomsförloppet i positiv riktning och därmed minska diabetessjukdomens allvarliga komplikationer. Inledningsvis bildades en arbetsgrupp. Arbetsgruppen beslutade att erbjudandet av blodsockerprov ska gälla patienter i åldersgruppen år. En nulägesinventering startades genom att ta fram statistik på antalet patienter i denna åldergrupp med diagnosen Diabetes mellitus samt antalet blodsockerprovtagningar Därefter framställdes flödesscheman för omhändertagande av provresultaten. Vecka 2/ 2007 påbörjades arbetet med studien genom att erbjuda patienter i åldersgruppen gratis blodsockerprovtagning. I resultatet kan man se en ökning av antalet patienter med diagnosen Diabetes mellitus typ 2 med 20 patienter, varav 5 st till följd av studien. Vi har även fångat upp 93 patienter, som ligger i riskzonen, och som därmed fått ett tidigare omhändertagande. I och med framtagandet av nya rutiner vid blodsockerprovtagning och omhändertagandet av patienter med avvikande värden, har kunskapsnivån hos personalen ökat och en kvalitetssäkring skett. Patienterna har visat stort intresse och varit positivt inställda till erbjudandet om provtagningen. Resultatet av projektet har lett till beslut att vi fortsätter med samma erbjudande om blodsockerprovtagning framöver. Om vi i framtiden ser att patienterna med diagnosen Diabetes mellitus, typ2 ökar markant behövs utökning av diabetessköterskeresurser.
3 Innehållsförteckning Sid.nr. Inledning/Bakgrund.1 Syfte.1 Mål.. 1 Frågeställning. 1 Metod...2 Resultat....3 Hur projektet eller delar av, övergått i ordinarie verksamhet..4 Diskussion 4 Så går vi vidare 5 Spridning av erfarenheter och resultat.5 Referenslista...6 Bilaga1 Bilaga 2 Bilaga 3 Projekt STRÖSOCKER pat födda Projekt STRÖSOCKER pat åter fastande till lab (>7,0).8 Anslag Gratis blodsockerprov?...9
4 Inledning/Bakgrund Prevalensen av individer med övervikt och fetma ökar och med detta även risken för att utveckla diabetes samt hjärt/kärlsjukdom. Forskningsresultaten visar att vid tidig upptäckt av förhöjda blodsockervärden har man större möjlighet att själv påverka sjukdomsförloppet i positiv riktning. Livsstilsförändringar gällande kost, motion och rökstopp minskar risken för diabetes och hjärt/kärlsjukdom och därmed risken för stroke och hjärtinfarkt, som kan leda till för tidig död. Ju yngre individen är, desto större anses "vinsten" bli med livsstilsförändringar, både i lidande för individen och ur samhällsekonomiskt perspektiv. Genom att erbjuda provtagning av blodsocker i samband med annat besök på Vårdcentrum kan man tidigt upptäcka patienter i riskzonen för diabetes och därmed möjligheten att framflytta diagnosen Diabetes mellitus, typ 2. I nuläget finns ingen utarbetad rutin för tidig upptäckt av patienter i riskzon eller med diagnos. Syfte Alla patienter, som söker läkarmottagningen på Vårdcentrum i Mellerud, i åldersgruppen år skall erbjudas provtagning av blodsocker för att tidigarelägga upptäckten av Diabetes mellitus typ 2. Erbjudandet gäller ett tillfälle per år. Mål 100 % av patienterna i ålderskategorin år skall erbjudas provtagning av blodsocker. Målet skall vara uppfyllt % av alla patienter mellan år och som vid provtagning uppvisar P-Glukos 6,3 mmol/l skall upptäckas. Diagnostisera 100 % av alla patienter mellan år som vid upprepade provtagningar har fp-glukos >7,0 mmol/l. Frågeställning Hur förbättrar vi rutinerna i samband med provtagningen? Hur tar vi hand om patienterna med avvikande värden? Hur många fler patienter har under 2007 fått diagnosen Diabetes mellitus typ 2, till följd av projektet? Hur många patienter har man hittat i riskzonen? 1
5 Metod/Genomförande För att få reda på NULÄGET behövde vi se över statistik från Det gällde: Antalet tagna blodsockerprover i åldersgruppen år Antalet patienter med diagnosen Diabetes mellitus i samma åldersgrupp Därefter PLANERADES genomförandet enligt följande: Sammanställning av flödesschema för omhändertagande av provsvaren. Detta schema beskriver hur vi skall tolka svaret och vad åtgärden blir. I samband med detta fastställdes även ett underlag för dokumentation av patientdata samt blodsockervärden. Vi beslöt att använda oss av dokumentation både manuellt och per data. GENOMFÖRANDET påbörjades vecka 2/07 genom att erbjuda patienter i åldersgruppen år provtagning av blodsocker. Detta gjordes i samband med andra besök på Vårdcentrum. Regelbunden uppföljning, utvärdering och dokumentation av provresultaten, dels av diabetessköterskorna och dels i arbetsgruppen har genomförts. Regelbundna träffar i arbetsgruppen, där vid diskuterade de problem och frågetecken som uppstod. Arbetsgruppen har regelbundet rapporterat om projektet på Arbetsplatsmöten. I samband med sommaren märktes ett sjunkande deltagande i studien. För att öka antalet intresserade patienter beslöt arbetsgruppen att informera och inbjuda patienter till deltagande i studien via ett informationsblad, som sattes upp vid receptionen samt i väntrummet. Vi påminde på nytt all personal om projektet. Resultatet blev ett ökat intresse hos patienter och antalet provtagningar ökade igen. Under hela 2007 har vi månadsvis tagit fram statistik gällande: - antalet tagna blodsockerprover inom åldersgruppen. - antalet blodsockerprov inom normalgränsen, gränsvärden, respektive förhöjda värden inom åldersgruppen. - antalet patienter med diagnosen Diabetes mellitus till följd av studien. Vi kan konstatera att provtagningen av blodsocker inte medfört någon ökad resursåtgång. Däremot har diabetessköterskorna fått ökad tillströmning av patienter. Resultat Antalet patienter, i åldergruppen år, med diagnosen Diabetes mellitus var 105 st under 2006 och 125 st under Under 2007 har 596 patienter i samma åldergrupp som ovan fått analyserat minst ett blodsockerprov per person. Resultatet av studien blev att 388 st hade normala blodsockervärden, 91 st gränsvärden, 2 st förhöjda värden samt 5 st fick diagnosen Diabetes mellitus typ st är patienter med redan fastställd diabetesdiagnos. 2
6 ANTAL BLODSOCKERPROV TAGNA ( ÅR) Gäller 1 prov/patient/år antal blods prov STRÖSOCKER år ANTAL PATIENTER MED DIAGNOS DIABETES MELLITUS ANTAL PATIENTER MED NORMALA BLODSOCKER (4,2-6,3) ANTAL PATIENTER MED GRÄNSVÄRDEN (6,4-8,7) ANTAL PATIENTER MED FÖRHÖJDA VÄRDEN (>8,7) diagnos diab mellitus normalvärden gränsvärden förhöjda värden 3
7 Hur projektet eller delar av projektet har övergått i ordinarie verksamhet Att erbjuda patienter i åldersgruppen år, som söker på läkarmottagningen, gratis blodsockerprovtagning en gång per år har förankrats i verksamheten. Detta har skett genom att öka medvetenheten hos oss alla inom personalen både sjuksköterskor och läkare. Diabetessköterskorna har huvudansvaret för att studien genomförs, och påminner regelbundet sköterskor och läkare om att erbjuda patienterna denna provtagning. Vi har även ett anslag i receptionen och väntrummet som informerar och inbjuder till gratis blodsockerprov. Rutiner för omhändertagande av patienter med avvikande värden har säkerställts och efterföljs. På laboratoriet finns ett flödesschema där vi antecknar patientdata och blodsockervärde. På dessa listor finns även angivet vad som är normalvärde, gränsvärde och förhöjt värde. De olika rutorna anger även den tänkta åtgärden. Alla avvikande värden lämnas till diabetessköterskorna för vidare uppföljning enligt fastställt vårdprogram i Västra Götalandsregionen. Diskussion Diabetes mellitus är en sjukdom som ökar i samhället. Riskfaktorer för att utveckla typ 2-diabetes är ärftlighet, ålder, övervikt, låg fysisk aktivitet och rökning. Ett flertal av dessa riskfaktorer kan påverkas genom förebyggande åtgärder och därmed kan insjuknandet i typ 2-diabetes minska i befolkningen. Vi tror att i förlängningen kan framflyttning av diagnosen Diabetes mellitus typ 2 leda till färre läkarbesök relaterade till diabetessjukdomen och dess senkomplikationer. Utifrån ordinarie rutiner för blodsockerprovtagning utarbetade vi en tydlig handlingsplan för tolkning av resultat och omhändertagandet av de patienter som hamnade i riskzonen samt de patienter som direkt kunde diagnostiseras för Diabetes mellitus. I projektansökan ställdes följande frågeställningar: 1. Hur förbättrar vi rutinerna i samband med provtagningen? 2. Hur tar vi hand om patienterna med avvikande värden? 3. Hur många fler patienter med Diabetes mellitus typ 2 under 2007 jämfört med 2006? 4. Hur många patienter har man hittat i riskzonen? Vad gäller de två första frågeställningarna så har vi klart förbättrat rutinerna i samband med provtagningen och omhändertagandet av patienterna med avvikande värden enligt upprättad svarsblankett. Se bilaga 1 och 2. Under 2007 har antalet patienter i denna åldersgrupp med diagnosen Diabetes mellitus typ 2 ökat med 20 st., varav 5 till följd av projektet. Antalet patienter med samma diagnos under 2006 var 105 och under Vi har hittat 91 patienter i riskzonen med blodsockervärden mellan 6,4-8,7 mmol/l samt 2 med förhöjda värden >8,7 mmol/l. 4
8 Under projektets gång har intresset från patienternas sida att delta varit stort och ingen har tackat nej till slumpmässigt tagande av blodsocker. Däremot har vi sett att några, trots uppmaning, inte brytt sig om att återkomma för fasteblodsocker. Vi anser oss ej kunna tvinga dessa tillbaka, men då vi fortsätter erbjudandet av blodsockerprovtagning efter projektets slut, hoppas vi att de återkommer. De patienter, som har förhöjda värden och ännu inte fått diagnosen, kommer att följas upp med en personlig kallelse till diabetessköterskan. För verksamheten har arbetet med projektet inneburit kvalitetssäkring av rutiner gällande blodsockerprovtagning och omhändertagande av patienterna. All personal följer givna rutiner och detta har gett en ökad kunskap. Vi har på Arbetsplatsmöten fortlöpande informerat all personal om projektets gång. Under sommarmånaderna märkte vi en sjunkande statistik på antalet tagna blodsockerprover. Det berodde på inriktning mot enbart akutverksamhet, ökande antal turister och ordinarie personals semesterperioder, där vikarierna har fullt upp med akutverksamheten. Efter semesterperioderna utvärderade arbetsgruppen provtagningsresultaten, och beslöt att skärpa rutinerna samt att sätta upp anslag om inbjudan till gratis blodsockerprovtagning. Anslagen sattes upp i receptionen, på anslagstavlorna och lades på borden i väntrummet. Se bilaga 3. Detta medförde en ökning av antalet provtagningar, samt ökat eget initiativ från patienterna sida. Genomgående har vi märkt att patienterna har varit positivt inställda och visat stort intresse för erbjuden provtagning. Även patienter utöver projektets ålderskriterier har frågat om provtagning, och dessa har fått en sådan gjord. Intresset har varit så stort att patienter har ringt och frågat om vi kommer att fortsätta med blodsockerprovtagningen framöver. Så går vi vidare Vi fortsätter med samma erbjudande om blodsockerprovtagning till patienter i åldersgruppen år för att fånga upp de som ligger i riskzonen för diabetes. De som gör det får information och omhändertagande enligt fastställd rutin. Patienter som får diagnosen Diabetes mellitus tas om hand enligt vårdprogram, fastställt av Västra Götalandsregionen. Dessa rutiner skall uppdateras en gång per år av diabetesansvariga sjuksköterskor. Uppföljande statistik skall ske för att påvisa måluppfyllelsen. Spridning av erfarenheter och resultat Vi kommer att informera om projektet Strösocker vid informationsträffar för andra diabetessköterskor i Dalsland. Om intresse och förfrågningar från andra intresserade dyker upp, kommer vi att delge dem våra erfarenheter. 5
9 Arbetsgrupp Lisbeth Berglöv, projektledare Birgitta Larsson, diabetessköterska Torulf Holby, distriktsläkare Annelie Eriksson, undersköterska Margareta Wårlén, verksamhetschef Mary-Anne Andersson, läkarsekreterare Referenslista Diabeteshandboken ( Patientbroschyr Vägar till en bättre livsstil, Pfizer Bilagor 1. Projekt STRÖSOCKER pat födda Projekt STRÖSOCKER pat åter fastande till lab (>7,0) 3. Anslag Gratis blodsockerprov? 6
10 Bilaga 1 Projekt "STRÖSOCKER" pat födda Datum Slumpsockerv Åtgärd patolgiska värden Normalv Gränsv Förhöjtv Åter lab Till Till Personnummer 4,2-6,3 6,4-8,7 >8,7 fastande Diab-ssk Läkare Avböjer 10 siffror Åter till lab Till fastande Diab.ssk 7
11 Bilaga 2 Projekt "STRÖSOCKER" Pat åter fastande till la (< 7,0) Datum Persnr 10 siffror Prov 1 Prov 2 Åtgärd 8
12 Bilaga 3 GRATIS BLODSOCKERPROV Är Du mellan år (född ) kan Du få ta ett blodsockerprov här på laboratoriet. Vi håller på med en studie för tidig upptäckt av Diabetes. Prata med personalen på laboratoriet, så ordnar de ett prov! 9
lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merKlamydiasmittspårning
Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:
Läs merDen personliga diabetesboken
Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merDiabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Läs merKALLELSE/UNDERRÄTTELSE
1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats: Bullarsalen Tid: måndag 17 mars 13.00-16.00 Justerare utses. Dagordningen godkännes. Ärenden 1. Föregående möte och protokoll 2. Ansökan om bidrag till friskvårdsaktivitet
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs mer24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merKirsebergs Vårdcentral
Slutrapport Bra Mottagning för Kirsebergs Vårdcentral Malmö Teamets deltagare: Eva Pulverer-Marat, verksamhetschef Gunnar Forssell, distriktsläkare Cindy Abrahamss, undersköterska Anna Frankell, sjuksköterska
Läs merFörbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Läs merHbA 1c i diagnostiken (PRO)
HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merNationella programrådet Diabetes. Utbildningsverktyg. Mina sidor typ 2-diabetes
Nationella programrådet Diabetes Utbildningsverktyg Mina sidor typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 Bestnr: 5331 Foto: Matton
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING
Centrum för Verksamhetsutveckling inbjuder till 2006-2007 Ständig utveckling pågår i Västra Götalandsregionen. Mycket sker och ingår helt enkelt i det dagliga arbetet. Det finns idéer för utvecklingsarbete
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merChecktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson Digital hälsa och vård Invånarens perspektiv Hur vet vi som invånare om vi har drabbats av en kronisk sjukdom Vilka riskfaktorer finns för
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merFörbättringsområde KOL
Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad
Läs merMin personliga diabetesbok
Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merINFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)
Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i
Läs mer2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland
Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker
Läs merGLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merVad tycker du om öppenvården?
0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merPROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport
PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se
Läs merÅterföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Läs merStimulansmedel inom demensområdet
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merVisualiserings och Analys Plattform (VAP)
Visualiserings och Analys Plattform (VAP) I visualiserings och analys plattformen (VAP) ges enheten möjlighet att själv på ett enkelt sätt ta ut avancerad statistik och figurer färdiga för presentationer
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs merUppföljning av medicinska effektmål (EMA) BILAGA 5 till Utveckling av klassifikationer för verksamhetsuppföljning 2005-07-11
Uppföljning av medicinska effektmål (EMA) BILAGA 5 till Utveckling av klassifikationer för verksamhetsuppföljning 2005-07-11 Bilaga 5. Uppföljning av medicinska effektmål (EMA) EMA- en metodbeskrivning
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merDen moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet
Läs merMina sidor. Typ 2-diabetes
Mina sidor Typ 2-diabetes 2 Mina sidor Mina sidor På dessa sidor hittar du material som ger stöd när du planerar aktiviteter och matvanor. Här finns kalender för fysisk aktivitet, en matdagbok och en tabell
Läs merSOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?
SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merSunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus
Sunderbyn 28/3 2018 Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus Diabetes är flera sjukdomar Typ 1 diabetes Autoimmun sjukdom, vanligast att insjukna i tonåren, men kan ske hela livet. Måste
Läs merEffekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merYttrande över motion 2016:13 av Conny Fogelström (S) och Dag Larsson (S) om att begränsa ökningen av åldersdiabetes och prostatacancer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lisbeth Friman TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-30 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-1152 Yttrande över motion 2016:13 av Conny Fogelström (S)
Läs merNytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2
Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs mer188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED15-1651-8 188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer: LS-LED15-1651 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Läs merHälsokontroll allmän/utökad
Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:
Läs merOpportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson
Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i
Läs merSLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:
SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för
Läs merInfektionsambassadör. Vad är det?
Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merBra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus
Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merVad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.
Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även
Läs merGlukoselimination, per os, venöst provtagning.
1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)
Läs merYttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt
Läs merProjektrapport Kroniskt Engagerad 2.0
Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merBilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merFAKTA för Sjuksköterskor
FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merAnalysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merHÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL
, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHusläkarverksamhet med basal hemsjukvård
Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs mer