Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
|
|
- Siv Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
2 Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär? Hälsopedagog, informatör, biståndshandläggare, distriktssköterska, arbetsterapeut? Ett eller flera besök?
3 Går det att rationalisera? Förebyggande hembesök tar tid, är kostnaden försvarbar? Hälsosamtal? Informationsmöten? Telefonsamtal? Informationsmaterial?
4 SoL och HSL Olika perspektiv om man utgår från SoL (tonvikt information, uppsökande): Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. eller HSL (tonvikt hälsofrämjande, prevention) Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
5 Kostnadseffektivt? Nästan alla projekt med förebyggande hembesök läggs ner, varför?
6 Rikta insatserna? Efter ålder? Alla i en viss åldersgrupp? Alla över viss ålder? I så fall vilken? De med största hälsoriskerna? Låg utbildning? Låg inkomst? Ensamboende? Äldre från andra länder?
7 Utfallsmått Utfallsmått olika om syftet är: Tidig upptäckt av hälsorisker Påverka livsstil/hälsofrämjande Öka den enskildes kunskap Öka samhällets kunskap Förhindra misär
8 Internationell forskning om förebyggande hembesök Livslängden ökar bland dem som får hembesök. (WHO, 2004). De positiva överlevnadseffekterna gäller i synnerhet de yngre-äldre. Men. under förutsättning att interventionen inkluderar flera uppföljande besök. Det finns resultat som tyder på att effekten försvinner när interventionen avslutas. (Sahlén 2006)
9 Andra effekter Några studier har rapporterat ökat kvarboende i det egna hemmet. Effekt på funktionsnedsättning (bara i de studier som använde flerdimensionella mått på fysisk funktion. Att olika studier har kommit till olika resultat kan bero på olika populationer av äldre och olika sorts interventioner.
10 Viktiga faktorer för att få effekt: hembesökarens professionella kunskap god kontakt mellan hembesökare och den äldre hembesöken bör vara strukturerade och innehålla sakkunnig information hembesöken bör vara minst två per år det bör ske uppföljningar av samtalen. (Cornelius och Wånell, 2005) De förebyggande hembesöken bör riktas till dem som ännu inte har ökad risk för sjukdom (Stuck 2008)
11 Kostnader Första året efter interventionen kan kostnaderna öka, men ge en besparing efter 3 år (Stuck, 2000) De direkta kostnaderna för de förebyggande hembesöken täcks i huvudsak av minskad efterfrågan på äldreomsorg och hälso- och sjukvård (Sahlén mfl 2006)
12 Vilka har mest nytta av förebyggande hembesök? Två olika strategier enligt Stuck, 2008: 1. Äldre utan omedelbar risk för sjukdom: preventiva insatser på flera olika plan (medicinskt, funktionsmässigt, psykologiskt och i omgivningen). 2. Äldre som redan är sjuka eller funktionsnedsatta: kan behöva speciellt riktade insatser. Enligt Sahlén, 2006 finns tendenser till att vissa grupper vinner mer på besöken, nämligen kvinnor och personer som lever ensamma.
13 Vilka tackar nej? När man kontaktade per post tackade de kognitivt nedsatta oftare nej 1. Alltför friska: mindre risk för sjukhem, men samma 5-års överlevnad som de som tackade ja 2. Alltför sjuka: ökad risk för sjukhem och död 3. Ointresse: ökad risk för dödlighet
14 Äldrecentrum och Centrum för Allmänmedicin gjorde en egen studie: Förebyggande hembesök till äldre
15 Exemplet Stockholms läns landsting Man valde 75 åringar. förhållandevis friska och förebyggande insatser kan vara relevanta börjar känna av att åldras, oroa sig för framtiden och vara intresserad att ett samtal Man valde 1 hembesök (+ ev. uppföljning på vårdcentralen)
16 790 st 75-åringar från 16 vårdcentraler i Stockholms län (8 vårdcentraler) Distriktssköterskorna Fick en endagsutbildn Slumpmässig uppdelning i två grupper (8 vårdcentraler) 1:a postenkäten skickas ut till samtliga (Totalt antal besvarade enkäter = 583) Hälsosamtal erbjuds till alla 75-åringar i dessa vårdcentraler 220 deltog i samtal 159 tackade nej /uppgift saknas 6 avlidna Inga förebyggande hälsosamtal i dessa vårdcentraler? :a postenkäten skickas ut till 750 personer (Totalt antal besvarade enkäter = 561) (Sammanlagt 506 personer har svarat på både enkät1 och enkät2 och är alltså tillgängliga för före/efter-analyser)
17 Detta gjorde distriktssköterskorna: Gav information om vårdcentralen och kommunen Identifierade behov eller problem Erbjöd blodtrycksmätning Värderade hälsorisker Gav stöd till livsstilsförändring Hänvisade eller hjälpte till rätt instans Identifierade behov av åtgärder i närmiljön Allt i dialog med 75-åringen!
18 Kunskapen ökat efter hälsosamtalet! Vet vart man vänder sig om hjälpmedel hemtjänst fritidsaktiviteter där du bor Ej tillgänglig/ Fått samtal Tackat nej Kontrollgrupp
19 Ingen förändring i livsstil % % % % % % Ej tillgänglig Fått samtal Tackat nej/ Kontrollgrupp Är du allmänt sett noga med vad du äter? (Ofta/alltid) Hur ofta ägnar du dig åt någon aktivitet? (Någon gång i veckan/dagligen) Hur ofta ägnar du dig åt någon fysisk aktivitet? (Någon gång i veckan/dagligen)
20 Hälsan efter ett år? 29,00 27,00 25,00 23,00 21,00 19,00 17,00 15,00 13,00 11,00 9, intervention tackat nej kontroll Hälsoindex, (9-36 poäng)
21 När det gällde trötthet, värk och smärta och rörlighet hade de som fått samtal oförändrade hälsoskattningar. De övriga uppgav försämringar*. 2,95 2,9 2,85 2,8 2,75 2,7 2,65 2, ,82 2,8 2,78 2,76 2,74 2,72 2,7 2,68 2,66 2, intervention tackat nej kontroll intervention tackat nej kontroll 3. Hur trött känner du dig? (1-4 ) 8. Besväras du av värk/smärta? (1-4) *Ju högre värden desto fördelaktigare svar 3,55 3,5 3,45 3,4 3,35 3,3 3,25 3, intervention tackat nej kontroll 9. Har du svårt att röra dig? (1-4 )
22 Procent Nyttan av samtalet ingen nytta liten nytta ganska stor nytta stor nytta En majoritet tyckte att de fått nytta av samtalen. Det fanns en tendens att de som var ensamstående skattade nyttan av samtalet högre, (69 % av dessa var positiva, jämfört med 55 % av de sammanboende)
23 Äldrecentrum och Centrum för Allmänmedicin gjorde en ny undersökning: Hälsosamtal med 75-åringar i Stockholms läns landsting Intervjuer med 75 åringar Intervjuer med åringar (i områden med låg SES) Fokusgrupper med distriktssköterskor Journalgranskningar
24 Varför nytta? 75-åringar 75-åringen: Ökad trygghet och kunskap om vilken hjälp man kan få För några hade samtalet lett till livsstilsförändringar, tex viktnedgång, rökstopp och fysisk aktivitet Men, många hade redan bra kunskaper om kost, motion och andra hälsofaktorer Tillfälle att få ställa frågor: Tex om hörsel, syn, kost, yrsel, sömn, läkemedel, oro för framtiden och framtida boende. Distriktssköterskan: Att genom diskussion skapa medvetenhet om hälsa Bedömning av behov av hjälpmedel i hemmiljön och att hemmiljön var säker Ökad kännedom när det gällde 75-åringen och dennes livssituation Förbättrad kontakt för primärvården
25 Ingen av 75-åringarna hade haft uppföljande samtal i hemmet däremot erbjöds fortsatt kontakt på husläkarmottagningen. Det vanligaste skälet till att 75-åringen tackade nej var att de inte hade något behov då de ansåg sig vara friska och välinformerade.
26 Nyttan för åringarna? Att få samtala kring åldrandet, sjukdomar och kost Vanliga frågor rörde fysisk aktivitet och kost Hälften av samtalen handlade om sociala träffpunkter, alkohol och tobak De flesta hade blivit mer medvetna om sin hälsa några påbörjat livsstilsförändringar tex promenader, bättre frukostvanor Det framkom att det ofta fanns problem i kontakten med vårdcentralen bl.a. beroende på språkproblem
27 dsk som träffat åringarna berättar Hälsoproblemen kommer tidigt i dessa områden. Många är medvetna om livsstilsfrågor, men svårt att själva göra något åt det. Vanligt med riskbruk av alkohol, rökning, psykisk ohälsa och övervikt. Vid procent av hälsosamtalen upptäcktes högt blodtryck. Fall av diabetes identifierades. Svårt att föra hälsosamtal när tolk behövdes.
28 Vad visar omvårdnadsdokumentationen? Att levnadsvanor såsom alkohol, tobak, kost och fysisk aktivitet tagits upp Att hälsoproblem identifierats, höga blodtryck, höga blodsockervärden Att några, ej tidigare kända, svårt sjuka patienter blev inskrivna i hemsjukvården Att hälften av hälsosamtalen ledde till någon åtgärd
29 Implementering Distriktssköterskorna är nöjda med stödet från CeFAMs vårdutvecklingsledare Utbildat drygt 700 dsk mellan men Saknade stöd i verksamheten, ekonomin styr HLM med få eller inga distriktssköterskor vårdval Stockholm 2009 nya influensan Under 2008 fick var fjärde listad 75-åring hälsosamtal. Under 2009 hade andelen ökat till 28 procent. Cirka 40 procent erbjöds hälsosamtal Implementering måste få ta tid!
30 Några slutsatser Hälsosamtal går att integrera i det ordinarie arbetet, men får inte nedprioriteras. Hälsosamtalen bör kombineras med en enklare hälsokontroll (tex blodtryck, blodsocker, läkemedelsgenomgång, nutritions bedömning, minneskontroll). 75 år kan vara lämplig ålder, men i socioekonomiskt svaga områden kan det finnas skäl att erbjuda hälsosamtal tidigare. Hälsosamtalen är ännu ej etablerade hos majoriteten av husläkarverksamheterna. Behov av fortbildning och stöd av vårdutvecklingsledare kvarstår. Fortbildningen måste inbegripa verksamhetscheferna för att bli verkningsfull.
31 Samverkan???
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merHälsosamtal med 75- åringar
Hälsosamtal med 75- åringar En lägesrapport till Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning Författare: Stiftelsen Äldrecentrum: Anita Karp, Sven Erik Wånell CeFAM: Annika Lagerin, Ing-Britt Rydeman, Helena
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merHÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merHälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merKvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete
Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?
Läs merAlkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping
Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merFÖRBYGGANDE HEMBESÖK
FÖRBYGGANDE HEMBESÖK Hälsosamtal med 75-åringar i Stockholms läns landsting Stiftelsen Äldrecentrum: Anita Karp, Sven Erik Wånell CeFAM: Annika Lagerin, Ing-Britt Rydeman, Helena Sherman, Susanne Söderhielm
Läs merImplementering av Hälsolyftet i Närhälsan
Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Ingela W Kumlin Regionala FaR-dagen 7 oktober 2015 2015-10-21 Enhetsnamn/avsändare 1 Hälsolyftet i Närhälsan Beslut att implementera Hälsolyftet togs i primärvårdsstyrelsen
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merANNAS OCH LARS HÄLSA
ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell för hälsofrämjande och förebyggande hembesök Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Hembesök
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merUppsökande verksamhet för äldre
Uppsökande verksamhet för äldre LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-17067-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland annat
Läs merÄldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Svenskt demenscentrum
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merFörebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm
Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merFörutsättningar för framtidens vård och omsorg
Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merOjämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén
Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs mer2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merHälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merLandstingshuset, Smedjan, Kalmar
KALMAR KOMMUN Pensionärsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdag 2012-10-03 Tid Kl 13:00 16:00 Plats Landstingshuset, Smedjan, Kalmar Omfattning 30-41 ande Anette Lingmerth (S) ordf. (kommunstyrelsen) Gunilla Johansson
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merHANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Läs merEffekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merUppsökande Verksamhet
Uppsökande Verksamhet Förebyggande hembesök 2006/ 2007 Östersunds kommun Ett projekt i samarbete mellan Östersunds kommun och Jämtlands Läns Landsting Sammanställt av Inger Jacobsson Östersunds kommun
Läs merRedovisning av års stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE ÄL DREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 155-12-1.2.1. SDN 2012-05-24 SID 1 (7) 2012-04-27 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 508 06
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merUtbildning för utförare av Hälsosamtal
Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merInformation om uppsökande verksamhet för 80-åringar
1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merAtt skapa en röd tråd i en grå zon. Utvärdering av samverkansprojektet Äldrecentrum i Härlanda/Örgryte
Att skapa en röd tråd i en grå zon 1 Utvärdering av samverkansprojektet Äldrecentrum i Härlanda/Örgryte 2 Äldrecentrum startade år 2004 som ett samverkansprojekt mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merTandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson
Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria
Läs merÖvervikt och prevention
Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!
Läs merHÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL
, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt
Läs merÄrendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.
HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merSamordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall
Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel
Läs merMålgrupp. Primärvården
Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merSNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:10 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:45 av Inger Persson och Marianne Ramström (v) om hälsosamtal för äldre Föredragande landstingsråd: Andres Käärik Ärendet Motionärerna
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merStimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer
Projektrapport: Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Uppsökande verksamhet Fas 2 Hälsosamtal våren 2009 Projektperiod 2008-2009-12-31 Inger Jacobsson projektledare Vård-
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 77- och 80-åringar år 2018.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 77- och 80-åringar år 2018. Lena Svensson, hälsa och omsorg, 2019-02-25 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merÖvervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här
Läs merDiabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert
Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merUtbudstexter via KKA (kontaktkortsadmin)
Utbudstexter via KKA (kontaktkortsadmin) Ingress Välkommen till vårdcentralen xx Vårdcentralen ingår i vårdval Kronoberg. Vi erbjuder grundläggande hälso- och sjukvård för alla åldersgrupper, rådgivning,
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merTräffpunkters betydelse för den psykiska hälsan
Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan Sven Bertil Bärnarp, DN Fil dr, leg. psykolog Lisbeth Lindahl Konferens: Psykisk ohälsa och depression hos äldre Folkets hus 2017-03-02 Äntligen! 100-åriga
Läs mer