Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:

Transkript

1 Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Svenskt demenscentrum Tidningen Äldre i centrum www. aldrecentrum.se

2 Vårdval & kundval - vad händer med samverkan? Ingrid Hjalmarson Bettina Meinow Jenny Österman Eva Norman

3 Utnyttja möjligheterna Organiseringen av hemsjukvården vid åtta husläkarmottagningar i Stockholms län Lisbeth Hagman Jenny Österman

4 Vårdval Stockholm Infördes jan 2008 inom HLM Fri etableringsrätt Förbättra tillgängligheten genom en ökad mängd vårdgivare Gemensamt ersättningssystem för hela länet Åtagandena regleras i gemensam regelbok för hela länet Patienten väljer läkare Områdesansvaret försvann i hela länet Förhoppningarna Genom att pengarna följer patienten förflyttas makten till patienten Fler läkarbesök i hemmet

5 Hemsjukvårdens uppdrag Hälso- och sjukvård som ges i patientens hem och som inte kräver specialiserad palliativ vård i öppen eller sluten vårdform eller ASIH. ansvarar för att bedriva basal hemsjukvårdsverksamhet i den omfattning att patienter i behov av sådan hemsjukvård tillförsäkras det. Aktualiseras behov av hemsjukvård skall vårdgivaren bedöma behovet snarast. Hemsjukvårdspat Patient som pga medicinska skäl eller funktionshinder har behov av varaktiga hälso- och sjukvårdsinsatser, insatserna skall beräknas kvarstå i minst 14 dagar. Patienten ska vara i behov av minst två insatser i hemmet/månad

6 Ersättning för olika personalkategorier Ersättning per listad 65-w år (kr/år) Ersättning per inskriven hemsjukvårdspatient (kr/år) Personalkategori Grundersättning Extra ersättning för hembesök Läkare Distriktssköterska/sjuksköterska Undersköterska

7 Studiens upplägg Intervjuer med personal på 8 HLM (Kronans, Tureberg, Bollmora, Fruängen, Rågsved, Narvavägen, Surbrunn, Rosenlund) Intervjuer med samverkanspartners Enhetschefer hemtjänsten Biståndshandläggare Rehabiliteringspersonal PR Vård Intervjuer med HSN-f Registerdata

8 Den äldre hemsjukvårdspatienten år, 70 % kvinnor Diagnoser Hjärt- kärl sjukdomar, diabetes, urinvägssjukdomar, stroke, cancer demens, psykiska funktionshinder och missbruk. Insatser läkemedelsstöd, insulin, injektioner, smärtlindring, bedömning och tillsyn, provtagning, omläggning, näringsbedömningar och stöd samt kateterskötsel Öppenvårdskonsumtion I genomsnitt gör hemsjukvårdspatienten 30 besök (3 månaders period). Hälften utförs av distriktssköterskan Slutenvårdskonsumtion I genomsnitt 15 dagar under en 3 månadersperiod

9 Organiseringen av hemsjukvården Tre HLM hade valt en teamlösning (dsk, usk och läkare) En HLM har en dsk, en ssk, en usk ansvarar för samtliga hemsjukvårdspatienter, fyra läkare arbetar mot olika geografiska områden. Egen rehabpersonal Fyra HLM har dsk (usk), arbetar mot den läkare där patienten är listad

10 RESULTAT 1. Hemsjukvården styr valet av läkare 2. Synpunkter på ersättningssystemet 3. Hur uppfylls uppdragen i regelboken 4. Hembesök 5. Distriktssköterskan som koordinator 6. Samverkan 7. Vårdplaneringar

11 En bra början Gemensam individuell vårdplanering När den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell (SoL och HSL)

12 Hur har det blivit för de mest sjuka äldre i den basala hemsjukvården efter införandet av Vårdval Stockholm?

13 Kundval i Stockholm Infördes inom hemtjänsten i Stockholms stad 2002 Pensionärerna kan välja mellan olika utförare i de 14 stadsdelarna Biståndshandläggarna - konsumentrådgivande funktion och ska kunna ge så utförlig information att de äldre kan göra sitt val av hemtjänst

14 Information Skyldigheten att lämna information till medborgarna. Informationen om att: man får välja hur man väljer information om tjänsternas innehåll och kvalitet som är: tillgänglig överskådlig tillförlitlig jämförbar

15 Att ge utförlig information HHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH HHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH HHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH DDDDDDDDDDDDDDDDDDDD DDDDDDDDDDDDDDDDDDDD SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS SSSSSSSSSSSSSSSSSSS

16 Att välja hemtjänst Självklart att vi ska få välja! En tredjedel hade inte gjort något aktivt val Den skriftliga informationens utformning och innehåll gav ingen vägledning i valsituationen Tydligare information från biståndshandläggarna efterfrågades Missnöje med kvaliteten var främsta orsaken till omval. (Hjalmarson & Norman, 2004)

17 De äldres kunskap om kundvalsmodellen Har du fått information om att Du kan välja utförare av hemtjänsten? JA 46 % 49 % 55 % NEJ 37 % 37 % 31 % VET EJ 16% 13 % 14 %

18 Fått information om kundvalsmodellen 2008 Ålder 64 år eller yngre år 80 år eller äldre Andel i procent som har kännedom om att de kan välja utförare

19 Vem väljer? Vem har valt? 2003 % 2006 % 2008 % Valt själv Anhörig/god man har valt Valt tillsammans med annan närstående Annan person Biståndshandläggaren Vet ej

20 Fem nivåer för samverkan 1. Känna till/ha kunskap om den andra organisationen ingen direkt kontakt 2. Konsultation envägskommunikation mellan de agerande 3. Samråd en översiktlig information 4. Samarbete samplanering av aktiviteter 5. Sammansmältning/integration resurserna läggs samman för att uppnå största effekt

21 Faktorer som bidrar till ett gott samarbetsklimat Ett gemensamt ledarskap Möjlighet till dialog och möten för de samverkande parterna Att aktörernas kompetenser kompletterar varandra Gemensamma värderingar och förebilder

22 Samverkan & samarbete ur biståndshandläggarnas perspektiv P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P = 140 Pensionärer HHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH HHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH HHHHHHHHHHHHHHHHHHH = 79 Hemtjänstutförare DDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDD = 40 dagverksamheter XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX X = 136 Vård och omsorgsboenden

23 Samverkan P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P = 140 pensionärer 3-12 vårdcentraler/stadsdelsförvaltning 5-10 sjukhus x antal vårdavdelningar Tolk, god man, anhöriga/närstående, socialsekreterare, syn- hörselkonsulent, anhörigkonsulent, polis, hyresvärd, frivillig organisation, kyrkan.

24 Behövs det någon som samordnar de äldres vård och omsorgsinsatser Om ja vem/vilka skulle kunna vara den som har den funktionen Om nej hur kan situationen ordnas istället? Husläkare Specialistläkare Distriktssköterska Undersköterska Biståndshandläggare Hemtjänst Sjukgymnast Arbetsterapeut Dietist Slutenvård Geriatrik Korttidsvård Tandläkare Audiolog

25 Hur ska valfriheten utformas för att fungera i praktiken? Valfrihet

26 Dialog 3. Vad är viktigt att informera väljare av vård och omsorg om när de ska välja en utförare?