Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer"

Transkript

1 Projektrapport: Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Uppsökande verksamhet Fas 2 Hälsosamtal våren 2009 Projektperiod Inger Jacobsson projektledare Vård- och omsorgsförvaltningen Östersunds kommun

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...3 Utvecklingstendenser...3 Hälsosamtal...3 Förebyggande hembesök...4 Fas 1 Uppsökande verksamhet...4 Fas 2 Uppsökande verksamhet...5 Styrdokument...5 Fas 2 Projektets uppdrag...6 Projektmål...7 Tillvägagångssätt...7 Resultat...10 Hälsosamtal våren Förarbete/ efterarbete...10 Tidsåtgång Odensala- Brunflo...11 Översikt tid för ett hälsosamtalstillfälle, för -och efterarbete samt eventuell resa...13 Översikt total tid för distriktssköterskorna för detta försök (Odensala Brunflo)...14 Sammanfattning...14 Enkätsvar seniorer Odensala samt Brunflo som erhållit hälsosamtal...15 Övriga synpunkter som framkom i enkäterna från seniorerna...22 Seniorenkät -fasta svar Odensala samt Brunflo hälsocentralsområde...23 Sammanfattning...23 Enkätsvar distriktssköterskor som utfört hälsosamtal...25 Distriktssköterskornas enkätsvar angående vad hälsosamtalet bidrog till samt vad senioren fokuserade på (kommun och landsting)...25 Distriktssköterskornas enkätsvar angående den eventuella nyttan av att hälsosamtalet skedde i hemmet/ på hälsocentralen (kommun och landsting)...29 Distriktssköterskornas svar hänvisning/ uppföljning/åtgärd utifrån hälsosamtalen (kommun och landsting)...30 Sammanfattning...31 Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser...41 Referenser

3 Inledning Det har varit lärorikt och givande att vara projektledare för detta uppföljande försök i ett fortsatt mycket väl fungerande samarbete med Jämtlands läns landsting och att gemensamt kunna erbjuda hälsosamtal till seniorer genom att prova en gemensam ny modell utifrån olika huvudmän och utförare. Jag vill framföra ett varmt tack till de seniorer som deltagit i detta försök, besvarat enkäter och delat med sig av åsikter och synpunkter. Tack också till de distriktssköterskor inom kommun och landsting som utfört dessa hälsosamtal och som tillsammans med representant från primärvården i arbetsgruppen bidragit med sina erfarenheter, delgivit värdefulla synpunkter hela vägen från upplägg, under genomförande och till utvärdering. Ett tack ska också framföras till de chefer inom kommun och landsting som deltagit i upplägg av dessa hälsosamtal samt varit behjälpliga i organiserandet på arbetsplatserna för att allt skulle fungera på bästa sätt samt i övrigt varit lätta att nå för samtal. Tack ska också framföras till projektsamordnare inom kommun och landsting för mycket god stöttning och ledning. Ytterligare tack vill jag framföra till Vård- och omsorgsförvaltningens stab Östersunds kommun, utredare inom folkhälsa Östersunds kommun, livsstilsenheten Jämtlands läns landsting, statistikansvariga inom kommun och landsting, kollegor samt övriga involverade inom Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting, Statens folkhälsoinstitut, FoU Jämt, nationella nätverket för uppsökande verksamhet/förebyggande hembesök, kollegor i länet som arbetar med hälsosamtal/förebyggande hembesök samt projektledare inom kommun och landsting för goda, lärande samtal samt informations- och erfarenhetsutbyten. Bakgrund Utvecklingstendenser Sverige har en växande andel äldre människor vilket är ett mönster som ses i hela Europa och att stödja ett hälsosamt åldrande har därför hög prioritet. År 2025 kommer ungefär en tredjedel av Europas befolkning att vara 60 år eller äldre. Satsningar på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder är centralt för att uppnå och skjuta upp funktionsnedsättningar samt vård och omsorgsbehov (16, 17). Hälsosamtal Hälsosamtal kan ske t. ex vid besök på vårdcentraler, hos hemsjukvårdspatienter i hemmet eller mer generellt till viss grupp eller alla äldre. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård är det sjätte av de elva nationella målen för folkhälsan. Primärvården har en nyckelroll genom sin stora kontaktyta med människor och hälsosamtal kan vara ett sätt att axla den rollen. Insatserna kan avse primär prevention (t. ex råd om kost och motion, skaderond), sekundär prevention (t. ex hålla diabetes typ 2 i schack och förebygga svårare sjukdomstillstånd). I den fjärde åldern är den tertiära preventionen det centrala (t. ex minimera smärta, maximera 3

4 rörlighet/aktivitet trots kroniska sjukdomar). Hälsosamtalet är en central del inom det förebyggande hembesöket. (16, 18). Förebyggande hembesök Förebyggande hembesök är en framgångsrik strategi för att gynna en positiv hälsoutveckling bland äldre. Det förutsätter att besöken genomförs av kunnig, medicinskt och socialt utbildad personal och besöken måste vara återkommande. En studie i Nordmalings kommun visar att seniorer lever längre och mår bättre om de får förebyggande hembesök. Dessutom kan besöksverksamheten ge mindre behov av både hemtjänst och sjukhusvård samt minska antalet akuta läkarbesök på vårdcentralen. Det sistnämnda är en effekt som avlastar primärvården. Avhandlingens hälsoekonomiska analyser visar att besöksverksamheten är kostnadseffektiv. Det är tydligt att samarbete mellan de två ansvariga myndigheterna är avgörande. Samarbete både på ledningsnivå mellan kommuner och landsting liksom samarbete mellan personal inom omsorgen och primärvården. I K-G Sahléns avhandling konstateras att de positiva hälsoeffekterna, och följaktligen också kostnadseffektiviteten, förutsätter professionella insatser, samarbete mellan äldreomsorg och primärvård samt att besöksverksamheten är återkommande. Det är viktigt att se att det handlar om strukturerade och återkommande hembesök under en längre tid. Kontinuerlig vidareutbildning behövs oavsett basutbildning/ gemensamma utbildningar och kunskapsutbyten. (19, 20). Förebyggande hembesök kan vara ett smidigt sätt att få in ett hälsosamtal kring matvanor och fysisk aktivitet eftersom den kan göras målgruppsanpassad och utgår från individens egna förutsättningar. Förebyggande hembesök kan vara ett sätt att arbeta praktiskt med att förebygga fallrisker i hemmet (16). Fas 1 Uppsökande verksamhet En arbetsgrupp med representanter för kommunerna och landstinget arbetade under 2005 fram ett PM Förebyggande uppsökande verksamhet för äldre. Arbetet initierades av Kommunförbundet Jämtland med syfte att dokumentet skulle fungera som underlag inför huvudmännens ställningstagande att starta uppsökande verksamhet i länet. Östersunds kommun och landstinget delade på kostnaderna för att starta uppsökande verksamhet inom ett hälsocentralsområde i Östersunds kommun för att få kunskap och erfarenhet. De första hembesöken till 75-åringar genomfördes hösten 2006 och ett halvår senare (2007) erbjöds ett andra och uppföljande hembesök. Distriktssköterska genomförde hembesöken. Rapport skrevs samt förslag till fortsättning lades fram från arbetsgruppen. Vid styrgruppsmöte för de nationella Stimulansmedlen för insatser inom vård och omsorg (gemensam mellan Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun) i mars 2008 diskuterades att istället för arbetsgruppens förslag pröva en modell där landstinget inbjuder 75-åringar till hälsosamtal vid hälsocentral och där kommunen erbjuder 75-åringar hembesök inom ett annat geografiskt område. 4

5 Fas 2 Uppsökande verksamhet Enligt fastställda projektdirektiv från beslutades det att pröva ovan beskrivna modell med distriktssköterskor från dels kommunen och dels från landstinget som utförare av hälsosamtal. Projektet skall leda till en plan för att förbättra den uppsökande/förebyggande verksamheten. Planen skall tas fram i samarbete med landstinget (1). Styrdokument Vård och omsorgsplan Östersunds kommun Enligt Vård- och omsorgsplanen (2006) i Östersunds kommun ska kommunen i samverkan med landstinget bedriva uppsökande verksamhet. Målet med den uppsökande verksamheten är att bevara/ förbättra hälsan genom hälsofrämjande och förebyggande insatser och bibehålla förmågan till att fungera aktivt och självständigt så länge som möjligt (2). Jämtlands läns landstingsplan Enligt Jämtlands Läns landstingsplan ska landstingets verksamheter bedriva ett långsiktigt och målinriktat folkhälsoarbete tillsammans med andra samhällsaktörer. Landstinget och kommunerna ska årligen erbjuda hälsosamtal till länets 75-åringar. Landstinget ska i samarbete med kommunerna aktivt arbeta med fallprevention bland äldre (3). Landstinget ska utifrån Landstingsplanen för arbeta för att stödja kommunerna i deras arbete med hälsosamtal för äldre och i samarbete med kommunerna aktivt arbeta med fallprevention och läkemedelsgenomgångar bland äldre (21). Folkhälsoarbete Östersunds kommun I Östersunds kommun har fyra utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats för Två av dessa områden är ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre samt att minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre (4). Socialtjänstlagen (SOL) Utdrag ur 5 kap. 6 : Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5). Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) Utdrag ur 2 Inledande bestämmelser: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (6). Distriktssköterskans profession Distriktssköterskans arbete omfattar ICN :s (International Council of nurses) etiska kods fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande (13, 14). 5

6 Hälsofrämjande arbetssätt- hälsa definition Distriktssköterskans kompetens kan beskrivas som ett hälsofrämjande arbetssätt för att möta, stödja, hjälpa, förebygga, råda, vårda samt behandla en person och dennes familj i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social, kulturell och existentiell hälsa och sjukdom (14). Kompetensbeskrivningen relaterar till WHO s definition av hälsa vilken lyder: Tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller funktionshinder. Fem aspekter kan identifieras i denna definition för att beskriva hälsa: fysiskt välbefinnande, psykiskt välbefinnande, socialt välbefinnande, frånvaro/närvaro av sjukdom och/eller frånvaro/närvaro av handikapp/funktionshinder (14). Fas 2 Projektets uppdrag Projektets uppdrag innebär: - att Östersunds kommun erbjuder hälsosamtal i hemmet utifrån Odensala hälsocentralsområde - att landstinget inbjuder till hälsosamtal vid Brunflo hälsocentral utifrån Brunflo hälsocentralsområde - att etablera en arbetsgrupp tillsammans med landstinget för att arbeta fram en gemensam intervju/samtalsguide (inriktas på hälsa och fallprevention) - att arbeta fram ett informationsmaterial om vilket stöd kommunen erbjuder, som även kan användas vid hälsocentralerna - att följa motsvarande utvecklingsarbete inom andra kommuner i länet och landet genom deltagande i nätverk på läns och nationell nivå. - att målgruppen skall vara 75-åringar - att Distriktssköterskor blir utförare Samtalet: - att fokus skall läggas på det personliga mötet med syfte att stärka personens välbefinnande och livskvalitet utifrån sina egna resurser - att ett hembesök/ samtal erbjuds och att uppföljning sker utifrån behov Avgränsning Målgruppen är 75-åringar som inte har hemtjänst eller hemsjukvårdsinsatser. Resurser Inom ramen för de statliga stimulansmedlen finansieras bland annat projektledaren samt vikariatsersättningar för deltagande distriktssköterskor. Tidplan Försöksverksamheten bör vara avslutad vid halvårsskiftet Projektet skall vara helt avslutat vid årsskiftet 2009/2010. Förväntat resultat Projektet skall leda till en plan för att förbättra den uppsökande/förebyggande verksamheten. Planen skall tas fram i samarbete med landstinget. 6

7 -att i samverkan med landstinget klara ut samverkansformer och avgränsningar i det förebyggande arbetet Projektmål Att ha provat en ny modell för uppsökande verksamhet till 75-åringar utifrån olika huvudmän och utförare (framkommer skillnader i vad respektive huvudman kan upptäcka?) Att utvärdera framkomna resultat utifrån: 1.Resultat utifrån hälsosamtalet (Mått/andel Ja/ Nej %) - andel 75 åringar som erbjudits samtal i hemmet/ hälsocentral (%) - andel 75-åringar som deltagit i hälsosamtal i hemmet/ hälsocentral (%) - andel 75-åringar som följts upp efter genomfört hälsosamtal (%) - (hittat något?) 2.Distriktssköterskornas bedömning efter varje hälsosamtal: - Tidsåtgång för hälsosamtal - Tidsåtgång för eventuell resa - Distriktssköterskans upplevelse av vad hälsosamtalet huvudsakligen bidrog till - Distriktssköterskans upplevelse av vad 75-åringen ville fokusera på - Nyttan med att just detta hälsosamtal gjordes i hemmet/ hälsocentral 3. Enkät med 75- åringarna : - Upplevelse av hälsosamtalet - Vad hälsosamtalet i huvudsak bidrog till - Upplevd nytta av hälsosamtalet - Betydelse av att hälsosamtalet skedde i hemmet respektive på hälsocentralen. 4. Fokusgruppdiskussion med de Distriktssköterskor som utfört samtalen för att utvärdera och tillvarata erfarenheter. Tillvägagångssätt Förberedelse Förberedelsearbete, information och uppläggsträffar sker vid sammanlagt fem tillfällen (eftermiddagar) under hösten 2008/ januari 2009 med de distriktssköterskor från Odensala (kommunen) och Brunflo (landstinget) som ska utföra hälsosamtalen, deras chefer samt representant från primärvårdens stab. En arbetsgrupp etableras tillsammans med landstinget för att arbeta fram en gemensam intervju/samtalsguide (inriktas på hälsa och fallprevention). I arbetsgruppen ingår distriktssköterskorna som ska utföra hälsosamtalen tillsammans med representant från primärvårdsstaben samt projektledaren. Arbetsgruppen enas om att utgå från en modell som arbetats fram av Cefam (centrum för allmän medicin) och Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum med utgångspunkt i VIPS dokumentationsmodell av omvårdnad och hälsoarbete (sid 58-60) i rapporten Förebyggande hembesök till äldre- en modell för det förebyggande arbetet (7). Föreliggande rapport 7

8 nyttjades också som en utgångspunkt i upplägget inför utförandet av dessa hälsosamtal tillsammans med Vårdutvecklingsplan och kvalitetsindikatorer för hälsosamtal och äldre (8), Hälsosamtal med äldre- lär dig framgångsrika metoder och modeller för hur du genomför hälsosamtal (9), Hälsofrämjande i praktiken (10), Om konsten att samtala (11) samt Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar(12). En bärande ide är att hälsosamtalen ska utgå från ett salutogent perspektiv där hälsa enligt detta synsätt är ett kontinuum med ytterligheterna hälsa och ohälsa och oavsett ålder, sjukdom eller friskhet så har personen någon form av hälsa så länge personen lever. Grunden i detta synsätt är personens egen upplevda hälsa eller sjukdom. Ett informationsmaterial om vilket stöd kommunen kan erbjuda är framarbetat inom projektet och ska tillsammans med andra informationsbroschyrer användas av distriktssköterskorna inom kommunen och på hälsocentralen. Vid en gemensam träff med arbetsgrupp samt övriga projektledare (för stimulansmedel för äldre) inom kommun och landsting samt anhörigkonsulent delges arbetsgruppen information utifrån de pågående projekten (fallförebyggande, kost och nutrition, läkemedel, sociala innehållet, demens) samt information om hur distriktssköterskorna t. ex kan hänvisa/ kontakta angående anhörigkonsulent, AMMIS, demensteam, fallrisk, balansträning (från Odensala kommun till Odensala hälsocentral) samt erhåller samlad lista över träningsställen samt mötesplatser. Även tillgängligt informationsmaterial förevisas och diskuteras. Målgrupp Målgrupp är seniorer födda 1933 (76 år, 2009) som ej har kända hemtjänst eller hemsjukvårdsinsatser. Inbjudan Distriktssköterskorna skickar ut skriftlig inbjudan inklusive förfrankerat svarsbrev där senioren har möjlighet att tacka ja eller nej till att delta i dessa hälsosamtal (Bilaga 1). När svarspost erhållits från seniorer som vill delta kontaktar distriktssköterskan vederbörande för att avtala träfftid Hälsosamtalet Hälsosamtalet kan definieras som förebyggande samtal kring hälsa, livsstil, riskfaktorer och social situation. Hälsosamtalet ska bidra till ett bekräftande möte där den äldre kan fatta sina egna hälsosamma beslut och därmed åstadkomma god livskvalitet hälsomässigt, funktionsmässigt och socialt. Syftet med hälsosamtal är att främja hälsa genom att: - Värdera hälsoresurser - Ge sakkunnig information om tillgång/ stöd och aktiviteter i lokalsamhället och utefter individuella behov - Grundlägga en kontakt med den äldre - Stärka vid behov stödja hälsoresurser samt egenvårdsmotivation och livsstilsförändring - Påverka risker i den äldres omgivning (hem och närmiljö) 8

9 Vid samtalet tillämpas ett individcentrerat förhållningssätt. Tillsammans med senioren värderas hälsoresurser och begynnande hälsoproblem. Distriktssköterskan bekräftar, stärker och stödjer hälsoresurser hos senioren. I varje enskilt fall får distriktssköterskan i samråd med senioren avgöra om det behövs uppföljning och om det ska ske genom nytt besök i hemmet, bokad tid på hälsocentral, telefonkontakt eller hänvisning/ uppföljning på annat sätt. Samtalsguide- övrigt material Som stöd för hälsosamtalet använder distriktssköterskan en samtalsguide med utgångspunkt från VIPS dokumentationsmodell (Välbefinnande Integritet, Prevention, Säkerhet) (Bilaga 2). Distriktssköterskorna har också möjlighet att prova att samtala kring läkemedel utifrån underlaget SMA (Safe Mediciation Assessment) om tillfälle ges. Följande broschyrer har distriktssköterskorna även möjlighet att samtala utifrån samt att dela ut utifrån behov: Hjälp Hemma (information från kommunen om stöd och hjälp i vardagen) Stå på dig- goda vanor för att inte ramla (tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor) Säkerhet i vardagen -tips och råd på äldre dar (Räddningsverket) Tänk efter före- bra att veta om läkemedel (liten broschyr från Nestor) Förläng de goda åren- fysisk aktivitet för äldre DropIn avlösning på AMMIS (Anhörigas Mötesplats Mitt i Stan) Efter hälsosamtalet lämnar distriktssköterskorna en enkät (anonym) till senioren att - om senioren vill- fylla i samt sända in i det medföljande förfrankerade svarsbrevet till projektledaren för uppsökande verksamhet. Distriktssköterskorna fyller i en enkät efter varje hälsosamtal som lämnas till projektledaren (Bilaga 3). 9

10 Resultat Hälsosamtal våren 2009 Under våren 2009 (februari-maj) erbjöd distriktssköterskor utifrån Odensala och Brunflo hälsocentralsområden hälsosamtal till seniorer födda 1933 (76 år under året). Utifrån Odensala hälsocentralområde erbjöd fyra av kommunens distriktssköterskor hälsosamtal i hemmet inom sina ordinarie hemtjänstområden. Utifrån Brunflo hälsocentralsområde erbjöd landstingets distriktssköterska (1 person) in seniorer till hälsosamtal på Brunflo hälsocentral. Förarbete/ efterarbete I förarbetet ingick utskick av brev med erbjudande av hälsosamtal, telefonkontakt med de seniorer som tackade ja till hälsosamtal för att avtala tid samt att kontakta seniorer som varken svarat ja eller nej på denna inbjudan. Förarbetet har tagit olika lång tid bl. a beroende på om flera försök har gjorts till att nå senioren per telefon. Distriktssköterskorna uppger att seniorernas svar på inbjudan kom redan ett par dagar efter utskick och detta gällde både om svaren gällde ja eller nej till att delta. I efterarbetet ingick dokumentationen samt olika åtgärder utifrån det genomförda hälsosamtalet. Efterarbetet/ dokumentationen har tagit olika lång tid beroende på åtgärd. Antal personer som erbjudits hälsosamtal i respektive område samt genomförda samtal Erbjudits Genomförda Odensala Brunflo Bild 1. Antal personer som erbjudits hälsosamtal samt antal hälsosamtal som genomförts inom respektive område. Totalt erbjöds 131 personer hälsosamtal, 90 personer tackade totalt ja samt 35 personer tackade nej. Ingen kontakt kunde erhållas från 5 personer samt 1 person ville avvakta. 10

11 Odensala Brunflo 4% 3% 2% 16% Tackade ja 35% Tackade ja Tackade nej Ej fått kontakt 61% Tackade nej Ej fått kontakt Tackade ja men vill avvakta med besök 79% Bild 2. Andel seniorer i procent inom Odensala häloscentralsområde som erbjudits hälsosamtal, tackat ja/nej/ej erhållit kontakt. Bild 3. Andel seniorer i procent inom Brunflo hälsocentralsområde som erbjudits hälsosamtal, tackat ja/nej, ej erhållit kontakt. Inom Odensala hälsocentralsområde erbjöds 74 personer (39 män och 35 kvinnor) hälsosamtal i hemmet av kommunens distriktssköterskor. Av dessa tackade 45 personer (61 %) ja, 35 % tackade nej och hos 4 % erhölls ingen kontakt. Hälsosamtal genomfördes till 45 personer (24 män 21 kvinnor) och enkät lämnades ut till seniorerna efter genomfört hälsosamtal. Inom Brunflo hälsocentralsområde erbjöds 57 personer (38 män 19 kvinnor) hälsosamtal på hälsocentralen av landstingets distriktssköterska. Av dessa tackade 45 personer (79 %) ja, 16 % tackade nej, hos 3 % erhölls ingen kontakt och 2 % ville avvakta men var positiva till samtal. Hälsosamtal genomfördes till 45 personer (32 män 13 kvinnor) och enkät lämnades ut till seniorerna efter genomfört hälsosamtal. Tidsåtgång Odensala- Brunflo Tidsåtgång -Odensala hälsocentralsområde (kommunen) hälsosamtal, för och efterarbete samt resor Inom Odensala hemtjänstområde var det fyra distriktssköterskor som utförde hälsosamtalen i hemmen till seniorer inom sina ordinarie områden. (Dsk 1 besökte 16 seniorer, Dsk 2 besökte 10 seniorer, Dsk 3 besökte 12 seniorer, Dsk 4 besökte 7 seniorer). En förutsättning för att detta försök har kunnat göras vid detta tillfälle är att distriktssköterskorna har erhållit vikarie under den tid som de arbetat med dessa hälsosamtal. Distriktssköterskorna betonar vikten av att det har funnits tid avsatt för dessa hälsosamtal. Den distriktssköterska i kommunen som besökte 7 seniorer provade att lägga in detta i sin ordinarie verksamhet och uppger att det fungerade bra men hann ej under den tiden göra klart sammanställningen samt de egna enkäterna Själva hälsosamtalet har tagit allt mellan 30 minuter- 2 timmar 10 min/ person. (Störst andel av hälsosamtalen har tagit 1 tim 20 min därefter kommer 1 timme och 1, 5 timme). Restid/ förflyttning har uppgetts till mellan 5 min-30 minuter/hälsosamtal. Det framkommer att tiden för ett hälsosamtal inklusive restid/person rör sig allt mellan 45 minuter- 2 timmar 30 minuter/person och till detta skall tid för för- och efterarbete läggas. 11

12 Distriktssköterskorna uppger tiden för och efterarbete till mellan minuter/person (större andel anger minuter/person). Den distriktssköterska som anger cirka 45 minuter/person meddelar att tid för ett flertal försök till telefonkontakt har lagts på de personer som ej meddelat om de tackar ja eller nej till hälsosamtalet i hemmet. Projektledaren har varit behjälplig med materialet inför utskick. Tidsåtgång - Brunflo hälsocentralsområde (landstinget) hälsosamtal, för och efterarbete samt resor Inom Brunflo hälsocentralsområde har en distriktssköterska från Brunflo hälsocentral bjudit in seniorer till hälsosamtal på hälsocentralen. En förutsättning för att detta försök har kunna göras vid detta tillfälle är att distriktssköterskan varit frikopplad från sitt ordinarie arbete på hälsocentralen och att vikarie satts in under denna period. Distriktssköterskan betonar vikten av att det funnits tid avsatt för dessa hälsosamtal. Av de inbjudna tackade 45 seniorer ja till hälsosamtal. Två hälsosamtal skedde utifrån seniorernas önskemål i hemmet. Total restid med bil blev cirka 55 minuter till de två hembesöken Hälsosamtalen som skett på Brunflo hälsocentral har tagit allt mellan 45 minuter och 2 timmar/person (störst andel av de genomförda hälsosamtalen har tagit 1 timme och därefter 1,5 timme). Utskick mm samt boka tid per telefon är angivit till cirka 15 min/ person. Efterarbete dokumentation mm efter varje hälsosamtal cirka 30 min/ samtal. Dokumentationen och efterarbete har tagit olika lång tid beroende på åtgärd. Till detta ska tid emellan hälsosamtalen läggas om flera samtal sker efter varandra. Distriktssköterskan på hälsocentralen lade in cirka 2 timmar ( luft ) mellan hälsosamtalen. Att ringa upp och boka tid tar ju inte så lång tid om alla är hemma just när man ringer Dokumentationen har tagit olika lång tid beroende på åtgärd. Flera gånger hände det att man måste hämta igen sig då samtalen kunde vara laddade. Odensala- total tidsåtgång för kommunens distriktssköterska utifrån hela försöket med hälsosamtal våren 2009 Hälsosamtal/ restid: 60,25 timmar+ 6 timmar 15 min = 66 tim 40 min För/efterarbete: = 2705 min = + 45 tim 111 tim 40 min Uppläggsträffar ca 3 tim x 5 träffar x 4 DSK = + 60 tim Total tid 171 timmar 40 min + eventuell studeringstid/inläsningstid 12

13 Brunflo- total tidsåtgång för landstingets distriktssköterska utifrån hela försöket med hälsosamtal våren 2009 Utskick, porto, adressera, plocka i kuvert tog ca: tim Ringa upp och boka tid: 1,5 tim Efterarbete med dokumentation mm ca 30 min samtal = 22,5 tim Har avsatt 2 timmar med luft emellan varje samtal ca 60 tim (räknat på 3 besök /dag) Hälsosamtal till 45 personer: 5, tim+ 7,5 tim+15 tim+5,25 tim+2+ 2,5 tim= ca 55 tim Restid till 2 besök 55 min Uppläggsträffar: 5 eftermiddagar: ca 15 tim Total tid samt 2 timmar mellan hälsosamtalen = 165 tim-170 tim Översikt tid för ett hälsosamtalstillfälle, för -och efterarbete samt eventuell resa Odensala HC område Brunflo HC område Ett hälsosamtal 30 min- 2 tim 10 min/ person 45 min- 2 timmar/person För och efterarbete (ett samtal) Cirka min/person cirka 45 min/ person Projektledare varit behjälplig vid utskick Ja Nej Restid/förflyttning för hembesök (ett besök) 5 min- 30 min/ person (55 min resa till 2 hembesök) Bild 4. Översikt tid per person uppdelat i hälsosamtal, för- och efterarbete samt restid Kommentar: Genomsnittlig tid för ett hälsosamtal (både inom kommun och landsting) samt för och efterarbete visar på cirka 2 timmar/ samtal. Till detta ska resa samt ev. luft läggas mellan hälsosamtalen om flera hälsosamtal sker tätt inpå varandra. Genomsnittlig tid för enbart ett hälsosamtal visar på ca 1-1,5 timme/ person och till detta ska för-efterarbete, resa, ev. luft emellan läggas. 13

14 Översikt total tid för distriktssköterskorna för detta försök (Odensala Brunflo) Odensala (kommunen 4 distriktssköterskor) Tid totalt för försöket med uppläggsträffar, hälsosamtal, för och efterarbete samt resor 171 timmar 40 min (= cirka 4 veckor +1½ dag heltid) (Planerad tid inför försöket var: 312 tim (räknat på 78 personer) Brunflo (landstinget 1 distriktssköterska) Tid totalt för försöket med uppläggsträffar, hälsosamtal, för och efterarbete och restid (till 2) samt med 2 tim luft mellan varje besök 165 tim-170 tim (=cirka 4 veckor + 1 dag heltid) (Planerad tid inför försöket var: 248 timmar (räknat på 62 personer ) Kommentar: Det framkommer från distriktssköterskorna att viss tid kan vara snålt tilltagen för för samt efterarbete men detta är cirkatiderna som angivits av distriktssköterskorna. Eventuell mer inläsningstid (inför försöket) kan behöva läggas till tidsmässigt. I beaktande ska också tas att projektledaren varit behjälplig på olika sätt i arbetet inför utskick samt förberedande inför hälsosamtalen. I kommunen var det 4 distriktssköterskor som utförde hälsosamtalen och från landstinget var det 1 distriktssköterska som utförde hälsosamtalen och då flera samtal skedde efter varandra hos landstingets distriktssköterska behövde luft läggas in emellan dessa. Tid för chefer från kommun och landsting samt representant från primärvårdens stabs medverkan ingår ej här. Sammanfattning Under våren 2009 erbjöd distriktssköterskor utifrån Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting hälsosamtal till seniorer födda 1933 (76 år under året) inom två olika hälsocentralsområden. Utifrån Odensala hälsocentralområde erbjöd fyra av kommunens distriktssköterskor hälsosamtal i hemmet inom sina ordinarie hemtjänstområden och utifrån Brunflo hälsocentralsområde erbjöd landstingets distriktssköterska (1 person) in seniorer till hälsosamtal på Brunflo hälsocentral. Totalt erbjöds 131 personer hälsosamtal, 90 personer tackade totalt ja samt 35 personer tackade nej. Ingen kontakt kunde erhållas från 5 personer samt 1 person ville avvakta Inom Odensala hälsocentralsområde tackade 45 personer (61 %) ja till hälsosamtal (24 män 21 kvinnor) och inom Brunflo hälsocentralsområde tackade 45 personer (79 %) ja till hälsosamtal (32 män 13 kvinnor). Ett hälsosamtal har visat sig ta allt mellan 30 min 2 timmar Genomsnittlig tid för ett hälsosamtal visar på cirka 1-1,5 timme/ senior och till detta ska för och efterarbete läggas vilket visar på mellan minuter/person. Eventuell restid skall också läggas till samt eventuell luft mellan samtalen om många hälsosamtal sker efter varandra. Total tidsåtgång (uppläggsträffar, för-efterarbete, hälsosamtal, eventuella resor) för distriktssköterskorna utifrån hela försöket visar på cirka 172 timmar (kommunen) och 167, 5 timmar (Brunflo). Hälsosamtalet kan definieras som förebyggande samtal kring hälsa, livsstil, riskfaktorer och social situation. Hälsosamtalet ska bidra till ett bekräftande möte där den äldre kan fatta sina egna hälsosamma beslut och därmed åstadkomma god livskvalitet hälsomässigt, funktionsmässigt och socialt. 14

15 Enkätsvar seniorer Odensala samt Brunflo som erhållit hälsosamtal Efter varje utfört hälsosamtal lämnade distriktssköterskan en enkät till senioren att vid tillfälle ta del av samt anonymt fylla i och sända in (om de så önskade) i ett förfrankerat och adresserat kuvert till projektledaren för uppsökande verksamhet. Utifrån Odensala hälsocentralsområde var det 34 av 45 seniorer som erhållit hälsosamtal vilka besvarade enkäten (15 män 19 kvinnor) vilket ger en svarsfrekvens på 76 %. Utifrån Brunflo hälsocentralsområde var det 38 av 45 seniorer som erhållit hälsosamtal vilka besvarade enkäten (26 män 12 kvinnor) vilket ger en svarsfrekvens på 84 %. Upplevd kontakt Odensala- Brunflo Fick du bra kontakt med den person som besökte/ träffade dig? Ja Nej Odensala Brunflo Bild 5. Andel seniorer i procent som uppgett huruvida de erhållit bra kontakt med den person (distriktssköterska) som de träffade. Alla seniorer utifrån Odensala samt Brunflo hälsocentralsområde som erhållit hälsosamtal samt besvarat enkätfrågan svarade att de fått bra kontakt med personen de träffade. Värdefull information Odensala- Brunflo Fick du värdefull information genom hälsosamtalet? Ja Nej Både ja och nej Ej svarat Odensala Brunflo Bild 6. Andel seniorer i procent som uppgett huruvida de erhållit värdefull information genom hälsosamtalet. 15

16 Odensala hälsocentralsområde (kommunen) Av seniorerna som erhållit hälsosamtal samt besvarat enkätfrågan uppger 94 % att de har fått värdefull information genom hälsosamtalet. 6 % har ej besvarat denna fråga. Brunflo hälsocentralsområde (landstinget) Av seniorerna som erhållit hälsosamtal samt besvarat enkätfrågan uppger 79 % att de har fått värdefull information genom hälsosamtalet. 10 % har ej besvarat denna fråga, 3 % har svarat både ja och nej och 8 % har svarat nej på frågan. Som särskilt värdefull information anger seniorerna utifrån Odensala (kommunen) hälsocentralsområde: Som särskilt värdefull information anger seniorerna från Odensala t. ex : vart man kan vända sig vid behov/ möjligheter vad gäller att få hjälp/ information om vad kommunen kan erbjuda, sömn, kost, motion, råd angående hälso- och sjukvården i kommunen, äldreomsorgen och hur den fungerar i praktiken, information om kommunens mötesplatser, olika aktiviteter tips och råd, information angående blodtrycksfrågor och diabetesfrågor, tala om tidigare och nuvarande besvär, information om att söka läkare, medicinhantering, information, möjligheten till avlastning, mina rättigheter, bra broschyrer/ material Hjälp hemma boken (för dig som behöver extra stöd i vardagen- information från Östersunds kommun. Jag fick information jag ej visste förut All information var värdefull Mina rättigheter Att få prata om sömnbehov, rätt kost, motion o.s.v är för en ensamstående pensionär rätt viktigt Medicinhantering mm Alla olika möjligheter man har att få hjälp om man behöver. Som särskilt värdefull information anger seniorerna utifrån Brunflo (landstinget) hälsocentralsområde: Som särskilt värdefull information anger seniorerna t. ex: vart man vänder sig med olika funderingar och besvär/ allmän information när och hur kontakter kan tas, blodtrycks/ blodprovsvärden/läkarkontakt, kostråd, motionsråd, information hur kontakt kan tas med lasarettet för uppföljning, mycket bra broschyrer för 75 +, allt var värdefullt. Mycket positivt få kontakt med distriktssköterska Allt var värdefullt Blodtryck, puls, prover Påminnas om vikten av motion Ett trevligt samtal med rätt person, få prata av sig bekymmer Allmän information när jag kan kontakta distriktssköterskan och inte efterfråga läkare Vart man kan vända sig vid olika funderingar 16

17 Var hälsosamtalet värdefullt för dig som person? Odensala 60 Brunflo Ja Nej Både ja och nej Ej svarat Bild 7. Andel seniorer i procent som uppgett huruvida hälsosamtalet varit värdefullt för de som person. Odensala hälsocentralsområde (kommunen): Av seniorerna som erhållit hälsosamtal samt besvarat enkätfrågan uppger 97 % att hälsosamtalet varit värdefullt för de som person och 3 % har ej besvarat frågan. Brunflo hälsocentralsområde (landstinget): Av seniorerna som erhållit hälsosamtal samt besvarat enkätfrågan uppger 95 % att hälsosamtalet varit värdefullt för de som person, 2,5 % angav inget svar och 2,5 % svarade både ja och nej. Som särskilt viktigt att ta upp vid hälsosamtalet anger seniorerna från Odensala (kommunen) hälsocentralsområde: Det som framkommer utifrån seniorerna som viktigt att ta upp vid hälsosamtalet i hemmet var: friskvård, kost- och motionsvanor, lämpliga rörelser för att hålla kroppen i trim, hur och vart man vänder sig när man behöver hjälp, äldrevården, värkproblematik samt stöd från distriktssköterskan att gå vidare med detta, vad det finns för servicetjänster, möjligheter till att komma ut på promenader, hjälpmedel, boendefrågor, vart man ska vända sig vid olika problem/behov. Önskemål framkommer om årlig hälsokontroll för 75+ inklusive test för prostatacancer. Samtal sker om tillgängligheten på hälsocentralen, svårighet att komma fram till läkare, nuvarande livssituation, aktuellt hälsoläge samt rådgivning och stöd utifrån detta, problem som uppstår ibland, att få prata om krämpor, sömnproblem, hälsotillstånd, värk/smärtproblematik, diabetesfrågor och kost. Vi samtalade om det mesta Vart man vänder sig i olika situationer Nuvarande livssituation Hälsotillstånd och boendefrågor o.s.v Blodtrycksfrågor och diabetesfrågor Trög och besvärlig hissdörr Möjligheter att t. ex komma ut på promenader Vad det finns för servicetjänster 17

18 Som särskilt viktigt att ta upp vid hälsosamtalet anger seniorerna från Brunflo (landstinget) hälsocentralsområde: Det som framkommer utifrån seniorerna som viktigt att ta upp vid hälsosamtalet på hälsocentralen var: sömnproblem och krämpor, medicinering, nedsatt hörsel, ögonbesvär, olika provtagningar, frågor kring demens, väntetid för operation, att lättare komma fram på telefon, konstaterad hjärtsvikt, allergiproblem, utskrivning av värktabletter, prostatabesvär, receptutfärdande, hjälpmedel efter operation, informera om nuvarande livssituation/ vardagssituation, nuvarande hälsoproblem/olika upplevda problem, om hälsan och överhuvudtaget hur man mår. Som viktigt att ta upp vid hälsosamtalet anges också att få samtala om hur livet varit från liten till äldre, personliga saker, oro för sjukdom samt tankar utifrån framtida boende. Nedsatt hörsel, blodsocker, prostataprov mm Att det finns någon som lyssnar och ger bra information Frågor om demens och förebyggande självtest mm för att kunna hålla koll på sig själv Olika händelser i mitt liv Det känns viktigt att nån bryr sig Om hälsan och överhuvudtaget och hur man mår Skönt att få prata om sig själv om småkrämpor - sånt som man inte behöver vända sig till läkare för den oro för sjukdom som infinner sig när man blir äldre hur man ska bo längre fram - en viktig fråga Har du haft någon nytta av hälsosamtalet? Odensala Brunflo Ja Nej Ej svarat Bild 8. Andel seniorer i procent som uppgett huruvida de haft någon nytta av hälsosamtalet. Odensala hälsocentralsområde (kommunen):av seniorerna som erhållit hälsosamtal samt besvarat enkätfrågan uppger 85 % att de har haft nytta av hälsosamtalet. 12 % har ej besvarat denna fråga och 3 % har svarat att de inte har haft någon nytta av hälsosamtalet men med en tilläggskommentar att det är svårt att svara på Brunflo hälsocentralsområde (landstinget):av seniorerna som erhållit hälsosamtal samt besvarat enkätfrågan uppger 82 % att de har haft nytta av hälsosamtalet. 8 % har ej besvarat denna fråga och 10 % har svarat ett de inte har haft någon nytta av hälsosamtalet samt med en tilläggskommentar det får framtiden utvisa 18

19 Av särskild nytta utifrån hälsosamtalet uppger seniorerna från Odensala (kommunen) hälsocentralsområde att de haft av: Seniorerna uppger att de har haft särskilt nytta av: Den givna informationen om vart man vänder sig/ kan söka hjälp/ få hjälp i olika situationer samt telefonnummer och information angående kontaktvägar. Information/rekommendationer om olika aktiviteter, information om extra stöd i vardagen (bl. a tand, syn, hörsel) samt tips och råd anger seniorerna att de haft särskild nytta av. Blodtryckskontroll, blodsockertagning, tips om diabeteskost mm, informationsbroschyrerna. Att distriktssköterskan initierade/ informerade samt bistod att ordna hjälpmedel (säkerhetshöjande), samtalade/repeterade nyttan av kost- motion mm, informerade/ stöttade/hjälpte till med rörelser som kan underlätta då smärta upplevs samt i förebyggande syfte uppges av seniorer som särskild nytta. Av särskild nytta utifrån hälsosamtalen framkommer vidare att seniorer upplevt bekräftelse på att nuvarande levnadssätt är bra för hälsan, värdet i att få samtala utifrån äldrevården och framtiden samt att distriktssköterskan har bistått med att informera/ordna/stötta angående anhörigavlastning. Tips och råd angående hälso- och sjukvården i kommunen Hur och vart man vänder sig när man behöver hjälp Roligt att distriktssköterskan kom Kontaktvägar -om möjlighet till hjälp i olika situationer Genom att min maka/make är dement så fick jag veta vilka möjligheter som finns Av särskild nytta utifrån hälsosamtalet uppger seniorerna från Brunflo (landstinget) hälsocentralsområde att de haft av: Seniorerna uppger att de har haft särskilt nytta av: Erhållna råd vart man ska vända sig angående värk, andra kroppsliga problem samt rådgivning angående detta, erhållit tid till provtagning, erhållit tid för kontroll hos doktor/ tidsbeställning samt telefontid till/ kontakt med läkare. Av särskild nytta anges vidare hälsosamtalet kring mat och motion/ att få en impuls till ökad motion och sundare matvanor, erhållna bra tips om min hälsa, att utan stress diskutera hälsotillståndet, ventilera olika saker/ tala om saker som varit svåra, hälsokontrollen, tips om gym. Vidare anges mappen med tips och råd och vart man kan vända sig om det händer något samt möjligheten att tala med en person som man kan lita på samt att se med någon annans ögon. Kändes bra att inte vara bortglömd, ett avspänt och trevligt samtal ska få en undersökning att utan stress diskutera hälsotillståndet möjlighet att få kontakt med läkare att få ventilera olika saker fick råd vart jag skulle vända mig med min onda att tänka på mat och motion att få tala om saker som varit svåra mappen med olika tips och råd samt vart man kan vända sig om det händer något att föra samtal om hälsan utan att vara akut sjuk Vad senioren Odensala (kommunen) hälsocentralsområde tyckte att hälsosamtalet i huvudsak bidrog till? Seniorerna uppger att hälsosamtalet i huvudsak bidrog till värdefull information, bra svar på frågor, erhållet stöd från distriktssköterskorna på olika sätt utifrån seniorens livssituation/ hälsosituation samt värdet av samtalet i sig och känslan av att intresse för äldre finns. 19

20 Seniorerna uppger bland annat upplevd trygghet utifrån informationen om äldres rättigheter, äldrevården, att det finns hjälp att få från olika områden, information om vad kommunen samt privata vårdgivare kan erbjuda, information om mediciners effekter, övriga upplysningar samt att lära känna distriktssköterskan inför eventuell fortsatt kontakt. En senior har svarat: inte så mycket. Att få prata med en erfaren och kunnig distriktssköterska och testa sina vanor känns tryggt Positivt att det ägde rum Trygghet att man kan få så mycket hjälp trygghet att det finns nån som bryr sig att någon bryr sig om hur vi gamla har det Att få reda på vart man kan vända sig för att få hjälp Erhållit stöd om att kontakta sjukvården för uppföljning Vad senioren Brunflo (landstinget) hälsocentralsområde tyckte att hälsosamtalet i huvudsak bidrog till? Seniorerna uppger att hälsosamtalet i huvudsak bidrog till ett samtal i lugn och ro om den aktuella livssituationen, allmän belysning av hälsotillståndet, bekräftelse av upplevda hälsotillståndet, erhållen kontakt med läkare/ bokade läkarbesök, provtagning, förstärkte nyttan av motion och träning, bättre insikt om egna möjligheter till bättre hälsa, allmän information, information om socialtjänsten och vilken hjälp som finns att tillgå, ökad mental trygghet, nyttiga broschyrer med råd. Bra dialog oss emellan Att man får berätta om diverse problem. Att man bryr sig och att man inte är bortglömd Ökad kontakt med sjukvården Samtal om hälsan utan att vara akut sjuk Upplysningar om betydelsen av motion och muskelträning Att hälsotillståndet verkade vara ok Fick i lugn och ro prata om min situation En som lyssnade på mig Få veta vilken hjälp som finns att tillgå t. ex hjälpmedel i hemmet Fick bekräftelse på att jag mår bra efter min ålder Skulle du (som fått hälsosamtal i hemmet) ha föredragit att ha hälsosamtalet på hälsocentralen? Alla personer som erhållit hälsosamtal i hemmet samt besvarat enkäten svarar att de inte skulle ha föredragit att ha hälsosamtalet på hälsocentralen. Dålig erfarenhet av tillgängligheten på hälsocentralen och ett besök hemma var en höjdare Ger bättre kontakt vid besök i hemmet Mer tid för frågor och för information Slippa gå iväg Lugnt och mera avspänd miljö i hemmet Mera avslappnat Mer personligt i hemmiljö Känner den person som besökte mig - därför trevligt och lättsamt samtal Skulle du (som erhållit hälsosamtal på hälsocentralen) ha föredragit att hälsosamtalet skedde i ditt hem? Tre personer (8 %) av de som erhållit hälsosamtal och besvarat enkäten svarar att de skulle ha föredragit att hälsosamtalet skedde i hemmet (2 personer erhöll hembesök) och resterande (92%) svarar att de inte skulle ha föredragit att hälsosamtalet skedde i hemmet. 20

21 Av de som svarat nej framkommer följande kommentarer: Nej, lätt att låta sig störas av sånt som händer hemma, svårt att koncentrera sig på saken Nej, har så nära till hälsocentralen Det är bra att det här är frivilligt men att den som inte kan komma till hälsocentralen får hembesök Så länge jag kan ta mig dit- vill jag göra det Bättre på hälsocentralen än hemma Har man problem ska de skötas på hälsocentralen Intressant med annan miljö Det är bra att det här är frivilligt men att den som inte kan komma till hälsocentralen får hembesök. Vad seniorer Brunflo (landstinget) hälsocentralsområde anger vara av betydelse då hälsosamtal skedde på hälsocentral Seniorerna uppger att det är en lämplig plats för ett sådant samtal, det är bra med denna neutrala plats, det är lugnt och att det fanns tid, att sitta i lugn och ro- trevligt bemötande mycket värdefullt, det var bra att jag kände personen jag träffade, en förutsättning är att jag utan problem kan åka till hälsocentralen, samtalet handlade om mig inga störningar av telefon/besök mm, möjlighet till kontroll av blodtrycket, kunna gå till apoteket, det nog är rationellast ur tidssynpunkt för personalen, det är viktigt att få ut och röra på sig, Vad seniorer Odensala (kommunen) hälsocentralsområde anger vara av betydelse då hälsosamtal skedde i hemmet Seniorerna uppger att det kändes lugnt, bra, trivsamt, skönt, ej stressande, naturligt, utan stress, avslappnat, lättsamt, bekvämt, lugnare atmosfär/miljö, trygghet i hemmiljö, invand/ avspänd miljö, mer personlig och öppen dialog, kändes lyxigt, bara vi två/ enskilt samtal, bra att inte behöva lämna huset. Seniorer Odensala (kommunen): Skulle du rekommendera andra att ta emot liknande hembesök? 1 ej svarat (3 %) resterande (97 %) svarar att skulle rekommendera andra att ta emot liknande hembesök. Seniorer Brunflo (landstinget): Skulle du rekommendera andra att göra liknande hälsosamtal? Två (5 %) personer har ej svarat på denna fråga, övriga (95 %) svarar att de skulle rekommendera andra att göra liknande hälsosamtal på hälsocentralen. 21

22 Det kändes övervägande positivt/ negativt att få hembesök/ hälsosamtal på hälsocentralen? Seniorer Odensala hälsocentralsområde som svarat på enkäten: 94 % svarade att det kändes övervägande positivt att få hembesök, 2 personer (6 %) har ej svarat på denna fråga. Seniorer Brunflo hälsocentralsområde som svarat på enkäten: 95 % svarade att det kändes övervägande positivt att erhålla hälsosamtal på hälsocentralen, 2 personer (5 %)har ej svarat på denna fråga. Övriga synpunkter som framkom i enkäterna från seniorerna Tacksam för initiativet men en undersökning och prover av urin, blodryck mm vore toppen I Östersunds kommun bör/skall man utveckla alternativet servicelägenheter d.v.s att man har möjlighet att parvis bo tillsammans med service som mat och sjukvård Årlig hälsokontroll av 75+ vore mycket värdefull. Varför inte genom privat sjukvård mot patientbetalning. Även om det inte åligger kommunen tycker jag med flera att det skall införas pappografi d.v.s en parallell till mammografi vad gäller för män prostatacancer. I Jämtlands län drabbas/ upptäcks för närvarande 4 nya prostatacancerfall/vecka. Sveriges vanligaste cancersjukdom vad gäller incidens ca 9000 fall/ år i Sverige enigt senaste statistik. Tidig upptäckt bättre för den drabbade och hans anhöriga. Billigare för samhället med tidig behandling. Erbjudandet om hälsosamtal i hemmet är jättebra. Det skulle vara fantastiskt om vi pensionärer en gång per år fick kallelse om hälsokontroll där sänka, blodtryck, blodvärde, hjärtverksamhet kontrollerades. Min bil ska besiktas varje år men själv 76 år gammal har ingen kontroll förrän man akut måste in till lasarettet. Jag menar inte att kommunen ska stå för kostnaderna. Pensionärer vill som regel göra rätt för sig! Jag tycker att det var väldigt trevligt och bra besök, hoppas att ni fortsätter. Det är många som är ensamma och som skulle må bra av ett sådant besök. Man har ett eget ansvar för sin hälsa men behöver stöd därför känns hälsosamtalet väldigt bra. Många, många äldre behöver säkert detta. Jag fick prata om mina krämpor Det kändes bra att distriktssköterskan kom bara för min skull Att någon bryr sig om hur vi gamla har det Att det finns hjälp at få på många olika områden. Nu vet man lite mer om allt!. Blodvärde nån gång ibland är att rekommendera 22

23 Seniorenkät -fasta svar Odensala samt Brunflo hälsocentralsområde Seniorenkäten Seniorer Odensala HC område Seniorer Brunflo HC område Fick du bra kontakt med den person som besökte/träffade dig? 100 % Ja 100 % Ja Fick du värdefull information genom 94 % Ja 79 % Ja 3 % ja o nej hälsosamtalet? 8 % Nej Var hälsosamtalet värdefullt för dig som person? 97 % Ja 95 % Ja 2,5 % ja o nej Har du haft någon nytta av hälsosamtalet? 85 % Ja 3 % Nej 82 % Ja 10 % Nej Skulle du ha föredragit att hälsosamtalet skedde på hälsocentralen? 100 % Nej Skulle du ha föredragit att hälsosamtalet skedde i ditt hem? Skulle du rekommendera andra att ta emot liknande hembesök/ göra liknande hälsosamtal? 97 % Ja 95 % Det kändes övervägande positivt/ negativt att få hembesök/ erhålla 8 % Ja 92 % Nej hälsosamtal? 94 % Övervägande pos. 95 % Övervägande pos. Bild 9. Översikt/ sammanställning över seniorernas enkätsvar (fasta svar). Kommentarer: Två kommentarer har inkommit från de som svarat att de inte haft någon nytta av hälsosamtalet och det är svårt att svara på samt det får framtiden utvisa. Sammanfattning Efter varje utfört hälsosamtal lämnade distriktssköterskan en enkät till senioren att vid tillfälle ta del av samt anonymt fylla i. Svarsfrekvensen från seniorerna visar att 84 % från Brunflo (där landstingets DSK erbjöd hälsosamtal) och 76 % från Odensala (där kommunens DSK erbjöd hälsosamtal) har besvarat enkäten. Alla seniorer utifrån Odensala samt Brunflo hälsocentralsområde svarade att de fått bra kontakt med personen de träffade % av seniorerna svarade att hälsosamtalet varit värdefulla för de som person, % svarade att de haft nytta av hälsosamtalet, 95-97% av seniorerna svarade att de skulle rekommendera andra att göra liknande hälsosamtal och % uppger att det kändes övervägande positivt att erhålla hälsosamtal. 94 % av seniorerna från Odensala svarar att de fått värdefull information genom hälsosamtalet jämfört med 79 % av seniorerna från Brunflo. Seniorerna från Odensala uppger att hälsosamtalet i huvudsak bidrog till värdefull information, bra svar på frågor, erhållet stöd från distriktssköterskorna på olika sätt utifrån seniorens livssituation/hälsosituation samt värdet av samtalet i sig och känslan av att intresse 23

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se

Läs mer

Grästorps kommun Socialförvaltningen

Grästorps kommun Socialförvaltningen SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.

Läs mer

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Uppsökande verksamhet för äldre

Uppsökande verksamhet för äldre Uppsökande verksamhet för äldre LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-17067-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland annat

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Uppsökande Verksamhet

Uppsökande Verksamhet Uppsökande Verksamhet Förebyggande hembesök 2006/ 2007 Östersunds kommun Ett projekt i samarbete mellan Östersunds kommun och Jämtlands Läns Landsting Sammanställt av Inger Jacobsson Östersunds kommun

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Resultat av SBFs kundundersökning 2013

Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Vår auktorisation genom Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) innebär bland annat att vi ska genomföra regelbundna kundundersökningar. Nedan kan ni läsa svaren

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell för hälsofrämjande och förebyggande hembesök Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Hembesök

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Genomlysning av samtliga LSS-verksamheter samt boendestöd med undantag av daglig verksamhet Sammanställd juni 2014 Sammanfattning

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...

Läs mer

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Delrapport 2009 Förebyggande hembesök. Bakgrund. Förebyggande hembesök i Halmstad Kommun 2009

Delrapport 2009 Förebyggande hembesök. Bakgrund. Förebyggande hembesök i Halmstad Kommun 2009 Delrapport 29 Förebyggande hembesök HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Bakgrund Förebyggande hembesök i Halmstad Kommun 29 Arbetet med de förebyggande hembesöken har fortlöpt under 29 och erbjudandet om besöken har

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer