LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Transkript

1 LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan mellan huvudmännen. Den riktar sig i första hand till personal på LSS-boenden inom Vård och omsorgsförvaltningen i Enköping. Även andra såsom god man, primärvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel med flera kan ha nytta av denna lathund. Utgångspunkten är att den enskilde själv alltid, utifrån förmåga, ska vara delaktig i det stöd och den vård som han/hon får och att stödet/vården ska vara utformat utifrån hans/hennes önskemål, behov och förutsättningar.

2 Inför läkarbesök Det är viktigt att någon som har god kännedom om personen följer med vid läkarbesöket. Det kan vara t ex boendeansvarig. Planering för detta görs i så god tid som möjligt innan. Inhämta samtycke för att få vara med under läkarbesöket och för att få prata med och delge läkaren information som är viktig. Avsätt en stund innan för att prata med personen om läkarbesöket och om orsaken till detta. Gå igenom checklista med förberedande frågor (se sida 3). Se till att du som medföljande är så uppdaterad som möjligt Stäm av i arbetsgruppen innan läkarbesöket, för att prata om nuläget Om personal känner att deras kompetens inte räcker till för att beskriva situationen kring personens hälsotillstånd, be sjuksköterska om hjälp. Gå igenom dokumentation och förbered vad som behöver tas med på läkarbesöket, t ex läkemedelslista. Ta reda på och ha med kunskap om personens begränsningar och svårigheter, t ex vad gäller kommunikation eller reaktion på nya människor och miljöer. Om god man eller anhörig ska följa med vid läkarbesöket, ordna om möjligt ett möte innan för information/överföring från boendepersonal till god man/anhörig. 2

3 Förbered läkaren Kontakta vid behov landstinget innan och be om att extra tid avsätts för mötet (förklara även varför). Kontakta vid behov läkare innan besöket. Det kan bland annat behövas om det finns risk för svårigheter vid läkarbesöket beroende på t ex beteendestörning eller psykisk ohälsa. I sådana fall är det bra att beskriva detta för läkare innan besöket. Inhämta först samtycke. Det här kan du förvänta dig/be om inför kontakt med läkare: vid behov kan längre besökstid bokas inom Uppsala län finns något som kallas för Sammanhållen journalföring. Det innebär att patientens journal är åtkomlig för personal direkt där den behövs och det spelar heller ingen roll om vårdgivaren (exempelvis vårdcentralen) drivs av landstinget eller ett enskilt företag. Detta betyder att t ex husläkare, habilitering och psykiatri har möjlighet att ta del av varandras journaler. Checklista med förberedande frågor Varför kommer ni idag? Vad blir problemet i vardagen? Hur yttrar det sig? Vem ville ha besöket? Hur ser patienten på problemet? Hur ser du på det? 3

4 Vid läkarbesök Personer med utvecklingsstörning och beteendeproblematik och personer med utvecklingsstörning och psykisk ohälsa kan ha bristande förmåga och är i vissa fall oförmögna att beskriva sin situation och/eller bedöma sitt eget behov av hjälp och stöd. De som deltar vid läkarbesöket har därför ett gemensamt ansvar för att det som behöver sägas blir sagt och att alla som har kunskap om personen och dess vardagssituation kommer till tals. Du som följer med: hjälp personen att beskriva din information är avgörande använd förberedande frågor (se sida 3) dela vid behov upp besöket, ta en paus eller ha personen med vid en del av besöket Du som är läkare: uppmuntra de medföljande att ge sin bild fråga vem som tagit initiativ till besöket var tydlig med hur uppföljning ska ske Kom överens om hur uppföljning ska ske och vem som ansvarar för vad. 4

5 Sätt att underlätta kommunikation vid besöket För personer med påtagligt låg funktionsnivå ta med det bildstöd/kommunikationsstöd som personen har i vardagen om ni eller mottagningen/vårdcentralen har bilder (ibland finns det sådana som är tänkta för barn) på hur t ex en undersökning/provtagning går till - använd dem för att förklara vad som kommer att ske visa först konkret på annan person fråga de medföljande hur man enklast förklarar för personen i brist på bilder: gör en punktlista med besökets olika delar så att personen får en bild av när det tar slut eller använd tomma post-it bilder i en rad för att visa att det är tre lappar gjorda, två lappar kvar För personer som ligger nära normalfungerande var kort och koncis i dina frågor var kort och koncis i din information skriv gärna ned stödord samtidigt som du ger muntlig info undvik frågor som man kan svara ja eller nej på använd hellre antingen/eller frågor eller öppna frågor tillåt jag vet inte som möjligt svar ställ frågor som kräver konkreta svar stå ut med att vänta längre än du brukar på att få ett svar - titta ut i tomma luften en stund be personen att upprepa hur de har förstått din information, t ex Berätta nu vad du har fått veta av mig fråga personen hur han/hon ska göra det ni kommit överens om 5

6 Efter läkarbesök Sitt ner med personen så nära i tiden efter läkarbesöket som möjligt för att se om han/hon är nöjd med besöket och för att prata om vad som blev sagt. Prata om eventuell behandling och motivera till denna. Prata om vad som blev sagt om uppföljning/återbesök till läkare. Om personen inte är nöjd med besöket tas kontakt med läkare för nytt besök. Vid behov sammankalla till en Samordnad individuell plan (SoL 2 kap 7, HSL 3f) När god man/anhörig följt med till läkaren tar personal kontakt efteråt för att få information om läkarbesöket och vad som blev sagt om till exempel behandling. Samtycke för detta inhämtas. Motivera till eventuell behandling. Använd de kompetenser och det nätverk som finns runt individen, till exempel kommunens sjuksköterska och god man. Ta vid sjukskrivning med i beräkningen att påputtning/motivering behövs för att personen ska komma tillbaka till sysselsättning. Även här är samverkan viktig med det nätverk som finns runt individen. Ett svårt etiskt dilemma uppstår ofta när personen vill vara självständig men samtidigt har svårt att bedöma sitt behov av hjälp och stöd. Med god samverkan kan personen få hjälp att bevara sin självständighet och samtidigt ta emot och motiveras till eventuell behandling eller återgång till arbete efter sjukskrivning. Samarbeta med det nätverk som finns runt individen såsom exempelvis god man, sjuksköterska, sjukskrivande läkare, arbetsplatsen och habiliteringen. 6

7 samtycke Enligt offentlighets- och sekretesslagen, 12 kapitlet 2 paragrafen Härmed ger jag,, mitt samtycke till att följande myndigheter, vårdgivare med flera får utbyta information om mig angående min aktuella hälsa: Vård- och omsorgsförvaltningen Habiliteringen Primärvården/vårdcentralen Psykiatrin Anhörig: Annan: Detta gäller under perioden: Jag kan dock när som helst ta tillbaka mitt samtycke. Datum Underskrift Av den enskilde eller i förekommande fall god man eller förvaltare Namnteckning Namnförtydligande Personnummer

8