HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

Transkript

1 HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter

2 Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande hälsoprogram för samhällets äldre medborgare. Som ett led i detta arbete syftar denna litteraturstudie till att studera vilka behov äldre personer har för att upprätthålla sin hälsa. Dessutom kommer studien att undersöka vilka funktioner kopplade till de grundläggande behoven som behöver kontrolleras och bedömas för att kunna stödja äldres nuvarande och framtida hälsotillstånd.

3 Rapport

4 Danska utgångspunkter Lagstiftning från 1996 nya riktlinjer från Alla medborgare som fyllt 75 år ska erbjudas minst ett hembesök per 12-månadersperiod. Syftet är att samtala kring individens livssituation för att hjälpa den äldre att bättre utnyttja sina egna resurser och bevara sina funktionsnivåer så länge som möjligt. Att stärka det sociala nätverket och uppmärksamma risksituationer är viktiga fokus.

5 Frågeställningar i litteraturstudien Vilka funktioner är av särskild betydelse att kontrollera och bedöma för att skapa underlag för stöd till de äldres hälsoutveckling? Finns det evidensbaserade åtgärder för att främja hälsa och förebygga ohälsa inför och under åldrandet? I så fall vilka? Vilken kunskap och yrkeskompetens krävs för att kontrollera och bedöma funktioner hos äldre i syfte att stödja deras hälsotillstånd?

6 Folkhälsoinstitutet och det hälsofrämjande arbetet bland äldre Försöksverksamhet med hälsocoacher främst riktad mot gruppen yngre pensionärer - ska slutredovisas senast hösten År 2003 sammanfattade Statens folkhälsoinstitut erfarenheterna från tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre både positiva och negativa erfarenheter. Stockholms läns Äldrecentrum: fyra hörnpelare för ett gott åldrande fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala kontakter/socialt stöd och en känsla av meningsfullhet och delaktighet.

7 Socialstyrelsens insatser Vid millenniumskiftet 2000 avsatte staten stimulansmedel för ett treårigt försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Speciellt tre faktorer har visat sig ha stor betydelse för ett lyckat resultat målgruppens sammansättning, besöksfrekvensen och besökens innehåll. Även under åren satsade staten stimulansmedel för bland annat förebyggande insatser bland äldre. Det gjordes hembesök med syfte att informera om verksamheter för äldre och om kost, motion och risker i hemmet. Genomgång av forskningen kring förebyggande hembesök hos äldre: resultaten av de gjorda studierna är inte entydiga och bör därför tolkas med viss försiktighet.

8 Några svenska projekterfarenheter från landsting och kommuner Projektet Seniorhälsa : förebyggande verksamheter för äldre gör sannolikt individerna mer oberoende av hjälp och stöd i sin livssituation. Träffpunkter kan vara viktiga för att de äldre ska kunna behålla och skapa nya sociala nätverk. De som får hembesök upplever sig sedda och hörda, vilket skapar en trygghetskänsla. Hemmiljön skapar en trygg ram för själva samtalet och underlättar dialog.

9 Doktorsavhandling: Sahlén 2009 Hembesök kan underlätta för de äldre att hantera allvarliga förändringar i livssituationen. Hembesöken måste genomföras i samverkan mellan primärvården och kommunens äldreomsorg. Hembesöken kan stärka äldre personers förmåga att ta kontroll över sitt eget liv. Hembesök minskar arbetsbelastningen för distriktsläkarna. Hembesök minskar behovet av hemhjälp, särskilda boenden och sjukhusvård. Preventiva hembesök kan skjuta upp dödstalen i en frisk åldrande befolkning, men effekten är bara uppenbar under själva interventionsperioden.

10 Vetenskapliga tidskriftsartiklar: Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Screening av riskfaktorer bör kompletteras med en bedömning av den äldre personens egna resurser, som exempelvis psykologiska och existentiella dimensioner, sociala nätverk och den aktuella livssituationen. Ett program för omfattande geriatrisk bedömning hemma hos äldre personer visade sig försena utvecklingen av åldersrelaterade handikapp och minska tiden för permanent boende på institution. Att använda funktionsförmåga som resultatmarkör och instrument är centralt för att möjliggöra bedömningar av förväntningar på ett framtida aktivt liv. En utbildning av personalen kring dessa frågor är nyckeln för att uppnå ett bättre praktiskt genomslag för en främjande intervention bland äldre.

11 Vetenskapliga tidskriftsartiklar: Hälsofrämjande insatser för äldre Hälsofrämjande program för äldre som består av flera olika insatser är delvis effektiva, men det krävs mer forskning för att förstå komplexiteten i relationen mellan interventionerna och resultaten. Danska studier visar att hembesök som fokuserar på tidiga tecken på funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och gör uppföljande besök kan leda till förbättringar av funktionsförmågan hos äldre. En holländsk studie drog slutsatsen att förebyggande hembesök hos äldre inte hade någon hälsoeffekt för en allmän population av äldre som bor hemma. En förklaring till detta kan vara att de flesta äldre som bor hemma är för friska för att dra nytta av insatsen. Det är också så att hälsovårdssystemet i landet är så väl utbyggt att åtgärden inte behövs.

12 Vetenskapliga tidskriftsartiklar: Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Interdisciplinära team bestående av blandade hälsoinriktade kompetenser framhålls vara den mest lämpade organisationen för att genomföra hälsofrämjande insatser bland den äldre befolkningen. I en intervention för att förebygga ohälsa hos äldre kunde deltagarna välja mellan att delta i gruppträffar ledda av ett interdisciplinärt team eller att få hembesök av en sjuksköterska. Det visade sig att majoriteten av deltagarna valde att delta i gruppträffarna. Team bestående av sjuksköterskor, socialarbetare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer kan fungera bra som hembesökare för att bedöma äldres hälsa. Fördelarna var bland annat att detta avlastade distriktsläkaren, gav direktkontakt i hemmet, medförde mer tid för samtal och skapade möjligheten att informera om annan tillgänglig service.

13 Slutsatser De bedömnings- och screeningsinstrument som ska användas bör spegla både medicinska, psykologiska och sociala aspekter av de berördas livssituation. Forskningsresultaten kring förebyggande insatser för äldres hälsa är något motsägelsefulla. Förebyggande hembesök hos äldre kräver en samverkan mellan samhällets olika serviceorganisationer. Sociala aktiviteter och lättillgängliga mötesplatser är viktiga insatser för att förebygga ohälsa hos äldre. Multidisciplinära team framhålls i många studier som en nödvändig förutsättning för att kunna bedriva ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete bland gruppen äldre i samhället.