Utblick 2020 framtidens äldreomsorg i Kalmar

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson ON 2012/ Omsorgsnämnden Utblick 2020 framtidens äldreomsorg i Kalmar Förslag till beslut Omsorgsnämnden fastställer utblick 2020 framtidens äldreomsorg i Kalmar. Bakgrund Likt övriga Sverige står Kalmar kommun inför stora kommande förändringar i befolkningen. Med början 2020 kommer kommunens invånare som är 80 år eller äldre att öka kraftigt. Jämfört med idag beräknas en ökning ha skett med 45 % vid Totalt uppskattas lite drygt 5000 personer vara 80 år eller äldre år Detta kommer att påverka omsorgsverksamheten ur både omsorgsbehov, kostnadsutveckling och personalrekrytering. I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens omsorg och hälso- och sjukvård alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Detta dokument är ett visions- och strategidokument där omsorgsnämnden genom att använda kunskaper och erfarenheter från den egna verksamhetsens utveckling tillsammans med nationella rapporter och analyser om framtidens äldreomsorg ger underlag till utblick Kommunala pensionärsrådet har varit remissinstans. Utblick 2020 är inget måldokument utan dessa finns i kommunfullmäktiges budgetmål, verksamhetsplan och andra styrdokument. Handlingen beskriver snarare åtta viktiga områden och dess utveckling för framtidens äldreomsorg. Individens behov och välbefinnande ska stå i fokus Personalen ska vara rätt utbildad och trygg med sin uppgift Det ska finnas ett varierat utbud av boende Mat och måltider prioriteras och utvecklas inom verksamheten Anhöriga spelar en viktig roll i omsorgstagarens liv Gemenskap och aktiviteter ska vara en självklar del av den äldres vardag Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Thomas.Johansson@kalmar.se

2 ON 2012/ (6) Förebyggande insatser ska finnas för att stärka äldres oberoende och självständighet Valmöjligheter Individens behov och välbefinnande ska stå i fokus Verksamheten följer hela tiden samhällets utveckling. Förväntningarna på omsorgen förändras över tid. Det är viktigt att fokusera på individens behov. Värdegrund, likabehandling och rättssäkerhet är hörnstenar i socialtjänsten. Verksamheten anpassas efter äldres behov. Den enskildes delaktighet och inflytande utgör grunden för hur behoven tillgodoses. Mötet mellan personal och omsorgstagare är centralt och det är där som delaktighet och inflytande skapas för den enskilde. Nya generationer omsorgstagare ställer nya krav på organisationen. Omsorgstagare med komplexa och sammansatta omsorgs- och vårdbehov kommer att fortsätta vara ett stort inslag i äldreomsorgen vilket ställer krav på samverkan. Både internt och externt. Personer med demenssjukdom utgör idag en mycket stor andel av omsorgstagarna och över tid har de blivit fler. Samverkan med landstinget förbättras. Syftet med samverkan med landstinget är att få till en optimal och smidig övergång för individen mellan slutenvård och den kommunala vård och omsorgen samt ett fungerande samarbete i det löpande arbetet. För individen ska det inte märkas vilken huvudman som har ansvaret och man ska alltid känna sig trygg. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse om individens behov och välbefinnande ska uppfyllas att dokumentation och informationsöverföring fungerar. Grundfundamentet i socialtjänsten är helhetssynen och det ska fortsätta vara verksamhetens ledstjärna. Fokus ska vara på hur vård- och omsorgstjänster beviljas, utförs och utvecklas inom ramen för helhetssyn och äldres behov i centrum. Äldres behov ska styra hur tjänster utvecklas och hur verksamheter organiseras. Vi ska ta del av forskning och nationella utvecklingsprogram för att hela tiden tillföra kompetens till organisationen. Detta stödjer verksamheten att utveckla evidensbaserad socialtjänst inom både biståndshandläggning och verkställighet. Vård- och omsorgsgivarna ska utveckla den individuella vårdplaneringen. Vägen till bättre samverkan kan vara genom en samordningsfunktion som ger stöd till de äldre och samordnar deras vård och omsorg. Äldres behov i centrum och evidensbaserat arbetssätt är ledord. Det förutsätter att vi fortsätter med systematisk registrering i kvalitetsregister och hela tiden söker ständiga förbättringar. Lokala vård- och omsorgsprogram finns och ska följas och nya utformas allt efter behov. Särskild uppmärksamhet riktas mot gruppen demenssjuka personer där utvecklingen är att dessa utgör en ökad andel av omsorgstagarna. För att klara äldres behov i kommunen behöver verksamheten tillföras kunskap vid behov som uppstår från personer som är födda i utlandet eller med olika sexuella läggningar (HBTQ).

3 ON 2012/ (6) Personalen ska vara rätt utbildad och trygg med sin uppgift Omsorgsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare där anställda känner yrkesstolthet och engagemang. Personalen känner att tjänsterna ges med rätt kvalitet och innehåll och att rätt förutsättningar finns för uppdraget. Kommande förändringar inom äldreomsorgen möts med kompetensutveckling. Kompetensutveckling är mycket viktigt för att arbetet ska kunna bedrivas evidensbaserat. Sannolikt kan nya specialistkompetenser efterfrågas utifrån omsorgstagarens behov. Helhetssynen på människan betonas och får aldrig gå förlorad. Varje yrkesroll är viktig för omsorgstagaren och behövs så att helhetssyn blir verklighet. Att vara lyckosam i rekryteringen av personal är en avgörande framtidsfråga. Vi behöver särskilt uppmärksamma behov av utbildning i geriatrik och gerontologi för högskolegrupperna sjuksköterska, socionom, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och dietist och uppmuntra till vidareutbildning i detta. Närvarande chefer ska vara ett stöd för personalen och leda mot de mål verksamheten sätter upp. Dialog med medarbetare, omsorgstagare och anhöriga är ett viktigt instrument för att kunna arbeta med ständiga förbättringar. Vi ska arbeta för att personalen trivs med sitt arbete och med Kalmar kommun som arbetsgivare. Det är viktigt att trivas och ha roligt på jobbet. Det ska finnas ett varierat utbud av boende Bostäder är en av de största utmaningarna på äldreområdet. Behovet av vårdoch omsorgsboende följs noggrant. Boendena är av en sådan standard att det är ett fullgott alternativ till ordinärt boende när vård- och omsorgsbehoven är omfattande. Tillgänglig teknik tillvaratas och används. Trygghetsboende är en ny boendeform som växer fram. Kommer att få större genomslag över tid. Samhällsplaneringen måste i högre grad än idag uppmärksamma äldres behov av både bra bostäder och tillgång till gemensamhetskapande aktiviteter. Hemmet är i många fall också en vårdplats. Äldres behov av vardagsteknik omfattar både ordinärt boende och vård- och omsorgsboende. Detta är utvecklingsområden att ta hjälp av från forskningen. Vi ska verka för utbyggnad av trygghetsboende. Vid ny- och ombyggnationer ska uppmärksammas så att senaste möjliga och användbara vardagsteknik installeras. Kommunens vård- och omsorgboenden ska ha en profil och inriktning som motsvarar de äldres behov. I samband med bostadsbyggande ska mötesplatser skapas. Hiss är nödvändigt i flervåningshus. Mat och måltider prioriteras och utvecklas inom verksamheten Kunskap om kost och mathållning är fortfarande aktuell och viktigt. Matkomissionens utredning är vägledande. Flertalet äldre kommer fortsättningsvis att bo i ordinärt boende och där är kostfrågan är en viktig hälsofaktor. Möjlighet till gemenskap runt måltider är utvecklade.

4 ON 2012/ (6) I Kalmar fortsätter arbetet med att skapa trevliga miljöer runt måltider både i vård- och omsorgsboende och för personer som bor i ordinärt boende. Vår personal ska ha en hög kompetensnivå i nutritionsfrågor. Maten ska vara god och näringsriktig och bestå av hög andel närproducerad och ekologiskt odlad. Utökade valmöjligheter för maträtter ska erbjudas. Den uppsökande verksamheten får i sitt uppdrag att informera om kostens betydelse. Anhöriga spelar en viktig roll i omsorgstagarens liv Anhöriga som ger vård och omsorg behöver stöd och möjlighet till avlastning. De vårdar utifrån egen förmåga och möjlighet. Samhällets uppbackning är nödvändig. För anhöriga handlar det om ett individuellt anpassat anhörigstöd samt att man får bekräftelse både som anhörig och som kunskapskälla. Det handlar också om att anhöriga behöver vila och få tid över för sitt eget liv. Teknikutvecklingen pågår hela tiden och e-tjänster är utvecklade för anhöriga. De utgår från anhörigas behov och situation. Anhöriga har en viktig roll i planering och utförande av vård och omsorg och finns med i den planering som skapar helhetssyn runt omsorgstagaren. Anhöriga som vårdar en närstående ska ges information, utbildning och stöd. Behov av avlösning i hemmet eller genom särskild plats ska finnas och vara dimensionerad efter behov. Samverkan med landstinget för att få kontakt med anhöriga måste utvecklas. Gemenskap och aktiviteter ska vara en självklar del av den äldres vardag Kultur i alla former ger en positiv inverkan på hälsan. Det tas tillvara. Gemenskap och aktiviteter är områden som inbjuder till samverkan. Syftet är att skapa glädje och välbefinnande hos den enskilde. I vård- och omsorgsboende är gemenskap och aktiviteter ett planerat och naturligt inslag i verksamheten. I ordinärt boende är ensamproblematiken stor och kan bli större till följd av ökad livslängd. Förebyggande insatser är en viktig del att motverka ohälsa. Det är viktigt att denna stora grupp ålderspensionärer som inte har en relation till äldreomsorgen inte glöms bort. Samverkan med frivilliga, organisationer, skolor och andra aktörer kan utvecklas. I detta är vårt rika kulturarv en resurs. Träffpunkterna är en resurs i detta. Tillgängligheten till träffpunkterna är en viktig del för en framgångsrik verksamhet. Detta handlar ex. om verksamhetsinnehåll, öppettider, transporter. Betydelsen av aktiviteter ska vara väl känd hos personalen och vara en del av vård och omsorg. Det är viktigt att vi jobbar tillsammans med omsorgstagaren för att uppnå delaktighet och inflytande runt gemenskap och aktiviteter. Förebyggande insatser ska finnas för att stärka äldres oberoende och självständighet Förebyggande arbete är i många avseenden ett salutogent arbetssätt. Det gör det möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den.

5 ON 2012/ (6) Det förebyggande arbetet innehåller hälsoförebyggande, skadeförebyggande och information om kommunens stöd och hjälp. Förebyggande hembesök innebär att medicinskt eller socialt utbildad personal besöker den äldre i hemmet för att ge dem information om möjligheterna till stöd och service, tillsammans med råd om livsstilsfaktorer m.m. som kan förbättra hälsan, funktionsförmågan och livskvaliteten samt förebygga ohälsa och vårdbehov. Arbetet behöver ske i samverkan med landstinget. Valmöjligheter Att göra val är en del av vardagen. Valmöjligheter handlar inte enbart om möjlighet att välja utförare av beviljade insatser i hemtjänsten. Det handlar också om den enskildes val hur insatser ska utföras och delaktighet och inflytande i utförandet. Nya och ökade krav och förväntningar ställs på kommunens äldreomsorg. Generellt uttrycks att äldre önskar mer inflytande och frihet att bestämma över hur och av vem som hjälp ska ges. Tillgängligheten till omsorgens tjänster är hög. Nuvarande lagstiftning ger möjlighet till att välja utförare av beviljade insatser. För kommande generationers omsorgstagare blir valmöjligheter sannolikt ett ännu tydligare krav. Verksamheten ska styras så att social och ekonomisk hållbarhet skapas. Verksamheten ska utvecklas efter äldres behov och efterfrågan. Det kan handla om innehållet i tjänster men också hur tjänsterna förmedlas. Vi ska vara lyhörda för åsikter och förväntningar på verksamheten. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Thomas Johansson Avd chef Bilaga: Kommunikationsplan

6 ON 2012/ (6)