Hälsopromotion för landets äldre befolkning En genomgång av litteratur och projekterfarenheter
|
|
- Joakim Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nota Bene Nr Hälsopromotion för landets äldre befolkning En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Leif Nilsson
2 Rapportserier för kunskapsspridning Nota Bene nr Nota Bene är latin och betyder "märk väl". Redaktion Lars Hagberg, tel 019/ Leif Nilsson, tel 019/ Textredigering/Layout Leif Carlsson, tel 019/ och LoVS Kommunikation, Örebro läns landsting e-post www samhallsmedicin Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa och folkhälsoarbete. Vi vill också bidra med kunskapsunderlag som kan användas i landstingets och kommunernas beslutsprocesser. Målet är en god och jämlik hälsa Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet i Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka folkhälsan.vårt arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering och analys, planeringsoch beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete.vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län. Mer om folkhälsoarbetet i Örebro län På vår webbplats får Du veta mer om folkhälsoarbetet i Örebro län. Där kan Du även ta del av material vi publicerat inom folkhälsoområdet. Ansvarig utgivare Thomas Falk, chef Samhällsmedicinska enheten, tel 019/ Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2012 Omslagsbild Microsoft Clipart ISSN
3 Hälsopromotion för landets äldre befolkning En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Leif Nilsson
4
5 Innehållsförteckning Inledning... 1 Utgångspunkt... 1 Metod... 1 Bakgrund... 3 Folkhälsoinstitutet och det hälsofrämjande arbetet bland äldre... 3 Några kunskapssammanställningar från Socialstyrelsen... 4 Exempel på redovisningar från projekt i landsting och kommuner... 5 Sveriges kommuner och landsting (SKL)... 5 Västmanland... 5 Gävleborg... 5 Norrbotten... 5 Västerbotten... 5 Örebro län och Södermanland... 6 Stockholm... 7 Västra Götaland... 7 Avhandlingar och uppsatser... 9 Svenska doktorsavhandlingar... 9 Studentuppsatser... 9 Vetenskapliga tidskriftsartiklar Systematiska reviews och meta-analyser Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Hälsofrämjande insatser för äldre Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Randomiserade kontrollerade studier Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Hälsofrämjande insatser för äldre Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Befolknings- och urvalsbaserade surveys Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Hälsofrämjande insatser för äldre Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Studier grundade på intervjuer och/eller testresultat Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Hälsofrämjande insatser för äldre Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Resonerande teoriinriktade artiklar Diskussion Hälsofrämjande kontroller av äldres funktionsförmågor Insatser för att främja och förebygga ohälsa hos äldre Yrkeskompetens för det hälsofrämjande arbetet med äldre Sammanfattande slutsatser Reflektioner om innehållet i ett Hälsosamt åldrande (Anette Danesjö-Gustavsson) Viktiga områden för äldres hälsa Seniorhälsan samverkan för att främja hälsa Slutsatser Referenser BILAGA
6
7 INLEDNING Utgångspunkt Det förekommer i samhällsdiskussionen idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande hälsovårdsprogram för samhällets äldre medborgare. Som ett inlägg i denna diskussion syftar denna litteraturstudie till att studera vilka behov äldre personer har för att upprätthålla sin hälsa. Dessutom kommer studien att undersöka vilka funktioner kopplade till de grundläggande behoven som behöver kontrolleras och bedömas för att kunna stödja den äldre människans nuvarande och framtida hälsotillstånd. De viktigaste frågeställningarna i litteraturstudien blir därför att belysa: 1. Vilka funktioner är av särskild betydelse att kontrollera och bedöma för att skapa underlag för stöd till de äldres hälsoutveckling? 2. Finns det evidensbaserade åtgärder för att främja hälsa och förebygga ohälsa inför och under åldrandet? I så fall vilka? 3. Vilken kunskap och yrkeskompetens krävs för att kontrollera och bedöma funktioner hos äldre i syfte att stödja deras hälsotillstånd? Metod Sökningar efter referenser har gjorts i följande databaser: Pubmed, Ebsco, Scirus, SwePub, DIVA, Libris och Avhandlingar.se. Detta har kompletterats med efterforskningar i sökmotorerna hos Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och landsting. Även Google har varit en informationskälla. De sökord som använts är: health coaches, elderly people, older people, health promotion, health prevention, preventive home visits, home visits, Sweden, health check-up, home based support, district nurse, primary care nursing, community health nursing, quality of life among older/elderly people, functional decline among older/elderly people, functional ability among older/elderly people och retirement. Sökorden har använts endera för sig eller i olika kombinationer med varandra. Svenska versioner av sökorden har utnyttjats där det har varit nödvändigt. Nya referenser har också tillkommit under vägen, genom att lästa artiklar i sin tur innehållit bra uppslag till fortsatt läsning. 1
8 2
9 BAKGRUND Folkhälsoinstitutet och det hälsofrämjande arbetet bland äldre Regeringen gav 2010 i uppdrag åt Statens folkhälsoinstitut att i samarbete med Socialstyrelsen arbeta fram en vägledning till landets kommuner och landsting för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande (Regeringen, 2010). Huvudmännen förväntades samarbeta med den ideella sektorn och en försöksverksamhet med hälsocoacher främst riktad mot gruppen yngre pensionärer skulle startas i ett antal landsting och kommuner. Ett av de prioriterade områdena var förebyggande hembesök hos de äldre. Uppdraget är treårigt och ska slutredovisas senast hösten Redan år 2003 sammanfattade Statens folkhälsoinstitut erfarenheterna från tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre (Thille & Hamerslag, 2003). Här konstaterades att utvecklingsarbetet i kommunerna bland annat hade resulterat i nya mötesplatser, fler aktiviteter, utvärdering och dokumentation, politisk förankring, större inflytande för de äldre, nya grupper hade nåtts, handlingsplaner hade upprättats och samarbetet mellan olika aktörer hade förstärkts. Men kommunerna hade även stött på svårigheter i sitt utvecklingsarbete, som till exempel det tvärsektoriella samarbetet, marknadsföringen, projektens långsiktiga överlevnad, omorganisationer och problem för projektledarna att kombinera rollen med den ordinarie arbetsuppgiften. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut skrivit en rapport om kunskapsläget rörande hälsoutveckling och folkhälsoinsatser för äldre (Agahi, Lagergren, Thorslund, & Wånell, 2005). Här beskrivs fyra hörnpelare för ett gott åldrande fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala kontakter/socialt stöd och en känsla av meningsfullhet och delaktighet. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är bland annat bättre syreupptagningsförmåga, större muskelstyrka, bättre gångförmåga och balans och den allmänna funktionsnedsättningen kan bromsas upp. Promenader och hushållsarbete kan vara tillräckliga aktiviteter för att nå resultat. Varierad och allsidig kost minskar risken för att utveckla välfärdssjukdomar, så matlagningskurser för äldre kan vara en positiv åtgärd. Social gemenskap och socialt stöd genom föreningar, vänner och kultur är hälsofrämjande. Delaktighet och ett meningsfullt engagemang stärker självkänslan och bidrar till upplevelsen av att vara behövd. Rapporten pekar också på några konkreta åtgärder som kan främja de äldres hälsa. Hälsosamtal, till exempel på vårdcentralen utförd av distriktssköterskan, kan utgöra en bra utgångspunkt för att förebygga eventuella framtida hälsoproblem. Minnesträning och läkemedelsgenomgångar är exempel på andra positiva insatser. Även stöd vid livskriser och depressioner och kontroller av syn och hörsel kan bidra till välbefinnandet. Slutligen får man inte förringa olika typer av enkla hjälpmedel som kan underlätta vardagslivet, till exempel en rollator. De socioekonomiska skillnaderna mellan olika grupper av äldre är stor, vilket visar sig genom att de som har det svårt ekonomiskt också rapporterar sämre hälsa. Eftersom andelen äldre i samhället hela tiden ökar blir det nödvändigt för samhället att framöver satsa mer på hälsofrämjande åtgärder så att funktionsnedsättningarna skjuts upp. Det gäller framförallt att bevara och förstärka det friska (Olofsson & Johansson, 2011). Hälsan går att påverka högt upp i åldrarna. En viktig förutsättning för att lyckas är att hela samhället genomsyras av attityden att äldre människor betraktas som en resurs och inte som en belastning (FHI, 2008). En förändring av människors levnadsvanor kan ta lång tid och kräver ofta någon form av stöd från omgivningen. Det sociala nätverket bland äldre minskar ofta efterhand, vilket ställer krav på lättillgängliga mötesplatser för att stärka det sociala stödet. I arbetet att främja äldres hälsa krävs där- 3
10 för en helhetssyn som ger plats för både generella och individuellt anpassade metoder (Nilsson, Nilsson, Räftegård Färggren, & Åkeson, 2009). Några kunskapssammanställningar från Socialstyrelsen På regeringens uppdrag gör Socialstyrelsen undersökningar av äldres uppfattningar om kvalité i hemtjänst och äldreboende. Den första gjordes 2008 och den andra kom 2010 (Socialstyrelsen, 2010b). Resultatet visar att de äldre i stort sett är nöjda med sin hemtjänst och sitt äldreboende, men att det finns ett visst missnöje rörande information, social samvaro och aktiviteter. I Socialstyrelsens lägesrapport för 2012 (Socialstyrelsen, 2012) konstateras att svenskarnas ökande medellivslängd förväntas medföra fler år med god hälsa för de flesta personer. Men hjälpberoendet och funktionsnedsättningar försvinner inte utan skjuts endast framåt i tiden. Förutom minskat rökande verkar inte ohälsosamma levnadsvanor avta i omfattning. Men många personer uppger att de är positiva till att förändra sina levnadsvanor till det bättre och är inte negativa till att detta diskuteras vid eventuella vårdbesök. Vid millenniumskiftet 2000 avsatte staten stimulansmedel för ett treårigt försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Tjugoen försöksverksamheter beviljades medel och genomfördes i samarbete mellan kommuner och landsting. Frivilligorganisationer blev också engagerade. Gemensamt för projekten var att de baserades på regelbundna hembesök riktade till hemmaboende äldre och att personalen som utförde hembesöken hade både medicinsk och social kompetens. En sammanfattande slutrapport (Hellner, 2002) konstaterar att försöksverksamheten har fallit väl ut. Speciellt tre faktorer har visat sig ha stor betydelse för ett lyckat resultat målgruppens sammansättning, besöksfrekvensen och besökens innehåll. Det är framförallt deltagarna under 80 år som främst har haft nytta av hembesöken. När det gäller besöksfrekvensen så krävs det minst ett par sådana per år för att de ska få någon betydelse. Hembesökens struktur och innehåll var också viktiga för resultatet. Innehållet hade redan från början styrts mot de äldres fysiska och psykiska hälsa och funktionsförmåga samt frågan kring stöd och sociala nätverk. Att strukturera de olika samtalstillfällena kring särskilda teman visade sig positivt. Det var också viktigt att från det ena tillfället till det andra följa upp råd och diskussioner från det tidigare mötet. Olika yrkesgrupper var representerade bland hembesökarna, men det var inte möjligt att bedöma vilken som var mest lämpad för uppgiften. Men däremot fann man belägg för att den professionelle hembesökaren behöver gedigen yrkeskompetens och att det medicinska och det sociala perspektivet var lika viktigt. Gerontologi, folkhälsovetenskap och samtalsmetodik är viktiga kunskapsbaser. Därför krävs det i många fall ett gott samarbete mellan flera yrkeskategorier för att lyckas täcka in alla kompetenser. Även under åren satsade staten stimulansmedel för bland annat förebyggande insatser bland äldre. Det gjordes hembesök med syfte att informera om verksamheter för äldre och om kost, motion och risker i hemmet. De deltagande kommunerna beskriver att de genom hembesöken har hittat många äldre med behov av olika insatser (Socialstyrelsen, 2010a). I en genomgång av forskningen kring förebyggande hembesök hos äldre konstaterar Socialstyrelsen i en rapport (Socialstyrelsen, 2011) att sådana besök kan vara ett sätt att förebygga ohälsa hos äldre. Men de påpekar samtidigt att resultaten av de gjorda studierna inte är entydiga och bör därför tolkas med viss försiktighet. Resultaten visar att hembesöken bör innehålla flera olika dimensioner, som exempelvis skattningar av hälsa och funktionsförmågor, befintliga sociala nätverk och närmiljöns utformning. Studierna visar också att den personal som gör hembe- 4
11 söken måste vara professionell och ha en gedigen utbildning. Det krävs dessutom återkommande besök och uppföljningar för att nå en positiv effekt. Den målgrupp som har störst nytta av besöken är främst relativt friska yngre äldre. Exempel på redovisningar från projekt i landsting och kommuner Sveriges kommuner och landsting (SKL) Dåvarande Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet initierade 2001 tillsammans med två kommuner ett projekt som kallades Seniorhälsa (Hollo, 2003). I slutredovisningen av projektet konstateras att förebyggande verksamheter för äldre sannolikt gör individerna mer oberoende av hjälp och stöd i sin livssituation. Rapporten lyfter också fram det positiva med att samverka med lokalt engagerade verksamheter för att undvika parallella processer. Man pekar även på vikten av att uppnå en nationell samordning av det hälsofrämjande arbetet som riktas mot äldre. Västmanland Några medarbetare i landstinget har gjort en litteraturgenomgång kring forskningen rörande förebyggande arbete för äldre (Lindmark, Gustavsson, Simonsson, & Thors Adolfsson, 2009). De drar i sin rapport slutsatsen att flertalet av studierna kan påvisa positiva resultat av förebyggande besök för äldre, men att de positiva effekterna varierar mellan studierna. Några studier framhåller främst en lägre mortalitet och en högre självskattad hälsa som de mest lovande resultaten. Gävleborg En metod att jobba förebyggande kan vara att skapa sociala träffpunkter för äldre. Tre kommuner i Gävleborg har testat detta och resultaten indikerar att det är mest kvinnor i åldern år som besöker träffpunkterna. Det visar sig också att besökarna i de flesta fall har en god hälsa och att de samtidigt är aktiva i många olika sammanhang. Träffpunkterna är till stor del beroende av frivilliga krafter, vilket ställer stora krav på planering och struktur för att skapa en kontinuerlig verksamhet. Avslutningsvis bedöms verksamheten med träffpunkter vara viktig för att de äldre ska kunna behålla och skapa nya sociala nätverk för sin känsla av trygghet (Pevik Fasth, 2011). Norrbotten Utifrån en försöksverksamhet med förebyggande hembesök i sju kommuner i Norrbotten rapporterade hembesökarna att de upplevt de äldre friskare och aktivare än förväntat. Det framkom också att ensamheten inte heller var så uppenbar och det visade sig att de äldre verkade välinformerade om kopplingen mellan livsstil och hälsa. Hembesökarna anser att hembesök och skapandet av sociala mötesplatser är viktiga åtgärder för att förebygga ohälsa hos äldre (Tiensuu, 2010). Västerbotten Under projektnamnet Hälsa På gjordes i Nordmaling under två års tid förebyggande hembesök hos pigga pensionärer 75 år och äldre. Syftet var att studera om detta kunde förändra individernas vårdkonsumtion och förbättra deras livskvalitet. Samverkan skedde mellan primärvården och socialtjänsten. Som jämförelsematerial hade man en kontrollgrupp av pensionärer som 5
12 inte fick hembesök. De äldre som fick hembesök kunde uppvisa lite bättre upplevd hälsa, de rörde sig lite mer och sov lite bättre. Man kunde också se att kontrollgruppen hade dubbelt så många akuta läkarbesök på vårdcentralen och beviljades mer hemtjänst. Det visade sig även att hembesöken påverkade kvinnorna mer än männen (Sahlén, 2002). Örebro län och Södermanland Lindesbergs kommun prövade under åren arbetsmetoden hälsofrämjande besök för 80-åringar som bor i ordinärt boende. År 2009 implementerades metoden in i den ordinarie verksamheten. I en utvärdering (Karami, 2009) pekar man på att de som får besök upplever sig sedda och hörda och de uppger att besöken känns givande och värdefulla. Den kunskap och information som delges under besöken verkar bidra till att de äldre känner sig tryggare och mer självständiga. Detta kan i sin tur påverka hälsan positivt. Genom besöken når man de personer som annars kan vara svåra att få kontakt med, vilket kan underlätta tidig upptäckt av risker, behov av hjälpmedel, anpassningar och andra former av stöd. Utifrån befolkningsundersökningen Liv och hälsa 2008 har man i Sörmland och Örebro län tillsammans plockat ut data för åldersgruppen år och redovisat skydds- och riskfaktorer relaterat till ohälsa (Ericsson & Omberg, 2011; Josefsson, 2011). Följande skyddsfaktorer mot ohälsa framträdde: att vara fysiskt aktiv att ha goda matvanor att ha tillgång till stöd vid problem och kriser att känna tillit till grannar att trivas i sin boendemiljö att vara föreningsaktiv att ha husdjur De viktigaste riskfaktorerna för ohälsa var: att röka dagligen att vara riskkonsument av alkohol att ha ett BMI över 30 eller under 18,5 att ha en dålig ekonomi att ha blivit nedlåtande behandlad att ha varit med om en kritisk händelse att ha omvårdnaden av någon anhörig eller vän som är långvarigt sjuk att ha ett betungande hemarbete Personer med många riskfaktorer rapporterar också samtidigt sämre självskattad hälsa. Bäst hälsa har de personer som uppvisar många skyddsfaktorer och få riskfaktorer. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att den äldre delen av befolkningen främst mår bra av att åtnjuta social gemenskap, delaktighet och meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. 6
13 Stockholm Stockholms läns landsting krävde från 2008 att distriktssköterskorna på husläkarmottagningarna skulle erbjuda ett hälsosamtal i hemmet till alla personer som under året fyller 75 år. Verksamheten har utvärderats och några av slutsatserna är följande (Karp et al., 2010; Sherman, Karp, Söderhielm Blid, & Wånell, 2010): Det går att integrera hälsosamtalen i det dagliga arbetet på en husläkarmottagning Hälsosamtalen är uppskattade såväl av de äldre som av distriktssköterskorna Hälsosamtalen ger de äldre möjlighet att reflektera över sin egen hälsosituation, livsstilsfaktorer och åldrandet Hälsosamtalen i hemmet ger distriktssköterskan möjlighet att lära känna sina patienter och etablera en relation som kan vara värdefull för framtida kontakter Hemmiljön skapar en trygg ram för själva samtalet och underlättar dialog Om hälsosamtal ska erbjudas så måste de prioriteras i det ordinarie arbetet och tillräcklig tid ges för samtalet De uppföljningar distriktssköterskorna gjort av hälsosamtalen har vanligen varit för att kontrollera hälsoproblem eller hjälpa till med t.ex. läkemedel, hjälpmedel, kontakt med kommun eller annan vårdgivare. Det verkar ha varit ovanligt att uppföljningen gällt existentiella frågor eller livsstilsfaktorer Hälsosamtalen bör kombineras med en enklare hälsokontroll (blodtryck, blodsocker, vid behov erbjuda läkemedelsgenomgång, nutritionsbedömning, minneskontroll och liknande) Åldersgruppen 75 år kan vara lämplig, men i socioekonomiskt svaga områden kan det finnas skäl att erbjuda hälsosamtal till personer som nyligen gått i pension, alltså i åldern år Västra Götaland Under åren genomförde Orust kommun projektet Hälsofrämjande hembesök som riktade sig till alla kommuninvånare 79 år och äldre som hade eget boende. Samtalen hade fokus på hälsa och vårdbehov och berörde områden som motion, aktiviteter, läkemedel, social gemenskap, mat, fallförebyggande åtgärder, syn och hörsel, miljö och trygghet. I samtalen har de äldre pekat på olika faktorer som får dem att må bra, som till exempel naturen, kulturen, föreningslivet, sociala nätverk, levnadsvanor och livsstil. De äldre såg också positivt på att samtalen vid hembesöken innehöll information om kommunens olika verksamheter. En effekt av besöken var även att deltagarna känt sig betydelsefulla, sedda och bekräftade (Edman, 2009). 7
14 8
15 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER Svenska doktorsavhandlingar I en doktorsavhandling från Umeå universitet har studier gjorts på ett försök med förebyggande hembesök hos friska åldringar över 75 år i Nordmalings kommun (Sahlén, 2009; Sahlén, Dahlgren, Hellner, Stenlund, & Lindholm, 2006; Sahlén, Löfgren, Hellner, & Lindholm, 2008). Försöket genomfördes under åren och uppföljningen hade tillgång till en kontrollgrupp äldre som jämförelsematerial. Resultatet visar att hälsofrämjande hembesök hos självständiga äldre är en positiv åtgärd under förutsättning att de genomförs av kompetent personal och att besöken är återkommande. Vidare visade studierna att: Hembesök kan underlätta för de äldre att hantera allvarliga förändringar i livssituationen Hembesöken måste genomföras i samverkan mellan primärvården och kommunens äldreomsorg Hembesöken kan stärka äldre personers förmåga att ta kontroll över sitt eget liv Hembesök minskar arbetsbelastningen för distriktsläkarna Hembesök minskar behovet av hemhjälp, särskilda boenden och sjukhusvård Preventiva hembesök kan skjuta upp dödstalen i en frisk åldrande befolkning, men effekten är bara uppenbar under själva interventionsperioden I en studie av 75- till 80-åringars självskattade hälsa (Johansson, 2009) framkom det att kvinnor som uppgav sig må bra ansåg det viktigast att utan problem kunna röra sig inomhus. För män var den fysiska aktiviteten utomhus viktigare. Upplevelsen av en försämrad hälsa i kombination med depressionssymtom och försämrad handstyrka ökade risken för att utveckla undernäring. För att undvika risken för undernäring krävs det därför regelbundna bedömningar av näringstillståndet tillsammans med frågor kring självskattad hälsa och depressionssymtom. En doktorsavhandling från Göteborgs universitet (Gustafsson, 2012) har studerat hemmaboende äldre över 80 år med fokus på risken för skröplighet (frailty), självskattad hälsa, självständighet och upplevd trygghet med avseende på ADL (activities of daily life). Två olika interventioner jämfördes, nämligen en intervention med ett förebyggande hembesök och en annan bestående av fyra seniorträffar med ett uppföljande hembesök. Studien innehöll också en kontrollgrupp. Båda interventionerna minskade beroendet av ADL-stöd upp till ett år. Seniorträffarna gjorde dessutom att denna period kunde utsträckas till två år. Studentuppsatser I en kvalitativ intervjustudie (Burman, 2011) dras slutsatsen att distriktssköterskans hälsofrämjande arbete består av tre olika delar insatser för att stärka vårdtagarens fysiska, psykiska och sociala hälsa, ledarskap i personalgruppen och respekten för vårdtagarens egen vilja. En risk föreligger att fokus främst kommer att ligga på den fysiska hälsan på bekostnad av psykiska och sociala perspektiv. Därför krävs ett väl fungerande samarbete med andra yrkeskategorier för att nå en tillfredsställande helhetssyn. Detta visade sig också i Må bra på äldre darprojektet i Kristianstads kommun under åren (Brännström Forss, 2006). Projektet drevs med ett tvärsektoriellt perspektiv som syftade till en samverkan mellan de äldre, offentliga och ideella organisationer och multidisciplinära professioner. Syfte var att skapa förutsättningar för de äldre att må bra och känna sig som en resurs, men även att utveckla metoder för det hälsofrämjande 9
16 arbetet. Enligt studien kan den offentliga sektorn dra stora fördelar av att starta hälsofrämjande processer som leder fram till social gemenskap bland äldre. Men för att lyckas med detta krävs ett intersektoriellt arbetssätt. I en liten intervjustudie med personer i åldrarna år var syftet att beskriva de äldres syn på vad som får dem att må bra efter pensioneringen (Claesson & Sidorson, 2010). Interaktion med nära vänner och familj lyftes fram som en viktig aspekt för att må bra. Även god rörelseförmåga och engagemang i ideella aktiviteter framhölls som centrala förutsättningar för välbefinnandet. I en intervjuundersökning med några äldre som har fått hembesök från kommunen (Eriksson & Sundstrand, 2010) dras slutsatsen att de äldre kände sig tryggare efter besöket. Besöket visade nämligen att kommunen känner till deras existens och de fick kunskap och information kring var de kunde vända sig vid behov av hjälp. 10
17 VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTSARTIKLAR Systematiska reviews och meta-analyser Kontroll av funktionsförmågor hos äldre En systematisk litteraturöversikt av longitudinella studier publicerade mellan 1985 och 1997 rapporterade följande riskfaktorer för funktionsnedsättningar för äldre som bor i eget boende (Stuck et al., 1999): nedsatt kognitiv förmåga depression sjukdomsbelastning ökad och minskad BMI begränsningar i rörligheten färre sociala kontakter lägre fysisk aktivitetsnivå alkoholkonsumtion dålig självskattad hälsa rökning försvagning av synförmågan I en genomgång av litteraturen kring äldres hälsa, drar en australiensisk studie slutsatsen att hälsofrämjande insatser kan vara positiva ur tre perspektiv samhälleligt, familjemässigt och på individnivå. Potentiellt kan sådana åtgärder stärka ett hälsosamt beteende och förbättra det allmänna hälsoläget (Sims, Kerse, Naccarella, & Long, 2000). En aktiv och socialt integrerad livsstil i senare delen av livet verkar ge ett bra skydd mot demens och Alzheimers sjukdom (Fratiglioni, Paillard-Borg, & Winblad, 2004). Egenvård (self-care) är kontextbundet och påverkas av personliga, interpersonella och externa förhållanden. Det handlar inte så mycket om att lära sig fakta kring specifika hälsofrågor, utan snarare att ha kunskaper om att sätta mål och att organisera de egna resurserna och sina handlingsstrategier (Höy, Wagner, & Hall, 2007). Pensioneringen är en stor förändring i många människors liv, vilket kan kräva andras stöd för att skapa en positiv anpassningsprocess. Ett problem är att lyckas motivera pensionärer till ett hälsosamt åldrande, eftersom de kan tycka att det är för sent att anstränga sig. Men mycket tyder på att ett hälsofrämjande arbete riktat mot äldre ökar deras möjligheter att leva ett mer oberoende liv under en längre tid (Wilson & Palha, 2007). En synpunkt är att till exempel förebyggande hembesök hos äldre skulle fokusera mer på de individuella behoven och önskningarna. Screening av riskfaktorer borde därför kompletteras med en bedömning av den äldre personens egna resurser, som exempelvis psykologiska och existentiella dimensioner, sociala nätverk och den aktuella livssituationen (Fagerström, Wikblad, & Nilsson, 2009). Förebyggande program för hembesök hos äldre förhindrade eller sköt upp funktionsnedsättningar om de innehöll en klinisk undersökning som en del av den initiala bedömningen (Huss, Stuck, Rubenstein, Egger, & Clough-Gorr, 2008). 11
18 Hälsofrämjande insatser för äldre En systematisk review rörande förebyggande hembesök hos äldre i eget boende konstaterar att det inte finns några klara bevis för dess positiva effekt (van Haastregt, Diederiks, van Rossum, de Witte, & Crebolder, 2000). Effekterna på fysiska funktioner, psykosociala funktioner, fallolyckor, intagning på institutioner och dödlighet är modesta och motsägelsefulla. Dessa resultat måste dessutom ses i ljuset av att hembesök är kostsamma och tar mycket tid i anspråk. Ovanstående resultat motsägs delvis av andra litteraturstudier som menar att hembesök hos äldre effektivt reducerar dödligheten (Elkan et al., 2001; Huss et al., 2008; Ploeg et al., 2005) och långvarig institutionsvård och ökar chansen för de äldre att kunna bo kvar hemma (Elkan et al., 2001; Ploeg et al., 2005). Några litteraturöversikter poängterar att besöken blir effektiva bara under förutsättning att de utgår från multidimensionella geriatriska bedömningar som inkluderar flera uppföljningsbesök (Markle-Reid et al., 2006; Stuck, Egger, Hammer, Minder, & Beck, 2002). Resultatet förbättras också av att målgruppen är yngre äldre som inte tillhör någon riskgrupp (Stuck et al., 2002). Hälsofrämjande program för äldre som består av flera olika insatser är delvis effektiva (Beswick et al., 2008; Gustafsson, Edberg, Johansson, & Dahlin-Ivanoff, 2009), men det krävs mer forskning för att förstå komplexiteten i relationen mellan interventionerna och resultaten (Gustafsson et al., 2009). En genomgång av forskningen rörande intensiva program för hembesök hos äldre med dålig hälsa eller andra funktionsnedsättningar visar inga positiva resultat (Bouman, van Rossum, Nelemans, Kempen, & Knipschild, 2008). Det finns vissa indikationer på att långvariga och högintensiva träningsprogram för moderat fysiskt svaga äldre personer kan ha en positiv effekt på deras funktionsförmåga (Daniels, van Rossum, de Witte, Kempen, & van den Heuvel, 2008). Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete I en australiensisk kontext, med adekvat finansiering och utbildningsstöd, finns det studier som pekar ut primärvårdsbaserade team som mest lämpade för att ansvara för det hälsofrämjande arbetet bland äldre (Sims et al., 2000). Interdisciplinära team bestående av blandade hälsoinriktade kompetenser framhålls även i en annan studie vara den mest lämpade organisationen för att genomföra hälsofrämjande insatser bland den äldre befolkningen (Gustafsson et al., 2009). En review lyfter fram betydelsen av omvårdnad från sjuksköterskor med gerontologisk kompetens för att stärka de äldres hälsa (Markle-Reid et al., 2006). Men det visar sig också att sjuksköterskor förmodligen utför mycket förebyggande hälsoarbete, men att endast lite av detta dokumenteras och publiceras. Yrkesgruppen har nämligen ingen lång tradition av systematik och spridning av sina arbetsresultat och därför finns det få studier som pekar på sjuksköterskornas betydelse för det hälsofrämjande arbetet (Wilhelmsson & Lindberg, 2007). Det verkar som att den största barriären för att sjuksköterskor ska fungera som effektiva hälsofrämjare är om de förstår vad denna roll innebär eller inte. De flesta sjuksköterskor menar att hälsopromotion är en del av deras arbetsuppgifter, men de är osäkra på hur de ska tillämpa detta i praktiken. Det medicinska paradigmet dominerar och skymmer sikten för det hälsofrämjande perspektivet. Förmodligen är denna osäkerhet lika utbredd bland andra paramedicinska discipliner (Whitehead, 2009). 12
19 Randomiserade kontrollerade studier Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Ett program för omfattande geriatrisk bedömning hemma hos äldre personer visade sig försena utvecklingen av åldersrelaterade handikapp och minska tiden för permanent boende på institution. Men studiens resultat kunde inte visa vilka komponenter i programmet som var viktigast för att nå denna effekt (Stuck et al., 1995). Ett försök med att tillhandahålla skriftliga råd till äldre patienter tillsammans med att föra in självrapporterade patientdata i primärvårdens elektroniska journalsystem är inte ensamt tillräckligt för att förbättra det kortsiktiga hälsobeteendet eller tillgodogörandet av ett preventivt synsätt. En uppföljande kontakt mellan profession och patient är förmodligen nödvändig för att uppnå en positiv effekt (Harari et al., 2008). En under samverkan mångformad intervention mot depression och dåligt kontrollerad diabetes eller risk för hjärtproblem, eller båda tillsammans, resulterade i förbättrade funktionsförmågor och hälsorelaterad livskvalitet liksom även förbättrad kontroll av blodtryck, blodsockerhalt, lipider och depressiva symtom. Anpassad omvårdnad mot depression och kroniska fysiska problem kan således stärka åldringsprocessen i en positiv riktning (von Korff et al., 2011). En hälsoriskbedömning för äldre kombinerad med förstärkande insatser som gruppträffar eller hembesök har visat sig ha en positiv effekt på individernas användning av förebyggande åtgärder och på deras hälsobeteende. Men resultatet påvisade ingen signifikant skillnad mellan interventions- och kontrollgruppen gällande dödlighet, intagning på vårdhem eller frekvensen av läkarbesök (Dapp et al., 2011). Hälsofrämjande insatser för äldre Redan i mitten av 1980-talet gjordes i Danmark studier på förebyggande hembesök hos äldre. En randomiserad undersökning (Hendriksen, Lund, & Strömgård, 1984) visade att hembesöken reducerade dödligheten och vårdtiden på sjukhus. Orsaken var förmodligen att de äldre blev stimulerade och mer aktiva som en följd av besöken. En förutsättning för att effekten ska infinna sig är att en ansvarig person koordinerar de multidisciplinära aktiviteterna och att de berörda hembesökarna har kompetens i både medicinska och sociala frågor. En senare dansk randomiserad intervention kom till slutsatsen att dödligheten och tiden på vårdhem var högre för de äldre som inte ville acceptera förebyggande hembesök (Vass, Avlund, & Hendriksen, 2007). Ytterligare danska studier har visat att förebyggande hembesök hos äldre främst ger effekt på de deltagande kvinnornas funktionsförmågor (Vass et al., 2004), speciellt om de sammankopplas med en utbildningssatsning riktad mot den personal som genomför besöken (Avlund, Vass, Kvist, Hendriksen, & Keiding, 2007). Även ur ett ekonomiskt perspektiv har danskarna studerat förebyggande hembesök för äldre. Hembesök som fokuserar på tidiga tecken på funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och gör uppföljande besök kan leda till förbättringar av funktionsförmågan hos äldre. Interventioner med hembesök kan också medföra en lägre kostnad jämfört med konventionell verksamhet. Men resultaten var inte statistiskt signifikanta (Kronborg, Vass, Lauridsen, & Avlund, 2006). Andra studier av screeningprogram för äldre personer över 75 år har undersökt effekten av hembesök av sjuksköterskor. Här fann man inga bevis för några fysiska förbättringsresultat eller att testgruppen upplevde det dagliga livet som lättare än tidigare (Hébert, Robichaud, Roy, Bravo, & Voyer, 2001; McEwan, Davison, Forster, Pearson, & Stirling, 1990; Ploeg et al., 2010). Men ett positivt resultat av screeningsprocessen kan bli att uppmärksamheten och kun- 13
20 skapen som förmedlades förbättrar anpassningen till åldrandet och öppnar ögonen för det stödsystem som finns tillgängligt (McEwan et al., 1990). Även en holländsk studie drog slutsatsen att förebyggande hembesök hos äldre inte hade någon hälsoeffekt för en allmän population av äldre som bor hemma. En förklaring till detta kan vara att de flesta äldre som bor hemma är för friska för att dra nytta av insatsen. Det är också så att hälsovårdssystemet i landet är så väl utbyggt att åtgärden inte behövs. Men det kan möjligen vara så att besöken är mer relevanta för individer med ett sämre hälsotillstånd (van Rossum et al., 1993), vilket dock motsägs i en annan holländsk studie (Bouman, van Rossum, Ambergen, Kempen, & Knipschild, 2008) och ytterligare en studie som konstaterar att dessa interventioner har störst effekt på individer med en lågriskprofil. Framgångsfaktorn är nämligen avslöjandet av riskfaktorer för framtida funktionsnedsättningar och implementeringen av rekommendationer för att ta itu med dessa (Stuck et al., 2000). Regelbundna hembesök hos äldre utförda av frivilliga har visat sig ge en del positiva effekter. De äldre som besöktes tillbringade mindre tid på institution och fick större tillgång till samhällets service. Effekten kan troligen förklaras som resultatet av tre faktorer information om samhällets service, ökad medvetenhet om hjälpmedel för eventuella handikapp och en förbättrad kontaktyta med den hälsoinriktade service som finns tillgänglig (Carpenter & Demopoulos, 1990). Bra allmänt förekommande program för fysisk aktivitet kan förbättra de funktionsförmågor som annars riskerar att medföra handikappande svagheter hos äldre (Hughes, Seymour, Campbell, Whitelaw, & Bazzarre, 2009). En intervention där äldre över 70 år fick utbildning och träning i kompensatoriska strategier, anpassning av hemmet, säkerhet i hemmet, fallprevention och balans- och muskelstyrketräning medförde upp till 3,5 års längre överlevnad och som statistiskt signifikant skillnad varade detta i två år. Äldre deltagare med måttlig risk att dö gynnades mest av interventionen. Dessa resultat indikerar att relativt kortvariga insatser med metoder utan farmakologiska inslag som stödjer äldre människor med kognitiva, beteendemässiga och miljöbetingade strategier för att skapa och nå funktionella mål får bestående effekter på överlevnaden hos deltagarna (Gitlin et al., 2009). Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Regelbundna hembesök till äldre personer över 75 år utförda av icke-professionella frivilligarbetare har undersökts. Genom att använda ett enkelt ADL-frågeformulär kunde de identifiera problem och initiera stödfunktioner vid behov (Carpenter & Demopoulos, 1990). I en pilotstudie fann man att förebyggande hembesök hos äldre utförda av sjuksköterskor hade förutsättningar för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden (van Hout et al., 2005). I en intervention för att förebygga ohälsa hos äldre kunde deltagarna välja mellan att delta i gruppträffar ledda av ett interdisciplinärt team (geriatrier, sjukgymnast, socialarbetare och nutritionist) eller att få hembesök av en sjuksköterska. Det visade sig att majoriteten av deltagarna valde att delta i gruppträffarna (Dapp et al., 2011). En kort, genomförbar och fortgående utbildningssatsning för de professioner som arbetar med förebyggande hembesök visade sig ge positiva effekter för de äldres funktionella rörlighet. Effekten var starkare för de 80-åriga hemmaboende jämfört med 75-åringarna. Om distriktsläkarna deltog i utbildningen så förstärktes också effekten (Vass, Avlund, Lauridsen, & Hendriksen, 2005). Interdisciplinär vaksamhet för att identifiera och reagera på tidiga signaler på 14
21 funktionella försämringar kan påverka behovet av sjukhusvård hos vissa grupper av äldre (Vass, Hendriksen, Thomsen, Parner, & Avlund, 2008). Befolknings- och urvalsbaserade surveys Kontroll av funktionsförmågor hos äldre När den funktionella hälsostatusen och den upplevda hälsan går utför blir äldre människor mer beroende av andras stöd, speciellt med avseende på hushållsarbete, varuinköp och transporter. Men det verkar inte som att högre ålder eller antal krämpor påverkar nivån av självständighet (Whittle & Goldenberg, 1996). Upprätthållen dålig självskattad hälsa bland äldre, och även i viss mån försämrad självskattad hälsa, indikerar bristande sociala relationer framåt i tiden. Förmodligen är sambandet dubbelriktat (Lund, Avlund, Modvig, Due, & Holstein, 2004). Socialt nätverk, känsla av kontroll (locus of control), självskattad allmän hälsa och depressiva symtom har en starkare koppling till upplevd livskvalitet än medicinskt definierad hälsa eller olika mått på funktionsförmågor bland gruppen äldre-äldre. När det gällde sociala kontakter så handlade det inte om frekvensen av kontakter, utan snarare om relationerna upplevdes som tillfredsställande eller inte. Kvinnors upplevda livskvalitet hade som fokus självskattad allmän hälsa och depressiva symtom, medan männen lyfte fram att bli änkling som det mest negativa för livskvaliteten (Berg, Hassing, McClearn, & Johansson, 2006). Att använda funktionsförmåga som resultatmarkör och instrument är centralt för att möjliggöra bedömningar av förväntningar på ett framtida aktivt liv. En utbildning av personalen kring dessa frågor är nyckeln för att uppnå ett bättre praktiskt genomslag för en främjande intervention bland äldre (Vass, Avlund, Parner, & Hendriksen, 2007). Att vara icke-rökare, vältränad och ha ett hälsosamt BMI har i en svensk långsiktig uppföljningsstudie visat sig ge en lägre risk för att dö i förtid. Framförallt gällde detta de män som omfattades av studien (Carlsson, Theobald, & Wändell, 2010). Hälsofrämjande insatser för äldre Aktiviteter som har en social utgångspunkt har visat sig medföra positiva effekter för välmående bland en äldre befolkning. Det motsatta gäller dock för aktiviteter som enbart är ett sätt att fördriva tiden. Så slutsatsen är att det inte är antalet aktiviteter som är det viktiga, utan skälen till dem (Everard, 1999). När äldre uppmuntras att beakta för- och nackdelar med hälsofrämjande aktiviteter så är chansen större att de tar till sig det som kan ge en direkt och omedelbar vinst. Det finns ett större motstånd för att delta i tester och screening för sjukdomar som upplevs få liten effekt på det dagliga livet. En individuell ansats för att diskutera primärpreventiva aktiviteter har visat sig resultera i att äldre röker och dricker mindre och motionerar mer regelbundet. Utbildning kan alltså stärka de äldres förväntningar på resultatet av en beteendeförändring, vilket i sin tur ökar sannolikheten för att individen skrider till handling i den riktningen (Resnick, 2003). Att fokusera förebyggande hembesök på äldre utan handikapp, och följa upp besöken i en enhetlig primärvårdsorganisation, kan vara ett effektivt sätt att organisera arbetet mot en progressiv försämring av funktionsförmågorna som sker på grund av åldrandet (Vass, Avlund, Parner et al., 2007). Psykologiska karakteristika och sociala relationer bland äldre i samhället verkar ha inflytande på om de accepterar och får förebyggande hembesök. Men detta mönster är komplext och 15
22 varierar mellan könen. Detta faktum är dock viktigt att ta i beaktande när man erbjuder äldre invånare förebyggande hembesök (Avlund, Vass, Lund, Yamada, & Hendriksen, 2008). En amerikansk studie visar på att äldre personer som är tillfredsställda med det emotionella stöd de har tillgång till också kan kopplas till en bättre självrapporterad hälsa (White, Philogene, Fine, & Sinha, 2009). Ett socialt engagemang tillsammans med familj, vänner och grannar har visat sig ett ge ett längre liv bland japanska åldringar. Även positiva kopplingar till det egna bostadsområdet kan förbättra människors överlevnad, speciellt kvinnors (Morita, Takano, Nakamura, Kizuki, & Seino, 2010). Fysisk funktion och fysisk aktivitet kan kopplas till känslor av välmående bland äldre människor. Således går det att se viktiga länkar mellan psykologiska upplevelser och fysiska fenomen (Garatachea et al., 2009). Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete I en studie av skotska distriktssköterskors (community nurses) hälsofrämjande arbete bland äldre fann man en bred verksamhet, dock med fokus på hjärthälsa, diet och fysisk aktivitet. Men insatser för mental hälsa och positivt åldrande rapporterades inte lika ofta. Det fanns också tecken på att det förekom arbete för att på individnivå stärka egenmakten (empowerment) hos de äldre, men det var mer ovanligt med ansatser som hade grupp- eller samhällsfokus. Inte helt oväntat fanns det även element i distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete med äldre som var osynliggjort, vilket i sin tur förhindrade granskning och utvärdering. Exempel på arbete i team, multidisciplinära grupper och samverkan mellan organisationer gav lovande signaler som kan gynna de äldres hälsa (Runciman, Watson, McIntosh, & Tolson, 2006). Studier grundade på intervjuer och/eller testresultat Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Vårdgivare bör överväga en individualiserad inriktning på sina hälsofrämjande insatser gentemot äldre. Generellt sett deltar de flesta äldre i olika typer av främjande och förebyggande hälsoaktiviteter, men intresset avtar med stigande ålder. Därför är det viktigt att genom diskussioner och utbildning peka på de fördelar som dessa aktiviteter kan medföra för den egna framtida hälsan (Resnick, 2000). En svensk studie konstaterar att äldre människor betonar vikten av att hålla sig sysselsatt, frisk och intellektuellt alert för att klara av ett självständigt liv. Detta försvåras av den allmänna synen i samhället att äldre ses som en belastning (Larsson, Haglund, & Hagberg, 2009). Men äldre människor verkar vara realistiska angående de negativa förändringarna i hälsa och funktionsförmåga. Däremot finns det mycket som talar för att fysisk aktivitet kan fungera som en central indikator för äldres självskattade hälsa och funktionsförmåga i det dagliga livet (Leinonen, Heikkinen, & Jylhä, 2001). Även sociala aktiviteter är en viktig indikator för att bedöma äldres hälsa och funktionsförmåga. Det är således värt besväret att be äldre människor att bedöma sin generella hälsa, eftersom en sådan självskattning ger en bra bild av det objektiva läget (Leinonen, Heikkinen, & Jylhä, 2002). Utifrån en litteraturgenomgång och ett antal fokusgruppsintervjuer har några svenska forskare skapat ett bedömningsinstrument för att fånga in äldres hälsa vid ett eller flera förebyggande hembesök. Förutsättningarna för besöken är att de riktas mot personer som är 80 år och äldre och att den besökande personalen består av flera olika kompetenser. Det är också viktigt att besöken följs upp och att hälsobedömningen inkluderar sociala, psykologiska, och medicinska aspekter. Följande områden är intressanta att ta upp (Löfqvist, Eriksson, Svensson, & Iwarsson, 2012): 16
23 ADL Boendesituation Aktiviteter intressen Fysisk aktivitet Sociala kontakter Eventuell smärta Depressiva symtom Fallrisker Tillgänglighetsproblem Intellektuell kapacitet Medicinering Mat diet Upplevd allmän hälsa Syn och hörsel En taiwanesisk studie fann att tre faktorer kunde kopplas till minskad dödlighet bland äldre deltagande i en årlig hälsoundersökning, yngre ålder och att vara kvinna. Men det kan vara så att de som utnyttjade den fria hälsoundersökningen hade ett hälsosammare beteende än de som inte valde denna tjänst, vilket gör resultatet något osäkert (Chiou & Chang, 2002). En amerikansk studie drar slutsatsen att det finns ett stort behov av att förbättra tillgången till förebyggande hälsovård för äldre kvinnor (Schonberg, York, Basu, Ölveczky, & Marcantonio, 2008). I en tysk kontext har man sett att det finns flera hinder för att implementera förebyggande hälsoinsatser för den äldre befolkningen. Många äldre saknar motivation för en livsstilsförändring och ekonomiska incitament för att delta och dessutom prioriterar inte hälso- och sjukvården ett främjande och förebyggande perspektiv (Walter et al., 2010). Tyska distriktsläkare genomför regelbundet hembesök, men är tveksamma till nyttan. Läkarna saknade motivation för att göra besöken, men kände sig tvungna att göra dem ändå (Theile, Kruschinski, Buck, Müller, & Hummers-Pradier, 2011). Hälsofrämjande insatser för äldre I en svensk studie av förebyggande hembesök för personer som var 78 år genomfördes tre årliga besök där fysisk och socialt välmående stod i fokus. Även om man inte kunde se några klara bevis på förbättrad hälsa över tid, så upplevde både deltagare och personal besöken som positiva. De äldre kände sig mer säkra och trygga än tidigare och personalen fick ökad kunskap om individernas situation och om äldres levnadsförhållanden i allmänhet, vilket i sin tur medförde en ökad arbetstillfredsställelse (Theander & Edberg, 2005). Ensamhet kan vara ett allvarligt och hälsovådligt problem för många äldre. Det går att se en koppling mellan ensamhet och depressiva symtom, där speciellt kvinnors symtom ökar deras upplevelse av ensamhet. Så sociala relationer där de äldre kan känna ömsesidighet och säkerhet, och som kan erbjuda hjälp vid behov, leder till mindre känslor av ensamhet och depression. Med tilltagande ålder kan därför ett minskat socialt nätverk tillsammans med försämrad hälsa och funktionsförmåga ge upphov till osäkerhet och rädsla för att förlora sin självständighet (Tiikkainen & Heikkinen, 2005). 17
24 Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Team bestående av sjuksköterskor, socialarbetare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer kan fungera bra som hembesökare för att bedöma äldres hälsa. Fördelarna var bland annat att detta avlastade distriktsläkaren, gav direktkontakt i hemmet, medförde mer tid för samtal och skapade möjligheten att informera om annan tillgänglig service (Byles, Frances, & McKernon, 2002). Tyska distriktsläkares attityd och egna levnadsvanor verkar bromsa införandet av en mer preventiv inställning till äldres hälsosituation. Även brist på utbildning och träning i ett preventivt synsätt gör att främjande insatser inte prioriteras i den tyska primärvården (Walter et al., 2010). Vid besök som tyska distriktsläkare gör hos äldre säger de sig vara beroende av ett gott samarbete med den ansvariga omvårdnadspersonalen (Theile et al., 2011). Resonerande teoriinriktade artiklar Det finns de som starkt ifrågasätter om randomiserade kontrollerade studier kan mäta de viktigaste effekterna av förebyggande hembesök hos äldre. De vanliga medicinska sekundärpreventiva resultatindikatorerna fokuserar nämligen helst på dödlighet och sjuklighet. Men de flesta som jobbar med förebyggande hembesök hos äldre värderar oftast modeller som sätter primärprevention i första rummet, det vill säga mål som egenmakt (empowerment), självständighet, självbestämmande, stärkt självkänsla och självförtroende. Svårigheten är att dessa effektvariabler är mycket svårare att mäta än de rent medicinska (Clark, 2001). Vissa hävdar därför att det är lika viktigt att förstå processen som resultatet, att livskvalitet är minst lika viktigt som livslängd, att meningsfullhet är lika viktigt som biologi och att det är reflektionen över sammanlänkningen mellan det som var, det som är och det som blir som ger den viktiga insikten (Baumann & Söderhamn, 2005). 18
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
Läs merHÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Leif Nilsson 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Uppdrag... 5 Metod... 5 Bakgrund... 5 Vårdförbundets och
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merHälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merEn hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus
En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merDemografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017
Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merHälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1
Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merHandlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum
2015-11-11 Handlingsplan För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Box 5051 402
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merFörslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Läs merTräffpunkters betydelse för den psykiska hälsan
Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan Sven Bertil Bärnarp, DN Fil dr, leg. psykolog Lisbeth Lindahl Konferens: Psykisk ohälsa och depression hos äldre Folkets hus 2017-03-02 Äntligen! 100-åriga
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merFörebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm
Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merAtt stärka äldre personers psykiska hälsa
Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete
Läs merstöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid
viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merFolkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med
Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill
Läs merStimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer
Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merDigital teknik som social stimulans för äldre
Digital teknik som social stimulans för äldre Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merOmvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Läs merPsykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer
Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer Åke Grundberg Lektor, Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård och distriktssköterska, Med. dr.
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merVerksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Läs merKultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merRiktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Läs merMatti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet
Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs mer