HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING"

Transkript

1 HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Leif Nilsson

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Uppdrag... 5 Metod... 5 Bakgrund... 5 Vårdförbundets och Svensk sjuksköterskeförenings idéer kring hälsofrämjande arbete för äldre... 5 Folkhälsoinstitutet och det hälsofrämjande arbetet bland äldre... 6 Några kunskapssammanställningar från Socialstyrelsen... 7 Exempel på redovisningar från projekt i landsting och kommuner... 8 Sveriges kommuner och landsting (SKL)... 8 Västmanland... 8 Gävleborg... 8 Norrbotten... 8 Västerbotten... 8 Örebro län och Södermanland... 9 Stockholm... 9 Västra Götaland Avhandlingar och uppsatser Svenska doktorsavhandlingar Studentuppsatser Vetenskapliga tidskriftsartiklar Systematiska reviews och meta-analyser Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Hälsofrämjande insatser för äldre Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Randomiserade kontrollerade studier Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Hälsofrämjande insatser för äldre Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Befolknings- och urvalsbaserade surveys Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Hälsofrämjande insatser för äldre Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Studier grundade på intervjuer och/eller testresultat Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Hälsofrämjande insatser för äldre Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Resonerande teoriinriktade artiklar Diskussion Hälsofrämjande kontroller av äldres funktionsförmågor Insatser för att främja och förebygga ohälsa hos äldre Yrkeskompetens för det hälsofrämjande arbetet med äldre Sammanfattande slutsatser Reflektioner om innehållet i ett Hälsosamt åldrande (Annette Danesjö Gustafsson) Viktiga områden för äldres hälsa Seniorhälsan samverkan för att främja hälsa Slutsatser Referenser

4 4

5 Inledning Uppdrag Vårdförbundet har arbetat fram förslag till ett förebyggande och uppsökande hälsovårdsprogram för samhällets äldre medborgare. Som ett led i detta arbete syftar denna litteraturstudie till att studera vilka behov äldre personer har för att upprätthålla sin hälsa. Dessutom kommer studien att undersöka vilka funktioner kopplade till de grundläggande behoven som behöver kontrolleras och bedömas för att kunna stödja den äldre människans nuvarande och framtida hälsotillstånd. De viktigaste frågeställningarna i litteraturstudien blir därför att belysa: 1. Vilka funktioner är av särskild betydelse att kontrollera och bedöma för att skapa underlag för stöd till de äldres hälsoutveckling? 2. Finns det evidensbaserade åtgärder för att främja hälsa och förebygga ohälsa inför och under åldrandet? I så fall vilka? 3. Vilken kunskap och yrkeskompetens krävs för att kontrollera och bedöma funktioner hos äldre i syfte att stödja deras hälsotillstånd? Metod Sökningar efter referenser har gjorts i följande databaser: Pubmed, Ebsco, Scirus, SwePub, DIVA, Libris och Avhandlingar.se. Detta har kompletterats med efterforskningar i sökmotorerna hos Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och landsting. Även Google har varit en informationskälla. De sökord som använts är: health coaches, elderly people, older people, health promotion, health prevention, preventive home visits, home visits, Sweden, health check-up, home based support, district nurse, primary care nursing, community health nursing, quality of life among older/elderly people, functional decline among older/elderly people, functional ability among older/elderly people och retirement. Sökorden har använts endera för sig eller olika kombinationer med varandra. Svenska versioner av sökorden har utnyttjats där det varit nödvändigt. Nya referenser har också tillkommit under vägen, genom att lästa artiklar i sin tur innehållit bra uppslag till fortsatt läsning. Bakgrund Vårdförbundets och Svensk sjuksköterskeförenings idéer kring hälsofrämjande arbete för äldre Vårdförbundet menar att hälsovården för människor över 65 år saknar en struktur för det förebyggande och uppsökande arbetet. För små barn och gravida finns däremot denna struktur och ett liknande program för landets äldre befolkning skulle enligt Vårdförbundets mening öka livskvaliteten och hälsan för många individer. Förbundet menar att detta skulle ge förutsättningar för: en bättre hälsa längre upp i åldrarna. ökad livskvalitet. en mer jämlik hälsovård för de äldre i samhället. bättre möjligheter att kompensera de funktionsnedsättningar som är en naturlig följd av åldrandet. tidigare upptäckt av risker för sjukdomsutbrott. större fokus på hälsa och helhet i vården och omsorgen av svårt sjuka äldre. 5

6 Vårdförbundet föreslår därför att ett hälsovårdsprogram för äldre kan innehålla olika typer av uppsökande verksamhet och även hälsosamtal i hemmiljö. Svensk sjuksköterskeförening anser att omvårdnadsarbetet generellt måste få en mer hälsofrämjande profil (SSF, 2008). Hälsofrämjande metoder och rutiner måste införas och sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete bör synliggöras på ett bättre sätt. Det är också viktigt att det hälsofrämjande arbetet lyfts fram genom målformuleringar i uppdrag, upphandlingar, avtal, budget och uppföljningsinstrument. Framtidens hälso- och sjukvård skulle vinna på att få ett tydligare hälsofrämjande fokus och fungera som en pådrivande hälsoresurs för det lokala samhället. Folkhälsoinstitutet och det hälsofrämjande arbetet bland äldre Regeringen gav 2010 i uppdrag åt Statens folkhälsoinstitut att i samarbete med Socialstyrelsen arbeta fram en vägledning till landets kommuner och landsting för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande (Regeringen, 2010). Huvudmännen förväntades samarbeta med den ideella sektorn och en försöksverksamhet med hälsocoacher främst riktad mot gruppen yngre pensionärer skulle startas i ett antal landsting och kommuner. Ett av de prioriterade områdena var förebyggande hembesök hos de äldre. Uppdraget är treårigt och ska slutredovisas senast hösten Redan år 2003 sammanfattade Statens folkhälsoinstitut erfarenheterna från tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre (Thille & Hamerslag, 2003). Här konstaterades att utvecklingsarbetet i kommunerna bland annat hade resulterat i nya mötesplatser, fler aktiviteter, utvärdering och dokumentation, politisk förankring, större inflytande för de äldre, nya grupper hade nåtts, handlingsplaner hade upprättats och samarbetet mellan olika aktörer hade förstärkts. Men kommunerna hade även stött på svårigheter i sitt utvecklingsarbete, som till exempel det tvärsektoriella samarbetet, marknadsföringen, projektens långsiktiga överlevnad, omorganisationer och problem för projektledarna att kombinera rollen med den ordinarie arbetsuppgiften. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut skrivit en rapport om kunskapsläget rörande hälsoutveckling och folkhälsoinsatser för äldre (Agahi, Lagergren, Thorslund, & Wånell, 2005). Här beskrivs fyra hörnpelare för ett gott åldrande fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala kontakter/socialt stöd och en känsla av meningsfullhet och delaktighet. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är bland annat bättre syreupptagningsförmåga, större muskelstyrka, bättre gångförmåga och balans och den allmänna funktionsnedsättningen kan bromsas upp. Promenader och hushållsarbete kan vara tillräckliga aktiviteter för att nå resultat. Varierad och allsidig kost minskar risken för att utveckla välfärdssjukdomar, så matlagningskurser för äldre kan vara en positiv åtgärd. Social gemenskap och socialt stöd genom föreningar, vänner och kultur är hälsofrämjande. Delaktighet och ett meningsfullt engagemang stärker självkänslan och bidrar till upplevelsen av att vara behövd. Rapporten pekar också på några konkreta åtgärder som kan främja de äldres hälsa. Hälsosamtal, till exempel på vårdcentralen utförd av distriktssköterskan, kan utgöra en bra utgångspunkt för att förebygga eventuella framtida hälsoproblem. Minnesträning och läkemedelsgenomgångar är exempel på andra positiva insatser. Även stöd vid livskriser och depressioner och kontroller av syn och hörsel kan bidra till välbefinnandet. Slutligen får man inte förringa olika typer av enkla hjälpmedel som kan underlätta vardagslivet, till exempel en rollator. De socioekonomiska skillnaderna mellan olika grupper av äldre är stor, vilket visar sig genom att de som har det svårt ekonomiskt också rapporterar sämre hälsa. Eftersom andelen äldre i samhället hela tiden ökar blir det nödvändigt för samhället att framöver satsa mer på hälsofrämjande åtgärder så att funktionsnedsättningarna skjuts upp. Det gäller framförallt att bevara och förstärka det friska (Olofsson & Johansson, 2011). Hälsan går att påverka högt upp i åldrarna. En viktig förutsättning för att lyckas är att hela samhället genomsyras av atti- 6

7 tyden att äldre människor betraktas som en resurs och inte som en belastning (FHI, 2008). En förändring av människors levnadsvanor kan ta lång tid och kräver ofta någon form av stöd från omgivningen. Det sociala nätverket bland äldre minskar ofta efterhand, vilket ställer krav på lättillgängliga mötesplatser för att stärka det sociala stödet. I arbetet att främja äldres hälsa krävs därför en helhetssyn som ger plats för både generella och individuellt anpassade metoder (Nilsson, Nilsson, Räftegård Färggren, & Åkeson, 2009). Några kunskapssammanställningar från Socialstyrelsen På regeringens uppdrag gör Socialstyrelsen undersökningar av äldres uppfattningar om kvalité i hemtjänst och äldreboende. Den första gjordes 2008 och den andra kom 2010 (Socialstyrelsen, 2010b). Resultatet visar att de äldre i stort sett är nöjda med sin hemtjänst och sitt äldreboende, men att det finns ett visst missnöje rörande information, social samvaro och aktiviteter. I Socialstyrelsens lägesrapport för 2012 (Socialstyrelsen, 2012) konstateras att svenskarnas ökande medellivslängd förväntas medföra fler år med god hälsa för de flesta personer. Men hjälpberoendet och funktionsnedsättningar försvinner inte utan skjuts endast framåt i tiden. Förutom minskat rökande verkar inte ohälsosamma levnadsvanor avta i omfattning. Men många personer uppger att de är positiva till att förändra sina levnadsvanor till det bättre och är inte negativa till att detta diskuteras vid eventuella vårdbesök. Vid millenniumskiftet 2000 avsatte staten stimulansmedel för ett treårigt försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Tjugoen försöksverksamheter beviljades medel och genomfördes i samarbete mellan kommuner och landsting. Frivilligorganisationer blev också engagerade. Gemensamt för projekten var att de baserades på regelbundna hembesök riktade till hemmaboende äldre och att personalen som utförde hembesöken hade både medicinsk och social kompetens. En sammanfattande slutrapport (Hellner, 2002) konstaterar att försöksverksamheten har fallit väl ut. Speciellt tre faktorer har visat sig ha stor betydelse för ett lyckat resultat målgruppens sammansättning, besöksfrekvensen och besökens innehåll. Det är framförallt deltagarna under 80 år som främst har haft nytta av hembesöken. När det gäller besöksfrekvensen så krävs det minst ett par sådana per år för att de ska få någon betydelse. Hembesökens struktur och innehåll var också viktiga för resultatet. Innehållet hade redan från början styrts mot de äldres fysiska och psykiska hälsa och funktionsförmåga samt frågan kring stöd och sociala nätverk. Att strukturera de olika samtalstillfällena kring särskilda teman visade sig positivt. Det var också viktigt att från det ena tillfället till det andra följa upp råd och diskussioner från det tidigare mötet. Olika yrkesgrupper var representerade bland hembesökarna, men det var inte möjligt att bedöma vilken som var mest lämpad för uppgiften. Men däremot fann man belägg för att den professionelle hembesökaren behöver gedigen yrkeskompetens och att det medicinska och det sociala perspektivet var lika viktigt. Gerontologi, folkhälsovetenskap och samtalsmetodik är viktiga kunskapsbaser. Därför krävs det i många fall ett gott samarbete mellan flera yrkeskategorier för att lyckas täcka in alla kompetenser. Även under åren satsade staten stimulansmedel för bland annat förebyggande insatser bland äldre. Det gjordes hembesök med syfte att informera om verksamheter för äldre och om kost, motion och risker i hemmet. De deltagande kommunerna beskriver att de genom hembesöken har hittat många äldre med behov av olika insatser (Socialstyrelsen, 2010a). I en genomgång av forskningen kring förebyggande hembesök hos äldre konstaterar Socialstyrelsen i en rapport (Socialstyrelsen, 2011) att sådana besök kan vara ett sätt att förebygga ohälsa hos äldre. Men de påpekar samtidigt att resultaten av de gjorda studierna inte är entydiga och bör därför tolkas med viss försiktighet. Resultaten visar att hembesöken bör innehålla flera olika dimensioner, som exempelvis skattningar av hälsa och funktionsförmågor, befintliga sociala nätverk och närmiljöns utformning. Studierna visar också att den personal 7

8 som gör hembesöken måste vara professionell och ha en gedigen utbildning. Det krävs dessutom återkommande besök och uppföljningar för att nå en positiv effekt. Den målgrupp som har störst nytta av besöken är främst relativt friska yngre äldre. Exempel på redovisningar från projekt i landsting och kommuner Sveriges kommuner och landsting (SKL) Dåvarande Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet initierade 2001 tillsammans med två kommuner ett projekt som kallades Seniorhälsa (Hollo, 2003). I slutredovisningen av projektet konstateras att förebyggande verksamheter för äldre sannolikt gör individerna mer oberoende av hjälp och stöd i sin livssituation. Rapporten lyfter också fram det positiva med att samverka med lokalt engagerade verksamheter för att undvika parallella processer. Man pekar även på vikten av att uppnå en nationell samordning av det hälsofrämjande arbetet som riktas mot äldre. Västmanland Några medarbetare i landstinget har gjort en litteraturgenomgång kring forskningen rörande förebyggande arbete för äldre (Lindmark, Gustavsson, Simonsson, & Thors Adolfsson, 2009). De drar i sin rapport slutsatsen att flertalet av studierna kan påvisa positiva resultat av förebyggande besök för äldre, men att de positiva effekterna varierar mellan studierna. Några studier framhåller främst en lägre mortalitet och en högre självskattad hälsa som de mest lovande resultaten. Gävleborg En metod att jobba förebyggande kan vara att skapa sociala träffpunkter för äldre. Tre kommuner i Gävleborg har testat detta och resultaten indikerar att det är mest kvinnor i åldern år som besöker träffpunkterna. Det visar sig också att besökarna i de flesta fall har en god hälsa och att de samtidigt är aktiva i många olika sammanhang. Träffpunkterna är till stor del beroende av frivilliga krafter, vilket ställer stora krav på planering och struktur för att skapa en kontinuerlig verksamhet. Avslutningsvis bedöms verksamheten med träffpunkter vara viktig för att de äldre ska kunna behålla och skapa nya sociala nätverk för sin känsla av trygghet (Pevik Fasth, 2011). Norrbotten Utifrån en försöksverksamhet med förebyggande hembesök i sju kommuner i Norrbotten rapporterade hembesökarna att de upplevt de äldre friskare och aktivare än förväntat. Det framkom också att ensamheten inte heller var så uppenbar och det visade sig att de äldre verkade välinformerade om kopplingen mellan livsstil och hälsa. Hembesökarna anser att hembesök och skapandet av sociala mötesplatser är viktiga åtgärder för att förebygga ohälsa hos äldre (Tiensuu, 2010). Västerbotten Under projektnamnet Hälsa På gjordes i Nordmaling under två års tid förebyggande hembesök hos pigga pensionärer 75 år och äldre. Syftet var att studera om detta kunde förändra individernas vårdkonsumtion och förbättra deras livskvalitet. Samverkan skedde mellan primärvården och socialtjänsten. Som jämförelsematerial hade man en kontrollgrupp av pensionärer som inte fick hembesök. De äldre som fick hembesök kunde uppvisa lite bättre upplevd hälsa, de rörde sig lite mer och sov lite bättre. Man kunde också se att kontrollgruppen hade dubbelt 8

9 så många akuta läkarbesök på vårdcentralen och beviljades mer hemtjänst. Det visade sig även att hembesöken påverkade kvinnorna mer än männen (Sahlén, 2002). Örebro län och Södermanland Lindesbergs kommun prövade under åren arbetsmetoden hälsofrämjande besök för 80-åringar som bor i ordinärt boende. År 2009 implementerades metoden in i den ordinarie verksamheten. I en utvärdering (Karami, 2009) pekar man på att de som får besök upplever sig sedda och hörda och de uppger att besöken känns givande och värdefulla. Den kunskap och information som delges under besöken verkar bidra till att de äldre känner sig tryggare och mer självständiga. Detta kan i sin tur påverka hälsan positivt. Genom besöken når man de personer som annars kan vara svåra att få kontakt med, vilket kan underlätta tidig upptäckt av risker, behov av hjälpmedel, anpassningar och andra former av stöd. Utifrån befolkningsundersökningen Liv och hälsa 2008 har man i Sörmland och Örebro län tillsammans plockat ut data för åldersgruppen år och redovisat skydds- och riskfaktorer relaterat till ohälsa (Ericsson & Omberg, 2011; Josefsson, 2011). Följande skyddsfaktorer mot ohälsa framträdde: att vara fysiskt aktiv att ha goda matvanor att ha tillgång till stöd vid problem och kriser att känna tillit till grannar att trivas i sin boendemiljö att vara föreningsaktiv att ha husdjur De viktigaste riskfaktorerna för ohälsa var: att röka dagligen att vara riskkonsument av alkohol att ha ett BMI över 30 eller under 18,5 att ha en dålig ekonomi att ha blivit nedlåtande behandlad att ha varit med om en kritisk händelse att ha omvårdnaden av någon anhörig eller vän som är långvarigt sjuk att ha ett betungande hemarbete Personer med många riskfaktorer rapporterar också samtidigt sämre självskattad hälsa. Bäst hälsa har de personer som uppvisar många skyddsfaktorer och få riskfaktorer. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att den äldre delen av befolkningen främst mår bra av att åtnjuta social gemenskap, delaktighet och meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. Stockholm Stockholms läns landsting krävde från 2008 att distriktssköterskorna på husläkarmottagningarna skulle erbjuda ett hälsosamtal i hemmet till alla personer som under året fyller 75 år. Verksamheten har utvärderats och några av slutsatserna är följande (Karp et al., 2010; Sherman, Karp, Söderhielm Blid, & Wånell, 2010): Det går att integrera hälsosamtalen i det dagliga arbetet på en husläkarmottagning. Hälsosamtalen är uppskattade såväl av de äldre som av distriktssköterskorna. Hälsosamtalen ger de äldre möjlighet att reflektera över sin egen hälsosituation, livsstilsfaktorer och åldrandet. 9

10 Hälsosamtalen i hemmet ger distriktssköterskan möjlighet att lära känna sina patienter och etablera en relation som kan vara värdefull för framtida kontakter. Hemmiljön skapar en trygg ram för själva samtalet och underlättar dialog. Om hälsosamtal ska erbjudas så måste de prioriteras i det ordinarie arbetet och tillräcklig tid ges för samtalet. De uppföljningar distriktssköterskorna gjort av hälsosamtalen har vanligen varit för att kontrollera hälsoproblem eller hjälpa till med t.ex. läkemedel, hjälpmedel, kontakt med kommun eller annan vårdgivare. Det verkar ha varit ovanligt att uppföljningen gällt existentiella frågor eller livsstilsfaktorer. Hälsosamtalen bör kombineras med en enklare hälsokontroll (blodtryck, blodsocker, vid behov erbjuda läkemedelsgenomgång, nutritionsbedömning, minneskontroll och liknande). Åldersgruppen 75 år kan vara lämplig, men i socioekonomiskt svaga områden kan det finnas skäl att erbjuda hälsosamtal till personer som nyligen gått i pension, alltså i åldern år. Västra Götaland Under åren genomförde Orust kommun projektet Hälsofrämjande hembesök som riktade sig till alla kommuninvånare 79 år och äldre som hade eget boende. Samtalen hade fokus på hälsa och vårdbehov och berörde områden som motion, aktiviteter, läkemedel, social gemenskap, mat, fallförebyggande åtgärder, syn och hörsel, miljö och trygghet. I samtalen har de äldre pekat på olika faktorer som får dem att må bra, som till exempel naturen, kulturen, föreningslivet, sociala nätverk, levnadsvanor och livsstil. De äldre såg också positivt på att samtalen vid hembesöken innehöll information om kommunens olika verksamheter. En effekt av besöken var även att deltagarna känt sig betydelsefulla, sedda och bekräftade (Edman, 2009). Avhandlingar och uppsatser Svenska doktorsavhandlingar I en doktorsavhandling från Umeå universitet har studier gjorts på ett försök med förebyggande hembesök hos friska åldringar över 75 år i Nordmalings kommun (Sahlén, 2009; Sahlén, Dahlgren, Hellner, Stenlund, & Lindholm, 2006; Sahlén, Löfgren, Hellner, & Lindholm, 2008). Försöket genomfördes under åren och uppföljningen hade tillgång till en kontrollgrupp äldre som jämförelsematerial. Resultatet visar att hälsofrämjande hembesök hos självständiga äldre är en positiv åtgärd under förutsättning att de genomförs av kompetent personal och att besöken är återkommande. Vidare visade studierna att: Hembesök kan underlätta för de äldre att hantera allvarliga förändringar i livssituationen. Hembesöken måste genomföras i samverkan mellan primärvården och kommunens äldreomsorg. Hembesöken kan stärka äldre personers förmåga att ta kontroll över sitt eget liv. Hembesök minskar arbetsbelastningen för distriktsläkarna. Hembesök minskar behovet av hemhjälp, särskilda boenden och sjukhusvård. Preventiva hembesök kan skjuta upp dödstalen i en frisk åldrande befolkning, men effekten är bara uppenbar under själva interventionsperioden. I en studie av 75- till 80-åringars självskattade hälsa (Johansson, 2009) framkom det att kvinnor som uppgav sig må bra ansåg det viktigast att utan problem kunna röra sig inomhus. För 10

11 män var den fysiska aktiviteten utomhus viktigare. Upplevelsen av en försämrad hälsa i kombination med depressionssymtom och försämrad handstyrka ökade risken för att utveckla undernäring. För att undvika risken för undernäring krävs det därför regelbundna bedömningar av näringstillståndet tillsammans med frågor kring självskattad hälsa och depressionssymtom. En doktorsavhandling från Göteborgs universitet (Gustafsson, 2012) har studerat hemmaboende äldre över 80 år med fokus på risken för skröplighet (frailty), självskattad hälsa, självständighet och upplevd trygghet med avseende på ADL (activities of daily life). Två olika interventioner jämfördes, nämligen en intervention med ett förebyggande hembesök och en annan bestående av fyra seniorträffar med ett uppföljande hembesök. Studien innehöll också en kontrollgrupp. Båda interventionerna minskade beroendet av ADL-stöd upp till ett år. Seniorträffarna gjorde dessutom att denna period kunde utsträckas till två år. Studentuppsatser I en kvalitativ intervjustudie (Burman, 2011) dras slutsatsen att distriktssköterskans hälsofrämjande arbete består av tre olika delar insatser för att stärka vårdtagarens fysiska, psykiska och sociala hälsa, ledarskap i personalgruppen och respekten för vårdtagarens egen vilja. En risk föreligger att fokus främst kommer att ligga på den fysiska hälsan på bekostnad av psykiska och sociala perspektiv. Därför krävs ett väl fungerande samarbete med andra yrkeskategorier för att nå en tillfredsställande helhetssyn. Detta visade sig också i Må bra på äldre dar-projektet i Kristianstads kommun under åren (Brännström Forss, 2006). Projektet drevs med ett tvärsektoriellt perspektiv som syftade till en samverkan mellan de äldre, offentliga och ideella organisationer och multidisciplinära professioner. Syfte var att skapa förutsättningar för de äldre att må bra och känna sig som en resurs, men även att utveckla metoder för det hälsofrämjande arbetet. Enligt studien kan den offentliga sektorn dra stora fördelar av att starta hälsofrämjande processer som leder fram till social gemenskap bland äldre. Men för att lyckas med detta krävs ett intersektoriellt arbetssätt. I en liten intervjustudie med personer i åldrarna år var syftet att beskriva de äldres syn på vad som får dem att må bra efter pensioneringen (Claesson & Sidorson, 2010). Interaktion med nära vänner och familj lyftes fram som en viktig aspekt för att må bra. Även god rörelseförmåga och engagemang i ideella aktiviteter framhölls som centrala förutsättningar för välbefinnandet. I en intervjuundersökning med några äldre som har fått hembesök från kommunen (Eriksson & Sundstrand, 2010) dras slutsatsen att de äldre kände sig tryggare efter besöket. Besöket visade nämligen att kommunen känner till deras existens och de fick kunskap och information kring var de kunde vända sig vid behov av hjälp. Vetenskapliga tidskriftsartiklar Systematiska reviews och meta-analyser Kontroll av funktionsförmågor hos äldre En systematisk litteraturöversikt av longitudinella studier publicerade mellan 1985 och 1997 rapporterade följande riskfaktorer för funktionsnedsättningar för äldre som bor i eget boende (Stuck et al., 1999): nedsatt kognitiv förmåga depression sjukdomsbelastning ökad och minskad BMI 11

12 begränsningar i rörligheten färre sociala kontakter lägre fysisk aktivitetsnivå alkoholkonsumtion dålig självskattad hälsa rökning försvagning av synförmågan I en genomgång av litteraturen kring äldres hälsa, drar en australiensisk studie slutsatsen att hälsofrämjande insatser kan vara positiva ur tre perspektiv samhälleligt, familjemässigt och på individnivå. Potentiellt kan sådana åtgärder stärka ett hälsosamt beteende och förbättra det allmänna hälsoläget (Sims, Kerse, Naccarella, & Long, 2000). En aktiv och socialt integrerad livsstil i senare delen av livet verkar ge ett bra skydd mot demens och Alzheimers sjukdom (Fratiglioni, Paillard-Borg, & Winblad, 2004). Egenvård (self-care) är kontextbundet och påverkas av personliga, interpersonella och externa förhållanden. Det handlar inte så mycket om att lära sig fakta kring specifika hälsofrågor, utan snarare att ha kunskaper om att sätta mål och att organisera de egna resurserna och sina handlingsstrategier (Höy, Wagner, & Hall, 2007). Pensioneringen är en stor förändring i många människors liv, vilket kan kräva andras stöd för att skapa en positiv anpassningsprocess. Ett problem är att lyckas motivera pensionärer till ett hälsosamt åldrande, eftersom de kan tycka att det är för sent att anstränga sig. Men mycket tyder på att ett hälsofrämjande arbete riktat mot äldre ökar deras möjligheter att leva ett mer oberoende liv under en längre tid (Wilson & Palha, 2007). En synpunkt är att till exempel förebyggande hembesök hos äldre skulle fokusera mer på de individuella behoven och önskningarna. Screening av riskfaktorer borde därför kompletteras med en bedömning av den äldre personens egna resurser, som exempelvis psykologiska och existentiella dimensioner, sociala nätverk och den aktuella livssituationen (Fagerström, Wikblad, & Nilsson, 2009). Förebyggande program för hembesök hos äldre förhindrade eller sköt upp funktionsnedsättningar om de innehöll en klinisk undersökning som en del av den initiala bedömningen (Huss, Stuck, Rubenstein, Egger, & Clough-Gorr, 2008). Hälsofrämjande insatser för äldre En systematisk review rörande förebyggande hembesök hos äldre i eget boende konstaterar att det inte finns några klara bevis för dess positiva effekt (van Haastregt, Diederiks, van Rossum, de Witte, & Crebolder, 2000). Effekterna på fysiska funktioner, psykosociala funktioner, fallolyckor, intagning på institutioner och dödlighet är modesta och motsägelsefulla. Dessa resultat måste dessutom ses i ljuset av att hembesök är kostsamma och tar mycket tid i anspråk. Ovanstående resultat motsägs delvis av andra litteraturstudier som menar att hembesök hos äldre effektivt reducerar dödligheten (Elkan et al., 2001; Huss et al., 2008; Ploeg et al., 2005) och långvarig institutionsvård och ökar chansen för de äldre att kunna bo kvar hemma (Elkan et al., 2001; Ploeg et al., 2005). Några litteraturöversikter poängterar att besöken blir effektiva bara under förutsättning att de utgår från multidimensionella geriatriska bedömningar som inkluderar flera uppföljningsbesök (Markle-Reid et al., 2006; Stuck, Egger, Hammer, Minder, & Beck, 2002). Resultatet förbättras också av att målgruppen är yngre äldre som inte tillhör någon riskgrupp (Stuck et al., 2002). Hälsofrämjande program för äldre som består av flera olika insatser är delvis effektiva (Beswick et al., 2008; Gustafsson, Edberg, Johansson, & Dahlin-Ivanoff, 2009), men det krävs mer forskning för att förstå komplexiteten i relationen mellan interventionerna och resultaten (Gustafsson et al., 2009). En genomgång av forskningen rörande intensiva program för hembesök hos äldre med dålig hälsa eller andra funktionsnedsättningar visar inga positiva 12

13 resultat (Bouman, van Rossum, Nelemans, Kempen, & Knipschild, 2008). Det finns vissa indikationer på att långvariga och högintensiva träningsprogram för moderat fysiskt svaga äldre personer kan ha en positiv effekt på deras funktionsförmåga (Daniels, van Rossum, de Witte, Kempen, & van den Heuvel, 2008). Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete I en australiensisk kontext, med adekvat finansiering och utbildningsstöd, finns det studier som pekar ut primärvårdsbaserade team som mest lämpade för att ansvara för det hälsofrämjande arbetet bland äldre (Sims et al., 2000). Interdisciplinära team bestående av blandade hälsoinriktade kompetenser framhålls även i en annan studie vara den mest lämpade organisationen för att genomföra hälsofrämjande insatser bland den äldre befolkningen (Gustafsson et al., 2009). En review lyfter fram betydelsen av omvårdnad från sjuksköterskor med gerontologisk kompetens för att stärka de äldres hälsa (Markle-Reid et al., 2006). Men det visar sig också att sjuksköterskor förmodligen utför mycket förebyggande hälsoarbete, men att endast lite av detta dokumenteras och publiceras. Yrkesgruppen har nämligen ingen lång tradition av systematik och spridning av sina arbetsresultat och därför finns det få studier som pekar på sjuksköterskornas betydelse för det hälsofrämjande arbetet (Wilhelmsson & Lindberg, 2007). Det verkar som att den största barriären för att sjuksköterskor ska fungera som effektiva hälsofrämjare är om de förstår vad denna roll innebär eller inte. De flesta sjuksköterskor menar att hälsopromotion är en del av deras arbetsuppgifter, men de är osäkra på hur de ska tillämpa detta i praktiken. Det medicinska paradigmet dominerar och skymmer sikten för det hälsofrämjande perspektivet. Förmodligen är denna osäkerhet lika utbredd bland andra paramedicinska discipliner (Whitehead, 2009). Randomiserade kontrollerade studier Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Ett program för omfattande geriatrisk bedömning hemma hos äldre personer visade sig försena utvecklingen av åldersrelaterade handikapp och minska tiden för permanent boende på institution. Men studiens resultat kunde inte visa vilka komponenter i programmet som var viktigast för att nå denna effekt (Stuck et al., 1995). Ett försök med att tillhandahålla skriftliga råd till äldre patienter tillsammans med att föra in självrapporterade patientdata i primärvårdens elektroniska journalsystem är inte ensamt tillräckligt för att förbättra det kortsiktiga hälsobeteendet eller tillgodogörandet av ett preventivt synsätt. En uppföljande kontakt mellan profession och patient är förmodligen nödvändig för att uppnå en positiv effekt (Harari et al., 2008). En under samverkan mångformad intervention mot depression och dåligt kontrollerad diabetes eller risk för hjärtproblem, eller båda tillsammans, resulterade i förbättrade funktionsförmågor och hälsorelaterad livskvalitet liksom även förbättrad kontroll av blodtryck, blodsockerhalt, lipider och depressiva symtom. Anpassad omvårdnad mot depression och kroniska fysiska problem kan således stärka åldringsprocessen i en positiv riktning (von Korff et al., 2011). En hälsoriskbedömning för äldre kombinerad med förstärkande insatser som gruppträffar eller hembesök har visat sig ha en positiv effekt på individernas användning av förebyggande åtgärder och på deras hälsobeteende. Men resultatet påvisade ingen signifikant skillnad mellan interventions- och kontrollgruppen gällande dödlighet, intagning på vårdhem eller frekvensen av läkarbesök (Dapp et al., 2011). 13

14 Hälsofrämjande insatser för äldre Redan i mitten av 1980-talet gjordes i Danmark studier på förebyggande hembesök hos äldre. En randomiserad undersökning (Hendriksen, Lund, & Strömgård, 1984) visade att hembesöken reducerade dödligheten och vårdtiden på sjukhus. Orsaken var förmodligen att de äldre blev stimulerade och mer aktiva som en följd av besöken. En förutsättning för att effekten ska infinna sig är att en ansvarig person koordinerar de multidisciplinära aktiviteterna och att de berörda hembesökarna har kompetens i både medicinska och sociala frågor. En senare dansk randomiserad intervention kom till slutsatsen att dödligheten och tiden på vårdhem var högre för de äldre som inte ville acceptera förebyggande hembesök (Vass, Avlund, & Hendriksen, 2007). Ytterligare danska studier har visat att förebyggande hembesök hos äldre främst ger effekt på de deltagande kvinnornas funktionsförmågor (Vass et al., 2004), speciellt om de sammankopplas med en utbildningssatsning riktad mot den personal som genomför besöken (Avlund, Vass, Kvist, Hendriksen, & Keiding, 2007). Även ur ett ekonomiskt perspektiv har danskarna studerat förebyggande hembesök för äldre. Hembesök som fokuserar på tidiga tecken på funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och gör uppföljande besök kan leda till förbättringar av funktionsförmågan hos äldre. Interventioner med hembesök kan också medföra en lägre kostnad jämfört med konventionell verksamhet. Men resultaten var inte statistiskt signifikanta (Kronborg, Vass, Lauridsen, & Avlund, 2006). Andra studier av screeningprogram för äldre personer över 75 år har undersökt effekten av hembesök av sjuksköterskor. Här fann man inga bevis för några fysiska förbättringsresultat eller att testgruppen upplevde det dagliga livet som lättare än tidigare (Hébert, Robichaud, Roy, Bravo, & Voyer, 2001; McEwan, Davison, Forster, Pearson, & Stirling, 1990; Ploeg et al., 2010). Men ett positivt resultat av screeningsprocessen kan bli att uppmärksamheten och kunskapen som förmedlades förbättrar anpassningen till åldrandet och öppnar ögonen för det stödsystem som finns tillgängligt (McEwan et al., 1990). Även en holländsk studie drog slutsatsen att förebyggande hembesök hos äldre inte hade någon hälsoeffekt för en allmän population av äldre som bor hemma. En förklaring till detta kan vara att de flesta äldre som bor hemma är för friska för att dra nytta av insatsen. Det är också så att hälsovårdssystemet i landet är så väl utbyggt att åtgärden inte behövs. Men det kan möjligen vara så att besöken är mer relevanta för individer med ett sämre hälsotillstånd (van Rossum et al., 1993), vilket dock motsägs i en annan holländsk studie (Bouman, van Rossum, Ambergen, Kempen, & Knipschild, 2008) och ytterligare en studie som konstaterar att dessa interventioner har störst effekt på individer med en lågriskprofil. Framgångsfaktorn är nämligen avslöjandet av riskfaktorer för framtida funktionsnedsättningar och implementeringen av rekommendationer för att ta itu med dessa (Stuck et al., 2000). Regelbundna hembesök hos äldre utförda av frivilliga har visat sig ge en del positiva effekter. De äldre som besöktes tillbringade mindre tid på institution och fick större tillgång till samhällets service. Effekten kan troligen förklaras som resultatet av tre faktorer information om samhällets service, ökad medvetenhet om hjälpmedel för eventuella handikapp och en förbättrad kontaktyta med den hälsoinriktade service som finns tillgänglig (Carpenter & Demopoulos, 1990). Bra allmänt förekommande program för fysisk aktivitet kan förbättra de funktionsförmågor som annars riskerar att medföra handikappande svagheter hos äldre (Hughes, Seymour, Campbell, Whitelaw, & Bazzarre, 2009). En intervention där äldre över 70 år fick utbildning och träning i kompensatoriska strategier, anpassning av hemmet, säkerhet i hemmet, fallprevention och balans- och muskelstyrketräning medförde upp till 3,5 års längre överlevnad och som statistiskt signifikant skillnad varade detta i två år. Äldre deltagare med måttlig risk att dö gynnades mest av interventionen. Dessa resultat indikerar att relativt kortvariga insatser med metoder utan farmakologiska inslag som stödjer äldre människor med kognitiva, beteen- 14

15 demässiga och miljöbetingade strategier för att skapa och nå funktionella mål får bestående effekter på överlevnaden hos deltagarna (Gitlin et al., 2009). Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Regelbundna hembesök till äldre personer över 75 år utförda av icke-professionella frivilligarbetare har undersökts. Genom att använda ett enkelt ADL-frågeformulär kunde de identifiera problem och initiera stödfunktioner vid behov (Carpenter & Demopoulos, 1990). I en pilotstudie fann man att förebyggande hembesök hos äldre utförda av sjuksköterskor hade förutsättningar för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden (van Hout et al., 2005). I en intervention för att förebygga ohälsa hos äldre kunde deltagarna välja mellan att delta i gruppträffar ledda av ett interdisciplinärt team (geriatrier, sjukgymnast, socialarbetare och nutritionist) eller att få hembesök av en sjuksköterska. Det visade sig att majoriteten av deltagarna valde att delta i gruppträffarna (Dapp et al., 2011). En kort, genomförbar och fortgående utbildningssatsning för de professioner som arbetar med förebyggande hembesök visade sig ge positiva effekter för de äldres funktionella rörlighet. Effekten var starkare för de 80-åriga hemmaboende jämfört med 75-åringarna. Om distriktsläkarna deltog i utbildningen så förstärktes också effekten (Vass, Avlund, Lauridsen, & Hendriksen, 2005). Interdisciplinär vaksamhet för att identifiera och reagera på tidiga signaler på funktionella försämringar kan påverka behovet av sjukhusvård hos vissa grupper av äldre (Vass, Hendriksen, Thomsen, Parner, & Avlund, 2008). Befolknings- och urvalsbaserade surveys Kontroll av funktionsförmågor hos äldre När den funktionella hälsostatusen och den upplevda hälsan går utför blir äldre människor mer beroende av andras stöd, speciellt med avseende på hushållsarbete, varuinköp och transporter. Men det verkar inte som att högre ålder eller antal krämpor påverkar nivån av självständighet (Whittle & Goldenberg, 1996). Upprätthållen dålig självskattad hälsa bland äldre, och även i viss mån försämrad självskattad hälsa, indikerar bristande sociala relationer framåt i tiden. Förmodligen är sambandet dubbelriktat (Lund, Avlund, Modvig, Due, & Holstein, 2004). Socialt nätverk, känsla av kontroll (locus of control), självskattad allmän hälsa och depressiva symtom har en starkare koppling till upplevd livskvalitet än medicinskt definierad hälsa eller olika mått på funktionsförmågor bland gruppen äldre-äldre. När det gällde sociala kontakter så handlade det inte om frekvensen av kontakter, utan snarare om relationerna upplevdes som tillfredsställande eller inte. Kvinnors upplevda livskvalitet hade som fokus självskattad allmän hälsa och depressiva symtom, medan männen lyfte fram att bli änkling som det mest negativa för livskvaliteten (Berg, Hassing, McClearn, & Johansson, 2006). Att använda funktionsförmåga som resultatmarkör och instrument är centralt för att möjliggöra bedömningar av förväntningar på ett framtida aktivt liv. En utbildning av personalen kring dessa frågor är nyckeln för att uppnå ett bättre praktiskt genomslag för en främjande intervention bland äldre (Vass, Avlund, Parner, & Hendriksen, 2007). Att vara icke-rökare, vältränad och ha ett hälsosamt BMI har i en svensk långsiktig uppföljningsstudie visat sig ge en lägre risk för att dö i förtid. Framförallt gällde detta de män som omfattades av studien (Carlsson, Theobald, & Wändell, 2010). Hälsofrämjande insatser för äldre Aktiviteter som har en social utgångspunkt har visat sig medföra positiva effekter för välmående bland en äldre befolkning. Det motsatta gäller dock för aktiviteter som enbart är ett sätt att fördriva tiden. Så slutsatsen är att det inte är antalet aktiviteter som är det viktiga, utan skälen till dem (Everard, 1999). När äldre uppmuntras att beakta för- och nackdelar med hälso- 15

16 främjande aktiviteter så är chansen större att de tar till sig det som kan ge en direkt och omedelbar vinst. Det finns ett större motstånd för att delta i tester och screening för sjukdomar som upplevs få liten effekt på det dagliga livet. En individuell ansats för att diskutera primärpreventiva aktiviteter har visat sig resultera i att äldre röker och dricker mindre och motionerar mer regelbundet. Utbildning kan alltså stärka de äldres förväntningar på resultatet av en beteendeförändring, vilket i sin tur ökar sannolikheten för att individen skrider till handling i den riktningen (Resnick, 2003). Att fokusera förebyggande hembesök på äldre utan handikapp, och följa upp besöken i en enhetlig primärvårdsorganisation, kan vara ett effektivt sätt att organisera arbetet mot en progressiv försämring av funktionsförmågorna som sker på grund av åldrandet (Vass, Avlund, Parner et al., 2007). Psykologiska karakteristika och sociala relationer bland äldre i samhället verkar ha inflytande på om de accepterar och får förebyggande hembesök. Men detta mönster är komplext och varierar mellan könen. Detta faktum är dock viktigt att ta i beaktande när man erbjuder äldre invånare förebyggande hembesök (Avlund, Vass, Lund, Yamada, & Hendriksen, 2008). En amerikansk studie visar på att äldre personer som är tillfredsställda med det emotionella stöd de har tillgång till också kan kopplas till en bättre självrapporterad hälsa (White, Philogene, Fine, & Sinha, 2009). Ett socialt engagemang tillsammans med familj, vänner och grannar har visat sig ett ge ett längre liv bland japanska åldringar. Även positiva kopplingar till det egna bostadsområdet kan förbättra människors överlevnad, speciellt kvinnors (Morita, Takano, Nakamura, Kizuki, & Seino, 2010). Fysisk funktion och fysisk aktivitet kan kopplas till känslor av välmående bland äldre människor. Således går det att se viktiga länkar mellan psykologiska upplevelser och fysiska fenomen (Garatachea et al., 2009). Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete I en studie av skotska distriktssköterskors (community nurses) hälsofrämjande arbete bland äldre fann man en bred verksamhet, dock med fokus på hjärthälsa, diet och fysisk aktivitet. Men insatser för mental hälsa och positivt åldrande rapporterades inte lika ofta. Det fanns också tecken på att det förekom arbete för att på individnivå stärka egenmakten (empowerment) hos de äldre, men det var mer ovanligt med ansatser som hade grupp- eller samhällsfokus. Inte helt oväntat fanns det även element i distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete med äldre som var osynliggjort, vilket i sin tur förhindrade granskning och utvärdering. Exempel på arbete i team, multidisciplinära grupper och samverkan mellan organisationer gav lovande signaler som kan gynna de äldres hälsa (Runciman, Watson, McIntosh, & Tolson, 2006). Studier grundade på intervjuer och/eller testresultat Kontroll av funktionsförmågor hos äldre Vårdgivare bör överväga en individualiserad inriktning på sina hälsofrämjande insatser gentemot äldre. Generellt sett deltar de flesta äldre i olika typer av främjande och förebyggande hälsoaktiviteter, men intresset avtar med stigande ålder. Därför är det viktigt att genom diskussioner och utbildning peka på de fördelar som dessa aktiviteter kan medföra för den egna framtida hälsan (Resnick, 2000). En svensk studie konstaterar att äldre människor betonar vikten av att hålla sig sysselsatt, frisk och intellektuellt alert för att klara av ett självständigt liv. Detta försvåras av den allmänna synen i samhället att äldre ses som en belastning (Larsson, Haglund, & Hagberg, 2009). Men äldre människor verkar vara realistiska angående de negativa förändringarna i hälsa och funktionsförmåga. Däremot finns det mycket som talar för att fysisk aktivitet kan fungera som en central indikator för äldres självskattade hälsa och funktionsförmåga i det dagliga livet (Leinonen, Heikkinen, & Jylhä, 2001). Även sociala akti- 16

17 viteter är en viktig indikator för att bedöma äldres hälsa och funktionsförmåga. Det är således värt besväret att be äldre människor att bedöma sin generella hälsa, eftersom en sådan självskattning ger en bra bild av det objektiva läget (Leinonen, Heikkinen, & Jylhä, 2002). Utifrån en litteraturgenomgång och ett antal fokusgruppsintervjuer har några svenska forskare skapat ett bedömningsinstrument för att fånga in äldres hälsa vid ett eller flera förebyggande hembesök. Förutsättningarna för besöken är att de riktas mot personer som är 80 år och äldre och att den besökande personalen består av flera olika kompetenser. Det är också viktigt att besöken följs upp och att hälsobedömningen inkluderar sociala, psykologiska, och medicinska aspekter. Följande områden är intressanta att ta upp (Löfqvist, Eriksson, Svensson, & Iwarsson, 2012): ADL Boendesituation Aktiviteter intressen Fysisk aktivitet Sociala kontakter Eventuell smärta Depressiva symtom Fallrisker Tillgänglighetsproblem Intellektuell kapacitet Medicinering Mat diet Upplevd allmän hälsa Syn och hörsel En taiwanesisk studie fann att tre faktorer kunde kopplas till minskad dödlighet bland äldre deltagande i en årlig hälsoundersökning, yngre ålder och att vara kvinna. Men det kan vara så att de som utnyttjade den fria hälsoundersökningen hade ett hälsosammare beteende än de som inte valde denna tjänst, vilket gör resultatet något osäkert (Chiou & Chang, 2002). En amerikansk studie drar slutsatsen att det finns ett stort behov av att förbättra tillgången till förebyggande hälsovård för äldre kvinnor (Schonberg, York, Basu, Ölveczky, & Marcantonio, 2008). I en tysk kontext har man sett att det finns flera hinder för att implementera förebyggande hälsoinsatser för den äldre befolkningen. Många äldre saknar motivation för en livsstilsförändring och ekonomiska incitament för att delta och dessutom prioriterar inte hälsooch sjukvården ett främjande och förebyggande perspektiv (Walter et al., 2010). Tyska distriktsläkare genomför regelbundet hembesök, men är tveksamma till nyttan. Läkarna saknade motivation för att göra besöken, men kände sig tvungna att göra dem ändå (Theile, Kruschinski, Buck, Müller, & Hummers-Pradier, 2011). Hälsofrämjande insatser för äldre I en svensk studie av förebyggande hembesök för personer som var 78 år genomfördes tre årliga besök där fysisk och socialt välmående stod i fokus. Även om man inte kunde se några klara bevis på förbättrad hälsa över tid, så upplevde både deltagare och personal besöken som positiva. De äldre kände sig mer säkra och trygga än tidigare och personalen fick ökad kunskap om individernas situation och om äldres levnadsförhållanden i allmänhet, vilket i sin tur medförde en ökad arbetstillfredsställelse (Theander & Edberg, 2005). Ensamhet kan vara ett allvarligt och hälsovådligt problem för många äldre. Det går att se en koppling mellan ensamhet och depressiva symtom, där speciellt kvinnors symtom ökar deras upplevelse av ensamhet. Så sociala relationer där de äldre kan känna ömsesidighet och 17

18 säkerhet, och som kan erbjuda hjälp vid behov, leder till mindre känslor av ensamhet och depression. Med tilltagande ålder kan därför ett minskat socialt nätverk tillsammans med försämrad hälsa och funktionsförmåga ge upphov till osäkerhet och rädsla för att förlora sin självständighet (Tiikkainen & Heikkinen, 2005). Kompetenskrav för hälsofrämjande arbete Team bestående av sjuksköterskor, socialarbetare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer kan fungera bra som hembesökare för att bedöma äldres hälsa. Fördelarna var bland annat att detta avlastade distriktsläkaren, gav direktkontakt i hemmet, medförde mer tid för samtal och skapade möjligheten att informera om annan tillgänglig service (Byles, Frances, & McKernon, 2002). Tyska distriktsläkares attityd och egna levnadsvanor verkar bromsa införandet av en mer preventiv inställning till äldres hälsosituation. Även brist på utbildning och träning i ett preventivt synsätt gör att främjande insatser inte prioriteras i den tyska primärvården (Walter et al., 2010). Vid besök som tyska distriktsläkare gör hos äldre säger de sig vara beroende av ett gott samarbete med den ansvariga omvårdnadspersonalen (Theile et al., 2011). Resonerande teoriinriktade artiklar Det finns de som starkt ifrågasätter om randomiserade kontrollerade studier kan mäta de viktigaste effekterna av förebyggande hembesök hos äldre. De vanliga medicinska sekundärpreventiva resultatindikatorerna fokuserar nämligen helst på dödlighet och sjuklighet. Men de flesta som jobbar med förebyggande hembesök hos äldre värderar oftast modeller som sätter primärprevention i första rummet, det vill säga mål som egenmakt (empowerment), självständighet, självbestämmande, stärkt självkänsla och självförtroende. Svårigheten är att dessa effektvariabler är mycket svårare att mäta än de rent medicinska (Clark, 2001). Vissa hävdar därför att det är lika viktigt att förstå processen som resultatet, att livskvalitet är minst lika viktigt som livslängd, att meningsfullhet är lika viktigt som biologi och att det är reflektionen över sammanlänkningen mellan det som var, det som är och det som blir som ger den viktiga insikten (Baumann & Söderhamn, 2005). Diskussion Hälsofrämjande kontroller av äldres funktionsförmågor Det verkar finnas en ganska stor enighet kring att den äldre delen av landets befolkning mår bra av fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala kontakter och stöd och att känna delaktighet och meningsfullhet i sin tillvaro. Det är således viktigt att poängtera att eventuell screening som ska göras för att förebygga och främja äldres hälsostatus bör omfatta ett brett spektrum av medicinska, psykologiska, sociala och existentiella fråge- och testbatterier. En utgångspunkt kan vara de riskfaktorer för funktionsnedsättningar hos äldre som har listats av Stuck et al. (1999): nedsatt kognitiv förmåga, depression, sjukdomsbelastning, ökad och minskad BMI, begränsningar i rörligheten, färre sociala kontakter, lägre fysisk aktivitetsnivå, alkoholkonsumtion, dålig självskattad hälsa, rökning och försvagning av synförmågan. Dessa stämmer ganska bra överens med det bedömningsinstrument som har utvecklats i en svensk kontext av Löfqvist et al. (2012) och som listar följande funktioner som viktiga att granska ur ett preventivt syfte: ADL, boendesituation, aktiviteter intressen, fysisk aktivitet, sociala kontakter, eventuell smärta, depressiva symtom, fallrisker, tillgänglighetsproblem, intellektuell kapacitet, medicinering, mat diet, upplevd allmän hälsa och slutligen syn och hörsel. I den analys som görs av resultatet är det viktigt att inte allt fokus ligger på den externa insats som krävs, 18

19 utan det gäller också att läsa av hur man kan mobilisera individens egna resurser för att nå ett hälsosammare liv. Insatser för att främja och förebygga ohälsa hos äldre Den forskning som finns rörande hälsofrämjande insatser för äldre handlar till största delen om förebyggande hembesök (preventive home visits). Resultaten kring nyttan och effekten av denna typ av besök är inte helt entydiga. Danska och svenska studier visar på relativt positiva effekter under vissa förutsättningar. De pekar på att ett lyckat resultat kräver en målgrupp under 80 år, flera besök per år, fokus på både fysiska, psykiska och sociala aspekter, uppföljningar och den inblandade personalen bör ha en bred och gedigen yrkeskompetens. Men det finns också ett antal studier, bland annat från Holland, som ställer sig tveksamma till om förebyggande hembesök är en effektiv och ekonomiskt motiverad insats. Dessa motsägelsefulla resultat kanske delvis kan förklaras av att de olika studierna har gjorts i skilda kulturer, haft olika målgrupper och fokus, studerat olika yrkesgrupper och använt olika mätinstrument. En positiv aspekt med förebyggande hembesök kan vara att hemmiljön känns som en trygg plats för ett samtal kring viktiga frågeställningar. Diskussioner och utbildning kan ge de äldre en ökad insikt om en hälsosammare livsstil. Här är det viktigt att de äldre själva ses som en betydelsefull resurs, eftersom motivationen är central för möjligheten att lyckas. De äldre kan behöva stöd för att sätta upp kognitiva, beteendemässiga och miljöbetingade strategier för att skapa funktionella mål för sitt handlande rörande hälsan. Mycket tyder också på att hembesöken är ett bra tillfälle för att informera om landstingets och kommunens utbud av hjälp och stöd. Det verkar inte heller helt ovanligt att man genom besöken upptäcker äldre personer som är i behov av insatser, men som inte gett sig tillkänna tidigare. För att nå ett positivt resultat krävs det en samverkan mellan primärvården och kommunens äldreomsorg. Vissa studier pekar också på att frivilligorganisationer kan bidra med en effektiv insats. Det gäller också att insatserna för att stärka äldres hälsa inte enbart fokuserar de individuella aspekterna, utan även satsar på ett mer generellt perspektiv. Sociala aktiviteter för äldre är ett exempel på en viktig insats, men aktiviteterna måste ha ett syfte för att kännas meningsfulla. De får inte enbart vara en sorts tidsfördriv. Det kan till exempel handla om att skapa lättillgängliga mötesplatser som kan bli sociala träffpunkter för äldre. Som ett alternativ, eller komplement, till individuella hembesök kan man erbjuda gruppträffar med seniorer. Dessa kan med fördel ledas av personal från olika kompetensområden för att täcka in behovet av stöd och kunskap rörande fysiska, psykiska och sociala frågor. Yrkeskompetens för det hälsofrämjande arbetet med äldre Det finns inte mycket som talar för att den kompetens som normalt finns inom primärvården är tillräcklig för att genomföra effektiva hälsofrämjande insatser för den äldre delen av befolkningen. Istället pekar de flesta studierna på vikten av att insatserna görs i samverkan mellan medicinskt, psykologiskt och socialt kompetenta medarbetare. Om till exempel enbart distriktssköterskor ansvarar för de förebyggande hembesöken finns det en viss risk för att det blir ett alltför ensidigt medicinskt och individinriktat fokus. Det finns också tecken som tyder på att det kan krävas en förberedande utbildning för de personer som ska genomföra hembesöken. Många studier lyfter fram vikten av att hembesökarna är professionella och har en gedigen yrkeskompetens för uppgiften. Men det finns också exempel på att frivilliga insatser av lekmän inom området kan spela en positiv roll för att stimulera de äldre till ett hälsosammare liv. 19

20 Sammanfattande slutsatser För att ta reda på nödvändiga hälsofrämjande insatser för äldre bör de bedömningsoch screeningsinstrument som används spegla både medicinska, psykologiska och sociala aspekter av de berördas livssituation. Forskningen kring förebyggande insatser för äldres hälsa har till största delen berört preventiva hembesök. Resultaten av dessa studier är något motsägelsefulla, men flera nordiska undersökningar visar på positiva effekter under förutsättning att besöken genomförs på ett visst sätt. Förebyggande hembesök hos äldre kräver en samverkan mellan samhällets olika serviceorganisationer, men även den ideella sektorn kan vara ett viktigt komplement för att kunna fullfölja uppgiften. Förutom individuella hembesök finns det belägg för att gruppträffar för seniorer kan vara ett komplement, eller ett alternativ, som ger minst lika bra effekt för äldres hälsa. Sociala aktiviteter och lättillgängliga mötesplatser är också viktiga insatser för att förebygga ohälsa hos äldre. Multidisciplinära team framhålls i många studier som en nödvändig förutsättning för att kunna bedriva ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete bland gruppen äldre i samhället. Reflektioner om innehållet i ett Hälsosamt åldrande (Annette Danesjö Gustafsson) Europa får en allt äldre befolkning. År 2025 kommer en tredjedel att vara 60 år eller äldre. Den demografiska utvecklingen beskrivs oftast ur ett problemperspektiv och debatten domineras av hur vi skall klara den ökade vårdtyngd som det förväntas medföra, istället för att lyfta de möjligheter som det skapar. Det går att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Att känna delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet samt att ha tillgång till hälsofrämjande hälso- och sjukvård är av grundläggande betydelse för åldersgruppen äldre. Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan, som innefattar 11 målområden. I målområde 6, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, betonas hälso- och sjukvårdens ansvar i folkhälsoarbetet, bl. a att den har en stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. I det hälsofrämjande arbetet har primärvården en viktig roll. Det är i de vardagliga mötena som hälsooch sjukvården genom sin breda kontaktyta har sin största potential ur folkhälsosynpunkt. I Sverige finns en lång tradition av förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovård, ungdomsmottagningar, skol- och företagshälsovård. Tittar vi på hälsovården för människor över 65 år så saknas en liknande struktur för den vården. Viktiga områden för äldres hälsa Det går att påverka äldres hälsa med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete genom att informera om vikten av: Social gemenskap Delaktighet, meningsfullhet och att känna sig behövd Fysisk aktivitet Bra matvanor 20

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Projektnamn: Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Projektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Projektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Hälsosamtal med 75- åringar

Hälsosamtal med 75- åringar Hälsosamtal med 75- åringar En lägesrapport till Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning Författare: Stiftelsen Äldrecentrum: Anita Karp, Sven Erik Wånell CeFAM: Annika Lagerin, Ing-Britt Rydeman, Helena

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer