Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutsättningar för framtidens vård och omsorg"

Transkript

1 Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum

2 SNAC Swedish National study on Ageing and Care 2

3 Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt uppkomsten av behov av vård och omsorg Att genom att följa de samlade insatserna för de äldre från ett individperspektiv studera vilken vård och omsorg dessa personer erhåller i förhållande till sina behov 3

4 Datainsamling i fyra områden Skåne: Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby, Ystad Blekinge: Karlskrona Stockholm: Kungsholmens stadsdel Hälsingland: Nordanstig 4

5 Befolkningsdelen design I varje område följs en stor, representativ panel av äldre i olika åldersgrupper över tiden Panelen består av personer i åldrarna 60, 66, 72, 78, 81, 84, 87, 90, 93, 96 år De i åldrarna år undersöks vart sjätte år, de äldre vart tredje år 5

6 Vårdsystemdelen longitudinell, individbaserad insamling av uppgifter avseende - alla kontakter med kommunens och landstingets äldrevård - för samtliga äldre inom det aktuella området. 6

7 Livslängd och hälsa - Har vi fått friska eller sjuka år? 7

8 Befolkningsprognos år år år

9 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern åldern 9

10 Tre hypoteser om den framtida livslängden och hälsan hos de äldre Nuläge Sammanpressad sjuklighet Utvidgad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Friska år År med ohälsa 10

11 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),kvinnor 25,0 20,0 LE65 15,0 LE70 LE75 10,0 LE80 LE85 5,0 0,

12 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),män 25,0 20,0 LE65 15,0 LE70 LE75 10,0 LE80 LE85 5,0 0,

13 Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, kvinnor genomsn.indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

14 Hälsoutveckling enl ULF Friska och sjuka levnadsår, män genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

15 Nya friska år till livet Återstående medellivslängd - kvinnor Återstående medellivslängd - män Hälsorelaterad medellivslängd - kvinnor Hälsorelaterad medellivslängd - män

16 Vad ligger bakom den positiva hälsoutvecklingen? Förbättrade levnadsvillkor Möjligheter till en mer hälsosam livsstil Hälso- och sjukvård Läkemedel

17 Riskfaktorer Rökning Övervikt För mycket alkohol Stress Stillasittande Felaktig kost..

18 Friskfaktorer Motion Normal vikt Social och kulturell aktivitet Gemenskap Allsidig kost Regelbundna vanor MENINGSFULLHET

19 GRUNDBULTEN Det måste kännas meningsfullt att leva och sköta sin hälsa! Den goda hälsan skapas i samspelet mellan individen, näromgivningen och samhället

20 Äldres liv och hälsa - i allt väsentligt en positiv utveckling

21 Andel ensamboende 2001 och 2007, % År 2001 År Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 21

22 Andel som ofta känner sig ensam 2001 och 2007, % År 2001 År Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 22

23 Andel som dricker alkohol 2+ ggr per vecka 2001 och 2007, % Storstad 2001 Storstad 2007 Mindre stad och land 2001 Mindre stad och land Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 23

24 Andel med nedsatt kognition (minnesproblem) 2001 och 2007, % Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 24

25 Andel som ej är nedstämda 2001 och 2007, % Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 25

26 Andel som tycker att livet just nu är bra eller ganska bra 2001 och 2007, % Storstad 2001 Storstad 2007 Mindre stad och land 2001 Mindre stad och land Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 26

27 Vad har hänt med äldreomsorgen? Får färre hjälp idag än för år sedan? Prioritering av de med större behov på bekostnad av de med mindre? Har de med större behov har fått ökade insatser? Krav på större anhöriginsatser? Ökad belastning på personalen genom större vårdtyngd? Har de äldres hälsa förbättrats?

28 Äldreomsorgens kostnadsutveckling en uppdelning på förändringar i befolkning, hälsa, insatser och kostnader per insats

29 Antal äldre personer i befolkningen , tusental Tusental år år 85 - år Samtliga, 65+

30 Fördelning på grad av ohälsa enligt ULF-undersökningen, samtliga 65+ (år 2010 uppskattat genom extrapolation ) 70% 64% 60% 54% 50% % % 20% 25% 21% 21% 15% % 0% Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa

31 Antalet personer med äldreomsorg Hemtjänst Å-hem /serv.boende; D:o inkl. Särskilt boende exkl. S:a S:a heldygn- ord.boende Särskilt boende korttidsvård Servicehus servicehus Långvård hemtjänst omsorg

32 Andelar med olika former av svår funktionsnedsättning och genomsnittligt SNAC-index per boendeform. StockholmSNACundersökningen 2008, procent Ordinärt Service- Heldygnsboende boende omsorg Andel med minst ett ADL-beroende Andel beroende i samtliga ADL Andel svårt kognitivt nedsatta Andel med svåra rörelsehinder Andel med svår urininkontinens Andel med svår faecesinkontinens Genomsnitt SNAC-index 3,30 5,18 13,13

33 Andelen av befolkningen 65 år och äldre med hemtjänst per åldersgrupp, % 43% 40% 35% 30% 32% % 21% % % 10% 6% 12% 14% 10% % 2% 0% år år 85 - år Samtliga

34 Andelen av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende med heldygnsomsorg per åldersgrupp, % 35% 36% % % 20% 22% % 10% 5% 8% 5% 6% 5% 1% 1% 0% år år 85 - år Samtliga

35 Fördelning på insatser i äldreomsorgen år, 1000-tal personer Utan insatser Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg

36 Fördelning på insatser i äldreomsorgen år, 1000-tal personer Utan insatser Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg

37 Fördelning på insatser i äldreomsorgen 85 år och äldre, 1000-tal personer Utan insatser Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg

38 Andelen av befolkningen 65 år och äldre med hemtjänst per grad av ohälsa, % 23% 22% 20% 17% 18% 18% % % 8% % % Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa

39 Genomsnittligt antal beviljade veckotimmar hemtjänst per grad av ohälsa, , ,8 7,3 7, , ,1 4,1 3, Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa Samtliga

40 Andelen av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende med heldygnsomsorg per grad av ohälsa, % 25% 24% 20% 20% % % 7% 7% % % 1% 1% Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa

41 Kostnader för äldreomsorgen (standardpriser) uppdelat på åldersgrupper, , mrd.kr 120 Tusental miljoner ,9 96, , ,6 38,2 32, ,1 10, år år 85 - år Samtliga

42 Kostnader för äldreomsorgen (standardpriser) uppdelat på grad av ohälsa, , mrd.kr. 120 Tusental miljoner ,9 96, ,0 59, ,9 28, ,0 8, Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa Samtliga

43 Inverkan av befolkningsutvecklingen Beräknade kostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp givet oförändrad ohälsa, , 1000-tal milj. kr , ,9 39,6 38,2 68,3 89, ,1 15, år år 85+ år Samtliga

44 Inverkan av hälsoutvecklingen Beräknade kostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp givet oförändrad befolkning, , 1000-tal milj.kr Tusental , , ,6 38, ,9 27, ,1 8, år år 85 - år Samtliga

45 Slutsatser Längre livslängd och bättre hälsa hos de äldre har medfört att behoven och insatserna av äldreomsorg förskjutits mot högre ålder Äldreomsorgen har skurits ner under perioden i förhållande till antalet äldre personer men inte i förhållande till antalet äldre personer med behov En kraftig ransonering har till en del kompenserats under perioden men inte mycket tillskott för ökad kvalitet

46 Äldreomsorgens debutanter En beskrivning av de personer som under ett år för första gången får äldreomsorg med utnyttjande av longitudinella data från SNAC-K, vårdsystemdelen Mårten Lagergren

47 Äldreomsorgens debutanter Personer, som ett visst år för första gången mottar kommunal äldreomsorg i form av hemtjänst eller långvarig hemsjukvård i ordinärt boende eller serviceboende eller får beslut om särskilt boende med heldygnsomsorg

48 Analysens syfte Beskriva äldreomsorgens debutanter med avseende på ålder, kön, sam/ensamboende, olika former av funktionsnedsättning och ohälsa samt informella insatser och beviljat bistånd (hemtjänst, boendeform) Följa dessa personer över tiden med avseende på dödlighet, behovsutveckling samt flyttningar och informella resp. beviljade insatser.

49 Data och metod Individdata från SNAC-K, vårdsystem-delen, avseende läget per den 1 mars varje år. Registreringar erhållna vid biståndsbedömning, genom tvärsnittsundersökningar (särskilt boende) samt genom samkörning med dödsfallsregister - sammanfört i ett kumulativt register. Tre initiala årgångar sammanslagna, tot obs. Uppföljning efter ett, tre och sex år

50 Resultat Debuten i äldreomsorgen kan åtminstone för ensamstående - sägas markera inträdet i den fjärde åldern. På Kungsholmen sker detta vid hög ålder - ca 84år Knappt en fjärdedel av debutanterna kommer direkt till säbo /heldygn. Efter tre år har hälften av äldreomsorgens debutanter avlidit, efter sex år återstår cirka en fjärdedel. Efter sex år hade en tredjedel av de överlevande som initialt var i ordinärt boende flyttat till säbo/heldygn

51 Resultat, forts. Som genomsnitt är debutanterna beroende i fyra av fem IADLaktiviteter, hälften är beroende i minst en PADL-aktivitet, en tredjedel är svårt rörelsehindrade och en av sex svårt kognitivt nedsatta. Drygt en fjärdedel får informella serviceinsatser, andelen med make/maka-insatser och med informella omvårdnadsinsatser är betydligt lägre. Graden av funktionsnedsättning ökar starkt med tiden. Hälften av de överlevande efter sex år har tre eller fler ADL-beroenden och tre av tio är svårt kognitivt nedsatta. SNAC-index ökar med i genomsnitt 0,9 enheter per år

52 Fördelning av debutanterna på boendeform resp. avslut och död per initial boendeform - efter tre år Säbo- heldygn Ordinärt boende Serviceboende Ordinärt boende Serviceboende Säbo- heldygn Avslut Död 0% 20% 40% 60% 80% 100%

53 Äldreomsorgens debutanter - Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning över tiden ord. boende

54 Äldreomsorgens debutanter - utveckling av andelen med informella insatser, ord.boende

55 Äldreomsorgens debutanter - Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning över tiden säbo/heldygn

56 Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning för sexårsöverlevare som flyttat till säbo/heldygn

57 Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning för sexårsöverlevare, som är kvar i ord.boende/serviceboende

58 Genomsnittlig utveckling av psykisk status för sexårsöverlevare, som flyttat till säbo/heldygn

59 Genomsnittlig utveckling av psykisk status för sexårsöverlevare, som är kvar i ord.boende/serviceboende

60 Resultat, forts. De överlevare som under de sex åren flyttar till säbo/heldygn har en mycket sämre utveckling i så gott som alla avseenden än de som bor kvar i ord.boende eller serviceboende. Förändringen verkar vara kopplad till flyttningsåret. Preliminära analyser antyder att det är både orsak och verkan en stor del av försämringen ligger före flyttningen, men också mycket efter!

61 Begränsningar Resultatet bygger på Kungsholmsdata med en avvikande socio-ekonomisk sammansättning än genomsnittligt för riket nedgången i livets slutskede torde dock vara mer biologiskt än socio-ekonomiskt betingad Data avser läget per den 1 mars varje år. Förändringar i mellantiden är ej registrerade. Detta medför bl a underskattning av dödligheten i säbo/heldygn

62 Äldreomsorgens dynamik För att kunna planera, styra och följa upp den kommunala äldreomsorgen måste man förstå dess dynamik! Longitudinella data och analyser ger unika möjligheter till detta

63 De mest sjuka äldre Definition: Personer med omfattande hälsooch sjukvård och omfattande äldreomsorg Omfattande sjukvård: - 19 vårddagar eller - 3 eller fler vårdtillfällen eller - 7 eller fler besök hos specialistläkare Omfattande äldreomsorg: - >25 timmar hemtjänst per månad eller - särskilt boende med heldygnsomsorg

64 De mest sjuka äldre: Fördelning på vård- och omsorgsgrupper Andel av de äldre Grupp 0 Ej omfattande sjukvård Ej äldreomsorg 72% Äldreomsorg, men ej omfattande 5% Summa ej omfattande sjukvård och ej omfattande äldreomsorg (grupp 0) 77% Grupp 1 Omfattande sjukvård Ej äldreomsorg 12% Äldreomsorg, men ej omfattande 2% Summa omfattande sjukvård men ej omfattande äldreomsorg (grupp 1) 14% Grupp 2 Ej omfattande sjukvård Omfattande äldreomsorg, ord. boende 3% Omfattande äldreomsorg, säbo 5% Summa ej omfattande sjukvård men omfattande äldreomsorg (grupp 2) 8% Grupp 3 Omfattande sjukvård Omfattande äldreomsorg, ord. boende 1% Omfattande äldreomsorg, säbo 0% Summa Summa omfattande sjukvård och omfattande äldreomsorg (grupp 3) 2% Summa 100%

65 De mest sjuka äldre: Fördelning på åldersgrupper per vård- och omsorgsgrupp 70% 60% 50% 40% 30% 20% years years 85+ years 10% 0% Care-group 0 Care-group 1 Care-group 2 Care-group 3

66 De mest sjuka äldre: Fördelning på kön och ensam/samboende per vård- och omsorgsgrupp 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Men Living alone Men Co-habitating Women Living alone Women Co-habitating 10% 0% Care-group 0Care-group 1Care-group 2Care-group 3

67 Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård vid start 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Avlidna Ej omfattande omsorg Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård Omfattande omsorg + Omfattande sjukvård 30% 20% 10% 0% Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo 0 år 1 år 3 år 6 år

68 Omfattande omsorg och omfattande sjukvård vid start 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Avlidna Ej omfattande omsorg Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård Omfattande omsorg + Omfattande sjukvård 20% 10% 0% Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo 0 år 1 år 3 år 6 år

69 Det var allt för den här gången - Tack för uppmärksamheten!

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, uppläggning och arbetsläge Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt

Läs mer

De äldres hälsoutveckling

De äldres hälsoutveckling Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, genomförande och arbetsläge 1 Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt

Läs mer

VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE 2002 2009

VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE 2002 2009 VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE UPPFÖLJNING AV SNACK-K KUNGSHOLMEN/ESSINGEÖARNA VÅRDSYSTEMDELEN SNAC-K RAPPORT NR 17 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Inger Dahlén Rapporter/Stiftelsen Stockholms

Läs mer

Äldreomsorgens debutanter

Äldreomsorgens debutanter Äldreomsorgens debutanter En uppföljning över tid av personer som för första gången beviljas äldreomsorg av Kungsholmens stadsdel med utnyttjande av longitudinella data från SNAC-Kungsholmenprojektet SNAC-k

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

De mest sjuka äldre, nu och sedan

De mest sjuka äldre, nu och sedan De mest sjuka äldre, nu och sedan En dynamisk analys av dödlighet och övergångar mellan olika vård- och omsorgsgrupper SNAC-K rapport nr 22 Mårten Lagergren Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE PÅ KUNGSHOLMEN 2001 2002. - en uppföljning i siffror inom SNAC-studien

VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE PÅ KUNGSHOLMEN 2001 2002. - en uppföljning i siffror inom SNAC-studien VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE PÅ KUNGSHOLMEN 2001 2002 - en uppföljning i siffror inom SNAC-studien SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care) SNAC rapport Nr. 5 Mårten Lagergren

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013 Nordanstig SNAC representerar riket Få läkemedel i Nordanstig Är SNACs studiepopulationer representativa för riket? En relevant fråga eftersom projektet består av ett urval av områden och individer. Protokollen

Läs mer

Bo bra hela livet. Del B: Bilagor. Stockholm 2008 SOU 2008:113

Bo bra hela livet. Del B: Bilagor. Stockholm 2008 SOU 2008:113 Bo bra hela livet Del B: Bilagor Stockholm 2008 SOU 2008:113 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Vårdbehov och insatser för de äldre i stadsdelen Kungsholmen

Vårdbehov och insatser för de äldre i stadsdelen Kungsholmen Vårdbehov och insatser för de äldre i stadsdelen Kungsholmen Uppföljning av SNAC-Kungsholmen - SNAC-K rapport nr 23-Vårdsystemdelen Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Inger Dahlén Rapporter/Stiftelsen

Läs mer

UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN

UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN SNAC-K rapport nr 19 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:5 ISSN 1401-5129 FÖRORD

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg

Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg S STOCKHOLM STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB BIRGITTA LJUNGDAHL JEANETTE BANDEL 2008-04-04 Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv? Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv? en analys av hälsoutvecklingen i den övre medelåldern Mårten Lagergren Pensionsåldersutredningens seminarium den 7 mars 2012 Frågeställning

Läs mer

Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet per den 15 mars 2015 (SNAC

Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet per den 15 mars 2015 (SNAC 1 Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet per den 15 mars 2015 (SNAC the Swedish National study on Aging and Care

Läs mer

VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE

VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE AV SLUTENVÅRD I NORDANSTIG SNAC-N rapport nr 18 - Vårdsystemdelen Anders Wimo Britt-Marie Sjölund Anders Sköldunger Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:17 ISSN

Läs mer

Rapport från undersökning 2008 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad

Rapport från undersökning 2008 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad 1 Mårten Lagergren 2008-11-29 Rapport från undersökning 2008 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad 1. Inledning Omsorgen om de äldre och funktionshindrade är en mycket omfattande verksamhet

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

SNAC. Swedish National Study on Aging and Care. Äldres liv och hälsa-

SNAC. Swedish National Study on Aging and Care. Äldres liv och hälsa- SNAC Swedish National Study on Aging and Care Äldres liv och hälsa- Redovisning av SNAC- resultat 21-21 Text & layout Jan Resebo SNAC- Blekinge E-post: jan.resebo@ltblekinge.se Telefon: 768 539346 Innehållsförteckning

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Återstående medellivslängd i Sverige 1841-2010 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 Män Kvinnor Linjär (Män) Linjär

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Pär Schön Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms universitet & Stiftelsen Äldrecentrum Seminarium: Kultur, mångfald och möjligheter

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE

STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE Facebook: facebook.com/kristdemokraterna Instagram: @kristdemokraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemokraterna.se E-post: info@kristdemokraterna.se

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Åldrandet och äldreomsorgen

Åldrandet och äldreomsorgen Åldrandet och äldreomsorgen Hittillsvarande utveckling och nuläge Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Värdegrund De

Läs mer

Vad innebär digitaliseringen för vård och omsorg?

Vad innebär digitaliseringen för vård och omsorg? Effektivitet genom samverkan DOKUMENTATION AV VÅRD- OCH OMSORSGBEREDNINGENS PRESIDIEKONFERENS 15 16 MAJ 2014 Den 15-16 maj ordnade VKL:s vård- och omsorgsberedning en presidiekonferens på Lastbergets konferensanläggning

Läs mer

De mest sjuka äldres vård och omsorg en beskrivning utifrån nationella indikatorer

De mest sjuka äldres vård och omsorg en beskrivning utifrån nationella indikatorer De mest sjuka äldres vård och omsorg en beskrivning utifrån nationella indikatorer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

En bild av de äldre. kompetenscentrum. funktionsförmåga bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare (2001-2007) Blekinge

En bild av de äldre. kompetenscentrum. funktionsförmåga bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare (2001-2007) Blekinge Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Avdelningen för analys och utveckling

Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se Handläggningen hos IVO Anmälningar verksamhetsområde VERKSAMHETSOMRÅDE

Läs mer

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson Att åldras med psykisk funktionsnedsättning Hans Arvidsson Psykisk funktionsnedsättning Svår psykisk sjukdom Påverkan på det dagliga livet Varaktighet Huvudsakligen psykossjukdom (schizofreni) men kan

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till 2016 års Öppna jämförelser Vård och

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret

Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret Malmö stad Malmö FoU-enhet för äldre Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret - en registerstudie över malmöbor som dog 1997 Riitta Nilsson VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Delrapport 2001:1 ISSN 1650-9765

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet & Äldrecentrum Vid fyllda 55 lefnadsår, börjar nu mina

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 1 Plats och tid Kallingesalen, stadshuset, kl 13.00-17.00 Ordinarie ledamöter Ersättare Närvarande Bo Johansson Omsorgsnämnden Leif Nilsson PRO Ulla Svensson Omsorgsnämnden Åke Nilsson Tj.Ers. PRO Listerby/J-hus

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Anmälan av framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden , rapport från Sweco EuroFutures AB

Anmälan av framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden , rapport från Sweco EuroFutures AB DD ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 503-66/2013 SID 1 (5) 2013-01-16 Handläggare: Marita Sundell Telefon: 08-508 36 205 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Anmälan av

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 PUBL NR 2008:12 ISSN: 0284-6845 Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad 054-19 70 00 lansstyrelsen@s.lst.se

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar

Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar att det framför allt handlar om yrkesgrupper som har ett direkt ansvar för vård och omsorg om äldre

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

De mest sjuka äldre. Avgränsning av gruppen

De mest sjuka äldre. Avgränsning av gruppen De mest sjuka äldre Avgränsning av gruppen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer