Äldreomsorgen. i Stockholms stad

Transkript

1 Äldreomsorgen 1993, 1998 & 23 i Stockholms stad Sven Erik Wånell Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 24:11 ISSN

2 FÖRORD Äldrecentrum tog inom ramen för projektet Äldre och Folkhälsa fram data om hur äldreomsorgen utvecklats i Stockholms stad mellan 1993 och Underlaget var statistiken för oktober månad respektive år från Stockholms stads utrednings och statistikkontor (USK). USK har nu tagit fram data även för oktober 23. Framtagandet av datamaterialet har utförts av Birgitta Ljungdahl, Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor. Birgitta Ljungdahl har också lämnat värdefulla synpunkter på rapporten. Syftet med denna rapport är att belysa hur äldreomsorgen fördelar sig efter ålder, kön, socioekonomisk grupp och nationalitet samt hur utvecklingen varit mellan åren 1993, 1998 och 23. Stockholm Sven Erik Wånell Direktör 2

3 3

4 SAMMANFATTNING 6 BAKGRUND, MATERIAL 8 ÄLDREOMSORGEN 23 1 Ålder, kön och hushållstyp 11 Skillnader i nyttjande mellan låg- och höginkomsttagare 14 Skillnader beroende av ursprungsland 15 UTVECKLINGEN MELLAN 1993, 1998 OCH Fler har äldreomsorg 16 Fler får sin hjälp i ordinärt boende 17 Hemtjänst vanligare i den äldsta åldersgruppen 18 Färre makar har hjälp 22 Låginkomsttagarnas andel av äldreomsorgstagarna har minskat 23 Yngre invandrare ökar sin andel av äldreomsorgstagarna 23 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 24 Tydliga mönster vilka som har äldreomsorg 24 Sammanboende har mer sällan insatser från äldreomsorgen 24 Fler kvinnor än män har äldreomsorg 24 Vanligare att låginkomsttagare har äldreomsorg 24 Jämförelse Jämförelse med nationella data 26 BILAGA 28 4

5 5

6 Sammanfattning Äldreomsorgstagaren är en äldre, ensamboende kvinna med låg inkomst Att andelen med äldreomsorg ökar kraftigt med stigande ålder är väl känt, och en naturlig följd av att sjuklighet och funktionsnedsättningar blir vanligare högre upp i åren. Väl känt är också att ensamboende kvinnor har äldreomsorg i högre utsträckning än ensamboende män. Detta gäller dock främst i åldern 85 år och uppåt. I åldersgruppen år har tvärtom en något högre andel av de ensamboende männen äldreomsorg än ensamboende kvinnor. Ensamboende har äldreomsorg i väsentligt högre utsträckning än sammanboende. I åldersgruppen år var det tre gånger vanligare att en ensamboende kvinna hade hjälp än att gifta/sammanboende hade det, för de ensamboende männen var det nästan sju gånger vanligare. I åldersgruppen år har sju gånger fler män och sex gånger fler kvinnor i den lägsta inkomstgruppen äldreomsorg än dem i den högsta inkomstgruppen. Denna skillnad jämnas ut något, men det är en klar skillnad i andel med äldreomsorg mellan inkomstgrupperna även i åldern 85 år och uppåt. Andelen äldreomsorgstagare har ökat Andelen äldreomsorgstagare av ålderspensionärerna (65+) har ökat mellan 1993 och 23, från 15,3 procent till 18,4 procent. Ökningen förklaras till stor del av allt fler äldre-äldre i Stockholms stad. Även med hänsyn till det är utvecklingen annorlunda än i landet i stort, där det varit en minskning från 19 procent till 16,1. Ökningen i andel äldreomsorgstagare ligger helt på de ensamboende, medan andelen sammanboende som har äldreomsorg har minskat under åren , en utveckling som stämmer väl med rikstrenden. Denna utveckling, som pågått hela tioårsperioden, synes inte ha påverkats av satsningen på anhöriga, anhörig 3. Makar förväntas även när båda är skröpliga klara att hjälpa varandra. Det finns anledning att uppmärksamma konsekvenserna av detta. Fler får begränsade insatser I ordinärt boende har andelen med begränsade insatser ökat i alla åldersgrupper. Jämförelserna är något osäkra pga. ändrad indelning av omsorgsnivåerna i Stockholms stad. Helt klart är dock att det varit en ökning av andelen med hjälp enbart dagtid vardagar, och ökningen verkar vara störst avseende dem med hjälp i mindre omfattning, max två dagar/vecka. Denna utveckling avviker mot utvecklingen i hela landet, där gruppen med lite insatser nedprioriterats till förmån för personer med stora omsorgsbehov. Färre får vård och omsorg i särskilt boende Andelen som får heldygnsomsorg i särskilt boende (sjukhem, ålderdomshem, gruppboende, servicehus) ökade mellan 1993 och 1998, men har minskat mellan 1998 och 23. 6

7 Yngre ålderspensionärer födda utom Västeuropa ökar andelsmässigt Andelen äldreomsorgstagare ökar snabbare bland äldre födda utom Västeuropa jämfört med äldre födda i Sverige, Norden eller övriga Västeuropa. Främst är detta en följd av åldersstrukturen. Fler äldre med utländsk bakgrund börjar nu uppnå hög ålder och därmed komma upp i den ålder där äldreomsorg är vanlig. Även med hänsyn till detta är det numera vanligare att äldre födda utom Västeuropa har insatser från äldreomsorgen än att äldre från Sverige och övriga Västeuropa har det. En faktor som medverkar kan vara hälsosituationen. Hälsoskillnader och för vissa grupper ett skörare socialt nätverk kan vara en del av förklaringarna till den ökande andelen äldreomsorgstagare bland personer födda utom Västeuropa. 7

8 Bakgrund, material Med denna rapport följer Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum upp en studie som genomfördes 2 med en jämförelse mellan äldreomsorgen åren 1993 och 1998 i Stockholms stad. Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK) har bearbetat Stockholms stads statistik för äldreomsorgen för oktober månad åren 1993, 1998 och nu för 23. De variabler som användes vid fördelningen av medel till stadsdelsnämnderna har använts, vilket styrt valet av basår (1993 var första året systemet med fördelningsnycklar användes). Det har också styrt val av variabler. Inkomstgränserna har således legat fast, vilket innebär att antalet personer i den lägsta inkomstgruppen sjunkit och antalet i den högsta ökat (se bilagan). I denna studie har följande variabler i fördelningsnyckelsystemet använts: Ensamboende män/kvinnor Flerboende män/kvinnor (gifta eller sambeskattade) Samtliga personer Personerna har delats in i tre åldersgrupper, år, år, 85- år samt alla 65- år tre inkomstklasser (årsinkomst): kr, kr, 19 kr - För flerboende har den högsta inkomsten valts. Motivet är att inkomst i denna rapport valts som socialt mått. Hos den äldre pensionärsbefolkningen är mannens inkomst vanligen högre än kvinnans, och i de fallen är mannens inkomst ett bättre mått på makarnas sociala bakgrund. Andelen som haft äldreomsorg i resp. befolkningsgrupp har tagits fram, varvid äldreomsorgen delats upp i följande kategorier: Hemtjänst i ordinärt boende, nivå 2, 2-3, 4-5, 6-8 för åren 1993 och 1998, nivå 2-3, 2-4, 5, 6 för 23. Hemtjänst i servicehus, samma indelning som i ordinärt boende samt äldreomsorgstagare som bor i servicehus men inte har hemtjänst. Särskilt boende med heldygnsomsorg i sjukhem, ålderdomshem och gruppboende, nivå och 1998, nivå 6 år 23. Nivå 1: 1993 och 1998: tillfälliga insatser; 23: trygghetslarm (för att underlätta jämförbarhet med tidigare år är personer med enbart trygghetslarm inte medräknade i denna rapport) och boende i servicehus utan hemtjänst (medräknade enbart i figur 4); Nivå 2: 1993 och 1998: serviceinsatser högst ett par timmar/vecka; 23: enbart leverans av matlåda eller hjälp max 2 timmar per månad Nivå 3: 1993 och 1998: service och omsorg dagtid vardagar; 23: hjälp en-två gånger per vecka (nivå 2 och 3 år 23 motsvarar ungefär nivå 2 år 1993 och 1998) Nivå 4-5: 1993 och 1998: service och omsorg dagtid vardagar samt kvällar och/eller helg; nivå 4 23: hjälp dagtid 3-5 vardagar (motsvarar ungefär nivå 3 åren 1993 och 1998) 8

9 nivå 5 23: hjälp även helger och/eller kvällar (motsvarar nivå 4 och 5 åren 1993 och 1998) Nivå 6-8: 1993 och 1998: service och omsorg dygnet runt. 23: enbart nivå 6 finns, svarar mot nivå 6-8 tidigare år Vidare har USK tagit fram data om äldreomsorg uppdelat efter personer födda i Sverige, personer födda i övriga Norden och Västeuropa samt personer födda i övriga länder. Först redovisas äldreomsorgskonsumtionen 23, därefter en jämförelse mellan åren. Alla uppgifter avser andel som har viss typ av äldreomsorg inom den aktuella befolkningsgruppen om inte anat anges. I bilaga redovisas mer utförliga tabeller. 9

10 Äldreomsorgen 23 Oktober 23 hade personer, 19 procent av ålderspensionärerna i Stockholms stad någon form av äldreomsorg. Tre av tio av dem som hade äldreomsorg hade insatser max två gånger per vecka dagtid vardagar (nivå 2 eller 3) eller enbart insatsen dagverksamhet, ungefär lika många hade hjälp varje dag vardagar och/eller även kvällar/helger (nivå 4-5), och nästan fyra av tio hade hjälp dygnet runt (nivå 6) i ordinärt boende, korttidsboende eller (vanligen) i särskilt boende. 7,4 5,7 nivå 2-3 samt enbart dagverksamhet nivå 4-5 5,9 hemtjänst i nivå 6, korttidsboende och heldygnsomsorg Figur 1 Andel med äldreomsorg av befolkningen 65 år och äldre, oktober 23 efter omsorgsnivå, procent Drygt hälften, personer, hade hemtjänst i ordinärt boende, knappt var sjätte, personer, hade hemtjänst i servicehus och knapp en tredjedel, personer hade heldygnsomsorg/permanentboende i övriga former av särskilt boende. 2% 3% hemtjänst i ordinärt boende hemtjänst i servicehus 53% dygnetrunt omsorg i särskilt boende korttidsboende 15% Figur 2 Andel efter omsorgsform av personer med äldreomsorg, oktober 23, efter omsorgsform, procent Av dem som hade hemtjänst i ordinärt boende hade hälften hjälp max två gånger per vecka dagtid vardagar. Hjälp dygnet runt (nivå 6) var ovanligt i ordinärt boende (figur 3). I servicehusen hade en högre andel hjälp kvällar/nätter eller helger (figur 4). I särskilt boende med heldygnsomsorg har alla hjälp i nivå 6. 1

11 4% nivå % 49% nivå 4 nivå 5 nivå 6 1% Figur 3 Andel med hjälp i viss omsorgsnivå av hemtjänsttagare i ordinärt boende i oktober 23 28% 2% 26% 21% ingen hemtj nivå 2-3 nivå 4 nivå 5 nivå 6 5% Figur 4 Boende i servicehus utan hemtjänst och med hemtjänst i viss omsorgsnivå oktober 23. Andel av alla boende i servicehus inkl. dem utan hemtjänst Ålder, kön och hushållstyp I åldersgruppen år hade fem procent någon form av äldreomsorg (de med enbart trygghetslarm ej medräknade), medan drygt hälften i åldersgruppen 85 år och uppåt hade äldreomsorg. Procent , ,9 17, år år 85 år - Figur 5 Andel av befolkningen 65 år och äldre som i oktober 23 hade äldreomsorg, efter ålder, procent 11

12 Kvinnor hade i högre utsträckning äldreomsorg än män, främst i den äldsta åldersgruppen, 85 år och uppåt. I åldern 85 år och äldre hade nästan sex kvinnor av tio äldreomsorg, mot drygt en tredjedel av männen (tabell 1). Skillnaderna mellan könen var densamma för såväl hemtjänst i ordinärt boende, servicehus som heldygnsomsorg i särskilt boende. Tabell 1 Andel av kvinnor respektive män som hade äldreomsorg oktober 23 i resp. åldersgrupp, procent år år 85 år Kvinnor 5,2 2,3 57,6 Män 4,5 13,8 37,5 Om jämförelse enbart görs mellan ensamboende män och kvinnor minskar skillnaden mellan könen (tabell 2). En förklaring till det är att äldre män i betydligt större utsträckning är gifta/sammanboende än kvinnorna. Männen har därför ofta en hustru som vårdar dem, medan änkorna blir beroende av äldreomsorgen. Det kvarstår dock en stor skillnad i den högsta åldersgruppen. Delvis beror den på fler kvinnor än män i de allra högsta åldrarna. En annan förklaring är att fler kvinnor har nedsättningar i sin ADL-förmåga jämfört med män. Tabell 2 Andel av ensamboende kvinnor resp. män som hade äldreomsorg oktober 23 i resp. åldersgrupp, procent år år 85 år Kvinnor 7,3 24,6 6,5 Män 8,6 23,9 5,6 I åldern år hade ungefär lika stor andel insatser max två gånger per vecka (nivå 2-3) som mer omfattande hjälp (nivå 4-8). I åldern 85 år och uppåt hade en högre andel hjälp i nivå 4-8, särskilt gäller det de ensamboende männen (figur 6). procent kv år män år kv år män år kv 85- år män 85- år nivå 2-3 nivå 4-8 Figur 6 Andel av ensamboende män/kvinnor i befolkningen med hemtjänst i nivå 2-3 resp. 4-8 i ordinärt boende efter ålder oktober 23, procent Det var betydligt vanligare för ensamboende att ha äldreomsorg än för sammanboende (figur 7). I åldersgruppen år var det tre gånger vanligare att en ensamboende kvinna hade hjälp än gifta/sammanboende, för männen var det nästan sju gånger vanligare. I den äldsta åldersgruppen var andelen med äldreomsorg dubbelt så stor för ensamboende jämfört med gifta/sammanboende (figur 8-1). 12

13 Procent kvinnor år kvinnor år kvinnor 85 år - män år män år män 85 år - ensamboende sammanboende Figur 7 Andel av befolkningen 65 år och äldre som hade äldreomsorg oktober 23, efter ålder, kön och ensam/sammanboende, procent Procent ensamb kv flerbo kv ensamb man flerbo man heldygnsomsorg särskilt boende hemtjänst servicehus hemtjänst ordinärt boende Figur 8 Andel med äldreomsorg, ensam- resp. flerboende efter boendeform och kön i befolkningen, åldersgruppen år oktober 23, procent. Procent ensamb kv flerbo kv ensamb man flerbo man heldygnsomsorg särskilt boende hemtjänst servicehus hemtjänst ordinärt boende Figur 9 Andel med äldreomsorg, ensam- resp. flerboende efter boendeform och kön i befolkningen, åldersgruppen år oktober 23, procent. Procent heldygnsomsorg särskilt boende hemtjänst servicehus hemtjänst ordinärt boende 1 ensamb kv flerbo kv ensamb man flerbo man Figur 1 Andel med äldreomsorg, ensam- resp. flerboende efter boendeform och kön i befolkningen, åldersgruppen 85- år oktober 23, procent. 13

14 I de högre åldrarna är andelen som får sin äldreomsorg i särskilt boende med heldygnsomsorg högre. Sammanboende som har äldreomsorg får den i högre utsträckning i särskilt boende med heldygnsomsorg än ensamboende. Däremot får sammanboende i mindre utsträckning sin äldreomsorg genom servicehus än vad som är fallet för ensamboende. Skillnader i nyttjande mellan låg- och höginkomsttagare Vanligare bland låginkomsttagare att ha äldreomsorg Det är stor skillnad mellan de tre inkomstgrupperna 1 i andel med äldreomsorg. I oktober 23 hade 36 procent av personerna med en bruttoinkomst under 8 kr äldreomsorg, att jämföra med knappt tio procent för ålderspensionärer med inkomst över 19 kr. Inom alla de tre studerade åldersgrupperna är skillnaderna stora, den relativa skillnaden är störst i den yngsta åldersgruppen. Procent 7 64, ,3 28,7 19,7 13,4 11,7 6,9 2, år år 85- år kr kr 19 - kr Figur 11 Andel av befolkningen som hade äldreomsorg oktober 23, efter ålder och inkomst, procent Skillnaderna är något större för män än för kvinnor. En jämförelse mellan ensamboende män och kvinnor i åldern år visar att andelen med äldreomsorg var drygt sju gånger högre i den lägsta inkomstgruppen jämfört med den högsta för män medan andelen för kvinnor var knappt sex gånger högre. Även i de högre åldersgrupperna är skillnaderna mellan de olika inkomstgrupperna större för männen. Fler låginkomsttagare bor på servicehus Det skiljer sig något mellan inkomstgrupperna vilken form av äldreomsorg man har. Äldreomsorgstagarna i den högsta inkomstgruppen får i något större omfattning hemtjänst i ordinärt boende än omsorgstagarna i den lägsta inkomstgruppen. Denna skillnad finns i alla tre åldersgrupperna och för såväl män som kvinnor. En ännu tydligare skillnad är att personerna i den högsta inkomstgruppen inte bor på servicehus i samma utsträckning som de båda övriga inkomstgrupperna. Av samtliga som hade äldreomsorg i den högsta inkomstgruppen hade tolv procent hemtjänst i servicehus, att jämföra med 22 procent i den lägsta inkomstgruppen och 21 procent i mellangruppen kr i sammanräknad årsinkomst, kr; 19 - kr 14

15 Procent ,2 12,4 12,1 8,5 7,1 5,9 5,2 2,9 1,2 ordinärt boende servicehus övriga säbo kr 19 kr Figur 12 Andel av befolkningen som hade äldreomsorg efter var de bodde oktober 23 (ordinärt boende, servicehus resp. övriga särskilda boendeformer) och inkomst, procent Skillnader beroende av ursprungsland Av samtliga ålderspensionärer födda i Sverige hade i oktober 23 19,1 procent hemtjänst eller heldygnsomsorg i särskilt boende. Av personer födda i övriga Norden och Västeuropa 2 var andelen 13,7 procent och av ålderspensionärer födda i övriga länder var andelen 16,8 procent. Detta förklaras helt av att de som inte är födda i Sverige genomsnittligt sett är yngre, vilket syns när jämförelser görs för respektive åldersgrupp (tabell 3). Tabell 3 Andel äldreomsorgstagare efter ålder och födelseland oktober 23, procent Åldersgrupp Sverige Övriga Norden& Västeuropa Övriga länder män år 4,2 4,4 4, män år 12,5 13,3 16,1 män 85- år 35,7 32,3 45, kvinnor år 4,8 4,4 7,4 kvinnor år 19,9 18,4 2,4 kvinnor 85- år 57, 56,1 56,1 Samtliga 19,1 13,7 16,8 Andelen äldreomsorgstagare bland personer födda utom Västeuropa är något högre i samtliga åldersgrupper förutom kvinnor 85 år och äldre. För kvinnor i åldern år och för män 85 år och äldre är andelarna betydligt högre för dem som har ett ursprungsland utanför Västeuropa. 2 I Övriga Norden och Västeuropa har här inräknats Finland, Norge, Danmark, Island, Tyskland, Schweiz, Österrike, Holland, Belgien, Luxemburg, Frankrike, Storbritannien, Irland, Spanien, Portugal, Monaco, Italien, Grekland. 15

16 Utvecklingen mellan 1993, 1998 och 23 Bakgrund Under perioden skedde flera förändringar som kan påverka vilka som har äldreomsorg, och hur mycket. Under denna period infördes en uppdelning av den tidigare hemvårdsassistentfunktionen i två yrkesgrupper, biståndsbedömare och hemvårdschefer. Att anbudsupphandla äldreomsorg fick sitt genomslag under dessa år. Stockholms stad brottades i likhet med övriga kommuner med en kärv ekonomi. Allt detta kan antas ha påverkat biståndsbedömningen. Ett nytt taxesystem för äldreomsorgen infördes vid periodens början vilket kan ha påverkat efterfrågan på äldreomsorg. De äldres hälsa har i vissa avseenden förbättrats, vilket kan ha minskat behovet av äldreomsorg. Samtidigt har det dock skett en förskjutning i befolkningssammansättningen så att antalet yngre ålderspensionärer minskat medan de som är 8 år och uppåt ökat (figur 26 i tabellbilagan). Detta tillsammans med att vårdtiderna inom den slutna sjukvården har minskat har ökat behovet av insatser från äldreomsorgen. Mellan 1998 och 23 har det skett två större förändringar, som kan ha påverkat efterfrågan på äldreomsorg, dels införande av kundvalssystem i hemtjänsten år 22, dels förändring av taxesystemet med anledning av ny lagstiftning, som för Stockholms stads del främst ledde till sänkta avgifter för personer med god inkomst och hög omvårdnadsnivå, genom införande av en så kallad maxtaxa. Fler har äldreomsorg Andelen av ålderspensionärerna som hade någon form av äldreomsorg (exkl. enbart trygghetslarm) har ökat mellan de tre åren. År 1993 hade 15,3 procent av ålderspensionärerna hemtjänst i ordinärt boende eller servicehus eller heldygnsomsorg i övriga former av särskilt boende, år 1998 var andelen 17,5 procent och i oktober 23 var den 19, procent. Ökningen beror till stor del på en åldrande befolkning i Stockholms stad. När jämförelse görs för olika åldersgrupper framkommer att den enda tydliga ökningen under tioårsperioden skett för den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, och då mellan 1993 och 1998 (tabell 4). Tabell 4 Andel med äldreomsorg (exkl. enbart trygghetslarm) av befolkningen 65 år och äldre, efter ålder, procent åldersgrupp okt-93 okt-98 okt år 4,6 4,8 4, år 18,8 16,6 17,9 85 år - 47, 53,9 52,5 16

17 Det har under denna tioårsperiod skett en förskjutning mot hjälp i högre omsorgsnivåer. Mellan 1998 och 23 har det dock inte skett någon ökning av andelen äldre som har heldygnsomsorg, däremot en ökning av dem med hjälp enbart dagtid vardagar. Procent ,1 5,7 6,9 3,4 4,5 4,8 5,7 7,3 7,3 okt-93 okt-98 okt-3 hjälp vardagar dagtid hjälp även kvällar/helger hjälp även nattetid Omsorgsnivå Figur 13 Andel äldreomsorgstagare av befolkningen 65 år och äldre år 1993, 1998 och 23 efter omsorgsnivå, procent (all äldreomsorg i såväl ordinärt som särskilt boende). Fler får sin hjälp i ordinärt boende Andelen som hade hemtjänst i ordinärt boende har ökat, särskilt mellan 1998 och 23, medan andelen som fick korttidsboende eller heldygnsomsorg i särskilt boende exkl. servicehus har minskat marginellt mellan 1998 och 23 (figur 14). Procent ,9 8,5 1, 2,7 2,7 2,9 4,7 6,3 6,1 okt-93 okt-98 okt-3 2 hemtjänst i ordinärt boende hemtjänst i servicehus övriga särskilda boendeformer Figur 14 Andel äldreomsorgstagare av befolkningen 65 år och äldre år 1993, 1998 och 23 efter boendeform, procent. År 1993 hade något fler sin äldreomsorg i ordinärt boende, 7,9 procent mot 7,5 procent i särskilda boendeformer inkl. servicehus och korttidsboende. År 1998 var förhållandet omvänt, 8,5 procent av ålderspensionärerna hade sin hjälp i ordinärt boende, 9 procent i särskilt boende. År 23 var andelen som fick sin hjälp i ordinärt boende ånyo högre, 1 procent jämfört med 9 procent som fick insatsen i särskilt boende (figur 15). 17

18 Procent ,9 8,5 1, 7,4 9, 9, okt-93 okt-98 okt hemtjänst i ordinärt boende vård och omsorg i särskilt boende Figur 15 Andel av befolkningen 65 år och äldre som i oktober 1993, 1998 resp. 23 fick sin äldreomsorg i ordinärt resp. i särskilt boende inkl servicehus, procent Minskningen i särskilt boende med heldygnsomsorg (inkl. korttidsboende) var störst i den högsta åldersgruppen, 85 år och uppåt (figur 16). Procent 25, 22,3 2, 17,9 19, 15, okt-93 okt-98 1, okt-3 5, 1, 1,3 1,3 5,4 5,4 5,1, år år 85 år- Figur 16 Andel av befolkningen 65 år och äldre som bodde i särskilt boende med heldygnsomsorg (exkl. servicehus) oktober 1993, 1998 och 23 efter ålder Hemtjänst vanligare i den äldsta åldersgruppen För hemtjänst i ordinärt boende har det skett en ökning jämfört med 1993 och 1998 i den högsta åldersgruppen, medan andelarna 1993 var högre i de båda andra åldersgrupperna. 18

19 Procent 25, 23,4 24,9 2, 2,5 15, 1, 1,5 8,8 1,1 okt-93 okt-98 okt-3 5, 2,9 2,7 3,, år år 85 år- Figur 17 Andel av befolkningen 65 år och äldre som hade hemtjänst i ordinärt boende oktober 1993, 1998 och 23 efter ålder Vanligare att ha begränsade insatser Den största förändringen har skett i gruppen som enbart haft insatser av begränsad omfattning, dvs. hjälp en eller två gånger per vecka. Nivåerna är inte helt jämförbara mellan 1993/1998 och 23, men tendensen är tydlig (figur 18). Ökningen är tydligast i den äldsta åldersgruppen (figur 19). Procent 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 3,7 3,4 ordinärt boende 4,6,7,6 servicehus,8 okt-93 okt-98 okt-3 Figur 18 Andel av befolkningen 65 år och äldre som hade hemtjänst max två dagar per vecka i ordinärt boende respektive servicehus, nivå 2 i oktober 1993 och 1998 och nivå 2-3 oktober 23, procent 19

20 Procent 12 1,8 1 8,2 8,2 8 okt ,3 3,9 5,2 okt-98 okt-3 2 1,5 1,1 1, år år 85 år - Figur 19 Andel av befolkningen 65 år och äldre som hade hemtjänst max två dagar per vecka i ordinärt boende, nivå 2 oktober 1993 och 1998 och nivå 2-3 oktober 23, i respektive åldersgrupp, procent. Av dem som hade hemtjänst har fler erhållit sin hjälp i vad som tidigare benämndes nivå 2 och nu nivå 2 och 3, dvs. hjälp max två dagar per vecka. Vanligen avser detta insatser av mer servicekaraktär (städning, dagligvaruinköp, leverans av matlåda och liknande). Personer med behov av personlig omsorg behöver hjälp dagligen eller åtminstone varje vardag. Nivåerna är inte helt jämförbara över tid, men tendensen torde således vara att det skett en ökning av hemtjänst med främst serviceinsatser. Andelen av hemtjänsttagarna i ordinärt boende som hade hjälp i lägsta insatsnivån sjunker med stigande ålder. Skillnaden mellan åldersgrupperna var dock tydligare 1993 än 23 (tabell 5). I servicehus är det inte lika vanligt att ha begränsade insatser någon eller ett par gånger per vecka (tabell 6). Tabell 5 Andel av dem som hade hemtjänst och bodde i ordinärt boende och som hade insatsen i nivå 2 oktober 1993 och 1998 och nivå 2-3 oktober 23, efter ålder, procent. Åldersgrupp okt-93 okt-98 okt år år år Alla Tabell 6 Andel av dem som hade hemtjänst och bodde i servicehus och som hade insatsen i nivå 2 oktober 1993 och 1998 och nivå 2-3 oktober 23, efter ålder, procent. Åldersgrupp okt-93 okt-98 okt år år år Alla

21 Andelen av samtliga 65 år och äldre med insatser i ordinärt boende och servicehus kvällar och/eller helger har likaså ökat, men inte i samma utsträckning som den mer begränsade hjälpen upp till max två gånger per vecka. Procent 4 3,5 3,3 3,5 3 2,5 2,3 okt-93 2 okt-98 1,5 1 1,1 1,2 1 okt-3,5 ordinärt boende servicehus Figur 2 Andel av alla 65 år och äldre som hade hemtjänst kvällar och/eller nätter i ordinärt boende respektive servicehus, nivå 4-5 oktober 1993 och 1998 och nivå 5 oktober 23, procent Andelen av dem som hade hemtjänst och hade hjälp kvällar/helger i oktober 23 är något lägre än motsvarande månad 1998 medan andelen 23 är högre än oktober 1993 (tabell 7). Tabell 7 Andel av dem som hade hemtjänst och bodde i ordinärt boende och som hade hjälp kvällar och/eller nätter, nivå 4-5 oktober 1993 och 1998 och nivå 5 oktober 23, efter ålder, procent. Åldersgrupp okt-93 okt-98 okt år år år Alla Andelen av dem med hemtjänst i ordinärt boende som haft hjälp även nattetid har konstant varit låg, kring fyra procent av hemtjänsttagarna. 21

22 Färre makar har hjälp Andelen makar/sammanboende som hade äldreomsorg har minskat mellan 1993 och 23 för nästan alla omsorgsformer och åldersgrupper. För ensamboende har andelen med äldreomsorg ökat i de äldsta åldersgrupperna, medan det skett en minskning i åldersgruppen år, dock inte lika markant som för gifta/sammanboende. Procent -5 ensamboende män år ensamboende kvinnor år flerboende män år flerboende kvinnor år Figur 21 Procentuell förändring av andelen med äldreomsorg i åldersgruppen år efter kön och hushållstyp. Procent. Procent ensamboende män år ensamboende kvinnor år flerboende män år flerboende kvinnor år Figur 22 Procentuell förändring av andelen med äldreomsorg i åldersgruppen år efter kön och hushållstyp. Procent. Procent ensamboende män 85- ensamboende kvinnor 85- flerboende män 85- flerboende kvinnor Figur 23 Procentuell förändring av andelen med äldreomsorg i åldersgruppen 85- år efter kön och hushållstyp. Procent. 22

23 Låginkomsttagarnas andel av äldreomsorgstagarna har minskat Alla de tre studerade åren var det betydligt vanligare att personer med låg inkomst hade äldreomsorg. Eftersom inkomstnivåerna legat fast är grupperna inte helt jämförbara. Detta påverkar jämförelserna, och kan förklara den ökade andelen äldreomsorgstagare i den högsta inkomstgruppen men knappast minskningen i den lägsta. Procent tkr tkr 19 - tkr okt-93 okt-98 okt-3 Figur 24 Andel äldreomsorgstagare av befolkningen 65 år och äldre efter inkomst oktober 1993, 1998 och 23; procent. Bland dem som har hemtjänst är det vanligare att de med hög inkomst har den lägsta insatsnivån än att de med lägst inkomst har det. Relationen mellan inkomstgrupperna under den undersökta tioårsperioden har varit relativt konstant även om andelarna skiftar mellan de olika åren. Tabell 8 Andel av dem som hade hemtjänst och bodde i ordinärt boende och som hade insatsen i nivå 2 oktober 1993 och 1998, nivå 2-3 och enbart nivå 2 oktober 23, efter ålder, procent. okt-3 nivå 2-3 okt-3 nivå 2 Inkomstgrupp okt-93 okt år-, inkomst -79 tkr " tkr " 19- tkr Skillnaderna i andel mellan de tre inkomstgrupperna minskar vid en åldersstandardisering. Andelen 85 år och äldre är lägst i den högsta inkomstgruppen. Även när jämförelser görs för respektive åldersgrupp kvarstår dock en tydlig skillnad. Yngre invandrare ökar sin andel av äldreomsorgstagarna Andelen med äldreomsorg har ökat för personer födda i länder utanför Västeuropa, och också för personer födda i Sverige, medan andelen äldreomsorgstagare minskat bland dem födda i nordiska och övriga västeuropeiska länder. Detta är liknande trend som mellan 1993 och Ökningen för personer från övriga länder sammanhänger bl.a. med att fler från dessa länder kommit upp i högre åldrar. Andelen äldreomsorgstagare är, vid en åldersstandardisering, högre bland personer från övriga länder ä bland personer födda i Sverige. 23

24 Slutsatser och diskussion Tydliga mönster vilka som har äldreomsorg Att andelen med äldreomsorg ökar kraftigt med stigande ålder är väl känt, och en naturlig följd av att sjuklighet och funktionsnedsättningar blir vanligare högre upp i åren. Sammanboende har mer sällan insatser från äldreomsorgen Det är stora skillnader mellan ensamboende och sammanboende i andel med äldreomsorg, tydligast i åldersgrupperna år. Sammanboende som har äldreomsorg hade den i högre utsträckning i särskilt boende med heldygnsomsorg jämfört med ensamboende. Däremot är det ovanligare att sammanboende bor i servicehus. En förklaring till skillnaden mellan ensamboende och sammanboende i det ordinära boendet kan vara att så länge omsorgsbehovet är begränsat förväntas även skröpliga makar kunna stötta varandra och klara sig, men när omsorgsbehovet blir alltför stort för att detta ska kännas möjligt är alternativet vanligen att den ena parten flyttar till ett särskilt boende med heldygnsomsorg. Fler kvinnor än män har äldreomsorg Betydligt fler kvinnor än män har äldreomsorg. I de äldsta åldrarna dominerar kvinnorna. Många av dem är änkor. Men även ensamboende kvinnor i den äldsta åldersgruppen, 85 år och uppåt har äldreomsorg i högre utsträckning än ensamboende män i den åldern. I åldersgruppen år är skillnaden relativt liten, i den yngsta, år, har en något högre andel ensamboende män än ensamboende kvinnor äldreomsorg. Kvinnorna har i alla åldersgrupper högre andel med insats i nivå 2-3 (hjälp dagtid vardagar) än männen. Att en högre andel kvinnor i de äldsta åldrarna har äldreomsorg kan bero på att kvinnor större utsträckning än män har rörelsehinder, smärta och liknande problem som är hinder i vardagen och sätter ned förmågan att klara sig själv. En delförklaring är också den höga andelen kvinnor i de allra äldsta åldrarna (95+, se tabellbilaga 12). Vanligare att låginkomsttagare har äldreomsorg I åldersgruppen år har sju gånger fler män och sex gånger fler kvinnor i den lägsta inkomstgruppen äldreomsorg än dem i den högsta inkomstgruppen. Denna skillnad jämnas ut något, men det är en klar skillnad i andel med äldreomsorg mellan inkomstgrupperna även i den äldsta åldersgruppen, 85+. Skillnaden är större än skillnaderna i självskattad hälsa mellan äldre med låg respektive hög inkomst i åldersgruppen år. 3 Att yngre pensionärer med god ekonomi i så liten utsträckning har äldreomsorg kan sannolikt inte enbart förklaras med skillnader i ohälsa. 3 Rik och frisk, delrapport 3 Äldre och Folkhälsa, Äldrecentrumrapport 2:4 24

25 Ett antagande har varit att personer med god inkomst skulle ha möjlighet att ordna serviceinsatser till lägre kostnad än vad avgiften för hemtjänsten är, och att det skulle kunna vara ett av skälen till den lägre andelen hemtjänsttagare bland dem med hög inkomst. Detta antagande motsägs dock av att en högre andel av dem med hög inkomst som har hemtjänst har den i form av serviceinsatser jämfört med dem med lägre inkomst. Ett antagande som stundom hörs i debatten är att i en krympande ekonomi blir biståndsbedömningarna mer restriktiva, men att den som har en god utbildning och är van att tala för sig då kan få sitt behov av bistånd tillgodosett i större utsträckning än andra. Denna hypotes får inget stöd av de data denna studie visar. Det finns vissa skillnader i vilken typ av omsorg man har. I servicehus är äldre med låga inkomster överrepresenterade. I vilken mån detta beror på att äldre med god ekonomi också har andra alternativ såsom seniorbostäder som upplåts med bostadsrätt är svårt att bedöma. Högre vårdtyngd på servicehus? Hemtjänsttagarna på servicehus har i väsentligt högre utsträckning hjälp kvällar, helger och nätter än hemtjänsttagare som bor i ordinärt boende. Detta kan bero på ett större omsorgsbehov hos dem som bor i servicehus. Data från Äldrecentrums forskningsprojekt SNACK 4 visar dock att skillnaderna i omsorgsbehov är klart mindre än skillnaderna i hur mycket hjälp den enskilde får. En förklaring kan vara att närheten till personal i servicehus leder till mer generösa biståndsbeslut. Jämförelse Andelen äldreomsorgstagare har ökat Andelen äldreomsorgstagare har, när hänsyn tas till att det under tioårsperioden 1993 till 23 blivit fler äldreäldre, inte förändrats markant. Den ökning som skett ligger helt på de ensamboende, medan andelen sammanboende som har äldreomsorg har minskat under åren Utvecklingen att färre gifta/sammanboende får hjälp har pågått hela tioårsperioden. Den synes inte ha påverkats av satsningen på anhöriga, anhörig 3. Makar förväntas även när båda är skröpliga klara att hjälpa varandra. Det finns anledning att uppmärksamma konsekvenserna av detta. En förskjutning har skett från heldygnsomsorg till mindre omfattande insatser. I ordinärt boende har andelen med lite hjälp, vanligen serviceinsatser, ökat i alla åldersgrupper. Andelen med omsorg kvällar och/eller helger har ökat men inte i samma utsträckning, medan hjälp dygnet runt i särskilt boende har minskat något mellan 1998 och Vårdbehov och insatser för de äldre på Kungsholmen 21-22, Äldrecentrumrapport 24:3 25

26 Denna utveckling överensstämmer med den bild SNAC-studien ger för Kungsholmen för åren 21-23, med en ökning av personer med relativt begränsade hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Utvecklingen för serviceboende i servicehus uppvisar inte lika tydliga mönster. Färre får vård och omsorg i särskilt boende. Personer som får vård, omsorg och service i särskilt boende (sjukhem, ålderdomshem, gruppboende, servicehus) ökade mellan 1993 och 1998, men har minskat mellan 1998 och 23. Under hela 199-talet fick en ökande andel äldre särskilt boende. Under senare år har plats i särskilt boende beviljats mer restriktivt, samtidigt som möjligheterna att ge hjälp i hemmet ökat, bl.a. genom utbyggnad av kvälls- och nattpatruller och hemsjukvård. Det finns dock studier som visar att dessa insatser ofta är dåligt samordnade och utformade så att de inte kan ge den äldre samma trygghet som i ett ålderdomshem eller sjukhem 5. Yngre ålderspensionärer födda utom Västeuropa ökar andelsmässigt Andelen äldreomsorgstagare ökar snabbare bland äldre födda utom Västeuropa jämfört med äldre födda i Sverige, Norden eller övriga Västeuropa. Främst beror detta på att det tidigare inte fanns så många äldre-äldre i denna grupp. Denna utveckling kommer att ställa äldreomsorgen för utmaningar att klara att ge omsorg med språk- och kulturkompetens. Hälsosituationen är mycket olika mellan personer med utländsk bakgrund beroende på varifrån de kommer och hur arbetssituationen varit i Sverige. Hälsoskillnader och för vissa grupper ett skörare socialt nätverk kan också vara en del av förklaringarna till den ökande andelen äldreomsorgstagare bland personer födda utom Västeuropa. Jämförelse med nationella data I hela Sverige hade andelen 65 år och äldre med äldreomsorg minskat från 19 procent årsskiftet 1993/94 till 16,9 procent årsskiftet 1997/98. Till oktober 23 har minskningen fortsatt, till 15,5 procent. Som framgår av tabell 9 skiljer sig denna utveckling väsentligt från utvecklingen i Stockholms stad. Tabell 9 Andel med hemtjänst och dagverksamhet samt korttidsboende och permanentboende i särskilt boende av ålderspensionärer 65 år och äldre i Stockholm oktober 1993, 1998 och 23 samt i hela Sverige , och den 1 oktober 23 Hemtjänst (inkl. dagverksamhet) Särskilt boende (inkl. korttidsboende) Totalt Stockholm Sverige 6 Stockholm Sverige 6 Stockholm Sverige ,9 1,6 7,4 8,4 15,3 19, 1997/98 8,5 8,4 9, 8,5 17,5 16,9 23 1, 8,4 9, 7,7 19, 16,1 Andelarna för den nationella statistiken avser 31/12 resp. 1/1, medan andelarna för Stockholm avser en hel månad. Enligt den nationella statistiken var andelen med äldreomsorg per den 1 okto- 5 Ulla Gurner och Mats Thorslund, Dirigent saknas; Natur&Kultur 6 Socialtjänststatistiken, oktober 23, Socialstyrelsen: 26

27 ber 23 i Stockholms stad för hemtjänst 1,1 procent av alla 65 år och äldre, för särskilt boende 9,7 procent, totalt 19,8 procent. Skillnaden förklaras främst av att personer boende på servicehus men utan hemtjänst inte ingår i denna studie. Deras antal uppgår till 1 34 personer (,9 procent av befolkningen 65 år och äldre.). Andelen enbart dagverksamhet har för hela riket för 1 oktober 23 skattats till,1 procent. Korttidsboende utgör,5 procent av de 7,7 procent för riket i särskilt boende. År 1993 låg Stockholm klart under riksnivån, nu ligger Stockholm på riksnivån för 1993 medan riket är nere på den nivå Stockholm hade Den tydliga ökningen av andel med hemtjänst i Stockholms stad avviker markant från den minskade andelen i landet i stort, en minskning som var särskilt tydlig under 199-talet, men sedan avtagit. En minskning av andelen med särskilt boende har skett både i Stockholms stad och landet i stort, men har varit snabbare i landet. 27

28 Bilaga Tabell 1 Totala antalet äldreomsorgstagare 1993, 1998 och 23 Befolkning åldern 65 år ökning/ minskning % andel 1993 andel 1998 andel 23 Äldreomsorgstagare % 15,2 17,5 19, varav hemtjänst i ordi % 7,9 8,5 1, närt boende varav hemtjänst i servicehus varav särskilt boende med heldygnsomsorg % 2,7 2,7 2, % 4,7 6,3 6,1 Tabell 11 Antal personer 65 år och äldre i Stockholms stad i resp. inkomstgrupp år 1993, 1998 och 23, samtliga och de med äldreomsorg Sammanräknad inkomst, samtliga Inkomst kr Inkomst kr Inkomst 19 kr Äldreomsorgstagarna Inkomst kr Inkomst kr Inkomst 19 kr Befolkningen 65- år efter ålder i Stockholms stad 31 dec 1993, 1998 och 23 antal samtl 1998 samtl 23 samtl 65 år 67 år 69 år 71 år 73 år 75 år 77 år 79 år 81 år 83 år 85 år 87 år 89 år 91 år 93 år 95 år 97 år 99 år ålder Figur 25 Befolkningen 65 år och äldre 1993, 1998 och 23 28

29 Tabell 12 Antal äldre efter kön, ettårsklasser, samt andel inom resp. femårsklass uppdelat på män och kvinnor årsklasser 23 % inom 5- årsklassen män kvinnor samtl män kvinnor samtl män kvinnor samtl män kvinnor män kvinnor 65 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år

30 Tabell 13 andel av befolkningen som har äldreomsorg (hemtjänst i ordinärt boende eller servicehus eller heldygnsomsorg i särskilt boende) efter hushållstyp, kön, ålder och inkomst, oktober 23 (exkl. dagverksamhet och korttidsboende) Ensamboende Högsta inkomst i hushållet, tkr/år Kön Ålder -79,9 8,-189,9 19,- Total Män ,9 11,9 3,8 8, ,7 26,2 18,1 23, ,9 51,7 45,9 49,6 Total 27,6 25,1 15, 2,7 Kvinnor ,1 7,9 3,7 7, ,8 24,5 19,1 24, ,4 58,3 53,5 59,7 Total 43,9 3,3 17,8 29, Total ,4 9,1 3,7 7, ,3 24,9 18,8 24, 85-66,7 57,3 5,9 58,1 Alla ensamboende 41, 29,2 16,8 26,8 Gifta/sambeskattade Högsta inkomst i hushållet, tkr/år -79,9 8,-189,9 19,- Total Män ,2 2,4,8 1, ,2 7,2 5,4 6, ,5 23,3 19,2 21,3 Total 8,4 8,2 4, 5,4 Kvinnor ,4 2,5 1,4 2, ,3 1,8 8,1 9, ,3 32,5 31,8 31,6 Total 13,6 1, 5,5 7,4 Total ,7 2,5 1,1 1, ,3 8,9 6,6 7, ,6 26,8 23,7 25,3 Alla sammanboende 11,5 9, 4,6 6,3 Alla Högsta inkomst i hushållet, tkr/år -79,9 8,-189,9 19,- Total Män ,5 7,8 1,7 4, ,4 15,5 9,4 12, ,5 38,9 31,9 36,1 Total 2,9 16,7 7,5 11,7 Kvinnor ,9 6,4 2,4 5, ,7 21,5 13,9 19, ,7 56,2 48,4 56,9 Total 39,6 26,3 11,8 22,5 Total ,4 6,9 2,1 4, ,7 19,7 11,7 17, ,2 52,3 41, 51,5 Alla 35,5 23,4 9,7 18,4 3

31 Tabell 14 Andel av befolkningen som har hemtjänst i ordinärt boende efter hushållstyp, kön, ålder och inkomst, oktober 23 (exkl. dagverksamhet) Ensamboende Högsta inkomst i hushållet, tkr/år Kön Ålder -79,9 8,-189,9 19,- Total Män ,6 6,6 2,8 4, ,1 12,6 1,8 12, ,2 22,3 25,2 23,7 Total 12,9 11,9 8,8 1,6 Kvinnor ,1 5,3 2,7 4, , 14,7 13, 14, ,8 28,4 29,6 28,5 Total 2,6 16,4 11,1 15,6 Total ,2 5,7 2,7 4, ,9 14,3 12,2 14, ,7 27,5 28,2 27,7 Alla ensamboende 19,2 15,4 1,3 14,3 Gifta/sambeskattade Högsta inkomst i hushållet, tkr/år Kön Ålder -79,9 8,-189,9 19,- Total Män ,8 1,4,5, , 3,6 3, 3, ,1 11,4 1,2 11, Total 5,9 4,1 2,2 2,9 Kvinnor ,7 1,7,9 1, ,8 6, 5,3 5, ,8 19,2 16,3 17,4 Total 1,2 5,8 3,3 4,5 Total ,7 1,6,7 1, ,3 4,7 4, 4, ,4 14,4 12,4 13,5 Alla sammanboende 8,4 4,9 2,7 3,6 Alla Högsta inkomst i hushållet, tkr/år Kön Ålder -79,9 8,-189,9 19,- Total Män , 4,3 1,2 2, ,3 7,6 5,4 6, ,1 17,4 17,3 17,7 Total 1,5 8,1 4,3 6,1 Kvinnor ,4 4,3 1,7 3, ,3 12,8 9,3 12, ,3 27,7 26,5 27,4 Total 19,1 14,3 7,3 12,2 Total ,1 4,3 1,5 3, ,4 11,2 7,4 1, ,9 25,3 22,4 24,9 Alla 17,2 12,4 5,9 9,9 31

32 Tabell 15 Andel av befolkningen som bor i särskilt boende (inkl. servicehus) efter hushållstyp, kön, ålder och inkomst, oktober 23 (exkl. korttidsboende) Ensamboende Högsta inkomst i hushållet, tkr/år Kön Ålder -79,9 8,-189,9 19,- Total Män ,3 5,3 1,1 3, ,6 13,6 7,4 11,3 85-3,6 29,6 2,7 26, Total 14,7 13,2 6,2 1,1 Kvinnor ,1 2,6 1, 2, ,8 9,9 6,1 9, ,9 3,1 24, 31,5 Total 23,5 14, 6,8 13,5 Total ,2 3,5 1, 2, ,5 1,6 6,6 9, ,3 3,1 22,9 3,6 Alla ensamboende 21,9 13,9 6,6 12,6 Gifta/sambeskattade Högsta inkomst i hushållet, tkr/år Kön Ålder -79,9 8,-189,9 19,- Total Män ,4 1,,3, ,5 3,6 2,5 2,9 85-6,4 12,1 9,2 1,4 Total 2,7 4,1 1,8 2,5 Kvinnor 65-74,7,8,5, ,5 4,9 2,9 3, ,5 13,4 15,6 14,3 Total 3,4 4,2 2,2 2,9 Total ,,9,4, ,1 4,2 2,7 3,3 85-1,2 12,6 11,5 11,9 Alla sammanboende 3,1 4,2 2, 2,7 Alla Högsta inkomst i hushållet, tkr/år Kön Ålder -79,9 8,-189,9 19,- Total Män ,6 3,5,5 1, ,3 8, 4, 6, ,4 21,7 14,7 18,6 Total 1,5 8,7 3,2 5,7 Kvinnor ,5 2,1,7 1, ,5 8,8 4,6 7, ,7 28,8 22,1 29,7 Total 2,7 12,1 4,5 1,3 Total ,3 2,6,6 1, ,4 8,5 4,3 7, ,5 27,2 18,8 26,9 Alla 18,4 11,1 3,9 8,6 32