Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg

Transkript

1 S STOCKHOLM STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB BIRGITTA LJUNGDAHL JEANETTE BANDEL Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg Box 8320, STOCKHOLM, Besöksadress Kaplansbacken 10 Tfn: (vx), Fax: E-post: uskreg@usk.stockholm.se, Hemsida:

2

3 INNEHÅLL Innehåll...3 Bakgrund...5 Uppdrag och syfte...5 Analyser och antaganden...6 Befolkningsutveckling...6 Antagande om dödlighet i befolkningspognosen...7 Konsumtionen av permanenta äldreboenden...7 Utvecklingen i Nacka...7 Jämförelse med andra kommuner...9 Hälsoutveckling...10 Medellivslängdens utveckling...10 Folkhälsorapport SLL...12 Aktuellt på äldreområdet Prognosantaganden...13 Alternativ 1. Oförändrad konsumtion...14 Alternativ 2. Minskad konsumtion...14 Alternativ 3. Ökad konsumtion...15 Huvudalternativ...15 Resultat...16 Utvecklingen av antalet i permanenta äldreboenden...16 Bilagor

4 4

5 BAKGRUND Uppdrag och syfte Nacka kommun har beställt en prognos över behovet av äldreomsorg i särskilda boenden. Prognosen ska vara kopplad till observerad hälsoutveckling och till de antaganden om framtida dödlighet som finns i Nacka kommuns senaste befolkningsprognos. En samlad bedömning av hälsoutvecklingen har därför gjorts utifrån utvecklingen av observerad konsumtion av permanent äldreboende med heldygnsomsorg, framtida dödlighet och forskning runt hälsoutvecklingen. Med detta underlag har USK tillsammans med representanter för Nacka kommun bestämt tre alternativa antaganden på framtida hälsoutveckling och konsumtionsnivå. I prognosen har antagits att de lagar och regler som idag styr biståndsbedömningen förblir oförändrade. Därutöver antas avgifter för äldreboenden vara oförändrade. Likaså antas befolkningsstrukturen utöver de köns- och åldersförändringar som förutses i befolkningsprognosen vara oförändrad, t.ex fördelningen mellan ensamstående och samboende. 5

6 ANALYSER OCH ANTAGANDEN Som grund för antagandena om utvecklingen av antalet personer i permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg ligger: Befolkningsutvecklingen Konsumtionsutvecklingen av permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg. Hälsoutvecklingen Dessa tre aspekter belyses i följande kapitel. I framskrivningen används den ordinarie befolkningsprognosen som sträcker sig fram till 2016 och är utarbetad av WSP. Den hittillsvarande utvecklingen av konsumtionen av permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg belyses för att eventuella trender ska kunna fångas upp. Det är dock osäkert om och hur den utvecklingen samvarierar med den förväntade hälsoutvecklingen. Ytterligare en fråga är om nuvarande konsumtion av särskilda boenden motsvarar behoven. Befolkningsutveckling Befolkningen 65 år och däröver har under åren ökat med personer till Det ger en genomsnittlig årlig ökningstakt på över 2 %. Den kommande perioden fram till år 2016 förväntas antalet äldre öka med ytterligare personer, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökningstakt på över 3,5 %. Befolkningen 65- år i Nacka kommun åren samt prognos åren (RTK) år 80- år Prognos antal Den största och snabbaste utvecklingen sker i åldersgruppen under 80 år, närmare 5 % genomsnittlig årlig ökningstakt. Den mer vårdtunga åldersgruppen 80- år ökar 6

7 med drygt 200 personer åren vilket motsvarar en genomsnittlig ökning på 0,7 % per år. Se vidare bilaga 1. Andelen 80 år och äldre i den äldre befolkningen (65- år) var 29 % år År 2003 var andelen som högst (30,2%) under den redovisade perioden. Från 2003 och fram till år 2016 förväntas andelen sjunka kontinuerligt till 23 %. Men det är uppenbart att andelen åter kommer att stiga allteftersom 40- och 50-talistgenerationerna efter 2020 når 80-års åldern. Antagande om dödlighet i befolkningspognosen I befolkningsprognosen antas att dödligheten minskar successivt för både män och kvinnor. Den antagna reduktionen av dödsriskerna framgår av diagrammet nedan. I detta antagande ligger en bedömning av förbättrad hälsa och denna bedömning involveras i de prognosantaganden som görs i rapporten över det framtida behovet av äldreboendeplatser. Årlig reduktion av dödsrisker åren ,025 0,02 0,015 0,01 kv män 0, år år år år år år år år 95 år Konsumtionen av permanenta äldreboenden Utvecklingen i Nacka Här redovisas uppgifter avseende antalet personer i äldreboenden (permanenta med heldygnsomsorg) från 1 oktober åren för Nacka kommun. I prognosen 1 Dödsrisken för ett år fås genom att dödsrisken året innan reduceras med den andel som anges i diagrammet. Eftersom den årliga reduktionen för åriga män är 0,02 multipliceras dödsrisken för t ex 2007 med 0,98 för att få dödsrisken för Dödsrisken 2009 fås genom att multiplicera dödsrisken 2008 med 0,98 o.s.v. 2 Informationen är framtagen i samband med den årliga rapporteringen till Socialstyrelsen 7

8 tas även hänsyn till kösituationen. Uppgifter finns från 2006 och 2007, se vidare bilaga 2. År 2000 var antalet boende drygt 440 och har ökat till drygt 500 år Ökningen har i stort sett skett i takt med att antalet äldre i befolkningen (65- år) successivt har ökat från till personer. Det medför att i relation till befolkningen är andelen personer oförändrad bortsett från svaga fluktuationer mellan åren. Andelen personer i befolkningen 65- år i permanent äldreboende i Nacka kommun 1 okt % av bef 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Konsumtionen av äldreboende med heldygnsomsorg är av naturliga skäl starkt kopplat till åldern. Med ökande ålder ökar konsumtionen väsentligt, från mindre än 1 % i åldersgruppen år till runt 30 % i åldersgruppen 90 år och äldre. Utvecklingen åren har i stort sett varit densamma för olika åldersgrupper som den totala utvecklingen, dvs en oförändrad nivå. Det finns i de redovisade åldersgrupperna fluktuationer över tid som verkar tillfälliga. Det är först efter flera års entydig förändring som det går att avgöra om förändringen är bestående. Andelen personer i fem olika åldergrupper (65- år) i permanent äldreboende i Nacka kommun 1 okt ,0 35,0 30,0 90- år % av bef 25,0 20,0 15,0 10, år år 5,0 0, år år

9 Det finns även tydliga skillnader i konsumtion av äldreboende mellan könen. Under 80 år är andelarna tämligen lika, men med en tendens att andelen är något högre bland män. Från 80 år och uppåt är det däremot kvinnorna som har klart högre andelar. Det kan delvis förklaras av att kvinnorna i högre ålder oftare lever ensamma och inte har någon partner som kan hjälpa till när funktionsnedsättningarna ökar i livets slutskede. Se vidare bilaga 2. Utvecklingen av andelen personer i äldreboenden har varit relativt oförändrad åren för både män och kvinnor. Andelen kvinnor respektive män (65- år) i permanent äldreboende i Nacka kommun 1 okt ,0 6,0 5,0 % av bef 4,0 3,0 2,0 1,0 Kvinnor Män 0, Jämförelse med andra kommuner Genom rapporteringen till Socialstyrelsen 1 oktober varje år kan vissa jämförelser göras med andra kommuner i länet och riket. Rapporteringen avser bland annat andel personer som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende eller hade ett särskilt boende. I begreppet särskilt boende inkluderas även servicehus. Nacka kommun har dock inga servicehus, vilket påverkar jämförelsen med andra kommuner. Nacka kommun hade 1 okt 2006 en högre andel personer med beviljad hemtjänst än genomsnittet för länet eller riket. Däremot var andelen i särskilda boenden betydligt lägre än både länssnittet och rikssnittet, vilket framgår av följande diagram. 9

10 Andelen med beviljad hemtjänst respektive med ett särskilt boende i Nacka kommun, Stockholms län samt i Riket 1 okt 2006 (SoS) 30 Nacka Stockholms län Riket 25 % av bef år 80- år 65- år 80- år Beviljad hemtjänst Särskilt boende Som nämnts påverkas jämförelsen mellan Nacka kommun och övriga kommuner av att Nacka inte har några servicehus. Det kan vara en förklaring till den lägre andelen särskilda boenden och den högre andelen i beviljad hemtjänst i ordinärt boende. Hälsoutveckling Att följa hälsoutvecklingen i landet eller i en enskild kommun kräver kontinuerliga uppföljningar under en lång tid. I följande avsnitt ges en kortfattad sammanfattning av tillgängliga resultat från forskning och undersökningar som har bedömts vara relevanta för de antaganden som gjorts avseende hälsoutvecklingen i Nacka kommun. Medellivslängdens utveckling Medellivslängden används ofta för att sammanfatta en befolknings övergripande hälsoläge. I Nacka kommun är medellivslängden högre än snittet för länet och riket. Det gäller både kvinnor och män. I diagrammet nedan visas den senaste utvecklingen för Nacka och för Stockholms län. Mäns återstående medellivslängd är ca 5 år kortare än kvinnors i Nacka och det är därför glädjande att se att livslängden ökar i snabbare takt för män än för kvinnor. Ökningstakten för män har varit densamma i Nacka och länet. För kvinnor har ökningstakten varit något starkare i länet än i Nacka. Män i Nacka lever i genomsnitt 0,6 år längre än män i länet och kvinnor i Nacka lever 0,3 år längre än kvinnor i länet. Meddellivslängden var under perioden i Nacka 78,9 år för män och 83,1 år för kvinnor. 10

11 Återstående medellivslängd (från 0 år) i Nacka och i Stockholms län Medellivslängd Period män St.län kv St.län män Nacka kv Nacka Meddellivslängdens utveckling på längre sikt bakåt i tiden framgår av diagrammet nedan. För enskilda år fluktuerar värdena för Nacka p gr a slumpvariationer men trenden har varit att ökningstakten för män har varit densamma i Nacka som i riket och länet. För kvinnor har ökningstakten varit högre i Nacka jämfört med länet och riket. Mellan mättidpunkterna och i diagrammet ovan har mäns livslängd ökat med ett år. Det är en svagare takt än under 90-talets första hälft. T ex mellan åren ökade mäns livslängd med nästan två år. För kvinnor var det ingen större skillnad i ökningstakt mellan samma perioder. Återstående medellivslängd (från 0 år) i Nacka, Stockholms län och i riket Återstående medellivslängd (0 år) - Män År Riket Stockholms län Nacka MÄN 11

12 Återstående medellivslängd (0 år) - Kvinnor 83 Riket Stockholms län Nacka År KVINNOR Medicinska framsteg har påverkat dödlighetsutvecklingen i positiv riktning för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den medicinska utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta med både bättre livskvalitet och en ökad livslängd som följd. Men dödlighetsutvecklingen kan också påverkas i negativ riktning. Andelen äldre med svag hälsa på grund av sjukdomar som numera botas kan bli större. Nya livsstilsmönster ger också anledning till oro såsom ökad andel överviktiga och ökad stress i arbetslivet. De olika tendenser som kan påverka dödligheten i positiv eller i negativ riktning har ett långsamt förlopp och under prognosperioden är den mest troliga utvecklingen en fortsatt ökad livslängd. Folkhälsorapport SLL I Stockholms läns landstings Folkhälsorapport 2007 konstateras att det allmänna hälsotillståndet är gott bland länets ålderspensionärer som är år. Det är till denna grupp som folkhälsoenkäten gått ut. Här handlar begreppet hälsa om att må bra i bemärkelsen att man tycker att man kan göra det man tänker sig i det dagliga livet, utan alltför stora inskränkningar på grund av nedsatt funktionsförmåga. Hälsan försämras med stigande ålder och är vanligen sämre för kvinnor än för män, sämre för ensamboende än för samboende/gifta och sämre för de med låg inkomst jämfört med de med hög inkomst. Omkring 90 % i åldren år klarar sina huvudsakliga aktiviteter men bara 75 % av kvinnor och 80 % av män i åldern år. I folkhälsorapporten påpekas att en del undersökningar under senare år pekar på att den positiva hälsotrenden kan ha brutits. Man drar den försiktiga slutsatsen att ohälsa mätt i form av diagnosticerade sjukdomar snarast ökat medan däremot den fysiska funktionsförmågan successivt förbättrats. Trots att den självuppskattade hälsan utvecklats till det bättre på senare år så har det tidigare funnits tendenser till försämringar (åldersgrupperna år). Utvecklingstendenserna är alltså inte entydiga. Dessutom är måttet inte helt lätt att tolka då bland annat individens upplevelser av sin hälsa kan upplevas på olika sätt över tid trots samma sjukdomsbörda. Det finns även mått på hälsorelaterad 12

13 livskvalitet (1998, 2002, 2006) som presenteras i rapporten. Även detta mått visar olika utvecklingstendenser inom sina komponenter. Ett annat översiktligt mått på hälsa är självrapporterad långvarig sjukdom. 7 % av befolkningen i länet uppger att dessa besvär i hög grad lett till nedsatt arbetsförmåga eller hindrat dem i andra dagliga sysselsättningar. Andelen ökar med åldern och 12 % av befolkningen år anger att så är fallet. Andelen har inte förändrats sedan i slutet av 1990-talet. I undersökningen konstateras att det finns stora och bestående sociala skillnader i självrapporterad hälsa. Till exempel ej facklärda arbetare har betydligt högre andel som rapporterar sämre hälsa än högre tjänstemän. Det talar för att Nacka, som har en hög andel högutbildade, har ett bättre hälsoläge än många andra kommuner. Dock visar vissa mått på att Nackas hälsoläge bland de äldre ungefär är i nivå med genomsnittet för hela länet (2002). Aktuellt på äldreområdet 2007 Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt information om äldre, bland annat om deras funktionsförmåga, utifrån resultaten i undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). ULF:en är en urvalsundersökning i riket som kontinuerligt upprepas och där bland annat hälsa för åringar kan följas. Resultaten kan ej brytas ner på kommunnivå. Enligt ULF-undersökningarna så har de äldres hälsoutveckling i riket varit positiv vid jämförelse mellan 1980 och Även de äldres funktionsförmåga har förbättrats i flera avseenden ( ). Synförmågan har förbättrats samt förmågan att klara IADL (städning, inköp, matlagning och tvätt). Däremot har hörseln försämrats medan förmågan att klara PADL (bad, stiga upp klä på sig) inte ändrats nämnvärt. Dessa resultat tyder på att utvecklingen av de äldres funktionsförmåga inte är entydig. Den instrumentella förmågan som bland annat kan påverkas av den tekniska utvecklingen har förbättrats medan den personliga förmågan som mer är direktrelaterat till hälsan är oförändrad. Prognosantaganden Prognosen över antal personer i permanent äldreboende med heldygnsomsorg bygger dels på en prognos över befolkningsutvecklingen, dels på olika antaganden om konsumtionen av äldreboenden. I befolkningsprognosen (65- år) tas hänsyn till befolkningsförändringar (flyttningar och dödstal) i olika köns- och åldersgrupper. Befolkningen antas få en ökad medellivslängd. Basen för de olika antagandena om konsumtionen av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg är den faktiska konsumtionen 1 oktober 2007 samt en uppskattning av kösituationen. Vid beräkningarna har ett snitt av den faktiska konsumtionen för tre år använts då utvecklingen över tid har fluktuerat. Av 13

14 bilaga 3 framgår nivån på genomsnittet jämfört med faktiska utfallet 2007 med hänsyn till kösituationen. Utifrån det som redovisats om konsumtion och hälsoutveckling presenteras tre alternativa beräkningar av behovet av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg. Prognosen har gjorts för åldersgrupperna 65-74, 75-79, 80-84, och 90- år samt fördelat på kvinnor och män. De tre alternativen är: Alternativ 1. Oförändrad konsumtion av platser åren Alternativ 2. Minskad konsumtion Alternativ 3. Ökad konsumtion I samtliga alternativ antas att befolkningsstrukturen är oförändrad förutom i de avseende som framskrivningen bygger på, dvs köns- och åldersfördelningen i befolkningen. Det innebär t.ex att andelen ensamma i respektive åldersgrupp och könsgrupp inte förväntas öka. Om så ändå skulle bli fallet kan behovet av platser förväntas öka. Dessutom förväntas avgifter för äldreboenden samt de lagar och regler som styr biståndsbedömningen vara oförändrade. Följande överväganden skiljer de tre alternativen åt: Alternativ 1. Oförändrad konsumtion I alternativ 1 antas konsumtionen av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg förbli oförändrat under hela prognosperioden för respektive åldersklass och kön. Alternativet med oförändrad konsumtion bygger på antagandet att den ökande medellivslängden inte resulterar i fler friska år, dvs konsumtionen av äldreboende i en specifik ålder antas förbli på oförändrad nivå under prognosperioden. Alternativet visar därmed effekten av en förändrad befolkning, både i antal och i köns- och ålderssammansättning. Alternativ 2. Minskad konsumtion I alternativ 2 antas konsumtionen av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg minska med hänvisning till att den ökande livslängden också för med sig fler friska år i livet alternativt fler år utan behov av omsorg. Det vill säga vid en specifik ålder antas konsumtionen av heldygnsomsorg minska under prognosperioden. Minskningstakten har kopplats till den takt som dödligheten antas minska med. 2/3 av den takt som dödligheten antas minska med under prognosperioden antas slå igenom på en lägre konsumtion av äldreboende. Emellertid förväntas de allra äldsta, 90- år ha en oförändrad hälsonivå och därmed oförändrad konsumtionsnivå. 14

15 Minskningstakt för konsumtionen av permanent äldreboende med heldygnsomsorg i alt 2. (Motsvarar 2/3 av dödsriskreduktion) 0,0250 kv män 0,0200 0,0150 0,0100 0,0050 0, år år år år år Alternativ 3. Ökad konsumtion I alternativ 3 antas konsumtionen av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg öka. Detta alternativ tar hänsyn till att Nacka kommun idag har en förhållandevis låg konsumtion av särskilda boenden jämfört med andra kommuner. Den lägre nivån kan bero på att servicehus inte finns som boendeform i Nacka utan behoven tillgodoses istället i privata äldreboenden eller via hemtjänst i ordinärt boende. Konsumtionen av permanent äldreboende med heldygnsomsorg kan vara påverkad av antalet tillgängliga platser. Tillgången på antalet platser kan påverka brukarnas val och biståndshandläggningen inom de givna ramar som finns. Samtliga alternativ utgår från dagens konsumtionsnivå och kösituation. Alternativ 3 förutsätter att dagens regler och förutsättningar förändras så att konsumtionen av antalet platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg ökar. För att ge en motvikt till alternativ 2, där 2/3 av den minskade dödlighetstakten antas slå igenom på en lägre konsumtion av äldreboende, läggs i alternativ 3 denna takt istället in som en ökning. Alternativ 3 ger då en lika snabb ökning som alternativ 2 ger en minskning. Huvudalternativ Alternativ 1 med oförändrad konsumtion har valts som huvudalternativ. Detta alternativ kan komma att ge den troligaste utvecklingen. Den bedömningen grundar sig på att den medicinska/tekniska utvecklingen kan komma att ge fler år i livet och en minskad konsumtion av omsorg. Detta kan dock komma att motverkas av att dagens regelverk som styr konsumtionen av platser i permanent äldreboende förändras mot en generösare bedömning. 15

16 RESULTAT Utvecklingen av antalet i permanenta äldreboenden Antalet personer i permanenta äldreboenden beräknas bli fler i alla de tre alternativa prognoserna. I huvudalternativet (alt 1), där vi räknat med att behovet kommer att vara detsamma som idag för resp åldersgrupp och kön, så beräknas 90 fler personer behöva permanent äldreboende år 2016 jämfört med I alternativen med minskat konsumtionsbehov (alt 2, pga förbättrad hälsa) så är motsvarande ökning 60 personer och i alternativet med ökat konsumtionsbehov (alt 3) så beräknas 120 fler ha behov av äldreboende. Antal personer med beräknat behov av permanent äldreboende 2007 och Ökning Alt 1. Oförändrad konsumtion Alt 2. Minskad konsumtion Alt 3. Ökad konsumtion Utvecklingen över tid framgår av diagrammet nedan. Det ökade behovet av permanent äldreboende är som störst de närmast kommande åren I huvudalternativet med oförändrad konsumtion ökar behovet med 15 personer i genomsnitt dessa år. Prognos över behov av permanent äldreboende Oförändrad konsumtion Minskad konsumtion Ökad konsumtion 16

17 I följande två diagram visas utvecklingen för olika åldersgrupper i huvudalternativet med antagandet om oförändrad konsumtion. Antalet personer i de två yngsta åldersgrupperna ökar från 37 till 64 personer resp från 55 till 74 personer ( här anges för enkelhetens skull exakt antal personer i prognosen men antalet personer år 2016 ska mer tolkas som ett riktmärke för förändringen). Antal personer i prognosen över permanent äldreboende, oförändrad konsumtion år år år år 90- år Behovet av särskilda boenden i åldrarna år och år kommer inte att öka enligt prognosalternativet med oförändrad konsumtion men för de allra äldsta 90- år förväntas ett ökat behov fram till Mellan 2007 och 2011 kommer behovet att växa med ca 35 personer. 17

18 BILAGOR Bilaga 1. Befolkning i Nacka kommun 2007 samt enligt prognos (RTK) Bilaga 2. Faktiskt antal omsorgstagare i permanent äldreboende med heldygnsomsorg i Nacka kommun 1 oktober , tabeller och diagram Bilaga 3. Beräkning av antal omsorgstagare i permanent äldreboende (heldygnsomsorg) i Nacka kommun enl 3 alternativ , tabeller och diagram 18

19 Bilaga 1 Befolkning i Nacka kommun 2007 samt enligt prognos (RTK) Befolkning, prognos från Kvinnor år år år år år Summa Män år år år år år Summa Samtliga år år år år år Summa

20 Bilaga 2 Faktiskt antal omsorgstagare i permanent äldreboende med heldygnsomsorg i Nacka kommun 1 oktober Antal personer med permanent äldreboende heldygnsomsorg Kvinnor år år år år år Summa Män år år år år år Summa Samtliga år år år år år Summa Andelen personer i befolkningen i % med permanent äldreboende (heldygnsomsorg) Kvinnor år 1,0 1,0 0,8 0,6 0,6 0,7 0,6 0, år 2,8 3,4 3,4 2,0 2,0 2,9 3,2 2, år 7,4 7,3 6,8 8,8 8,6 7,7 7,0 7, år 17,7 16,8 17,9 16,4 15,4 15,9 15,6 14,2 90- år 31,1 29,5 33,2 34,7 32,7 31,8 33,9 37,0 Summa 5,7 5,8 6,1 6,1 5,8 6,0 6,0 5,8 Män år 0,8 0,8 1,0 0,9 0,8 1,0 0,7 0, år 2,9 3,0 2,3 2,9 2,4 2,9 2,7 2, år 5,5 6,2 7,9 5,1 4,5 4,8 4,0 4, år 11,2 6,3 8,3 12,3 11,6 11,6 11,1 10,2 90- år 25,5 20,9 18,6 17,1 20,4 22,6 20,3 23,8 Summa 3,1 3,0 3,2 3,1 2,9 3,2 2,8 2,9 Samtliga år 0,9 0,9 0,9 0,8 0,7 0,8 0,6 0, år 2,9 3,2 2,9 2,4 2,2 2,9 3,0 2, år 6,7 6,9 7,2 7,4 7,0 6,5 5,8 6, år 15,7 13,6 14,8 15,1 14,2 14,5 14,1 12,9 90- år 29,8 27,2 29,6 30,4 29,9 29,8 30,8 33,8 Summa 4,7 4,6 4,9 4,8 4,6 4,8 4,6 4,5 20

21 Bilaga 2, forts Faktisk andel (%) kvinnor i befolkningen med permanent äldreboende med heldygnsomsorg 1 okt Kösituationen tillagd åren OBS! Olika skalor 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% Andel kvinnor år inga köande År 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Andel kvinnor år boende köande År Andel kvinnor år boende köande Andel kvinnor år boende köande 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 07 0,00% Andel kvinnor 90- år 2007 År 20,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% År 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% boende 90- köande År 21

22 Bilaga 2, forts Faktisk andel (%) män i befolkningen med permanent äldreboende med heldygnsomsorg 1 okt Kösituationen tillagd åren OBS! Olika skalor 1,20% Andel män år boende köande 3,50% Andel män år inga köande 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% År ,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% År 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Andel män år boende köande Andel män 90- år År 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Andel män år boende köande År 30,00% 90- boende 90- köande 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% År 22

23 Bilaga 3 Beräkning av antal omsorgstagare i permanent äldreboende (heldygnsomsorg) i Nacka kommun enl 3 alternativ Alternativ 1=huvudalt. Oförändrad konsumtion av äldreboende åren Antal personer med beräknat behov av permanent äldreboende heldygnsomsorg 2007 snitt av faktiskt+kö inkl kö Kvinnor år år år år år Summa Män år år år år år Summa Samtliga år år år år år Summa Alt 1. Antal personer i permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg, faktiskt 1 okt 2007 (+kö) och prognos Antal år år år år 90- år

24 Bilaga 3, forts Alternativ 2. Minskad konsumtion av äldreboende åren Antal personer med beräknat behov av permanent äldreboende heldygnsomsorg 2007 snitt av faktiskt+kö inkl kö Kvinnor år år år år år Summa Män år år år år år Summa Samtliga år år år år år Summa Alt 2. Antal personer i permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg, faktiskt 1 okt 2007 (+kö) och prognos Antal år år år år 90- år

25 Bilaga 3, forts Alternativ 3. Ökad konsumtion av äldreboende åren Antal personer med beräknat behov av permanent äldreboende heldygnsomsorg 2007 snitt av faktiskt+kö inkl kö Kvinnor år år år år år Summa Män år år år år år Summa Samtliga år år år år år Summa Alt 3. Antal personer i permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg, faktiskt 1 okt 2007 (+kö) och prognos Antal år år år år 90- år