Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Transkript

1 Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

2 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation och förbättra vårdkedjan och vården? inom en organisation tex Region Skåne? Över organisationsgränserna? Som omfattar andra aktörer? 2

3 Avhandlingar, pågående forskning Magdalena Andersson, Äldre personers sista tid i livet. Livskvalitet, vård, omsorg och närståendes situation Jimmie Kristensson, Health care consumption, experiences of care and test of an intervention in frail old people Staffan Karlsson,2008. Older people s health care and social service. Functional ability, health complaints, agreement in needs assessment and care satisfaction Anna Condelius, Utilization of medical health care among older people. In relation to long term municipal care EU-project, 2010 Right time, place and care om demensvården i 8 EU länder Närsjuksköterskestudien; en randomiserad studie för att förbättra för de allra sköraste äldre 3

4 Åldrandet, inte bara sjukdom, vård och omsorg % av tiden efter 65 år präglas av sådan funktionsnedsättning att hjälp från andra krävs för att klara dagligt liv 4

5 Målet med vård och omsorg till de äldsta? Hög livskvalitet? Överlevnad och förlängt liv? Kompensation för oförmåga att klara dagligt liv? Hemmet och den personliga omvårdnaden? Symtomlindring? Kompensera för det som det sociala nätverket inte klarar av att bistå den äldre med? Vad bidrar till hög livskvalitet? 5

6 Vilka faktorer förklarar livstillfredsställelse hos äldre Sociala resurser, socialt nätverk och socialt stöd Materiell trygghet, utbildningsnivå, ekonomi och besparingar Kognitiv förmåga; personlighet och intellektuella resurser Fysisk hälsa och funktionell förmåga Aktiviteter, engagemang och involvering i samhället ett aktivt liv Problem med livskvalitetsbegreppet är att det betonar individens ansvar, egenvård, patientutbildning sårbara, resurssvaga riskerar att bli utanför 4/19/2010 Ingalill Rahm Hallberg, professor

7 Livet efter pensioneringen omfattar olika skeden Frisk, aktiv, rörlig och god livskvalitet - potential för samhället Ökad sjuklighet, successivt flera sjukdomar, olika hälsoproblem inte nödvändigtvis dålig livskvalitet Ökat beroende av hjälp från andra för att klara dagligt liv och lindra negativa effekter av sjukdom ökad risk för sänkt livskvalitet Sista levnadsperioden ökad risk för låg livskvalitet

8 Besvär snarare än sjukdom bidrar till låg livskvalitet trots det väldigt lite fokuserat i hälso-och sjukvården och i vård och omsorg kvalitetsregister? Andning och cirk Utsöndring Ät-matsmältning Psykosoc problem Rörlighet Kommunikation

9 Vård från anhöriga eller offentlig sektor

10 Äldres sjukvårdskonsumtion i landstingets regi De åldersgrupper som tar de största kostnaderna är personer i åldern år, 16,6% (8,3%/5-år) 55-64, 15,2% (7,6%/5-år) 80-84, 7,3% 65-69, 7,1% 10

11 Hur står det till med samspelet? Helhetsbild över vård och omsorg saknas Analys och planeringsinstrument saknas Osäker gruppstatistik Huvudmännen skjuter äldre mellan sig 11

12 Procent som akut läggs in på sjukhus de två åren före biståndet beslutas Procent av akuta sjukhusvistelser Kön Kvinnor Män Månader till kommunalt bistånd 12

13 Vård i hemmet eller särskilt boende? Få studier har faktiskt undersökt boende i relation till livskvalitet Vad man önskar i ett visst skede av livet har lågt prediktivt värde för vad man vill/önskar när man är i situationen Kräver kontroll av funktionsförmåga och andra variabler som kan påverka till exempel socialt nätverk Inget stöd för att givet samma funktionsförmåga det skulle vara bättre att bo hemma och inget stöd för att vem som ger vård har betydelse Nedsatt funktionsförmåga och hälsoproblem har så starkt negativt inflytande på livskvalitet att det möjligen döljer eventuella effekter av boende och vem som vårdar Socialt nätverk och relationen till närstående fortsatt viktig för livskvaliteten 13

14 Nedsatt funktionsförmåga jämförelser äldre i särskilt och ordinärt boende Ord bost Särsk bo Kognitivt 30 % 72 % IADL 85 % 99 % PADL 55 % 91 % Psykosoc. 17% 26 % 14

15 Fördelningen ordinärt resp särskilt boende över 5 år År för beslut Hemma % Särskilt boende % Ålder i genomsnitt ,1 45, vs ,3 29, vs ,6 31, vs ,5 24, vs ,3 29, vs 82.2 Totalt 67,5% (991) 32,5% (478) 80.4 vs

16 Kognitiv förmåga; svårt nedsatt versus ingen nedsättning År för beslut Hemma 0 nedsättning % Särskilt bo/ 0 nedsättning % Svår neds/hemma vs särskilt boende ,0 22,4 11,6 vs 46, ,3 29,3 7,1 vs 29, ,8 28,0 10,6 vs 42, ,8 26,1 7,5 vs 38, ,8 37,7 9,5 vs 42,9 Total 70,9 27,0 9,5 vs 43,4 16

17 Biståndsbedömningen ur äldres perspektiv Nedräkningen har börjat ; Förlust av sig själv och sitt sammanhang; kraft, förmåga, relationer, aktiviteter, värde Oro för (nuet och framtiden) Sorg och stress försöker kontrollera sig Kämpar för att bibehålla funktioner och beroende av andra, inklusive hemtjänst; tänjer sina gränser Anhöriga en oändlig tillgång som inte får överbelastas Motstridiga känslor; beroende behöva ta emot hjälp Hemtjänsten av nöden tvunget

18 Biståndsbedömningen forts Man får vara nöjd, anpassa sig och balansera sitt liv i förhållande till vad man kan få Inflytande förstår ej att en bedömning ägt rum en provkarta på vad man kan få snarare än vad man behöver Hjälp från anhöriga på gränsen till vad de förmår Anpassa sitt dagliga liv till den offentliga hjälpen Synd om personalen som stressar

19 Andel 65+ i sluten vård under 1 år Data från Gott åldrande i Skåne Befolk öv Kom vård i hem Särskilt boende Eslöv Hlm Osby Ystad Totalt 19

20 (n=4907) Sjukvårdskonsumtion bland äldre med el utan kommunalt bistånd Ålder Mean (SD) Kom vård (n= (7.10) Övriga (N= 4212) 76.7 (7.55) Kvinnor (%) Sjukhusvistelser % Kontakter i öv (md) Läkare Övriga (6-14) 2 (1-7) (6-14) 4 (1-12) Antal diagnoser Mean (SD) 3.71 (2.85) 2.95 (2.42) Antal diagnosgrupper Mean (SD) 2.55 (1.53) 2.03 (1.28) 20

21 (n=694) (n=425) (n=269) Ålder Mean (SD) 81.4 (7.10) 84.3 (6.60) Kvinnor (%) Antal sjukhusvistelser (%) Kontakter i öppen vård Median (q 1- q 3 ) Läkare Övriga (6-16) 3 (1-10) (5-12) 2 (0-4) Antal diagnoser Mean (SD) 3.87 (2.95) 3.47 (2.68) Antal diagnosgrupper Mean (SD) 2.58 (1.54) 2.52 (1.53) 21

22 Hög- låg konsumenter över tid Långtidsuppföljning (3-5 år) visar att de som initialt har hög konsumtion i regionen fortsätter att ha hög konsumtion oavsett om de vårdas hemma eller i särskilt boende Mellan 13-20% hade upprepade inläggningar på sjukhus det första året efter bistånd Mer så om man hade bistånd i hemmet Hög konsumtion i en del av systemet tex primärvård innebär också hög konsumtion i andra delar av systemet tex sjukhus, mottagningar på sjukhus 22

23 Dominerande sjukdomar Hjärt, kärl sjukdomar Cancer Rörelseapparaten Fallskador Uro-genitalt

24 Vårdkonsumtion sista levnadsåret Ordinärt boende Särskilt boende Antal inläggn 2,9 (1-14) 85% 2,2(1-15) 51% Antal episoder 2,4(1-9) 1,8(1-9) Totalt antal dgr 20,5 9,0 läkarbesök 8 5 Andra vårdkont 3,0 2,0 Dog på sjukhus 38,6% 17,3% 24

25 Avlida på sjukhus eller där man bor och lever? Boende Hemma 47,4 50,6 50,0 49,1 Särskilt 22,0 40,4 18,0 19,3 boende Totalt 36,7 46,8 37,4 38,8 25