Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden , 45, Dnr VON 2015/103

2

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 4 Lagstiftning 4 Målsättning 5 Syfte 5 Målgrupp 5 Begränsning av målgruppen 5 Boendestödets inriktning 6 Arbetsuppgifter utifrån boendestödets inriktning 6 Tillgänglighet 6 Utredning, bedömning och beslut 6 Krav på samverkan myndighetsutövning (handläggare) och utförare 7

4 Inledning 4 Insatsen boendestöd är till för personer med psykiska, intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som bor i ordinärt boende eller boende med särskild service enligt SoL och som har ett behov av stöd av personal med särskild kompetens och kunskap. Syftet med insatsen är att på ett pedagogiskt sätt ge stöd för att stärka den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring samt tillgodose den enskildes behov av personlig omvårdnad och praktisk hjälp i hemmet, utifrån den enskildes livssituation och behov. Insatsen ska vara rehabiliterande/habiliterande och bidra till att öka den enskildes motivation att leva ett självständigt liv. Bakgrund Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 och den syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt att öka deras möjligheter till delaktighet i samhället. Socialstyrelsens definition: Med personer med psykiska funktionshinder avses personer som är över 18 år och äldre och som på grund av sina psykiska störningar har en funktionsnedsättning som är så omfattande att de har svårt att klara det dagliga livet och därför har behov av vård-, stöd- och eller/omsorgsinsatser. När reformen genomfördes 1995 kom gruppen att domineras av personer med psykossjukdom, personlighetsstörning eller allvarligare affektiv sjukdom med en funktionsnedsättning som var bestående. Definitionen av målgruppen har förändrats och personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med eller utan utvecklingsstörning ingår också, likaså personer med samsjuklighet, d v s har både missbruks/beroendeproblematik tillsammans med en psykisk sjukdom. Lagstiftning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 ska den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I rätten till bistånd för sin livsföring i övrigt ingår stöd i form av hemtjänst. Hemtjänst innebär bistånd i form av service eller personlig omvårdnad. För att ge stöd till aktuell målgrupp har insatsformen boendestöd utvecklats. Boendestöd innebär bistånd i form av stöd i den vardagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper. Boendestöd innebär ett sammanhållet både kompenserande stöd och personlig omvårdnad i samma insatsform. Boendestöd skall ses som en samlad insats med både praktisk hjälp och motiverande stöd som kan variera i både omfattning och tid beroende på den enskildes behov. Stödet skall tillgodose den enskildes hela behov av stöd och hjälp i hemmet vilket kan innebära att boendestöd periodvis ges enbart som motiverande stöd till den enskilde att själv genomföra olika aktiviteter i eller utanför hemmet medan det under andra perioder kan handla om att ge omvårdnad och praktisk hjälp. Stödet bör ges av ett fåtal boendestödjare för att skapa kontinuitet och trygghet. Personalen skall ha den kompetens som behövs för att utföra detta arbete. Den enskildes behov och önskemål är grunden för boendestödets utformning. Boendestöd enligt SoL 4 kap 1 är avgiftsfritt.

5 5 Målsättning Målsättningen är att den enskilde genom boendestödet skall få en individuellt anpassad och samordnad insats för att få - förbättrad psykosocial hälsa - ökad livskvalitet - ökad möjlighet att bo kvar i den egna bostaden - ökad möjlighet till en socialt väl fungerande livssituation - stöd att motverka isolering - möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt Syfte Boendestödet syftar till att - utveckla ett mer professionellt stöd till personer inom ordinärt boende - genom ett individuellt utformat stöd ge den enskilde möjlighet att få en struktur i vardagen och stärka hans eller hennes förmåga att klara sig på egen hand - utifrån ett pedagogiskt arbetssätt ge den enskilde möjligheter att själv hantera och förbättra sin livssituation i förhållande till det omgivande samhället - ge personer som har insatsen bostad med särskild service en möjlighet att flytta till egen bostad Målgrupp För att ingå i målgruppen skall den enskilde ha väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa svårigheter skall bedömas vara bestående eller varaktiga över längre tid. Boendestöd kan ges till personer som bor i ordinärt boende eller i bostad med särskild service. Boendestödet vänder sig främst till personer över 18 år med: - psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och missbruk - neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - lindrig utvecklingsstörning Därutöver kan ett fåtal personer med liknande behov beviljas boendestöd. Begränsning av målgruppen Den generella åldersgränsen för boendestöd är år. Behov av fortsatt stöd efter 65 år avgörs efter ny vårdplanering utifrån den enskildes individuella behov och önskemål. Om en varaktig sjukdom är eller kommer att vara den dominerande funktionsnedsättningen som kan medföra att personen är i behov av daglig omvårdnad under en lång tidsperiod skall andra stödformer erbjudas. Personen har då möjlighet att söka bistånd enligt 4 kap 1 SoL i form av hemtjänst eller insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

6 6 Boendestödets inriktning Boendestöd har tre tydliga delmoment: - innehållet - stöd i vardagen - arenan - både i och utanför bostaden - relationsaspekten - brukaren och boendestödjaren tillsammans Den enskildes behov och omfattning av insatsen kan variera över tid och insatsen kan också variera i intensitet och innehåll. Hela tiden måste behovet av stöd anpassas till den enskildes aktuella situation, behov och önskemål. Arbetsuppgifter utifrån boendestödets inriktning Insatsen boendestöd startar med att en genomförandeplan utarbetas tillsammans med den enskilde. Boendestöd innebär att - hjälpa den enskilde att träna och utveckla grundläggande vardagsaktiviteter - stödja och instruera personen att på egen hand klara sina vardagsaktiviteter - i vissa situationer utföra dessa aktiviteter åt den enskilde Att utveckla och träna vardagsaktiviteter kan innebära att stödja den enskilde med hushållsarbete, omvårdnad, egenvård, matlagning, tvätt, inköp eller liknande uppgifter. Arbetet i hemmet innebär att tillsammans med den enskilde utföra olika vardagssysslor. Personalen kan i vissa situationer behöva utföra de praktiska vardagssysslorna ensam då den enskilde inte klarar av att utföra dem. Personalen blir förebilder för den enskilde som på sikt kan ges förutsättningar för att utföra fler uppgifter på egen hand. Boendestöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro utifrån sina egna förutsättningar innebär: - att stödja den enskilde med att bygga upp och få ett fungerande nätverk - att stödja den enskilde att komma iväg till en daglig sysselsättning utanför hemmet som t ex praktik, arbete, studier eller daglig verksamhet - att stödja den enskilde att pröva på och delta i fritids- och/eller kulturaktiviteter Tillgänglighet Boendestöd skall utgå från den enskildes behov och behöver därför finnas tillgängligt veckans alla dagar, även kväll och natt. Utredning, bedömning och beslut Boendestöd enligt SoL 4 kap 1 utreds, bedöms och beslutas av handläggare inom ansvarsområdet. Beslutet om boendestödet utgår från de behov som den enskilde behöver få tillgodosedda. I beslutet beskrivs de insatser som beviljas, vilket är en viktig information till den som skall utföra insatsen.

7 7 Beslut om boendestöd skall vara tidsbegränsat och individuellt anpassat. Beslutet skall omprövas om den enskilde får förändrade förhållanden under den tid för vilken boendestöd har beviljats. Biståndet boendestöd beviljas utifrån tre nivåer: Nivå 1 ett eller två besök per vecka Nivå 2 flera besök eller enstaka långa besök per vecka Nivå 3 dagliga besök under veckan 1-20 timmar/månad timmar/månad timmar/månad Ny ansökan Då en person ansöker om boendestöd för första gången eller vid ny ansökan efter tidigare avslutat boendestöd skall beslutet alltid tidsbegränsas till 6 månader. Omprövning skall därefter ske. Omprövning Om det vid omprövning visar sig, att det nya beslutet kommer att avvika från det tidigare erhållna beslutet, tidsbegränsas även det nya beslutet till 6 månader. Om omprövningen innebär, att det tidigare erhållna beslutet fortfarande är aktuellt och beslutet därför förlängs, utan förändring av innehåll eller tidsåtgång, skall beslutet tidsbegränsas efter en individuell bedömning för varje enskild person. Krav på samverkan myndighetsutövning, handläggare och utförare För att boendestödet till den enskilde skall kunna utformas utifrån en helhetssyn på individens samlade behov skall den enskildes insatser vara samordnade. Samordning skall ske efter samtycke från den enskilde och med respekt för den enskildes inflytande och självbestämmande när något av följande behov har uppstått: - Samordning efterfrågas av den enskilde - Kompetens behövs från flera verksamheter - Ansvarsfördelning behöver tydliggöras - Insatser behöver ges samtidigt eller i en särskild ordningsföljd Det är varje anställds ansvar att uppmärksamma behov av samordning och initiera detta. Som stöd för samordningen skall en gemensam plan upprättas. Ansvarig för att upprätta planen är handläggare inom ansvarsområdet. I planen skall följande framgå: - Vilka insatser som behövs - Vem som ansvarar för vad - Vem som har det övergripande ansvaret för att planen följs upp - När uppföljning av planen skall se Planen skall vara känd av samtliga inblandade parter. När den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården regleras skyldigheten att upprätta en så kallad samordnad individuell plan (SIP) i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen. Vid en SIP som avses i SoL skall den huvudman (landsting eller kommun) som har det övergripande ansvaret för planen anges.

8