Åldrande & boende - en översikt

Transkript

1 Åldrande & boende - en översikt PROFESSOR SUSANNE IWARSSON, FÖRESTÅNDARE FÖR CASE

2 Ett aktuellt ämne Den ökande andelen äldre vi lever längre, blir sjuka och sköra senare Fler åldras med funktionsnedsättningar De allra flesta bor i vanliga bostäder upp i hög ålder Både bostad och närmiljö är viktiga Hälsan är inbäddad i den vardagliga kontexten hälsa är att fortsätta vara delaktig i samhället

3 Ett aktuellt ämne Bostadsförsörjning ett kommunalt ansvar Kvarboendeprincipen en politisk målsättning Politiska styrmedel och pågående utredningar Individens eget ansvar

4 Olika boende- & stödformer Ordinärt boende = vanliga bostäder Särskilt boende = bistånd enligt Socialtjänstlagen Seniorboende, trygghetsboende, vård- och omsorgsboende Bostadsanpassning för personer med funktionsnedsättningar Hemtjänst och hemsjukvård oavsett boendeform Stor variation mellan Sveriges 290 kommuner!

5 Det finns inte så mycket forskning Stora åldrandestudier har fokus på människor knapphändiga data om boende- och närmiljö Forskning om bostäder har fokus på teknisk utformning och ekonomi Studier inom vård och omsorg har fokus på människor och vårdaspekter Studier inom medicin har fokus på diagnoser Studier från olika länder och kontinenter Utredningar & rapporter, inte vetenskap

6 Tvärvetenskaplig forskning Gerontologi (läran om åldrandet) Arbetsterapi, sjukgymnastik & omvårdnad Rehabiliteringsmedicin & folkhälsa Hälsoekonomi & statistik Trafikplanering, fysisk planering, arkitektur, industridesign Psykologi, pedagogik, sociologi & socialt arbete Brukare och aktörer engageras i forskningsprocessen Demonstration & tillämpning våra resultat ska påverka äldres vardag!

7 Boende & hälsa under åldrandeprocessen, i olika länder ENABLE-AGE kartläggningsstudie, 1,918 personer ENABLE-AGE djupintervjustudie, 189 personer ENABLE-AGE policyöversikt, fem länder variabler om person-miljö-aktivitet Unikt detaljerade data avseende miljöaspekter Djupintervjuer på sex olika språk Ett års uppföljning i samtliga länder Flera uppföljningar, upp till 12 år i Sverige, Tyskland & Lettland

8 Utökat med nya delstudier Ett yngre urval, samarbete med SNAC-GÅS, 371 personer Personer som åldras med ryggmärgsskada, 123 personer Personer som åldras med Parkinsons sjukdom, 255 personer Plus andra projekt om åldrande & boende

9 Boendeaspekter Objektiva (bedömda) Bostadsstandard Fysiska miljöhinder Tillgänglighetsproblem Subjektiva (självskattade) Användbarhet Tillfredsställelse med boendet Meningsbärande aspekter Kontroll över boendesituationen

10 Tillgänglighet Mötet mellan personen (funktionell kapacitet) och miljöns krav, omfattar a) personkomponent b) miljökompetent Objektivt, kan mätas/bedömas tillförlitligt av personal/forskare utbildade för uppgiften

11 Personkomponenten: Kombinationen av funktionella begränsningar & hjälpmedel Typprofiler vanliga bland de allra äldsta (exempel): Nedsatt balans + dålig koordination + nedsatt uthållighet + svårt att vrida huvudet + nedsatt funktion i rygg & ben Nedsatt balans + dålig koordination + nedsatt uthållighet + svårt att vrida huvudet + nedsatt/ingen funktion i armarna + nedsatt finmotorik + nedsatt funktion i rygg & ben + använder gånghjälpmedel och/eller rullstol De mer komplexa kombinationerna är vanliga bland dem med specifika diagnoser, t ex Parkinsons sjukdom Diagnosspecifika kombinationer, vid t ex ryggmärgsskada

12 Miljöutformning enligt standard

13 Miljöhinder i praktiken. Inga ledstänger (krävs vid båda sidor) För korta ledstänger Mönster som döljer trappstegen

14 Vanligaste tillgänglighetsproblemen? Det är kombinationen av miljöhinder och profilen av funktionella begränsningar som vållar tillgänglighetsproblem inte miljöhindren i sej Högt monterade köksskåp Inga stödhandtag i hygienrum Inga bänkar utanför bostaden Badkar Ojämna gångvägar utomhus

15 Vilka miljöhinder är värst? Användning av rollator och nedsatt balans bidrar mest till att miljöhinder blir tillgänglighetsproblem Entrétrappor utan ledstänger är relaterat till ökad risk för död Bland personer med Parkinsons sjukdom vållar miljöhinder utomhus och i entréer mer problem än för äldre i allmänhet

16 Användbarhet Man ska kunna ta sig till/ifrån och kunna använda den fysiska miljön på samma villkor som andra Innehåller en tredje komponent - aktivitet Baseras på den boendes egna uppfattningar

17 Mer om egna upplevelser Tillfredsställelse med boendet Meningsbärande aspekter Kontroll över boendesituationen

18 Äldres egna upplevelser och strategier Hanterar tilltagande skörhet och förändringar i vardagen med hjälp av tre sammanflätade processer: Vändpunkterna Kampen Förhandlingarna i det hemlika, funktionella hemmet i ett sinnestillstånd präglat av medvetenheten om den egna skörheten

19 Vad bygger allt detta på? Studier baserade på siffror och statistik enkäter, strukturerade intervjuer, bedömningsinstrument, observationsprotokoll Studier baserade på samtal och observationer med äldre djupintervjuer, fallstudier, fokusgruppsintervjuer, deltagande observationer Studier baserade på blandade metoder För att öka kunskapen om åldrande och boende krävs olika perspektiv & longitudinella studier!

20 Forskningsbaserad brukarmedverkan

21 Tack till våra finansiärer! Forte - huvudfinansiär till CASE Formas, VINNOVA & Vetenskapsrådet Lunds universitet Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond Svenska Institutet EU Norrbacka-Eugeniastiftelsen och en rad andra & tack till många medarbetare!

22