Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del"

Transkript

1 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, Umeå. Tel: 090/ Epost: Rehabiliteringsdel Sökord Rehab 1. Information Rehab Info/klient Vad R Information om syftet, upplägget och tidsplanen med rehabiliteringen. Hur R Arbetsterapeut och sjukgymnast informerar gemensamt patienten muntligt och om patienten så önskar närstående. Patienten bemöts som den unika individ den är. Information om regler för sjukersättning om patienten är i arbetsför ålder och har sjukersättning. 2. Utredning Rehab Utredning Vad R Utredning av patientens tillfredsställelse med delaktighet i fem av ICFs områden; Personlig vård, Hemliv, Sysselsättning och ekonomi, Samhälle socialt och medborgerligt liv, Relationer. Hur R Första mötet med patienten startar med ett samtal där patienten ges möjlighet att berätta sin historia. Frågorna som ställs av arbetsterapeut och sjukgymnast ska till största delen vara öppna. Frågor ställs till patienten om tillfredsställelse med delaktigheten i ICF s områden. Om patienten upplever inskränkt tillfredsställelse i någon/några områden definieras dessa. Arbetsterapeuten ansvarar för dokumentationen. Sjukgymnasten ansvarar för att tid bokas för utvärdering inom tre månader. Om patienten inte upplever nedsatt tillfredsställelse med delaktighet avslutas utredningen. 3 Utgångsläge Rehab Utgångsläge Vad R Identifiering och gradering av den inskränkta tillfredsställelsen med delaktigheten inom högst tre områden. Hur R Gradering med VAS skalan, av den inskränkta tillfredsställelsen sker i gemensamt samtal med patienten enl bilaga 1. Om målet berör sysselsättning/ 1

2 ekonomi kontakta patientens sjukskrivningskoordinator. 4 Målformulering Rehab Vad R Mål vad gäller ökad tillfredsställelse med delaktighet, inom ICF s, områden formuleras. Hur R Vid ett gemensamt samtal formulerar patienten tillsammans med arbetsterapeut och sjukgymnast rehabmål inom de identifierade områdena. VAS skalan används. Processen fortsätter i professionsdelen. Mål 5 Målutvärdering Rehab Vad R Utvärdering av förändringen av tillfredsställelsen med delaktigheten i ICF s områden Nuläge Resultat Hur R Patienten gemensamt med arbetsterapeut och sjukgymnast utvärderar rehabmålet enligt tidsplan. VAS skalan används. Notera skillnaden i antal skalsteg med utgångsläge. Arbetsterapeuten dokumenterar resultatet. 6 Fatta beslut om fortsatta åtgärder eller att avsluta Planering Hur R Vid ett gemensamt samtal Arbetsterapeut, Sjukgymnast och patient i anslutning till målutvärderingen beslutas om rehabprocessen ska fortsätta eller avslutas. 7 Avsluta rehabprocessen Hur R Processen avslutas eller fortsätter med ett nytt rehabmål. 8 Överrapportering Vad Som en del i rehabiliteringsprocessen kontaktas arbetsterapeut och sjukgymnast på hemorten om kompletterande åtgärder önskas. Hur At och Sg Kontakt per telefon eller telemedicin tas med respektive kollegor på patientens hemort Överrapportering Professionsdel Arbetsterapeut/ sjuk gymnast 1. Information. Info/klient Vad At och Sg Information om syftet med de arbetsterapeutiska resp. sjukgymnastiska åtgärderna, om upplägget samt information om vad professionerna kan erbjuda. Hur At och Sg Muntlig information till patienten och om patienten så önskar, närstående om syftet med de arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska åtgärderna, samt information om upplägget och tidsplanen 2

3 2. Utredning av patientens utförandesammanhang Arbetsterapeut Vad At Arbetsterapeuten identifiera tillsammans med patienten meningsfulla Aktivitetsanamnes uppgifter som han/hon vill och behöver utföra och sammanhanget för aktivitetsutförandet definieras enligt: -personfaktorer - tidsdimension: nuvarande skede i livet, då-, nu- och framtid -omgivningsfaktorer - miljödimension: personer, föremål, platser - tidigare - kulturella dimensionen: övertygelse, vanor och värderingar aktivitetsutförande - institutionella dimensionen: offentliga regler föreskrifter och ekonomi - sociala dimensionen: relationer och samverkan med andra - rolldimensionen: vilka roller är viktiga, hur utförs uppgifterna som är kopplade till rollerna - motivationsdimensionen: spirituality, värderingar, intressen och mål, hopp och oro inför framtiden - kroppsfunktionsdimensionen: personens neurologiska-, muskelo-skelettala-, kognitiva-, psykosociala kapacitet och funktionsnedsättningar - uppgiftsdimensionen: uppgifter patienten vill och behöver kunna klara. - adaptationsdimensionen: finns erfarenhet och tecken på flexibilitet, öppenhet till förändringar Hur At intervjuguide enl bilaga 2. Samt arbetsterapeuten tar del av befintlig dokumentation och tar kontakt med PAL för att få aktuell information om restriktioner. 3. Beskriv patientens självskattade styrkor och svagheter i utförande av uppgifter Vad At Utredning av de uppgifter som patienten upplever som stöd resp hinder för utförande av betydelsefulla aktiviteter. Hur At samtal med patienten kring de uppgifter som upplevs som ett stöd och hinder för aktivitetsutförande, COPM kan nyttjas för att strukturera samtalet. Arbetsterapeut Självbeskrivning aktivitet -personlig vård -hemliv -arbete/sysselsättn. -utbildning -socialt liv och fritid -lek -vila 3

4 4. Prioritering av uppgifter Arbetsterapeut Vad At Beskrivning vilka uppgifter patienten prioriterar med fokus på intervention. Prioriterade aktiviteter Hur At samtal med patienten om vilka uppgifter som prioriteras för intervention. Frågor om betydelsen och turordningen av genomförandet av interventionen tas upp. 5. Observera patientens utförande av uppgifter och beskriva utgångsläget för patientens aktivitet Arbetsterapeutanteck ning Vad At vad är kvaliteten i patientens utförande av uppgifter. -observation /utgångsläge Hur At arbetsterapeuten beskriver utförandet utifrån ex.vis tidsåtgång, effektivitet organisation, fysisk ansträngning, behov av assistans, säkerhet, smärta tillfredsställelse eller patientens helt egen beskrivning. 6. Utredning av patientens fysisk funktion (sjukgymnastik) Sjukgymnast Vad Sg Den nedsättning, vad gäller fysisk funktion, som patienten upplever ska -leder relateras till den nedsatta tillfredsställelsen med delaktigheten som patienten -muskulatur definierar. Utredningen ska inriktas mot följande dimensioner; fysisk funktion, -cirkulation rörlighet, styrka, uthållighet och ledstabilitet och/eller rörelseförutsättningar -hud (biologisk/organnivå), rörelseförmåga(personnivå), -neurologiskt rörelsebeteende(samhällsnivå) -rörelseanalys Hur Sg 1. Sjukgymnasten ger stöd till patientens berättelse och genomför en intervju rörande patientens nedsatta fysiska kapacitet relaterade till patientens nedsatta tillfredsställelse med delaktighet. 2. Sjukgymnasten tar del av befintlig dokumentation och tar kontakt med PAL för att få aktuell information om restriktioner. 3. Utifrån den nedsatta fysiska kapaciteten som patienten beskriver i intervjun gör sjukgymnasten; - Bedömning görs av muskelfunktionen i övre extremitet. Uthållighet och styrka i handen mäts med Grippit. Styrka i armen mäts enl. Janda Genom samtal utreds patienten smärta, smärtan mäts med VAS skalan. 4

5 - Cirkulation, ödem ska mätas med måttband. - Hud, sårläkning och ärr observeras. - Neurologiskt, kontroll av reinnervation, motorisk 0-5 skalan, perkussion avstånd från skadenivån, 2 Pd och monofillament. - Rörelseanalys- Patienten observeras i rörelse och en bedömning av koordination i övre extremitet görs. 4. Sjukgymnasten gör en sammanfattning av patientens fysiska funktion. 7. Problemformulering Sjukgymnast Vad Sg. Utredningsresultatet presenteras för patienten. Vid problem analyseras Problem hur dessa är relaterat till patientens inskränkta tillfredsställelse med delaktighet. Om patienten önskar insatser från ytterligare rehabiliterings aktörer tas denna kontakt. Hur Sg Sjukgymnasten presenterar sammanfattningen från utredningen utifrån sitt perspektiv, patienten beskriver problemen utifrån sitt. Gemensamt med patienten formuleras problem med fysisk kapacitet. Om patienten önskar tar arbetsterapeut eller sjukgymnast kontakt med ytterligare rehabiliteringsaktörer. 8. Analysera orsaken till aktivitetsbegränsningen Arbetsterapeut funktionsnedsättningen Sjukgymnast Vad At Orsakerna till aktivitets begränsningen; patienten inkl vanor, roller fysisk eller psykisk funktion, uppgiften eller miljön Hur At Orsakerna till aktivitetsbegränsningen ska tolkas och presenteras muntligt för patienten. (ex.vis fysisk funktion mäts med grip-it, goniometer, linjal) Vad Sg Orsakerna till funktionsnedsättningen ska tolkas. De kan återfinnas i de i utredningen beskrivna dimensionerna. Hur Sg Orsakerna till den nedsatta fysiska kapaciteten tolkas och presenteras muntligt för patienten. Arbetsterapeut Analyser -personfaktorer -kroppsfunktioner -fysisk miljö -social miljö -uppgifter/krav Sjukgymnast Orsaker 9. Målformulering Sjukgymnast/arbetste rapeut 5

6 Vad At och Sg. Mål som formuleras ska vara mätbart och tidsbegränsat. Arbetsterapins mål fokuseras på utförande av aktivitet. Sjukgymnastikens mål fokuseras på fysisk funktion. Respektive mål ska vara kopplade till den Rehabmålet. Hur At och Sg Arbetsterapeut, sjukgymnast och patient formulerar mål för interventionen. Mål 10. Planering och genomföra intervention Intervention Vad At och Sg. Arbetsterapeut resp sjukgymnast presenterar möjliga Arbetsterapeut interventioner samt evidens för de olika alternativen. -kompensation Hur At Alternativa förslag, till intervention skall presenteras för patienten, -aktivitetsträning gemensamt beslutas vilken av möjliga interventioner som skall sättas in och hur -funktionsträning genomförandet ska ske och vilken/vilka metoder som ska nyttjas. Plan för - information/ intervention formuleras. rådgivning -kompensation -aktivitetsträning -funktionsträning -information/rådgivning Hur Sg Alternativa förslag, till intervention skall presenteras för patienten. Plan för intervention formuleras. Sjukgymnasten utformar ett skriftligt träningsprogram för varje patient. Både behandling och självträning utförs inom utredningens dimensioner. - rörelseförutsättningar (ledfunktion, muskelfunktion, koordination, smärta), - rörelseförmåga (inlärning och träning av basala och sammansatta rörelser) - rörelsebeteende (inlärning och träning vad avser arbete, utbildning och rekreation). Sjukgymnast -rörelseförutsättningar -rörelseförmåga -rörelsebeteende 11. Utvärdera resultat Vad At och Sg Utvärdering om målet med interventionen genomförs enligt tidsplan. Hur At Ny observation Beskriv skillnaden mellan utgångsläge och nuläge. Vid en gemensam diskussion mellan patient och arbetsterapeut utvärderas om det arbetsterapeutiska målet uppnåtts. Om inte målet nåtts analyseras och beskrivs möjliga orsaker. Hur Sg Vid en gemensam diskussion mellan patient och sjukgymnast utvärderas om det sjukgymnastiska målet uppnåtts. Om inte målet nåtts analyseras och beskrivs möjliga orsaker. Arbetsterapeutanteck ning Observation/ nuläge Resultat Måluppfyllelse Sjukgymnast Resultat Måluppfyllelse 6

7 12. Fatta beslut om fortsatta åtgärder/avslut Arbetsterapeut/ sjukgymnast Vad arb.ter och sj.g Arb.ter och sj.g beslutar om interventionen ska avslutas Planering eller fortsätta. Åter till Rehabdelen Överrapportering 7

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Carita Nygren Dr med vet, professionsutvecklare Sveriges Arbetsterapeuter 2015-11-25 1 Hälsa är att kunna göra det jag vill! Ett tillstånd av

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM

Läs mer

Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011

Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011 Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011 En pågående utveckling Arbetsterapeut/Universitetsadjunkt Patienters val och delaktighet är avgörande för en god rehabilitering och en individanpassa rehabiliteringen

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref. När rubriknivåerna låsts upp a vi ta bort mallen ICF kort Vårdbegäran Kontaktorsak Närvarande Hälsoproblem Nuvarande hälsoproblem Aktuellt hälsoproblem Hälsoupplevelse Epidemiologit Läkemedel Övriga undersökningar

Läs mer

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt. Observativ rörelseanalys Observativ Rörelseanalys är en teknik för systematisk observation av människans rörelsemönster utan andra hjälpmedel än våra ögon beskriver hur en rörelse sker (biomekaniken räknar

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna

Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna Ägare: Framtaget av (förf.) Anna Samuelsson Ewa Palmqvist Anna Ingemarsson Gäller för: Arbetsterapeuter i Landstinget Dalarna Dokumentets Titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgruppen

Läs mer

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild

Läs mer

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger Arbetsterapiprogramutveckling vid rehabilitering av Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus Maj Johansson Ing-Britt Häger Mål Utveckla bästa praxis i arbetsterapi för familjer med

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel

Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 BAKGRUND... 3 2 NY VERSION AV PATIENTJOURNAL... 3 3 RUTINER... 4 SIGNERING OCH AUTOLÅSNING

Läs mer

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Rutiner för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från SÄS

Rutiner för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från SÄS Ansvarig utgivare Dokumentansvar/team Samv-rådet arbetsterapi och sjukgymnastik RIKTLINJE Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida 2010-03-19 1 (6) Dokumentnivå Utgåva Styrande dokument 1 Gäller

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning -information

Verksamhetsförlagd utbildning -information Medicinska fakulteten Arbetsterapeutprogrammet Reviderad 20110922, 20120306, 20130814, 20140828, 20150210, 0902 Verksamhetsförlagd utbildning -information Beskrivning av tillvägagångssättet vid verksamhetsförlagd

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Introduktion Den här foldern vänder sig i första hand till personer med förvärvad ryggmärgsskada och deras närstående. Informationen

Läs mer

DIA Delaktighet I Aktivitet

DIA Delaktighet I Aktivitet Vård- och omsorgsförvaltningen DIA Delaktighet I Aktivitet en metod för brukaren att skatta upplevelsen av hur aktiviteter kan utföras och för planering med teamet 1 Inledning Gemensam värdegrund Individens

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar

Läs mer

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Bilaga 1 SVP Fallprevention Bilaga 1 SVP Fallprevention Här presenteras SVP Fallprevention så som den ter sig i elektronisk patientjournal (Melior). Samtliga valbara förval ses i planen. Möjlighet finns att komplettera med fritextformuleringar.

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR ATT HANDHA, MANÖVRERA OCH/ELLER KONTROLLERA FÖREMÅL

HJÄLPMEDEL FÖR ATT HANDHA, MANÖVRERA OCH/ELLER KONTROLLERA FÖREMÅL 24 09 HJÄLPMEDEL FÖR ATT HANDHA, MANÖVRERA OCH/ELLER KONTROLLERA FÖREMÅL 24 09 18 STRÖMBRYTARE OCH OMKOPPLARE Hjälpmedel för att sätta på eller stänga av strömkretsar. Här ingår t.ex. elektriska tryckknappar.

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar

Läs mer

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Målgrupp Patienterna är under 65 år och behöver särskilt stöd eller service pga förståndshandikapp, betydande och bestående begåvningsmässigt

Läs mer

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed

Läs mer

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2 TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2 Syftet med seminariet är att uppnå fördjupade kunskaper inom områdena cirkulation, kirurgi, ortopedi och respiration. Ni kommer att delas in i grupper

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Rehabiliteringsmedicin Specialistklinik Patientgrupper Hjärnskador Ryggmärgsskador Långvarig smärta Multitrauma Amputationer Neurologiska

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt

Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt 2017-03-13 Varför sätta mål? 1 För att främja beteendeförändring förbättra rehabiliteringens effekt

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

FIBERTÄCKET. Inför förskrivning av Fibertäcke

FIBERTÄCKET. Inför förskrivning av Fibertäcke FIBERTÄCKET Inför förskrivning av Fibertäcke Detta dokument kan användas som underlag för eventuell förskrivning av Fibertäcke och består av tre olika delar: 1. Värderingsfrågor inför förskrivning 2. Vecka

Läs mer

Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2014-04-11

Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2014-04-11 AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering II Delkurs I, Arbetsterapeutens yrkesutövning II Examination, Provkod 0501 KLH Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2014-04-11

Läs mer