Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath"

Erika Bergqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

2 Det åldersbeständiga boendet Ett samarbetsprojekt mellan JTH och HHJ, finansierat av Smart Housing Småland

3 Demografi och byggande i Sverige 1,9 miljoner invånare 65+ idag 20 % av befolkningen Prognos % av befolkningen Till år 2025 kommer de ha ökat med st

4 Hur vill äldre bo då? Bostadens betydelse Självständighet Identitet och självbild Trygghet Att vara en del av Vana Foto: privat

6 Äldre vem ÄR det egentligen?

7 Det handlar inte om rocket science utan mer om nya infallsvinklar och arbetssätt, säger Mats Lundström. För att kunna planera bra städer för en ickeprioriterad och växande grupp krävs bättre planeringsunderlag bland annat om var generationsväxlingarna sker, var insatsbehoven är störst och vilka av dem som kan relateras till boendet.

9 Åldersbeständigt

11 Äldres behov av trygghet Känner trygghet i ordinärt boende önskar åldras där Försämrad hälsa Funktionsnedsättningar Stärka trygghet genom teknik i hemmet Trygghetsboende söker relation Jag skulle absolut välja att bo i samma område. Jag menar, för att vara helt ärlig, jag skulle aldrig vilja lämna Tokoroa. Jag är lycklig här, jag känner en hel del personer här och så - ja Och varför skulle jag då vilja flytta? Wiles et al. (2011). The meaning of Ageing in place to Older People. The Gerontologist. Vo. 52, page. 360

12 Delaktighet och social gemenskap Trivs vi mår vi också bättre Möjlighet att påverka och vara delaktig i den nya bostaden Seniorboende; bygg- och intressegemenskap För några år sedan när min första fru dog, sa mina barn "Pappa, du behöver sälja huset. Jag stod där och tänkte, "Varför?" [Paus] Jag ville stanna där jag var, jag ville stanna kvar på mitt ställe där jag var. Men de sa; du måste acceptera att du blir äldre. För det är här mina vänner är, grupperna jag tillhör. Varför skulle jag vilja flytta [någon annanstans]? Wiles et al. (2011). The meaning of Ageing in place to Older People. The Gerontologist. Vo. 52, page. 361.

13 Äldres flyttmönster Flyttar till mindre lägenheter, gärna hyresrätter God tillgänglighet Design som möjliggör kvarboende Integrerad teknik Individanpassad bostad främja ett gott åldrande

14 Byggemenskaper Inspiration från Tyskland, Baugemeinschaften Brukarledd planering Positiva erfarenheter från Tyskland: Att tidigt lära känna framtida grannar Kostnadseffektivt/prisvärt byggande Individuell möjlighet till påverkan på gestaltningen Mer högvärdig utrustning och inredning Större kvaliteter i arkitekturen Identifikation med byggnad och omgivningar

15 I Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) lyfter man fram byggemenskaper som en möjlighet att skapa ett större utbud av boendeformer på den svenska bostadsmarknaden, och utredningen föreslår ett statligt investeringsstöd som ett stimulansbidrag för att få igång projekt av den här typen. Seniorboendeprojekt i den här formen skulle kunna bidra till att Skapa trygghet genom möjligheter till gemenskap och samvaro Underlätta för varandra i vardagen Ge förutsättningar för ett mer aktivt liv Göra det möjligt att bo kvar på orten eller i området, samt Göra det möjligt för språkliga eller andra minoritetsgrupper att forma sitt boende efter egna förutsättningar och önskemål Alternativ för resursstarka konsumenter Kräver en infrastruktur som hjälper till med kunskap, organisation, finansiering

16 Kombohus 2010 lanserade SABO en entreprenörstävling Ge oss ett flerbostadshus, 2 våningar, med hiss, 6-8 lägenheter, möjligt att producera för /kvm JSB i Blekinge var första firman som fick kontrakt, nu även Skanska, NCC och Lindbäcks. I jun1 2015, fanns 3793 lägenheter klara, eller under produktion

21 Kombo-hus Sofia från Skanska

22 Kombo-hus från NCC

26 Bovieran Privat initiativ av Göran Mellberg. Bakgrund i vårdbyggande 2007 konceptet utvecklat 2009 första inflyttning Standardiserat koncept 55+ Bostadsrätter 2-3 RoK

27 8 st 13 st 16 st

28 48 bostäder kring en inglasad vinterträdgård 3 våningar Loftgång, 1 hiss Gemensam entré Gemensamhetslokal

32 Ett utvidgat tillgänglighetsbegrepp Svensk princip: Generell tillgänglighet ALLA nyproducerade bostäder (och lokaler) ska vara tillgängliga Utomlands finns andra principer, till exempel en viss andel av nyproduktionen, alla lägenheter på markplan I byggsektorn innebär detta rullstolens manöverkrav Kodifierat i Svensk Standard

33 Miljöhinder är objektiva, mätbara, möjliga att kvantifiera (inventeringstekniker, bedömningsskalor) Vi blir, generellt, bättre och bättre på att undanröja miljöhinder i nyproduktionen Det är angeläget, men det innebär inte att vi har löst tillgänglighetsfrågan Tillgänglighet beskriver interaktionen mellan individens förmågor och de krav omgivningen ställer Individuellt och delvis subjektivt begrepp Boendet är mer än bostaden Generalitet

34 Kunskap som behövs studeras: Äldres egna upplevelser om boendepreferenser förändras över tid; grupp individnivå Subjektiva aspekter i förhållande till förändrade behov Äldre har generellt sett bättre ekonomisk situation idag. Hur prioriterar de sin ekonomi i förhållande till denna? Ökat intresse på trygg seniorboende/gemenskapsboenden; men vad händer med dessa över tid när 55+ blir sämre. Hur integreras tekniken i hemmen och hur kan de bli en del av en helhet med bättre omsorg; vård och självständighet? Vilka önskemål har de i sina boenden kunskap och utbud

Relevanta dokument

Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk. Ylva Sandström, 19 januari 2016

Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk Ylva Sandström, 19 januari 2016 Innehåll Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85