Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer

Transkript

1 Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR Cecilia Kaan, FoU i Väst/GR Inga Malmqvist, Chalmers Nätverk för chefer för äldreomsorg, hälso- och sjukvård, 14 sep 2018.

2 Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer Preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt om hur man kan skapa hållbara bostäder för seniorer med olika perspektiv på makro och mikronivå. Projekt DIABAHS ett samarbete mellan Chalmers, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och FoU i Väst/GR - Fyra projekt med nybyggda bostäder för seniorer inom GR - Samtliga är hyresbostäder för Olika sammanhang och faser i planeringsskedet

3 Bakgrund En åldrande befolkning Ett bostadsbestånd som inte motsvarar behoven Ökad andel mellanboenden Behov av att beakta alla aspekter av hållbarhet ekonomiskt, ekologiskt och socialt (och ha ett framtidsperspektiv)

4 Mellanboende Mellan ordinära bostäder (för alla) och det särskilda boendet. Inkuderar seniorbostäder (55+), trygghetsbostäder, (65+ och kollektivboende för seniorer. Vi vet för lite om effekterna av dessa boenden och hur de bör utformas för att bidra till ett hållbart samhälle.

5 Pågående forskning Tre exempel som är färdigbyggda - hyresrätter för personer som är finns på olika orter, har byggts och ritats av olika bostadsföretag och arkitekter - kommuner av olika storlek (stor kommun, mellanstor och mindre kommun) (ett fjärde exempel är i planeringsskede) Olika perspektiv på vad som är hållbara bostäder för seniorer - makro nivå: olika aktörer, kommunala tjm, bostadsföretag, arkitekter, pensionärsorganisationer - mikro nivå: äldre hyresgäster

6 Frågeställningar Vad beskrivs som viktigt när det gäller hållbara bostäder för seniorer? Hur påverkas motiven till att flytta av boendets utformning? Vad upplevs som en rimlig hyra och hur svarar den upplevelsen mot den faktiska hyresnivån? Vilka likheter och skillnader märks mellan bilden av hållbara bostäder för seniorer mellan makro och mikroperspektiv?

7 Mix av metoder (a) Material från en workshop med olika aktörer (b) Material från en enkät- och intervjustudie med hyresgäster (c) Statistik från hyresvärdar om hyresnivå, ålder och kön på hyresgästerna * Projektet har genomgått etisk prövning innan start (Etikprövningsnämnden i Göteborg, diarienummer ).

8 Workshop 28 deltagare 6 personer från pensionärsorganisationer 9 som arbetar med samhällsplanering 4 som arbetar med äldreomsorg 3 byggherrar/fastighetsägare 5 arkitekter eller regionalplanerare Teman som diskuterades (valdes) Hälsa och välbefinnande Jämlika villkor och delaktighet Långsiktig ekonomi

9 Enkäter och intervjuer Exempel 1 Sexton av 24 hushåll besvarade enkäten (n = 11) eller deltog i intervju (n = 5) (67 %). Exempel 2 Fjorton av 28 hushåll besvarade enkäten innan inflyttning (50 %). Exempel 3 25 av 58 hushåll besvarade enkäten innan inflyttning (43 %).

10 Tre exempel Exempel 1: 70+ Exempel 2: 65+ Exempel 3: Trygghetsboende 65+ Byggnadsår Antal lägenheter Lägenhetsstorlekar* 2-3 rum 1-3 rum 1,5-4 rum Kommun Mindre kommun invånare Medelstor kommun invånare Stor kommun invånare Separat hus? Separat Separat Två separata byggnader Gemensamhetslokal Nej Nej Ja Fördelningsprincip Bostadskö Speciella regler, prioriterat äldre i närområdet ENHR 2018, WORKSHOP 6. HOUSING AND LIVING CONDITIONS OF AGEING POPULATIONS. PROJEKT DIABAHS (FOU I VÄST/GR, CHALMERS) Bostadskö eller via Boplats Göteborg***

11 Hyresgästerna Exempel 1: 70+ Exempel 2: 65+ Exempel 3: Trygghetsboende, 65+ Ålder M: 81 år år M: 77 år år M: 76 år år Kön Kvinnor: 18 (56 %) Män: 14 (44 %) Kvinnor: 26 (63 %) Män: 15 (37 %) Kvinnor: 39 (61 %) Män: 25 (39 %) Bor ensamma 15/24 (62 %) 17/28 (61 %) 46/63 (73 %) Hemtjänst 3 (27 %) 2 (13 %) 14 (52 %) Självständighet i dagliga aktiviteter Klarar ej inköp: 2 (12 %) Klarar ej städning: 1 (6 %) Klarar ej trappor alls: 4 (25 %) Klarar ej inköp: 1 (7 %) Beh. hjälp i trappor: 3 (21 %) Klarar ej inköp: 3 (12 %) Klarar ej städning: 6 (24 %) Klarar ej trappor alls: 4 (16 %)

12 Påverkar utformningen motiven att flytta? Exempel 1: 70+ Exempel 2: 65+ Exempel 3: Trygghetsboende, 65+ De tre viktigaste motiven till att flytta De tre viktigaste motiven till att välja denna bostad Ålder och bristande ork Planering inför framtida behov Närmare service och butiker Närmare service och butiker Balkong/uteplats Bostadshus för seniorer Ålder och bristande ork Planering inför framtida behov Mer lättskött bostad Bostadshus för seniorer Balkong/uteplats God fysisk tillgänglighet ENHR 2018, WORKSHOP 6. HOUSING AND LIVING CONDITIONS OF AGEING POPULATIONS. PROJEKT DIABAHS (FOU I VÄST/GR, CHALMERS) Ålder och bristande ork Planering inför framtida behov Önskar mer social gemenskap Bostadshus för seniorer Bostad med möjlighet till social gemenskap Balkong/uteplats

13 Faktisk och upplevd hyra Exempel 1: 70+ Exempel 2: 65+ Exempel 3: Trygghetsboende, 65+ Billigast lägenhet 2 rum (60 m2) SEK/mån 2 rum (46 m2) SEK/mån 1,5 rum (54 m2) SEK/mån Dyrast lägenhet 3 rum (72 m2) SEK/mån 3 rum (68 m2) SEK/mån 4 rum (101 m2) SEK/mån Kostnader per kvadratmeter 1430 SEK/m2/år (140 EURO/m2/år) 1482 SEK/m2/år (145 EURO/m2/år) 1943 SEK/m2/år (190 EURO/m2/år) Rimlig hyra 20 % 75 % 25 % ENHR 2018, WORKSHOP 6. HOUSING AND LIVING CONDITIONS OF AGEING POPULATIONS. PROJEKT DIABAHS (FOU I VÄST/GR, CHALMERS)

14 Hyresgästernas uppfattningar om vad som kännetecknar bra bostäder för seniorer Presentationen har använts på en internationell konferens, därför är ordmolnet på engelska. ENHR 2018, WORKSHOP 6. HOUSING AND LIVING CONDITIONS OF AGEING POPULATIONS. PROJEKT DIABAHS (FOU I VÄST/GR, CHALMERS)

15 Hållbara bostäder för seniorer en jämförelse (1) Hälsa & välbefinnande Hållbara bostäder för seniorer på makronivå God tillgänglighet/självständighet Nära service Platser att mötas på Aktivt liv Mobilitet Ej bostäder för särskilda grupper Bostäder som möjliggör olika kulturer och livsstil Bra bostäder för seniorer på mikronivå God tillgänglighet och användbarhet Lättskött Ljus och rymlig Tvätt- och diskmaskin Balkong Besök av sjuksköterska/tillgänglig vård Trygghet Social gemenskap, sammanhang Nära service (inkl. kollektivtrafik) och grönområden Fin utemiljö/omgivning

16 Hållbara bostäder för seniorer en jämförelse (2) Jämlika villkor och delaktighet Långsiktig ekonomi Hållbara bostäder för seniorer på makronivå God tillgänglighet på alla nivåer, i lägenheten, byggnaden, närområdet och i kommunen. Möjlighet att påverka hyran Möjlighet att använda kollektivtrafik, cykel, elektrisk rullstol etc. Flexibel planlösning Flexibel användning (hyra, äga, åldrar) Bättre samarbete mellan sektorer Standardiserade byggprocesser Förebyggande åtgärder Samnyttjande av lokaler Bra bostäder för seniorer på mikronivå God tillgänglighet och användbarhet Rimlig hyra Nära kollektivtrafik

17 Preliminära resultat (1) Vad beskrivs som hållbara bostäder för seniorer? - God tilllgänglighet och användbarhetgood accessibility/usability - Lättskött - Nära service/kommunikationer/grönområden - Balkong - Rimlig hyra - Öppen/flexibel planlösning - Social gemenskap Hur påverkas motivet till att flytta av bostadens utformning? - Likheter mellan seniorers motiv till att flytta mellan de olika exemplen (t ex åldrande och bristande ork, planering inför framtiden) - Skillnader mellan motiv reflekterar vad det specifika exemplet ger för adderande värden (ex. närhet till service, social gemenskap) - Finns stora likheter i vad hyresgästerna upplever som attraktivt i det nya boendet (e.g. boende för seniorer, balkong/uteplats)

18 Preliminära resultat (2) Vad uppfattas vara en rimlig hyra för en nybyggd lägenhet i ett seniorboende, och hur svarar det mot den faktiska hyran? - Ingen direkt koppling mellan kostnaden per kvadratmeter och upplevelsen av om hyran är rimlig. Däremot en koppling till hur hög hyran blir för en lägenhet. Vilka likheter och skillnader märks i bilderna av vad som är hållbara bostäder vs. bra bostäder för seniorer på makro och mikronivå? - Aspekter som hör till temat Hälsa och välbefinnande kom upp på både makro och mikronivå. - Temat Jämlika villkor och delaktighet kom i viss mån upp på bägge nivåer. - Temat Långsiktig ekonomi kom inte upp på mikronivå. - En skillnad var att mikronivån beskrev aspekter som har med estetiska dimensioner och mjuka värden av boendemiljön.

19 Frågor? Diskussion