Hållbara bostäder för seniorer

Transkript

1 Hållbara bostäder för seniorer Slutkonferens för projekt DIABAHS Dialog Bygg Hållbart för Seniorer Lisbeth Lindahl, Nina Ryd, Cecilia Kaan, Malin Isaksson

2 Tack till

3 Expertgrupp Alingsåshem Alingsås kommun Arkitekterna Krook & Tjäder Boverket F O Peterson & Söner Göteborgs Stad Fastighetskontoret Utvecklingsenheten, SDF Lundby Äldreomsorg och hälso- och sjukvård, SDF Lundby Senior Göteborg Mölndalsbostäder Tengbom arkitekter Tjörns Bostads AB Tjörns kommun Referensgrupp CMB Förbo Göteborgs Stad Fastighetskontoret GR Miljö och samhälls-byggnad PRO Alingsås PRO Göteborg PRO Lundby RISE SPF Mölndal SPF Slättadamm Tjörns KPR 2 d-p Intressentgrupp Ale kommun Bostads AB Poseidon Botrygg Familjebostäder Göteborgs Stad SDF Centrum Laholms kommun Lerums kommun Lidköpings kommun White Arkitekter

4 Om projekt DIABAHS Ett treårigt följeforskningsprojekt om hållbara bostäder för seniorer och betydelsen av dialoger Brett perspektiv: Byggherrar/fastighetsägare, arkitekter, samhällsplanering, äldreomsorg, pensionärsorganisationer, hyresgäster m fl. Mix av metoder

5 70+ bostäder Kållekärr, Tjörn +65-boende Noltorp, Alingsås Trygghetsbostäder Lundbypark, Göteborg Trygghetsboende Bifrost, Mölndal

6 Varför är det viktigt att bygga för seniorer?

7 Resultat från projekt DIABAHS

8 Är bostäder för seniorlivet en viktig samhällsfråga? Vem är senior, äldre? Har äldre särskilda behov av bostäder? Bostaden som rättighet Hemmet som ett psykologiskt behov Vad händer om boendet inte svarar mot de egna behoven? - Konsekvenser på samhällsnivå? - Konsekvenser för individen? DN

9 Hållbar utveckling och det åldrande samhället Hållbar utveckling Brundtlandrapporten 1987 Social Hur levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra vårt ekosystem Det åldrande samhället är en samhällsutmaning för Sverige och en stor del av världen. Ekologisk Ekonomisk

10 Olika bostäder för seniorer på den ordinarie bostadsmarknaden Seniorbostäder 55+/65+ Trygghetsbostäder 65/70+ Gemenskapsboende 40+/65+

11 Syftet med projekt DIABAHS Vad är hållbara bostäder för seniorer? Vilka faktorer är viktiga att beakta i planeringen av dessa bostäder? Har dialoger med lokalsamhället/äldre betydelse för byggandet av hållbara bostäder? Hur matchar de färdigställda bostäderna kriterier för hållbarhet?

12 Några preliminära reflektioner och slutsatser

13 Det blir inte alltid som en tänkt sig Fördelen med följeforskning är möjligheten att följa processer över tid. Forskning kan bidra med kunskaper på vägen. Följeforskning minskar risken för efterkonstruktioner. MEN följeforskning leder till ökad risk att studien inte kan fånga de fenomen som det var tänkt om det som studeras ändrar sig på vägen.

14 Det finns en efterfrågan på bostäder för seniorer Många äldre vill bo bland andra äldre (ett av de tre viktigaste skälen till valet av senior-/trygghetsbostad) Jag lockades av att det var ett boende med gemenskap. Brukar vara med på fika på tisdagar och fredagar när jag är hemma för att slippa sitta ensam. MEN en del flyttar till dessa bostäder för att de får en gräddfil i bostadskön. Vi ville flytta till en hyresrätt för att få loss lite pengar hade stått fem år i kön på BoPlats men fick inga erbjudanden... Före jul såg vi dessa lägenheter och tack vare att det var bostäder för 65plus fick vi chansen.

15 Olika slags boenden attraherar delvis olika målgrupper Fler kvinnor än män är intresserade av att bo med andra äldre (r =.30*, n = 48) Personer som flyttar till en trygghetsbostad söker oftare gemenskap (ett av de tre viktigaste skälen till valet av t-bostad) Trygghetsboendet lockar fler med funktionsnedsättning (24 % kunde ej städa jfrt. med 7 %, 12 % i de andra boendena) *) p <.05

16 Hyresgäster som flyttar till nya bostäder vill vara mer delaktiga Några missar skulle kunna undvikas med hjälp av dialoger i tidigt skede MEN dialoger i tidigt skede blir mindre värda om projektet blir mycket försenat. Dialog och inflytande kan även innebära att viktiga kvaliteter försvinner

17 Powerless structures (8 doors) Elmgreen & Dragset, SMK, Copenhagen Upplevs den nya bostaden trygg? JA Är det trygghet seniorer söker i en bostad? NEJ Hur lång tid tar det innan bostaden upplevs som hemma? Sex mån efter inflyttning upplevde 53 % mycket hemma 45 % ganska hemma 2 % inte särskilt hemma (n = 53)

18 Vad är bra bostäder för seniorer (enligt seniorer) Öppna svar på tre rader i enkäten n = 54

19 Den estetiska dimensionen är viktig vid valet av en ny bostad Så gott som alla lyfte fram det positiva med en öppen planlösning och en ljus lägenhet. Jag valde lägenheten utifrån rymd Tyckte om sikten mellan sovrummet och vardagsrummet och ljuset däremellan [från hallen] utsikt ut mot ängarna man ser himlen.

20 Begreppet arkitektur har getts många definitioner, t ex av romaren Vitruvius 80 e. Kr: "Utilitas. Firmitas. Venustas. Nyttig! Hållbar! Behaglig! hållbarhet beständighet funktion, nytta användbarhet skönhet behag Marcus Vitruvius Pollio, var den romerske arkitekt och ingenjör som författade De architectura libri decem ("Tio böcker om arkitektur") där begreppen: Firmitas beständighet, hållbarhet, Utilitas: funktion, nytta, användbarhet, Venustas: skönhet, behag beskrivs.

21 Tack för att du lyssnade!

22 Det här vill vi att ni tar med er från dagen

23 Kontakt Lisbeth Lindahl Nina Ryd