SEMINARIUM V PÅ SPANING EFTER SOCIAL HÅLLBARHET INLEDNING MED SEMINARIETS VÄRDAR

Transkript

1 PÅ SPANING EFTER SOCIAL HÅLLBARHET SEMINARIUM V REFERAT FRÅN DEN 24 NOVEMBER 2017 DELTAGARE VAR CHEFER OCH MEDARBETARE SAMT FÖRTROENDEVALDA FRÅN GR-KOMMUNERNA INOM DET SOCIALA OMRÅDET, UTBILDNING, KULTUR, FOLKHÄLSA, SAMHÄLLSBYGGNAD OCH KOMMUNALA BOSTADSBOLAG. INLEDNING MED SEMINARIETS VÄRDAR Camilla Blomqvist, socialchef, och Kristina Lindfors, samhällsbyggnadschef, i Stenungsunds kommun hälsar alla välkomna. De är båda representanter i GR:s arbetsgrupp för social hållbarhet och värdar för dagens seminarium. Camilla och Kristina lyfter vikten av att arbeta tillsammans med breda perspektiv på social hållbarhet. Arbetsgruppen, där både socialchefer och samhällsbyggnadschefer ingår, försöker göra just detta genom att samarbeta över sektorsgränserna. De vill samtidigt vara konkreta kring frågor om vad social hållbarhet är och vad det innebär för GR-kommunerna. Seminarierna På spaning efter ett social hållbart samhälle syftar därför till att lyfta fram konkreta exempel. Förutom seminarier har arbetsgruppen nu fokus på en pågående förstudie inför det större utvecklingsprojektet Social innovation i samhällsplanering som har beviljats medel av Vinnova. Projektet startar i december 2017 och pågår i två år. Projektet kommer att skapa en organisation som långsiktigt kan stödja, testa och utvärdera införande av sociala innovationer på lokal nivå i de medverkande kommunerna Kungälv, Stenungsund, Partille, Lerum och Lilla Edet. Från vänster: Kristina Lindfors, Kristian Kjell, Ing-Marie Odengren, Camilla Blomqvist SOCIALT HÅLLBART BOENDE, EXEMPLET ALINGSÅS ING-MARIE ODEGREN, VD ALINGSÅSHEM VILKEN ROLL SPELAR BOENDET I LIVET? Ing-Marie lyfter boendets betydelse för människors liv och välmående samt den byggda miljön som en förutsättning för boendet. Det finns en psykografisk variabel vilken roll boendet spelar i mitt liv som förklarar efterfrågan på olika boendeformer. Variabeln pekar på människors olika relationer till sina boenden och därmed olika behov. Alingsåshem genomför studier där man lyssnar in vad människor vill ha för att identifiera de drivkrafter som ligger bakom deras val av boende i kommunen. Studierna fungerar som underlag vid byggande av bostäder. Bygger man efter människors drivkrafter resulterar det i ökad välfärd, men man måste träffa rätt med förståelse för att människor är olika!

2 BOENDESTRATEGIER FÖR ÄLDRELIVET Trygghetsboenden och seniorboenden klassas efter ålder, vilket i sig skapar en boendesegregation. Alingsåshem vill bryta detta genom byggandet. Utifrån studier av fokusgrupper med personer mellan år har Alingsåshem identifierat ett antal drivkrafter i val av boende hos målgruppen. Studien visar att personerna inte vill vara biståndsbedömd i val av boende. Personerna lyfter också behovet av ett forum för att tillsammans med andra prata om frågor om livets slutskede. Studien tittar också på variationer gällande ekonomi, koppling till vissa områden, boendeformer m.m. FÖRTÄTNING I NOLTORP Målet var att skapa ett hållbart boende med lägre hyresnivåer med ett energieffektivt byggande. Statligt investeringsstöd gjorde det möjligt att hålla nere lönenivåerna. Husen riktade sig till 65+, men lägenheterna fördelades efter bostadskö vilket gjorde att det blev en variation bland de boende, även i ålder. BOENDEBEHOV HOS UNGA I ALINGSÅS Alingsåshem har även genomfört studier om ungdomars boende i Alingsås kommun. Resultaten visade att 20% av ungdomarna har svårt med betalningsförmågan. Resterande ungdomar har föräldrar som har sparat pengar för att göra barnens egna boendekarriär möjlig. Alingsåshem har byggt riktat boende för unga utifrån de behov som identifierades i studien. Husen ligger integrerade i befintlig bebyggelse med smarta lösningar, exempelvis ovanpå ett parkeringsgarage. Lägenheterna kommer tilldelas enligt bostadskö för unga. Att föra en öppen och transparent dialog mellan olika aktörer i samhällsplaneringen har gjort detta möjligt. Alingsåshems arbete är ett exempel som konkretiserar att social hållbarhet kan handla om ekonomi och människors rådighet att bo. Exemplet visar även att social hållbarhet handlar om att våga samverka över gränserna. Ägardirektiven spelar stor roll. SOCIALT BLANDAT BOENDE I FRIHAMNEN KRISTIAN KÄLL, PROCESSLEDARE SOCIAL HÅLLBARHET, ÄLVSTRANDEN UTVECKLING AB I SAMARBETE MED BYGGHERRAR OCH STADEN Kristian pratar om socialt blandat boende. Älvstaden, här finns chansen att bygga bostäder för invånare, en stor omdaning mitt i Göteborg. Man har tagit fram Vision Älvstaden, som antogs 2012 av kommunfullmäktige. Den föregicks av en lång dialogprocess med invånare, cirka personer var delaktiga i dialogprocessen. Älvstaden ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Området ska präglas av att motverka segregation, bebyggelsen ska vara vara blandad och här ska ett gemensamt vardagsrum skapas. Älvstaden ska också vara en testarena där nya hållbarhetslösningar kan provas. Älvstranden Utveckling är ett kommunalt bolag som ska kunna utgöra en katalysator mellan politik och marknad. Rapporten Gör Göteborg jämlikt är utgångspunkten. Rapporten speglar skillnader mellan stadsdelar i medellivslängd, medelinkomst med mera och spelar en viktig roll som drivkraft. Göteborg har ett flyttmönster som påverkar regionen, det är studenter och unga samt personer från utomeuropeiska länder som flyttar in till Göteborg. När man bildar familj flyttar man ut från staden. Därför är det svårt för de nordöstra stadsdelarna att klara det kommunala uppdraget, stadsdelarna riskerar att bli transitområden. Kan då Älvstaden användas för att styra om i de strukturerna? Ett problem är att hyreskostnaderna blir för höga och därmed stänger ute många. Investeringsstödet hade inte landat när arbetet i Älvstaden började. Vad kan man göra ändå? Hur kan vi bygga

3 utan at det blir ytterligare en gräddhylla i centrala Göteborg? Två verktyg: 1 En politisk tydlighet, alla ska ha möjlighet att bosätta sig och vi ska etablera en testarena för ett socialt blandat boende. 2 Sätta upp en kravbild i markanvisningen, 50 % hyresrätter och 50 % bostadsrätter och ha målbilder för högsta hyresnivåer. Man letade efter aktörer som hade kreativa lösningar. Man utgick från personer med pension, låginkomsttagare, personer md etableringsersättning som grund för målnivåerna när det gäller hyror. Det kom in anbud från många aktörer som hade trovärdiga och långsiktiga tänk med affärsmodeller där olika verktyg används: korssubvention mellan upplåtelseformerna, effektivisering av produktionsled, stora volymer, gemensamma inköp och lägre avkastningskrav hos bostadsbyggarna. Om man ställer krav som många vill åt kan man vara tuff, säger Kristian. Det finns två spår för hyresmålbilden den ena modellen arbetar med kvalitetsdifferentiering inom fastigheten, att göra undantag från bruksvärdessystemet, komma fram till en presumtionshyra i dialog med hyresgästföreningen. Vissa lägenheter kan få extra tillägg utöver standard men grunden ska vara god för alla. En annan modell är samma utförande i alla lägenheter men att det finns en rabatterad hyra för vissa lägenheter, men de rabatterade lägenheterna kan flyttas runt i fastigheten. Det finns för- och nackdelar med båda modellerna. Frihamnen i första etappen handlar det om lägenheter varav 25 % ska vara prisrimliga bostäder. På sikt kommer det att finnas många fler bostäder, skolor och arbetsplatser. Frihamnsförsöket hamnar mitt in i bostadspolitiken. Tanken var att använda sig av bostadskön. Efter dialoger med Boplats framkommer att det finns en stark korrelation mellan kötid och inkomstnivå. Därför finns det en risk att de som står först i kön får bostäder i Frihamnen, och det leder inte till blandat boende. Detta är en jättestor utmaning. Älvstranden ville arbeta med inkomstperspektiv och kötid, så att personer med lägre inkomster flyttas fram i kön. För den idén fick man en hel del kritik, det blir social housing som undergräver bruksvärdessystemet. Diskussionen har inte landat i hur man löser fördelningen. Men man är överens med hyresgästföreningen om att åstadkomma en trappa med olika inkomster och förturer för oetablerade grupper exempelvis bostadslösa barnfamiljer. Här finns också mycket pengar för staden att spara och man stärker barnperspektivet. Det finns också idéer om förturer utifrån ett inkomstperspektiv samt kommunala kontrakt. Golvet för att komma åt en lägenhet behöver sänkas. Det får säkert bli en mix, säger Kristian, men det kommer att bli ganska komplext. Det finns en bra dialog med hyresgästföreningen och politiken och arbetet framskrider. Hyresrätter ska inte kunna ombildas till bostadsrätter. Den ensamstående undersköterskan måste kunna få en bostad, säger Kristian. Ska man jobba med inkomstperspektivet fungerar det bara vid inflytt. Sociala kontrakt är bara för ett fåtal. Man måste också arbeta med stadsdelen i övrigt för en fungerande vardag, olika slags service för en differentiering och icke-kommersiella målpunkter. Älvstranden arbetar systematiskt för att utveckla det gemensamma vardagsrummet i Jubileumsparken, man måste våga vara specifik för att skapa förutsättningar för inkludering. Vi pratar mycket om bostäder utifrån ett volymperspektiv, men projektet i Frihamnen bidrar till att ställa fler frågor. säger Kristian. En av frågorna i dialogen handlar om intäkterna för kommunen vid markanvisning. Har detta varit en fråga? Det är utmanande att bygga i centrala stan, svarar Kristian, men 50 % hyresrätter kan göra det svårare att få in intäkter kortsiktigt men kan bära sig långsiktigt. Detta håller man på att räkna på, här kommer tanken om sociala investeringar in. Har man tagit intryck från andra länder, exempelvis från London där man skapat kontrakt med byggherrar? Det görs ungefär detta även i Göteborg, man använder markanvisning som verktyg där det finns en stark investeringsvilja.

4 Hyresrätter med lägre hyror och bostadsrätter kommer att bli integrerade på kvartersnivå, de ska vara integrerade i hela beståndet. På så sätt kan människor mötas men man behöver tänka mycket kring hur det ska gå till utifrån människors drivkrafter. Skola och förskola behöver integreras i området. Närhetsprincipen är viktig för skola och förskola, även om det finns en valfrihet. Det måste finnas strategier för hur utvecklingen av skola och bostäder ska gå hand i hand så att man inte står med tomytor. Att få till en kvalitet i tätheten är också viktig. Marknaden vill bygga smålägenheter, vilket är en utmaning när man samtidigt vill attrahera barnfamiljer och de som annars flyttar till kranskommunerna. Göteborg pratar om barnperspektivet men vad betyder det i praktiken? Fördelningsmodellen ska vara någorlunda i hamn framåt våren Kristian kommer gärna tillbaka när avtalen är i hamn. Alla kan se på sina förutsättningar. PLANERING I SAMVERKAN FÖR SOCIAL HÅLLBARHET KRISTINA LINDFORS, SAMHÄLLSBYGGNADSCHEF CAMILLA BLOMQVIST, SOCIALCHEF I STENUNGSUNDS KOMMUN Stenungsund växer och en vision är att man ska bli fler. Det är en stor inflytning i alla åldrar, både barnfamiljer och äldre. Näringslivet domineras av ett antal stora företag inom kommunen. Det är låga försörjnings- och arbetslöshetsnivåer. HASSELBACKEN I UTVECKLING Hasselbacken är ett område bestående av 900 lägenheter i flerfamiljshus som under 90-talet hade stor social problematik, missbruk och kriminalitet. Kommunen såg ett behov av samverkan för att hitta lösningar och startade samverkan med kommunala bostadsbolaget och kommunens verksamheter. Ett exempel på det är Hasselbackens fritidsgård med massor av aktiviteter. Man arbetade i nära samverkan med Hyresgästföreningen och med att skapa en positiv bild av området. Arbetet tillsammans har varit en framgång och har formaliserats i ett avtal och har därmed gått från projekt till ordinarie verksamhet. Workshop våren 2016 med hyresgäster i området för att ta del av de boendes synpunkter hur vill du att området utvecklas? Dessa synpunkter har legat till grund för en handlingsplan med konkreta aktiviteter på olika nivåer att arbeta med. Viktigt är vad som gör skillnad i vardagen för människor som bor i Hasselbacken. Hur skapa en attraktiv mötesplats? Det handlar också om att skapa fina utemiljöer, men också att planera för mötesplatser. Exempel på konkreta aktiviteter för att skapa ett socialt hållbart Hasselbacken är att förlägga familjecentralen, skatepark, Hasselbackelopp och praktikplatser i området. Ett annat exempel är den pågående diskussionen om kollektivtrafikförsörjning i området. Kommunen för även dialog och samverkan i detaljplanarbete av förtätning. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SOCIAL HÅLLBARHET I PRAKTIKEN Det är viktigt att fortsätta arbetet utifrån politiska beslut med förankring hos politiker och tydlig ledning inom kommunen. Det innebär att fortsätta ta fram konkreta handlingsplaner med ansvarsfördelning och uppföljning, men även att komma överens om prioriterade områden över sektorsgränser. Nu arbetar kommunen med en detaljplan där det ingår ett trygghetsboende. Det kommer Stenungsund att arbeta med inom ramen för utvecklingsprojektet Social innovation i samhällsplanering som har beviljats medel av Vinnova och som drivs tillsammans med GR och fyra andra medverkande kommuner.

5 VAD TAR VI MED OSS? NÅGRA RÖSTER FRÅN DELTAGARNA VID SEMINARIET: Ta reda på vad människor behöver skaffa kunskap! Elefanten i rummet, vi slår knut på oss för att det inte ska vara social housing men ändå är det detta vi gör. Helhet och vikten av samverkan. Hur GR arbetar, att förstå det regionala systemet bättre. Sociala data på karta kan användas mycket. GR håller på att ta fram en gemensam plattform, HAJK. Fantastisk förmiddag! Man pratar inte tillräckligt med varandra. Att lyssna på vad människor vill ha är den stora saken för välfärden framöver. Hur viktigt det är att arbeta tillsammans mellan kommun och allmännyttan. Samverkan - det krävs olika aktörer med olika infallsvinklar. Roligt med exemplen, konkreta åtgärder som kan göra stor nytta. Vad gott att höra de enkla exemplen. Låt oss inte glömma det enkla Tiden behöver finnas, det är stora komplexa problem som inte löses fort. Kraften i att skapa bra värden för andra. Eldsjälar, vilja och lust. Gäller att hitta konkreta samverkansformer. NÄSTA SEMINARIUM NÄSTA GÅNG ÄR KUNGÄLV VÄRD FÖR KUNSKAPSSEMINARIET, DEN 12 APRIL 2018.