Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år"

Transkript

1 Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive Environments Maria Haak, Department of Health Sciences, Centre for Ageing and Supportive Environments, Lund University, Sweden

2 Grundprojektet (2011) Totalt 1918 äldre i 5 länder år vid start, 75% kvinnor ensamboende, slumpmässigt utvalda Hembesök: observation, enkäter, projektspecifika frågor om boende och hälsa, djupintervjuer med ett urval Iwarsson et al (2007) Gerontologist

3 Hemmet central plats i dagliga livet Hemmet - trygghet och säkerhet - Bo i ett välkänt område - Omgiven av minnen - En plats där allt fungerar Hemmet - frihet - En plats för reflektion - Social mötesplats Dahlin-Ivanoff (2007) Scandinavian Journal of Occupational Therapy

4 Hemmet - ökad betydelse för hälsan med stigande ålder Genom att hemmet underlättar aktivitet och delaktighet - ger stöd för hälsan Självbestämmande och självständighet i eget hem Delaktighet att vara del i ett sammanhang, utförandeorienterad och samhörighetsorienterad Aktivitet att vara oberoende är viktigt, men hjälp kan accepteras; man ändrar uppfattning efterhand Allt detta är viktigt för hälsan Exempel: Haak et al (2007) Scandinavian Journal of Occupational Therapy Haak et al (2007) Occupation, Participation and Health

5 Hur hanteras detta i vardagen? Kontinuerlig process: kämpar på förhandlar vändpunkter En flytt är inte endast ett sätt att minska miljöns krav det är också ett sätt att bibehålla självbestämmande och kontroll i vardagen. Haak et al (2011) International Journal of Public Health

6 Hur tänker du kring att bo kvar eller flytta? Varför flyttade du? Vad hade flyttarna gemensamt? Vart flyttade de?

7 Tankar om flytt Ambivalens Tankar om flytt - Medvetenhet och realism Ökad ensamhet, minskat socialt nätverk, krav i miljön, flytt för ökad självständighet Tankar om flytt medför oro Betydelsefulla ting och möbler, inte känna sig hemma, flytt kan medföra minskad självständighet Löfqvist et al (2013) Gerontologist

8 Tankar om flytt Att flytta är inte aktuellt Varför inte? Nära till familj och vänner, fungerande hem, trädgård, grönområden, rädsla att förlora sitt självbestämmande Strategier- förberedelser för flytt Avyttra tillhörigheter Löfquist et al (2013) Gerontologist

9 Tankar om flytt över tid Anknytningen till hemmet växer sig starkare över tid Ju äldre man är desto tuffare att orka utföra själva flytten Vid flytt knyter känslomässigt lättare an om. Möjligt att ta med sig betydelsefulla tillhörigheter Möjligt att fortsätta med önskade aktiviteter Granbom et al (2014) Journal of Aging Studies

10 Grundprojektet (2011) Totalt 1918 äldre i 5 länder år vid start, 75% kvinnor ensamboende, slumpmässigt utvalda Hembesök: observation, enkäter, projektspecifika frågor om boende och hälsa, djupintervjuer med ett urval

11 Kärninstrument i ENABLE-AGE Subjektiva boende aspekter Hemmets betydelse Upplevd kontroll i boendet Tillfredsställelse med boendet Användbarhet Objektiva boende aspekter Miljöhinder Person-environment fit Boende standard Hälsoaspekter Funktionella begränsningar Depression ADL Symptom Psykologiskt välbefinnande Uppfattat funktionellt oberoende

12 The Housing Enabler (Iwarsson & Slaug, 2010) PERSONAL COMPONENT functional limitations (N=12) and dependence on mobility aids (N=2) ENVIRONMENTAL COMPONENT Environmental barriers (N=161) S. Iwarsson/maj 99

13 Miljöhinder som är problematiska för många äldre Utomhus Entréer Inomhus Ojämna gångvägar Hög tröskel/trappsteg till balkong/uteplats Skåp och hyllor högt placerade Soprum/tunna kan endast nås via trappsteg Höga trottoarkanter Hög tröskel/trappsteg vid entreé Dörrar som inte stannar i öppet läge För djupa hyllor Inga handtag vid bad/dusch eller toalett Inga/för få sittplatser längs gångväg Entreén kan endast nås via trappor Förrådsutrymme kan endast nås via tröskel, trappsteg eller annan nivåskillnad Tvättstuga kan endast nås via tröskel, trappsteg eller annan nivåskillnad

14 Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Av totalt 384 personer flyttade under 4 år 18 % (70 personer) 24 till annat ordinärt boende 46 till särskilt boende De bodde vid projektstarten i ordinärt boende Lund, Helsingborg & Halmstad Ensamhushåll år 75% kvinnor Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

15 Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Särskilt boende Begynnande minnesproblem Kan inte längre laga mat själv När bostaden är otillgänglig Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

16 Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Ordinärt boende Bor i villa Känner sig funktionellt kapabel Behöver hjälp med städning Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

17 Varför flyttade du? Av hälsoskäl: 63% Boendet passade inte så bra längre: 44% För att mitt nya boende verkade bättre för mig: 22% För att komma närmre släkten för att kunna umgås mer: 12% För att komma närmre anhöriga för att få mer stöd: 5% För dyrt att bo kvar: 2% Granbom et al (2014) I manus

18 När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Granbom et al (2014) I manus

19 När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Antal miljöhinder (max 61) I förra bostaden I nya bostaden Statistiskt säker förändring Ja p-värde 0.01 Antal bostäder med en förändring till det bättre efter flytt 22 (76%) Granbom et al (2014) I manus

20 Utveckling av funktionella begräsningar Svårt att tolka information Grav synnedsättning/blind I gamla bostaden I nya bostaden Grav höselnedsättning/döv Begränsad förflyttningsförmåga Begränsad rörlighet i övre extremiteter Beroende av förflyttningshjälpmedel personer Granbom et al (2014) I manus

21 När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Antal miljöhinder (max 61) Tillgänglighetsproblem (ju fler poäng ju mer problem) I förra bostaden I nya bostaden Statistiskt säker förändring Ja p-värde Nej p-värde 0.68 Bostäder med förändring till det bättre efter flytt 22 (76%) 15 (52%) Granbom et al (2014) I manus

22 Hur utforma särskilda boenden som inte uppfattas som ett ställe dit man flyttar när livet ska ta slut, utan ett hem där man kan bo och leva trots att man är beroende av hjälp? Fysisk miljö som stödjer självständighet Att känslomässigt kunna knyta an genom att kunna flytta med sig sitt hem Att fortsätta kunna utföra aktiviteter som är meningsfulla för individen

23 Referenser Dahlin-Ivanoff et al (2007). The Multiple Meaning of Home as Experienced by Very Old Swedish People. Scandinavian Journal of Occupational Therapy Granbom et al (2014). Residential Normalcy and Environmental Experience of Very Old People: Changes in Residential Reasoning Over Time. Journal of Aging Studies Granbom et al (2013). Relocation to Ordinary or Special Housing in Very Old Age: Aspects of Housing and Health. European Journal of Aging Haak et al (2011). The Importance of Successful Place Integration for perceived health in very old age: a qualitative meta-synthesis. International Journal of Public Health Iwarsson & Nygren (2009). Negotiating and Effectuating Relocation to Sheltered Housing in Very Old Age: A Swedish Study over 11 years. European Journal of Aging Iwarsson et al (2006). Environmental Barriers and Housing Accessibility Problems Over a One Year-Period in Later Life in Three European Countries. Journal of Housing for the Elderly Löfqvist et al (2013). Voices on Relocation and Aging in Place in Very Old Age A Complex and Ambivalent Matter. Gerontologist Annan läsning från CASE-medarbetare Oskar Jonsson, Postdoktor, Dr i industridesign, avhandling: Furniture for Later Life (2013) Lunds tekniska högskola Maria Söderberg, Dr i social arbete, avhandling: Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende (2014) Lunds universitet

24 Tack! Maria Haak, Department of Health Sciences, Centre for Ageing and Supportive Environments, Lund University, Sweden

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick Maria Haak, Dr. Med Vet. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhällle Medicinska fakulteten Vi vet att - ekonomiska - kulturella -levnadsstandard Relationen

Läs mer

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Flytt och tankar om flytt hos äldre www.med.lu.se/case Flytt och tankar om flytt hos äldre Marianne Granbom leg. arbetsterapeut, Dr. Med. Vet. LUNDS UNIVERSITET @MarianneGranbom Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) Lunds

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning Stödjande miljöer för en åldrande befolkning Centre for Ageing and Supportive Environments Professor Susanne Iwarsson, koordinator Miljöinriktad gerontologi Arbetsterapi & sjukgymnastik Trafikplanering,

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET

Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET Centre for Ageing and Supportive Environments Forskargrupper vid: Medicinska

Läs mer

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Ett samarbetsprojekt mellan JTH och HHJ, finansierat av Smart Housing Småland Demografi och byggande i Sverige

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Delaktig (även) på äldre dar.

Delaktig (även) på äldre dar. Delaktig (även) på äldre dar. Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. FKS Inspirationsdagar 2017 Ida Kåhlin, leg. Arbetsterapeut & filosofie

Läs mer

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Kan man designa en personcentrerad miljö? Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Publikationer Synneve Dahlin Ivanoff Originalarbeten Sundsteigen B, Eklund K, Dahlin Ivanoff S. Patients experience of groups in outpatient mental

Läs mer

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Värdet av tillgänglighet

Värdet av tillgänglighet Värdet av tillgänglighet Fil dr., leg. psykolog Lisbeth Lindahl Folkets hus, Göteborg 2013-12-05 Bakgrund Johannes Grén, Formverkstan Gbg Framtida utmaning hur ska välfärden klaras? Andelen äldre ökar

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.

Läs mer

Förankring, acceptans och motstånd

Förankring, acceptans och motstånd Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende

Läs mer

Att höra an till någon -är att vara anhörig. Att stå någon nära -är att vara närstående

Att höra an till någon -är att vara anhörig. Att stå någon nära -är att vara närstående Att höra an till någon -är att vara anhörig Att stå någon nära -är att vara närstående Varför stöd till anhöriga? Martina Takter närståendekoordinator FoU Malmö stad & doktorand på Malmö högskola martina.takter@malmo.se

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Åldrandet och äldreomsorgen

Åldrandet och äldreomsorgen Åldrandet och äldreomsorgen Hittillsvarande utveckling och nuläge Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Värdegrund De

Läs mer

Hur köket kan planeras bättre för äldre

Hur köket kan planeras bättre för äldre http://www.med.lu.se/case Hur köket kan planeras bättre för äldre TINA HELLE, LEG ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND VID CASE Standardmått i bostaden - med köket som exempel Från ett samhälls- och planeringsperspektiv

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter. The meaning of home for older people s daily activities

Hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter. The meaning of home for older people s daily activities Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2011 Hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter En litteraturöversikt

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad

Läs mer

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

Projektredovisning IT-stöd till Housing Enabler. Björn Slaug och Susanne Iwarsson Slaug Enabling Development och Veten&Skapen HB

Projektredovisning IT-stöd till Housing Enabler. Björn Slaug och Susanne Iwarsson Slaug Enabling Development och Veten&Skapen HB Projektredovisning IT-stöd till Housing Enabler Björn Slaug och Susanne Iwarsson Slaug Enabling Development och Veten&Skapen HB Innehåll Innehåll... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Housing

Läs mer

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet Jonas Sandberg, docent Avdelningen för Omvårdnad, Jönköping University och Palliativt Forskningscentrum, Ersta Sköndal Högskola DEN ÄLDRE MANNENS HISTORIK

Läs mer

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences

Läs mer

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE BOENDE OCH BOENDESTÖD - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - ALLT!!!!!!!! BOENDE OCH BOENDESTÖD BAKGRUND, HISTORIK AXPLOCK AV VIKTIGA

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Tillgänglighet i den fysiska miljön i nybyggda bostäder En studie av utomhusmiljö och entréer i Västra hamnen i Malmö stad

Tillgänglighet i den fysiska miljön i nybyggda bostäder En studie av utomhusmiljö och entréer i Västra hamnen i Malmö stad Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Tillgänglighet i den fysiska miljön i nybyggda bostäder En studie av utomhusmiljö och entréer i Västra hamnen i Malmö

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ ) 1 Department of Clinical Neuroscience Division of Occupational Therapy and Gerontology Mona Eklund Slutredovisning av projekt Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Från forskning till praktik

Från forskning till praktik http://www.med.lu.se/case Från forskning till praktik Ett forskningsprojekt för att sprida kunskap Var befinner vi oss? CASE - Centre for Ageing and Supporting Environments Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Det här är en samtalsguide som är tänkt att vara ett stöd till dig som kontaktperson vid planeringsamtal.

Läs mer

Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut

Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut aktiva livet aktiva Det Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende - ett ett livs livsprojekt Syfte, metod, undersökningsgrupp Belysa de erfarenheter

Läs mer

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,

Läs mer

Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet

Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Multisjuklighet Definitioner, epidemiologi och konsekvenser Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Läkardagarna i Örebro 20-21 april 2010 Starting points More

Läs mer

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Jenny Hallgren 2016-10-18 School of Health and Welfare Institutet för Gerontologi Strokeavdelning Medicinavdelningar Palliativ avdelning Kirurg-och

Läs mer

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende Hjälpmedelsinstitutet, 2002 Text: Arbetsgruppen SmartLab Illustrationer: Lennart Gustavsson

Läs mer

Miljökomponenten, det fullständiga instrumentet Housing Enabler. Susanne Iwarsson & Björn Slaug 2010.

Miljökomponenten, det fullständiga instrumentet Housing Enabler. Susanne Iwarsson & Björn Slaug 2010. Miljökomponenten Miljökomponenten, det fullständiga instrumentet Housing Enabler. Susanne Iwarsson & Björn Slaug 2010. Personkomponenten / Ja funktionsprofil Nej A. UTOMHUS KRING FASTIGHETEN BEDÖMNING

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Vänner kan man bli hela livet!

Vänner kan man bli hela livet! Vänner kan man bli hela livet! Vänner kan man tydligen bli hela livet, men är man riktigt gammal och rätt så ensam behöver man ibland lite hjälp på traven (deltagaren Marianne 88 år med nya väninnan Ansa

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Hälsoeffekter av utomhusvistelse Hälsoeffekter av utomhusvistelse En introduktion till HERO-projektet Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, Med Dr. patrick.bergman@lnu.se +46 480 44 63 32 Upplägg Vad vi vet Vad vi inte vet HERO Vilka är vi?

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

EXAMENSARBETE. Upplevelser av utomhusaktiviteter för personer över 75 år som bor i det egna hemmet. Lotta Sigelind Sara Wennberg 2014

EXAMENSARBETE. Upplevelser av utomhusaktiviteter för personer över 75 år som bor i det egna hemmet. Lotta Sigelind Sara Wennberg 2014 EXAMENSARBETE Upplevelser av utomhusaktiviteter för personer över 75 år som bor i det egna hemmet. Lotta Sigelind Sara Wennberg 2014 Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér Avdelningen för Kulturgeografi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Presentation 15 maj 2014 Det urbana stationssamhället

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Är studentnationer vid Lunds universitet tillgängliga för rullstolsburna studenter?

Är studentnationer vid Lunds universitet tillgängliga för rullstolsburna studenter? Institution en för h älsa, vård och samh älle Arbetsterapi och aktivitetsveten skap Är studentnationer vid Lunds universitet tillgängliga för rullstolsburna studenter? En kartläggning av hinder i den fysiska

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

EXAMENSARBETE. En beskrivning av äldre personers erfarenheter av att använda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun

EXAMENSARBETE. En beskrivning av äldre personers erfarenheter av att använda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun EXAMENSARBETE En beskrivning av äldre personers erfarenheter av att använda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun Olivia Strömberg Therese Åhs 2014 Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut Luleå tekniska

Läs mer

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt? Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt? - ett doktorandarbete för ett effektivare säkerhetsarbete Lina Gyllencreutz, doktorand Umeå Universitet Handledare: Britt-Inger Saveman, professor Umeå

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Projektets syfte är att studera bilens roll som kompensatoriskt hjälpmedel för äldres active ageing, mobilitet och delaktighet i välfärdssamhället.

Projektets syfte är att studera bilens roll som kompensatoriskt hjälpmedel för äldres active ageing, mobilitet och delaktighet i välfärdssamhället. Slutrapport avseende Skyltfondsprojektet EK50 A 2007:5426, Bilens roll som kompensatoriskt hjälpmedel för äldre En longitudinell studie om active ageing, mobilitet och delaktighet i välfärdssamhället Bakgrunden

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Elrullstolens betydelse för delaktighet i vardagliga aktiviteter - en jämförelse mellan yngre och äldre användare

Elrullstolens betydelse för delaktighet i vardagliga aktiviteter - en jämförelse mellan yngre och äldre användare Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Elrullstolens betydelse för delaktighet i vardagliga aktiviteter - en jämförelse mellan yngre och äldre användare

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

jag vill göra så mycket jag nånsin kan

jag vill göra så mycket jag nånsin kan Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi jag vill göra så mycket jag nånsin kan Äldres aktiviteter i och utanför hemmet Författare: Therese Hugosson, Therese

Läs mer

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Den nordiska äldreomsorgsmodellen: Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Vad är den nordiska modellen? Generell (universell)

Läs mer