Falls and dizziness in frail older people

Transkript

1 Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013

2 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre bor i högre utsträckning kvar hemma Fall och yrsel är vanligt hos äldre och har negativa konsekvenser

3 Äldre i riskzonen bör identifieras Multifaktoriella insatser förhindrar fall och äldre med yrsel förbättras av fysisk aktivitet Få studier på de mest sjuka äldre som bor hemma

4 Syfte Att identifiera äldre personer som är i riskzonen för fall och yrsel, att beskriva hur vardagen påverkas hos äldre med yrsel samt effekterna av förebyggande insatser till de mest sjuka äldre som bor hemma.

5 Översikt av delstudierna Delstudie I Longitudinell SNAC N=1402 Delstudie II och III RCT Projekt Närsjuksköterska N=153 Delstudie IV Kvalitativ studie Intervjuer N=13

6 Delstudie I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people younger and older than 80 years of age A longitudinal cohort study U. Olsson Möller a,b,, P. Midlöv a,c, J. Kristensson d, C. Ekdahl d, J. Berglund e, U. Jakobsson a,c a Center for Primary Health Care Research, Faculty of Medicine, Lund University, SE Malmö Sweden b Vårdalinstitutet, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, P.O. Box 187, SE Lund, Sweden c Department of Clinical Sciences in Malmo, Faculty of Medicine, Lund University, SE Malmö, Sweden d Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, P.O. Box 157, SE Lund, Sweden e School of Health Science, Blekinge Institute of Technology, SE Karlskrona, Sweden Archives of Gerontology and Geriatrics 56 (2013)

7 Syfte Att undersöka prevalens och prediktorer för återkommande fall och yrsel hos personer år och äldre än 80 år i en studie med 3 och 6 års uppföljning.

8 Metod Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) i Blekinge Personer år, n=973 med data på fall, n=1273 med data på yrsel Variabler vid baslinjemätningen: socio-demografi, ADL-trappan, fysisk funktion, hälsobesvär, hälsorelaterad livskvalité (SF-12), kognition (MMT) och läkemedel. Inga fall/ett fall eller fler, yrsel ja/nej vid uppföljningarna. Multipel logistisk regressionsanalys.

9 Resultat - fall Prevalens: < 80 år 16.5%, > 80 år 31.7% Prediktorer: - < 80 år: neuroleptika, PADL beroende, tidigare fall och synnedsättning, hög ålder - > 80 år: tidigare fall, IADL beroende

10 Resultat - yrsel Prevalens: < 80 år: 17,8%, > 80 år 31% Prediktorer: - < 80 år: tidigare yrsel, nervositet, nedsatt handstyrka - > 80 år: tidigare yrsel, tidigare fall

11 Slutsatser Fall och yrsel är nära sammankopplat och påverkar varandra Fall och yrsel är svårbehandlat, kroniskt Vissa specifika påverkbara riskfaktorer predicerar fall och yrsel hos yngre äldre Hos äldre äldre mer ospecifika, ej påverkbara, lära sig leva med fallrisk, yrsel ADL beroende indikerar fallprevention

12 Delstudie II Predictive Validity and Cut-Off Scores in Four Diagnostic Tests for Falls A Study in Frail Older People at Home U. Olsson Möller, PT, MSc, PhD Student 1,2, J. Kristensson, RN, PhD, Senior Lecturer 3, P. Midlöv, MD, PhD, Associate Professor 1,4, C. Ekdahl, PT, PhD, Professor 3, & U. Jakobsson, RN, PhD, Associate Professor 1,4 1 Center for Primary Health Care Research, Lund University, Malmö, Sweden, 2 Vårdalinstitutet, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden, 3 Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden, 4 Department of Clinical Sciences in Malmö, Lund University, Malmö, Sweden Physical & Occupational Therapy in Geriatrics, 30(3): , 2012

13 Syfte Att undersöka prediktiv validitet för fall och optimala gränsvärde i Downtons fallriskindex, Timed Up and Go, samt olika versioner av Rombergs test på de mest sjuka äldre (över 65 år) som bor hemma.

14 Metod Projekt Närsjuksköterska RCT. N=153, intervention=80/kontroll=73. Inklusionskriterier: 65 år eller äldre, vara bosatt i kommunen där studien genomfördes, behöva hjälp med minst två ADL, minst 2 sjukhusinläggningar eller 4 kontakter med läkare inom primärvården senaste året år, medelålder 82 år och 67 % var kvinnor vid baslinjemätningen.

15 Metod Downton Fall Risk Index (DFRI) Timed Up and Go (TUG) Romberg test (RT) Semitandem Romberg test (SRT) Tandem Romberg test (TRT) Fall senaste 3 månaderna vid 6 och 12 månaders-uppföljningarna

16 Metod Sensitivitet och specificitet Positive and negative likelihood ratio (LR + och LR -) Youden s index Percent correctly classified

17 Resultat Generellt sätt låga värden DFRI 3 gav 79% sensitivitet och 24% specificitet TUG 12 sek gav 78% sensitivitet och 37% specificitet RT 15 sek gav 22% sensitivitet och 90% specificitet SRT 60 sek gav 39% sensitivitet och 67% specificitet TRT 15 sek gav 94% sensitivitet och 12% specificitet 80 % hade ökad fallrisk

18 Slutsatser Inget test visade hör prediktiv validitet dvs kunde förutsäga vilka som kommer att falla Troligtvis behövs ett mer omfattande instrument Gränsvärdet 3 på DFRI och 12 sek på TUG bör användas på dessa äldre RT och SRT bör inte användas, få kunde utföra TRT Många äldre var i riskzonen för att falla

19 Delstudie III Effects on falls of a one-year home-based case management intervention in frail older people A randomized controlled trial

20 Syfte Att undersöka effekterna av case management till de mest sjuka äldre (över 65 år) som bor hemma, avseende fall och fysisk funktionsförmåga.

21 Metod Projekt Närsjuksköterska RCT N=153, intervention=80/kontroll=73 Inklusionskriterier: 65 år eller äldre, vara bosatt i kommunen där studien genomfördes, behöva hjälp med minst två ADL, minst 2 sjukhusinläggningar eller 4 kontakter med läkare inom primärvården senaste året Baseline: år, medelålder 82 år och 67 % var kvinnor

22 Metod Datainsamling: Självrapporterade fall, fallskador, vård pga fall var 3:dje månad DFRI, ADL trappan, TUG efter 12 månader

23 Interventionen Projekt Närsjuksköterska Hembesök av sjuksköterska och sjukgymnast minst en gång månaden under ett år. Mål: förhindra fall och öka fysisk aktivitet genom till exempel; information om fall och fallrisker genomgång av hemmiljön individuellt anpassat träningsprogram

24 Resultat

25 Resultat Table 3. Numbers of participants with falls, rates of falls, injurious falls and falls requiring medical care in the intervention group (IG) and control group (CG) during the 12-month followup period. IG (n=80) CG (n=73) p-value Participants with falls, n (%) 44 (55) a 35 (48) a b Participants with fall injuries, n (%) 30 (38) 27 (37) b Participants with fall injuries requiring 15 (19) a 9 (12) a b medical care, n (%) Number of falls (falls per person) 96 (1.20) 85 (1.16) c Number of fall injuries, n (%) 40 (42) 38 (45) c Number of fall injuries requiring medical 19 (48) 15 (39) c care, n (%) a Item respons rate: % b Pearson s chi-square test c Student s t-test Inga signifikanta skillnader DFRI (p=0.304), ADL trappan (p=0.423), TUG (p=0.095)

26 Slutsatser Ingen effekt på fall eller fysisk funktion Låg frekvens från början Usual care Studiens upplägg För lite träning Assessment, recommendations, referral har troligen ingen effekt hos våra mest sjuka hemmaboende äldre

27 Delstudie VI Groping for support in an unpredictable life A qualitative study.

28 Syfte Att undersöka hur äldre personer, 65 år och äldre, med kronisk yrsel upplever att deras dagliga liv påverkas.

29 Metod Hemmaboende personer 65 år och äldre som haft yrselbesvär i minst 3 månader Semi-strukturerade intervjuer 13 respondenter Kvalitativ innehållsanalys

30 Tack!