Förebyggande arbete för äldre
|
|
- Lovisa Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förebyggande arbete för äldre En rapport om internationell och nationell forskning om förebyggande hembesök samt en beskrivning av hur förebyggande hembesök bedrivs i Sverige för äldre Åsa Lindmark, distriktssköterska Förebyggande hembesök Västerås stad Projektanställd genom Landstinget Västmanland med stimulansmedel för vård och omsorg om äldre Hanna Gustavsson, leg. dietist Centrum för klinisk forskning Projektanställd genom Landstinget Västmanland med stimulansmedel för vård och omsorg om äldre Bo Simonsson, med dr Kompetenscenter för hälsa, Landstinget Västmanland Eva Thors Adolfsson, med dr Projektledare för stimulansmedel för vård och omsorg om äldre i Landstinget Västmanland
2 1 INLEDNING I länder som Danmark, Australien och Storbritannien är uppsökande verksamhet i form av förebyggande hembesök lagstadgade sedan 90-talet (Regeringens proposition 2005/06:115). År genomförde 21 kommuner i Sverige, inom ramen för Socialstyrelsens försöksverksamhet, förebyggande hembesök hos äldre. Många av projekten visade på kunskap som är viktigt att säkra och bygga vidare på. Sammanställningen ligger till grund för de flesta av Sveriges kommuners förebyggande hembesöksprojekt. Framgångsfaktorer har enligt Socialstyrelsen rapport visat sig vara besökens struktur och innehåll samt att personal som utfört hembesök har varit både medicinskt och socialt kunniga (Socialstyrelsen, 2002). Samtidigt pekar Socialstyrelsen i rapporten på att hembesöksprojekten behöver utvärderas för att slutsatser ska kunna dras för hur ett effektivt hälsofrämjande arbete för äldres hälsa ska bedrivas (Socialstyrelsen, 2008). Förebyggande hembesök genomförs i många av Sveriges kommuner och en del landsting genom beviljade statliga stimulansmedel för vård och omsorg om äldre. Totalt 184 kommuner och 15 landsting finansierade 2007 och 2008 sin hembesöksverksamhet via statliga stimulansmedel och i många fall har detta skett i samverkan. Under 2007 och 2008 har äldre personer i Sverige över 75 år erbjudits hembesök, varav knappt tackade ja till ett besök. Kommunerna svarade för av de besök som genomförts och landstingen för de övriga. Totalt 84 % av pensionärerna tackade ja på landstingens erbjudanden om hembesök, medan endast 49 % accepterade kommunernas erbjudanden. Hembesöken skiljer sig något genom att landstingen informerar om vård och omsorg och erbjuder enklare hälsoundersökningar medan kommunerna, som saknar ansvar för hemsjukvården, erbjuder i första hand information om sina tjänster. Vid samarbete mellan kommun och landsting kan en heltäckande information om samhällets vård, omsorg och service ges samt riskinventering i den egna livsstilen, hem- och närmiljön samt fallrisk (Socialstyrelsen, 2008). Fallolyckor är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd och uppskattas i dagsläget till 14 miljarder kronor i Sverige för äldre > 65 år. Statistiska Centralbyrån (SCB) har gjort en befolkningsprognos över utvecklingen av antalet äldre till och med Antalet äldre var 1,6 miljoner år 2005 och beräknas bli 2,5 miljoner år 2050, vilket motsvarar en ökning med 58 %. Kostnaderna för fallolyckor beräknas öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om utvecklingen tillåts fortsätta i nuvarande omfattning och om inte fler effektiva förebyggande åtgärder genomförs (Gyllensvärd, 2009). Kostnaderna för en höftfraktur är omkring en kvarts miljon kronor första året efter frakturen. (Sveriges kommuner och landsting, 2009). Detta innebär för Västmanlands län med 449 frakturer 2008 en kostnad på 112 miljoner för personer >75 år (Socialstyrelsen, 2009). Kostnaden för fallolyckor beräknas vara jämnt fördelad på kommun och landsting första året, vilket innebär en årlig kostnad för landstinget motsvarande 56 miljoner med tanke på att frakturincidensen har legat på denna nivå de senaste 10 åren för personer 75 år och äldre om än med en viss fluktuering under åren. Internationellt sker det fallförebyggande arbetet inom specialistverksamheter, s.k. fallmottagningar. I Danmark, Australien, Storbritannien och Finland har sådana mottagningar utvecklats. Till dessa fallmottagningar, som kännetecknats av teamarbete mellan olika professioner, hänvisas personer med risk för fall i syfte att förebygga fallolyckor och minska dess negativa konsekvenser. Servicen riktar sig framför allt till äldre som bor hemma. Totalt har en 50% minskning av fall och fallskador rapporterats efter införande av fallmottagningar (Sveriges kommuner och landsting, 2009).
3 2 Nuvarande regering har under mandatperioden avsatt medel inom området vård- och omsorg om äldre som Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fördela till kommuner och landsting. Prioriterade områden förutom förebyggande hembesök för äldre är läkartillgång i särskilt och ordinärt boende, läkemedelsgenomgångar, kost och nutrition, socialt innehåll, demensvård samt rehabilitering. Kommuner och landsting uppmanas samverka med det förebyggande arbetet för äldre(socialstyrelsen, 2007). För Landstinget Västmanlands del har denna samverkan skett med Fagersta och Köpings kommun, Västerås stad samt Norbergs familjeläkarmottagning. Med tanke på att stimulansmedel för vård och omsorg om äldre har funnits som prioriterat område i denna regerings mandatperiod, men där inget är sagt om framtiden, bör ett ställningstagande tas hur Landstinget Västmanland anser att det fortsatta arbetet med förebyggande hembesök skall bedrivas sett ur ett landstingsperspektiv. SYFTE Syftet med denna rapport är att beskriva internationella och nationella forskningsresultat av förebyggande hembesök för äldre personer samt beskriva hur förebyggande hembesök för äldre bedrivs i Sverige. Detta som ett underlag för ett ställningstagande för hur förebyggande arbete skall bedrivas för de äldre i Landstinget Västmanland. METOD Litteratursökning - internationell och nationell forskning om förebyggande hembesök Litteratursökningen gjordes i databasen Pubmed med sökorden: Preventive home visits vilket gav 389 artiklar. Samma sökning gjordes även i databaserna Cinahl (20 artiklar), PsycINFO (11 artiklar) samt Amed (4 artiklar). Efter att sökningen avgränsats till att omfatta deltagare över 65 år, skrivna på svenska eller engelska, randomiserade kontrollerade studier, kliniska studier, metaanalyser eller reviews återstod 45 artiklar. Sammanfattningarna (abstract) från dessa 45 artiklar samt de studier som ingick i relevanta metaanalyser genomlästes och artiklar som utgjordes av studieprotokoll, pilotstudier, studier genomförda utanför Europa eller där interventionen inte utförts på individnivå exkluderades. Vidare exkluderades studier där interventionen inte liknade de hembesök som genomförs i Sverige samt metaanalyser som utvärderat annat än förebyggande hembesök. Kartläggning av förebyggande hembesök i Sverige Under våren och sommaren 2009 skickades en e-postenkät till personer som ingår i ett nationellt nätverk för personer som genomför förebyggande hembesök i Sverige. För de landsting/regioner som inte fanns representerade i nätverket hämtades e-postadresser från Sveriges kommuner och landstings hemsida. Till dessa landsting och regioner skickades en förfrågan om att få kontaktuppgifter till personer som arbetar i den förebyggande verksamheten. Sammantaget skickades e-postenkäter till 68 orter och utav dessa besvarade 51 (75%) enkäten. E-postenkäten bestod av 13 frågor rörande deras verksamhet och en förfrågan om att bifoga projektbeskrivning och/eller rapport av den förebyggande verksamheten. I några fall har kompletteringar gjorts efter telefonkontakter och besök på hemsidor. För Landstinget Västmanlands del omfattar kartläggningen de fyra orter som erhållit stimulansmedel för att bedriva förebyggande hembesök. Utifrån denna kartläggning har de landsting som har uppgivit att de bedriver förebyggande hembesök som omfattar flera vårdcentraler eller områden i deras region valts att presenteras.
4 3 RESULTAT Litteratursökningen Vid litteraturgenomgången återfanns fyra relevanta metaanalyser (Elkan m fl., 2001, Huss m fl., 2008, Ploeg m fl., 2005, Stuck m fl., 2002). Dessa omfattade data från studier med totalt deltagare. Flertalet av studierna är äldre än tio år. Resultatet från analyserna visar att hembesök kan sänka mortalitetsrisken med upp till 24 % (Elkan m fl., 2001). De visar även att risken för försämrad fysisk funktion minskar med upp till 11 % (Huss m fl., 2008) och risken för att inte kunna bo kvar hemma minskar med upp till 23 % (Ploeg m fl., 2005) för personer som fått hembesök. I studierna som dessa analyser omfattar varierade yrkesgrupperna som utförde interventionen. Vanligast var att deltagarna besöktes av sjuksköterskor men det förekom att besöken genomfördes av eller tillsammans med läkare, sjukgymnaster, psykologer, arbetsterapeuter och volontärer (Elkan m fl., 2001, Huss m fl., 2008, Ploeg m fl., 2005, Stuck m fl., 2002). I tabellen i slutet av rapporten redovisas effekter av förebyggande hembesök genomförda i Europa. Sammanfattningsvis är resultaten av studierna heterogena. Flertalet av studierna kan påvisa positiva effekter av förebyggande hembesök, men vilka de positiva effekterna är varierar. En effekt eller faktor som tycks förbättras av besöken är självskattad hälsa (Clarke m fl., 1992, McEwan m fl., 1990, Pathy m fl., 1992, Hendriksen m fl., 1984, Tulloch & Moore, 1979). Däremot sågs inga signifikanta skillnader i ADL-förmåga (activities of daily living) (Bouman m fl., 2008 Carpenter & Demopoulos, 1990, Clarke m fl., 1992, McEwan m fl., 1990, van Rossum m fl., 1993, Vetter m fl., 1984). I tre av studierna sågs en sänkt mortalitet hos interventionsgruppen (Pathy m fl., 1992, Sahlén m fl., 2006, Vetter m fl., 1984), men i fem studier sågs ingen signifikant skillnader (Bouman m fl., 2008, Carpenter & Demopoulos 1990, Gunner-Svensson m fl., 1984, Hendriksen m fl., 1984, van Rossum m fl., 1993). En styrka hos majoriteten av studierna är det stora antalet deltagare, vilket bidrar till att öka resultatens tillförlitlighet. Eftersom de positiva resultaten i flera av studierna härrör endast från subgruppsanalyser (Gunner-Svensson m fl., 1984, Pathy m fl., 1992, Sahlén m fl., 2006, Stuck m fl., 2000, Vetter m fl., 1984) bör dessa resultat tolkas med försiktighet. I tolkningen av resultatet bör även skillnader mellan äldre personers situation och tillgång till stöd i olika länder beaktas. Kartläggningen Landstinget i Jönköpings län I primärvården ingår förebyggande hembesök i ordinarie verksamhet. Arbetsterapeut, sjukgymnast och distriktssköterska träffar hemtjänstpersonal varje vecka och personer som behöver insatser uppmärksammas. Årligen genomförs läkemedelsgenomgång inklusive riskbedömning gällande fall, nutrition och trycksår. För Jönköpings sjukvårdsområde innebär det ca 1100 inskrivna i hemsjukvården. Uppgifterna rapporteras i Senior Alert. Bedömningsinstrument som används är Downton Fall Risk Index (DFRI), kort versionen av Mini Nutritional Assessment (Sf-MNA), Modifierad Nortonskala med inriktning på risk för trycksår. Vidare genomförs även blodtryckskontroll och bedömningar avseende patientens fysiska o psykiska hälsa. Översyn av hjälpmedel görs vid behov. Ett gemensamt vårdprogram för landsting och kommunerna gällande fallprevention, har framtagits med syfte att minska antalet fall och fallskador i Jönköpings län. Antalet höftfrakturer mäts i gruppen 65 år och äldre. Varje år sätts ett mål i landstingsbudgeten. Fallprevention ingår i Vårdprevention, som innebär att alla 70 år och äldre i vården
5 4 riskbedöms. Begreppet vårdprevention har lanserats av Landstinget i Jönköpings län och genomförs nu i stora delar av landet inom både kommun och landsting ( Landstinget Sörmland Kommunerna och Landstinget driver sedan 2007 ett länsgemensamt program för fallprevention där primärvård såväl som slutenvård identifierar personer över 65 år med risk för fall. De registrerar fall, arbetar tvärprofessionellt förebyggande på generell nivå såväl som på individnivå. Målet är att halvera antalet höftfrakturer till Uppföljning sker på länsnivå med antal höftfrakturer och på kommungeografisk nivå med fallskador som leder till sjukhusinläggningar. Hemtjänstgrupper och primärvården i Strängnäs testar Senior Alert sedan 2008 ( Landstinget Västernorrland Vårdcentralerna har organiserat förebyggande hembesök för 75-åringar i ordinarie verksamhet. Arbetet utförs av distriktsarbetsterapeut, sjukgymnast eller distriktssköterska som använder ett samtalsformulär som omfattar kost, motion, tobak, alkohol och fallförebyggande. samt balanstestet Timed up & go (TUG). Lokala nätverk med kommunerna i länet, räddningstjänst och lokala organisationer är upparbetade. Kommunernas äldrekonsulenter ingår i nätverket och erbjuder besök med spridd start vid års ålder. Syftet är att tillsammans förebygga äldres fallskador och kontinuerligt följa upp och kvalitetssäkra hälsosamtalets innehåll och utformning. Målet är att minska antalet fallskador och följa höftfrakturincidensens utveckling under Detta finns med i landstingsplanen och i styrkortet för primärvårdsförvaltningen. Ersättning utgår för genomförda samtal. Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samarbetar med socialförvaltningen. En distriktssköterska och en biståndshandläggare har besökt 228 personer 80 år och gjort djupintervjuer. Vid besöken visas hjälpmedel som förebygger fall och skador, vakna upp gympa samt säkerhetsgenomgång ingår och bedömningsinstrumentet Falls Efficacy Scale (FES) som mäter upplevd balans används. Totalt 219 personer har fått återbesök efter sex månader och av dessa har 72 personer gjort 84 förändringar för att göra hemmiljön säkrare. Kostnaden för fallskador har minskat. Projektet fortsätter med stimulansmedel ytterligare ett år med fokus på ett fallförebyggande förhållningssätt. Jämtlands läns landsting Under hösten 2006 erbjöds 75-åringar i Jämtland ett förebyggande hembesök samt en uppföljning efter sex månader. Besöken gjordes av kommunernas distriktssköterskor. I fas två har distriktssköterskorna i landstinget och kommunerna under våren 2009 utfört dels hälsosamtal på vårdcentralen och dels hembesök hos 75-åringar. Syftet är att hitta en enhetlig modell med en tydlig ansvarsfördelning i ordinarie verksamhet. Insatsen består i en kartläggning och uppföljning av effekter, nytta och ekonomi. FOU Jämt och Mittuniversitet utvärderar arbetet som planeras vara klart vid årsskiftet Ett fallförebyggande arbete pågår med att införa fallprevention i primärvård och specialistvård för att försöka screena fram riskpersoner. Rapporten är ännu inte klar. Norrbottens läns landsting Besöken bedrivs i ordinarie verksamhet av arbetsterapeut, distriktssköterska och sjukgymnast på 15 vårdcentraler i primärvården och planeras så långt det är möjligt tillsammans med
6 5 personal från kommunen. Syftet är att förebygga fallskador och först då någon åtgärd leder till att den äldre blir patient i primärvården förs dokumentation i ordinarie primärvårdsjournal. Fallförebyggande åtgärder erbjuds i form av träning av sjukgymnast, läkemedelsöversyn, behandling av dietist eller annan vårdgivare, hjälpmedelsutprovning, rådgivning och förmedling av kontakt utanför den egna organisationen. Effekter mäts i form av sjukvårdsinsatser. I riskbedömning används DFRI och Sf- MNA. Totalt 873 personer 80 år och äldre har besökts och efter ett år har antalet höftfrakturer minskat bland båda könen. Verksamheten är tillfällig. Region Skåne Ett samverkansprojekt genomförs där lasarettet i Ystad, primärvården i sydöstra Skåne och kommunerna i sydvästra Skåne deltar. Primärvården erbjuder hälsosamtal till 75-åringar på två vårdcentraler. Kommunerna erbjuder hembesök till 80-åringar. En kommun och en vårdcentral i Sjöbo erbjuder gemensam information och provtagning till alla 75- och 80- åringar. Stockholms läns landsting För Stockolms läns landsting ingår det sedan 2008 i Regelbok för husläkarverksamhet att distriktssköterskor ska erbjuda alla som under året fyller 75 år ett hälsosamtal i hemmet. Detta omfattar personer som är listade vid husläkarverksamheten och/eller bor i det område husläkarverksamheten har ett närområdesansvar för. Denna form av förebyggande hembesök är tänkt att ingå i den ordinarie verksamheten och en slutrapport kommer i januari Syftet är att främja hälsa, ge sakkunnig information efter individuella behov, grundlägga en kontakt med den äldre, stärka och vid behov stödja hälsoresurser, motivera till egenvård och livsstilsförändring samt påverka riskfaktorer i den äldres närmiljö. Målet är att skapa kontakt och trygghet inför eventuella framtida behov, stärka den äldres egna resurser och motivera till egenvård. En samtalsguide som följer omvårdnadsprocessen är framtagen och även kvalitetsindikatorer för hälsosamtal med äldre. En tvådagars teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning är framtagen för distriktssköterskorna. Två vårdutvecklingsledare har givit utökat stöd under arbetsplatsbesök i form av det regionala vårdprogrammet för fallprevention, värdegrund och strategi för hälsofrämjande arbete. Bedömningsinstrument som används är Safe Medication Assessment (SMA) och MNA. En del i uppdraget är att samarbetet mellan landstinget och kommunen ska stärkas. Husläkarverksamheterna har fått ersättning per registrerat hälsosamtal. Av de totalt 141 husläkarverksamheter som ingick i vårdvalet har 27 husläkarverksamheter haft hälsosamtal med minst hälften av sina listade patienter (Wånell,2009). Ett regionalt framtaget program för fallprevention antogs Syftet med vårdprogrammet är att minska antalet patienter som faller och belysa åtgärder som kan förebygga fall och fallskador. Vårdprogrammet innehållet ett samlat och gediget kunskapsunderlag med enkla lättillgängliga riktlinjer för fallprevention för patienter inom primärvården (öppenvård/hemsjukvård), sjukhusvård (sluten- och öppenvård), geriatrik samt särskilt boende ( Västerbottens läns landsting Umeå kommun samverkar med sju vårdcentraler och även i de tre kommundelarna Hörnefors, Sävar och Holmsund sker en samverkan. Verksamheten är permanent och personer över 76 år erbjuds besök av sjukgymnast eller distriktssköterska. Återkontakter tas med alla som fått besök. Mätning av effekter består i hemtjänsttid, fall och läkemedel.
7 6 Äldres Hälsa För livet", är en rapport från Memeologen som beskriver hur flera kommunala- och landstingsenheter utför ett systematiskt förändringsarbete med fokus på vårdprevention och som en del i det programmet ingår rapportering i Senior Alert gällande trycksår, fall och undernäring. Ytterligare förändringsarbete bedrivs enligt genombrottsmetoden med PDSA-cykeln (Plan-Do-Study-Act). Att arbeta med att främja äldres hälsa innebär en ökad fokusering på att systematiskt arbeta förebyggande och tidigt upptäcka behov samtidigt som problem och skador fortsätter hanteras när de väl har uppstått. På så vis eftersträvas att stärka friskfaktorer, möta risker för problem tidigt, att utgå från hela individens hälsa, använda de tillgängliga resurserna så effektivt som möjligt samt rikta insatser till de individer som verkligen behöver det. Det förutsätter en förbättrad samverkan mellan inblandade aktörer och en gemensam syn på vad individen behöver i form av vård och omsorg ( Götalandsregionen "Äldre i riskzon", projekt Livslots, är ett forskningsprojekt i stadsdelarna Härlanda och Örgryte i Göteborg som syftar till att förebygga funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och sjuklighet genom två typer av interventioner: förebyggande hembesök, med och utan fördjupad utbildning. Frågeställningarna är om interventionerna kan påverka sårbarhet mätt som funktionsnedsättning, sjuklighet (inklusive vård- och omsorgskonsumtion), aktivitetsbegränsning, delaktighet (i fritidsaktiviteter eller socialt nätverk) och livstillfredsställelse samt om interventionerna är kostnadseffektiva. Interventionerna genomförs av arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska med geriatrisk specialitet och person med social omsorgsbakgrund. Forskare utvärderar efter 3 månader, 1 år och 2 år. Rapport planeras vara klar våren Äldrecentrum, samverkan mellan stadsdelarna, primärvården och slutenvården finns i Götalandsregionen. Landstinget Västmanland Landstinget Västmanland samarbetar med Fagersta kommun, Köpings kommun och Västerås stad med förebyggande hembesök för äldre. På Norbergs familjeläkarmottagning bedriver två distriktssköterskor förebyggande hembesök med samma typ av intervention som de tre kommunerna. Hembesöken genomförs av sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut, folkhälsovetare, person med social omsorgsbakgrund och sjukgymnast. Syftet på dessa fyra orter är att kartlägga livssituationen hos personer 75 år och äldre, samt att studera om hembesöken kan bidra till att bibehållen livskvalitet och minska vårdkonsumtionen. Besöken erbjuds via brev, som på några orter följs upp med telefonkontakt. Totalt har drygt 2330 personer besökts. Vid besöken används en samtalsguide med frågor om boende, service, hälsa, läkemedel, fysisk förmåga, dagliga aktiviteter, social gemenskap och säkerhet gällande fall och brand som kan innebära en säkerhetsvandring i bostaden. Återkontakter erbjuds efter behov eller till alla som besökts. Ett exempel på arbetsverktyg är ärendebladet som skickas till den instans som den äldre behöver kontakt med utifrån ett specifikt behov t ex hjälpmedel, anhörigstöd, syn- och hörselfrågor och sjukvårdskontakter. Instrument som används är DFRI för att bedöma fallrisk och Euro Qol-5 dimension (EQ-5D) för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Fallriskbedömningarna, enligt DFRI, på tre av orterna för totalt 1329 personer visar att 370 (48%) kvinnor och 246 (45%) män har en ökad fallrisk. Mätning av självupplevd hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ-5D på tre av orterna, totalt 1129 personer, visar medelvärde 0,71 och index medelvärde 0,78. Uppdelat på kvinnor 0,70 respektive 0,76 och män 0,72 respektive 0,79. Vårdkonsumtion är ännu ej utvärderad.
8 7 DISKUSSION Sammanställningen av nationella och internationella forskningsresultat ger ingen homogen bild av effekterna av förebyggande hembesök för äldre. I Sverige bedrivs förebyggande hembesök för äldre många gånger i samverkan mellan kommun och landsting. Från landstingens sida utgår oftast det förebyggande arbetet från primärvården med tonvikt på fallprevention. Flertalet av studierna kan påvisa positiva effekter av förebyggande hembesök, men vilka de positiva effekterna är varierar. I några studier framkommer att hembesök har en viss positiv inverkan, främst avseende mortalitet och självskattat hälsotillstånd. De grupper som erhållit besök förefaller att få hjälp i tidigare skede än andra. Detta leder å ena sidan till högre utnyttjande av hemtjänst och fler primärvårdsbesök men å andra sidan till färre specialistvårdsbesök och kortare vårdtider. Även om det inte framkommit entydiga positiva effekter så har förebyggande hembesök lagstadgats i flera länder. Kommunerna är ålagda enligt 5 kap 6 SOL (Socialtjänstlagen) att bedriva uppsökande verksamhet medan landstinget enligt 2c HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) skall arbeta med att förebygga ohälsa ( Forskning pågår, men än så länge finns få svenska vetenskapliga studier som sträcker sig över längre tid. I en nyligen publicerad avhandling av Sahlén konstateras i likhet med ovan nämnda studier, att förebyggande hembesök minskar konsumtionen av hälso- och sjukvård samt ökar den självskattade hälsan. Den slutsats som dras är att förebyggande hembesök är en lämplig metod att förbättra hälsotillståndet hos äldre. För att ge effekt måste besöken dock utföras av välutbildad personal och ske vid upprepade tillfälle (Sahlén, 2009). Trots att det inte finns så mycket vetenskapliga bevis för nyttan av förebyggande hembesök, behöver det inte betyda att det inte fyller någon funktion och att landstinget inte ska ägna sig åt detta. Snarare är det ett tecken på att mer studier behövs. I denna rapport redovisas enbart studier som har haft en kvantitativ ansats, men det innebär inte att en kvalitativ ansats på något sätt är att förringa utan för den enskilda individen är hälsa och trygghet viktiga faktorer. Det finns förebyggande hembesök bland äldre i de flesta län i landet. Verksamheten bedrivs med olika aktörer/huvudmän och riktar sig till olika åldersgrupper, som t.ex. 75 år och äldre eller att personerna som verksamheten riktar sig till är födda ett visst år. De aktiviteter som genomförs uppvisar stora skillnader i innehåll och utförande vilket gör att det inte går att få fram någon samlad bild av hur den uppsökande verksamheten ser ut i landet. Vad som är gemensamt för de olika orterna i Sverige är den fallpreventiva ansatsen med olika typer av aktiviteter som säkerhetsvandringar eller diskussioner om säkerheten i bostaden hos den äldre. Dessa aktiviteter följs upp i många projekt, men metoderna för uppföljningen är mycket olika allt ifrån strukturerade uppföljningar med välbeprövade uppföljningsinstrument medan hos andra sker det endast med telefonkontakter. I samband med hembesöken utförs i en del av projekten sjukvårdande undersökningar som blodtryckskontroller eller andra medicinskt inriktade aktiviteter. Detta kan av de boende uppfattas som en trygghetsskapande åtgärd, men värdet ur ett hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande perspektiv, av dessa undersökningar kan diskuteras. Landstinget Jönköping och även Västerbotten använder kvalitetsregistreringen Senior Alert kopplat till förebyggande hembesök. Registreringen bygger på kvalitetsindikatorer och är ett exempel på systematiskt förebyggande arbete med möjlighet till jämförelser, uppföljning och utveckling. Inrapporterade parametrar är nutrition, fall och trycksår som kan passa väl in i den
9 8 ordinarie verksamhet som bedrivs i tex hemsjukvård, men kanske inte lika tillämpbart vid förebyggande hembesök hos personer som inte har hemtjänst. Till personer som klarar sig själva och inte utnyttjar hemtjänst och hemsjukvård, är det vanligt att bedömningsinstrumentet DFRI (som ingår i fallregistreringen i Senior Alert) används i de förebyggande hembesöken. Däremot saknas en plan för handläggningen av de personer som bedöms ha förhöjd fallrisk. Landstingen Sörmland och Jönköping har rutiner för detta och en samverkan mellan huvudmännen. En nationell satsning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver tillsammans med samtliga landsting och regioner pågår med fokus på ökad patientsäkerhet i form av bla fallpreventivt arbete ( Fallprevention innebär besparingar för både kommun och landsting, men inte minst för den enskilda individen. Med tanke på den kostnad som höftfrakturer kostar landstinget varje år är det angeläget med satsningar på fallförebyggande arbete för äldre. Kartläggningen visar att gemensamma program för landsting och kommun kring fallprevention förekommer i flera landsting. Exempel på framgångsrika arbetssätt är att samordna statistik, screena/kartlägga fallrisk, samverka kring nationella riktlinjer samt inrätta fallkliniker. I den Nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre (Regeringens proposition 2005/06:115) poängteras att förebyggande insatser för äldre kan motverka uppkomsten av skador och ohälsa och därmed medföra vinster, både hälsomässiga och ekonomiska för den enskilde och samhället. Som en följd av förebyggande insatser förväntas omfattningen och kostnaderna för vård och omsorg minska då funktionsnedsättningar och beroende skjuts upp. I Sverige har 31 kommuner och 7 landsting permanentat förebyggande hembesök och det har pågått försöksverksamhet under flera år och pågår alltjämt i olika former (Socialstyrelsen, 2008). I Socialstyrelsens rapport gällande ansökningar om stimulansmedel till åren visar det sig att flertalet kommuner och landsting saknar ett systematiskt uppsökande arbete bland äldre, och inget konsensus har framkommit hur förebyggande hembesök skall bedrivas med andra ord saknas en nationell plattform och nationella riktlinjer. Därför är det viktigt att den här typen av aktiviteter som förebyggande hembesök bland äldre representerar, blir vetenskapligt studerad för att utröna vilka verksamheter som har en god positiv effekt på de äldres hälsa. Detta är ett arbete som pågår i landet, men för Landstinget Västmanlands del finns det anledning att med denna rapport som underlag ta ställning till hur det förebyggande arbetet för äldre skall bedrivas framöver på ett systematiskt sätt.
10 9 REFERENSER Bouman, A., van Rossum, E., Ambergen, T., Kempen, G. & Knipschild, P. (2008) Effects of a home visiting program for older people with poor health status: A randomized, clinical trial in the Netherlands. Journal of the American Geriatrics Society, 56, Carpenter, G.I. & Demopoulos, G.R. (1990) Screening the elderly in the community: controlled trial of dependency surveillance using a questionnaire administered by volunteers. British Medical Journal, 300, Clarke, M., Clarke, S.J. & Jagger C. (1992) Social intervention and the elderly: A randomized controlled trial. American Journal of Epidemiology, 136, Elkan, R., Kendrick, D., Dewey, M., Hewitt, M., Robinson, J., Blair, M. et al. (2001) Effectiveness of home based support for older people: systematic review and meta-analysis. British Medical Journal, 323, Gunner-Svensson, F., Ipsen, J., Olsen, J. & Waldstrøm B. (1984) Prevention of relocation of the aged in nursing homes. Scandinavian journal of primary health care, 2, Gyllensvärd, H. (2009) Fallolyckor bland äldre en samhällsekonomisk analys av effektiva preventionsåtgärder. Statens Folkhälsoinstitut, Östersund. Hendriksen, C., Lund, E. & Strømgård, E. (1984) Consequences of assessment and intervention among elderly people: a three year randomised controlled trial. British Medical Journal, 289, Huss, A., Stuck, A.E., Rubenstein, L.Z., Egger, M. & Clough-Gorr, K.M. (2008) Multidimensional preventive home visit programs for community-dwelling older adults: A systematic review and meta-anlysis of randomized controlled trials. Journal of Gerontology, 63, McEwan, R., Davison, N., Forster, D.P., Pearson, P. & Stirling, E. (1990) Screening elderly people in primary health care: a randomized controlled trial. The British journal of general practice, 40, Pathy, M.S., Bayer, A., Harding, K. & Dibble, A. (1992) Randomised trial of case finding and surveillance of elderly people home. The Lancet, 340, Ploeg, J., Feightner, J., Hutchison, B., Patterson, C., Sigouin, C. & Gauld, M. (2005) Effectiveness of preventive primary care outreach intervention aimed at older people. Metaanalyses of randomized controlled trials. Canadian Family Physician, 51, Regeringens proposition (2006) Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. 2005/06:115. Sveriges riksdag, Stockholm. van Rossum, E., Frederiks, C.M.A., Philipsen, H., Portengen, K., Wiskerke, J. & Knipschild P. (1993) Effects of preventive home visits to elderly people. British Medical Journal, 307,
11 10 Sahlen, K.G., Dahlgren, L., Hellner, B.M., Stenlund, H. & Lindholm, L. (2006) Preventive home visits postpone mortality a controlled trial with time-limited results. Public Health, 6, 220. Sahlén, K.G., Löfgren, C., Hellner, B.M. & Lindholm, L. (2008) Preventive home visits to older people ar cost-effective. Scandinavian Journal of Public Health, 36, Sahlén, K.G. (2009) An ounce of prevention is worth a pound of cure: preventive home visits among healthy seniors. Socialstyrelsen (2002) Förebyggande hembesök- Erfarenheter från 21 försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Socialstyrelsen, Stockholm. Socialstyrelsen (2007) Stimulansbidrag till kommun och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. Meddelandeblad Socialstyrelsen, Stockholm. Socialstyrelsen (2008) Stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer - redovisning av års medel. Socialstyrelsen, Stockholm. Socialstyrelsens statistikdatabaser Sorensen, K.H. & Sivertsen, J. (1988) Follow-up three years after intervention to relieve unmet medical and social needs of old people. Comprehensive gerontology [B], 2, Stuck, A.E., Minder, C.E., Peter-Wüest, I., Gillmann, G., Egli, C., Kesselring, A. et al. (2000) A randomized trial of in-home visits for disability prevention in community-dwelling older people at low and high risk for nursing home admission. Archives of internal medicine, 160, Stuck, A.E., Egger, M., Hammer, A., Minder, C.E. & Beck J.C. (2002) Home visits to prevent nursing home admission and functional decline in elderly people. Journal of the American medical association, 287, Sveriges kommuner och landsting (2009) Fallskador bland äldre - en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador. Karlstad universitet, Stockholm. Theander, E. & Edberg, A.K. (2005) Preventive home visits to older people in Southern Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 33, Tulloch, A.J. & Moore, V. (1979) A randomized controlled trial of geriatric screening and surveillance in general practice. The Journal of the Royal College of General Practitioners, 209, Vetter, N.J., Jones, D.A. & Victor, C.R. (1984) Effect of health visitors working with elderly patients in general practice: a randomised controlled trial. British Medical Journal, 288, Wånell, S.E. & Sherman, H. (2009) Delrapport - utvärdering hälsosamtal med 75-åringar - En modell för det hälsofrämjande arbetet. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Cefam, Stockholm.
12 11 Tabell. Europeiska studier som utvärderat effekten av förebyggande hembesök. Studie Deltagare Intervention Interventionens längd och uppföljning Bouman m fl., 2008 Nederländerna Carpenter & Demopoulos, 1990, UK* Clarke m fl., 1992, UK Gunner- Svensson m fl., 1984, Sverige Hendriksen m fl., 1984, Danmark år år år år år Åtta besök under 18 månader. Syn, hörsel, läkemedel, ADL-förmåga, kognitiv funktion, depression, åtgärdsplan inkl. råd kring nutrition, social och fysisk aktivitet samt hjälp i hemmet. Vid behov hänvisning till kommunal verksamhet eller läkare. Volontärer besökte deltagarna regelbundet. ADL-förmåga, hemtjänst, boende, ensamhet. Socialarbetare besökte deltagarna. Sociala aktiviteter, matleveranser, hemtjänst, ekonomisk rådgivning, säkerhetsåtgärder i hemmet, trädgårdsarbete, ADL samt kontakta läkare vid behov. Fokus på att förhindra flytt till vårdinrättning genom att lösa eventuella problem på plats, råd om aktuell hjälp Forskaren/sjuksköterska besökte deltagarna var tredje månad. Social situation, hälsotillstånd, goda och dåliga omständigheter. Vid behov hjälp att söka vård eller omsorg. 18 mån, uppföljning 12, 18 samt 24 efter interventionens start. 3 år, uppföljning till interventionens avslut mån, uppföljning efter ca 3 år I genomsnitt 3 år och 3 månaders intervention och uppföljning. 3 år, uppföljning vid interventionens avslut. Resultat Inga signifikanta skillnader på mortalitet, självskattad hälsa, ADL-förmåga och hälsotillstånd. Lägre antal rapporterade fallincidenter (p<0,05) och kortare vårdtider för sjukhusvårdade deltagare i interventionsgruppen (p<0,03). Fler deltagare ur interventionsgruppen fick matleveranser (p<0,06) och hemtjänst. Ingen signifikant skillnad i mortalitet, ADL-förmåga, antal primärvårdsbesök eller remisser till geriatrisk/psykogeriatrisk/psykiatrisk vård. Interventionsgruppen hade ett signifikant högre skattat hälsotillstånd. Inga signifikanta skillnader mellan grupperna avseende: självrapporterad hälsa, sociala aktiviteter, ADLförmåga, ensamhet, livslust och inte heller antal besök till primärvårdsläkare eller distriktssköterska. Inga signifikanta skillnader i mortalitet eller inskrivning på vårdinrättning, förutom i subgruppen kvinnor 80 år. Högre risk för kontrollgruppen att skrivas in på sjukhus (p<0,01). Högre utnyttjande av hemtjänst i interventionsgruppen (p<0,05). Inga skillnader i inskrivning på sjukhem, mortalitet, hemsjukvård.
13 12 Studie Deltagare Intervention Interventionens längd och uppföljning McEwan m fl., 1990, UK Pathy m fl., 1992, UK år år Ett besök. ADL, social funktion, syn, hörsel, psykisk hälsa och välbefinnande, sjukdomstillstånd, blodtryck, lab prover, läkemedel. Häfte med information om hälsa samt kommunal och volontärbaserad omsorg. Individuella råd. Postat formulär riktat mot ADL-förmåga, därefter besök av sjuksköterska till de patienter som indikerat behov av besök. Uppföljning efter 20 mån. 3 år, uppföljning en månad efter interventionens avslut. Resultat Bättre psykiskt välbefinnande avseende attityd till åldrandet (p<0,01) och ensamhet (p<0,05) men inte minskad oro i interventionsgruppen. Interventionsgruppen upplevde mindre känslomässiga problem (p<0,05) och isolering (p<0,01). Ingen skillnad i ork, smärta, sömn eller rörlighet, ADLförmåga (förutom förmåga att gå i trappor), eller i fysiska problem: syn, hörsel, tandstatus, fötter, kost, kontinens eller dusch. Lägre mortalitet (p <0,05) och högre självskattad hälsa i interventionsgruppen. Kortare vårdtider för patienter i subgruppen år från interventionsgruppen som hamnat på sjukhus (p <0,01). Fler besök på primärvårdsmottagning för de yngre (p<0,05) och för äldre (p<0,02) deltagarna. Ingen skillnad i livskvalitet, antal sjukhusinskrivningar eller kontakter med primärvårdsläkare. Sahlén m fl., 2006, 2008 Sverige* Sorensen & Sivertsen, 1988, Danmark* år , 80 och 85 år Fyra hembesök. Fysisk aktivitet, risker i hemmiljö, fallprevention, information om influensavaccination, förslag på sociala aktiviteter, kost, diabetes, hemtjänst, vårdboende, möjligheter till sjuk- och tandvård. Kontakt med primärvårdsläkare eller råd om hur ev problem kan lösas. Ett hembesök av socialarbetare och läkare. Frågor om bostadsförhållande, ekonomi, socialt stöd, sociala kontakter. Läkarundersökning. Om otillräckligt stöd i hemmet kontaktades socialtjänsten. 2 år, uppföljning under ytterligare 3 år. Uppföljning efter 3 år Minskad mortalitet bland de äldre som fullföljde interventionen. Ingen signifikant skillnad hos dem som inte gjorde det. Kostnadsbesparing under interventions- och den två år långa uppföljningstiden var netto Då mortaliteten sänktes sågs en ökad kostnad med per kvalitetsjusterat levnadsår. Inga signifikanta skillnader mellan interventions- och kontrollgruppen avseende: mortalitet, inskrivning på sjukhus eller vårdinrättning, subjektiv hälsa, subjektiv ekonomi, ensamhet eller livskvalitet.
14 13 Studie Deltagare Intervention Interventionens längd och uppföljning Stuck m fl., 2000, Schweiz Theander & Edberg, 2005, Sverige* Tulloch & Moore, 1979 UK Medelåld er 82 år år år Årlig genomgång av medicinhistorik, fysisk undersökning, blodprover (hematokrit och glukos). Hörsel, syn, nutritionsstatus, munhälsa, läkemedelsanvändning, säkerhet i hemmiljö, socialt stöd. Sköterskan diskuterade problemen med läkare, gav rekommendationer om åtgärder, återbesök var 3:e månad. Hälsoinformation, uppmuntran till egenvård och att diskutera problem med läkare. Ett hembesök per år. Information och råd om fysisk aktivitet, ADL, social situation, hälsa, läkemedel, fallprevention, information om sjukvård och omsorg. Besök från läkare eller sjuksköterska. Socioekonomisk situation, funktionella problem, fysisk undersökning, lab prover. Därefter övervakning av ev funna problem i två år. Under uppföljningen utvärdering av omsorg, boende, sociala kontakter, ensamhet och ekonomisk situation. 2 år, uppföljning efter 3 år. 2 år, uppföljning vid interventionens avslut. 2 år, uppföljning under och vid interventionens avslut. Resultat Patienter som vid studiestarten bedömdes ha låg risk att flytta till sjukhem i interventionsgruppen: Tvåårsuppföljning: Bättre balans och gång, fler som vaccinerats mot influensa, färre specialistvårdsbesök men fler primärvårdsbesök och fler läkemedel än kontrollgruppen. Inga skillnader på hemtjänstkonsumtion, affektiva symtom eller kognitiv funktion. Treårsuppföljning: Mindre IADL-beroende, inga skillnader i antalet som flyttat till sjukhem eller hjälp med ADL jämfört med kontrollgruppen. Patienter som vid studiestarten bedömdes ha hög risk att flytta till sjukhem i interventionsgruppen: Tvåårsuppföljning: Inga skillnader i affektiva symtom, kognitiv funktion, gång och balans, primär- och specialistvård eller hemtjänstkonsumtion. Treårsuppföljning: Högre risk att flytta till sjukhem än kontrollgruppen, ingen skillnad i ADL eller IADL. Minskning i antal läkemedel och minnesproblem samt högre fysisk och social aktivitet jämfört med start. Kortare vårdtid för deltagare i interventionsgruppen än kontrollgruppen som blivit inskrivna på sjukhus. Fler remisser till andra enheter för personerna i interventionsgruppen (p<0,01). Ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende mortalitet, socioekonomiska problem, funktionshinder, anpassning till åldersrelaterade problem, antal remisser till eller inskrivningar på sjukhus.
15 14 Studie Deltagare Intervention Interventionens längd och uppföljning van Rossum m fl., 1993, Nederländerna Vetter m fl., 1984, UK år år Fyra besök per år. Funktion, läkemedel, sociala kontakter, bostadsförhållande och underliggande problem. Vid behov rekommendation att söka hjälp. Ett besök per år. Funktion, psykisk hälsa, sociala aktiviteter. Information och förebyggande åtgärder, remiss till vård och uppföljning av åtgärder. 3 år, uppföljning 1,5 år senare. 2 år, uppföljning vid interventionens avslut. Resultat Besöken genomfördes av sjuksköterskor om inget annat anges. ADL= activities of daily living, exempelvis förflyttning, äta, tvätta och klä sig. IADL = instrumental activities of daily living, exempelvis laga mat, handla, använda telefon och ta läkemedel. * Ej randomiserade kontrollerade studier. Ökad användning av samhällets omsorg men färre inskrivningar på sjukhus i interventionsgruppen. Ingen kostnadsbesparing med hembesök, kostade 4 % mer än kontrollgruppen. Inga signifikanta skillnader i mortalitet, självskattad hälsa, funktionsstatus, förändringar av tidigare sjukdomstillstånd, välbefinnande, psykisk hälsa, flytt till särskilt boende eller antal läkarbesök. Lägre mortalitet i interventionsgruppen. I subgruppen med personer som bodde i en stad fick interventionsgruppen signifikant fler besök av distriktssköterska jämfört med subgruppen som bodde på landet. Ingen skillnad i funktion, psykisk hälsa, livskvalitet, boendeförhållande, sociala aktiviteter eller matleveranser.
Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merNär pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013
När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens
Läs merHälsosamtal med 75-åringar i hemmet - en viktig del av distriktssköterskans förebyggande
Hälsosamtal med 75-åringar i hemmet - en viktig del av distriktssköterskans förebyggande arbete Helena Sherman 1, Anita Karp 2, Susanne Söderhielm-Blid 3 och Sven Erik Wånell 4 1 Distriktssköterska, MSc,
Läs merÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merANNAS OCH LARS HÄLSA
ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Läs merHälsosamtal för äldre boende hemma Motion av Christer G Wennerholm och Margareta Björk (båda m) (2005:41)
Utlåtande 2006: RVII (Dnr 327-2140/2005) Hälsosamtal för äldre boende hemma Motion av Christer G Wennerholm och Margareta Björk (båda m) (2005:41) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merSköra äldre; lokalt vård- och omsorgsprogram
Sköra äldre; lokalt vård- och Signe Äldre skall kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till God Vård och Omsorg Sköra äldre; lokalt vård- och Samverkan = till vilken nytta? Sköra äldre;
Läs merFörebyggande hembesök i Umeå kommun
Förebyggande hembesök i Umeå kommun - En översyn och förslag till förändring Lena Bolin och Erika Kågström Enheten för stöd och utveckling, oktober 2015 Sammanfattning Förebyggande hembesök är en insats
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merSigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!
Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS
215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och
Läs merPLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert
PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert Verksamhet Datum Innehåll Innehåll... 1 Förberedelser... 3 Vårt nuläge... 3 Vår vision... 3 Våra mål... 3 Riskbedömning... 5
Läs merKUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet
KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merKan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?
Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merAnsökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008)
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 25/2008 Monika Hammertjärn 2008-04-09 704-5300-2008 0155-26 41 18 Datum Dnr 1(5) Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merRedovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma
Läs merFörebyggande Hembesök I Lunds kommun
Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2015 Personer födda 1935 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken
Läs merKAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4
Läs merÄldrerapport för Östergötland 2011
Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning
Läs merUppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland
Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs mer1. Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden
Utlåtande 2008: RVI (Dnr 327-1381/2008) Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Indikatorer för uppföljning
Läs merKvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen
Läs merVälkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare
Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)
Läs merSAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST
TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,
Läs merMinigym på Servicehus
Minigym på Servicehus Slutredovisning av projekt 2008-2011 Leg.sjukgymnast Janne Hammarlyck Hammarlyck Rehab AB Datum: 2012-02-06 Sammanfattning Projektet Minigym på Servicehus har drivits sedan hösten
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merCase management för sköra äldre personer (+65)
Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merSlutrapport Projekt Lönnen
Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHandlingsplan för fallprevention Svedala kommun 2012 2014
Handlingsplan för fallprevention Svedala kommun 2012 2014 Målgrupp Aktivitet/åtgärd Tid Alla seniorer över 65 år Kommun Föreläsning kring fallprevention. Fördela broschyren: Bibehåll balansen Utställning
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.
SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merVärldens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merAtt mäta för att veta. Senior alert
Att mäta för att veta Senior alert Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen) Syftet med mätningarna i Senior alert Förbättring Forskning
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merProjektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 2008-2010. Boel Granat Projektledare
Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 8-1 Boel Granat Projektledare 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och mål 5 Metod 5 Resultat 7 Boende 7 Rörelsefunktion 8 Fallprevention
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs mer