Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP Boel Granat Projektledare

Transkript

1 Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 8-1 Boel Granat Projektledare 1

2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och mål 5 Metod 5 Resultat 7 Boende 7 Rörelsefunktion 8 Fallprevention 9 Brandprevention 9 Daglig livsföring 9 Mat och dryck 1 Hälsa 1 Familj nätverk 1 Intressen aktiviteter 1 Ekonomi 1 Minnesförmåga 1 Sömn Sinnesstämning Humör 1 Livskvalitetmätning EQ-5D 13 Vad tyckte du om hembesöket? 13 Övriga insatser 13 Diskussion 14 Referenser 15

3 Sammanfattning Skurup har under åren 8 till 1 erbjudit personer som fyllt 8 under året och äldre, som inte har insatser från hemtjänst eller hemsjukvård, ett förebyggande hembesök. Detta har skett i projektform och kommer nu att fortsätta inom ramen för den ordinarie verksamheten. Syftet med besöket har varit att ge information om kommunens verksamhet inom vård och omsorg men även att erbjuda information om förebyggande åtgärder för att förhindra ohälsa och olyckor samt att få information och underlag för kommunens fortsatta verksamhet. En projektledare på halvtid har erbjudit 93 personer ett hembesök. personer (68 %) har tackat ja fördelat på 17 kvinnor och 93 män. 7 har tackat nej (5 %) och 16 har vi inte fått någon kontakt med (5 %). Resultaten visar att de flesta äldre i grupperna födda är väl medvetna om vikten av att hålla sig frisk genom att röra på sig och att äta rätt, även om många har sjukdomar eller smärta. Många är också medvetna om risker i vardagen som exempelvis fall men har kunnat få råd om hur man vidtar åtgärder för att förhindra olyckor. De flesta har ett så stort umgänge som man vill ha och känner att vardagen har ett meningsfullt innehåll. Av dem som besvarat enkäten om vad man tyckte om hembesöket har samtliga svarat att man tyckte att det var övervägande positivt, att man rekommenderade andra att ta emot ett besök. De flesta tyckte att informationen man fått var nyttig och värdefull. Vid minst 65 av de sammanlagt besöken har besöket lett till en åtgärd från kommunen. Projektet i Skurup har även ingått som en del i ett större projekt i samarbete med regionen och fyra andra kommuner i Projekt för förebyggande livsstils- och hälsoinsatser. 3

4 Bakgrund Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Folkhälsoinstitutet har i sammanfattningar av forskning visat på prognoser som beräknar att år 5 kommer var tredje person att vara över 6 år. Speciellt ser man en ökning av personer 8 år och äldre. Medellivslängden beräknas öka och år 5 vara 86, för kvinnor och 83,6 för män. Skurup är inget undantag. Detta betyder också att de som blir äldre ofta har fler funktionsnedsättningar. Samhällets kostnader för hälso- och sjukvård ökar ständigt. Det finns prognoser, bland annat från Statistiska Centralbyrån, som visar att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 7 procent fram till år 4. Detta har gjort att man blivit mer intresserad av förebyggande arbete på olika nivåer. Detta gör också att det förebyggande arbetet kan bli lönsamt. Socialstyrelsen påbörjade under åren 99-1 ett antal projekt med hälsofrämjande, förebyggande hembesök för äldre med goda resultat. Genom dessa olika projekt tog man fram olika modeller för hur förebyggande hembesök kan se ut. I samtliga modeller gjorde man ett eller flera hembesök och gav information om hur kommunens äldrevård fungerar, goda råd om kost och motion samt genomgång av olycksförebyggande åtgärder som kan göras i hemmet. Folkhälsoinstitutet konstaterar i en rapport att det aldrig är för sent att satsa på hälsa. Man har kommit fram till att det är framförallt fyra områden som är viktiga; - social gemenskap och stöd - meningsfullhet - fysisk aktivitet - goda matvanor När Folkhälsoinstitutet har frågat de som idag är äldre svarar de äldre att faktorer som är viktiga för ett bra och gott liv är - stort behov av social gemenskap och aktiviteter - god självkänsla/självständighet - brett utbud av boendeformer - närområdets utformning. Fallolyckor är en stor källa till ohälsa och stora kostnader för kommun och landsting. Efter schizofreni och stroke är lårbensfraktur den diagnos som genererar flest antal vårddagar. Kostnaden för en fraktur beräknas till omkring 5 kronor första året jämnt fördelat mellan kommun och landsting. Fortsatta kostnader för omvårdnad och ökat vårdberoende står kommunen för. Räddningsverket har uppmärksammat att antalet olyckor bland personer över 65 år har ökat både vad gäller fallolyckor men även inom andra områden som brand, läkemedel och brottslighet. Man har även konstaterat att många av dessa olyckor hade kunnat undvikas. Dessa kunskaper har samlats i ett informationsmaterial som kan användas i det förebyggande arbetet. Lagstiftningen är tydlig med att uppsökande och förebyggande uppgifter ingår i arbetet. I Socialtjänstlagen står det att det finns en skyldighet för kommunen att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena för äldre samt genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. I Hälso- och sjukvårdslagen står det att hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. 4

5 Syfte och mål Syftet med hembesöken är att - öka tryggheten - skapa förutsättningar att behålla sin hälsa - underlätta vardagen, förebygga olyckor till exempel fall - öka kunskapen om vart man vänder sig - samla information, underlag inför framtida planering av kommunens verksamhet. Metod Regeringen gav år 7 i uppdrag åt Socialstyrelsen att inrätta stimulansbidrag inom olika områden, bland annat för uppsökande verksamhet, förebyggande hembesök. Skurup sökte och fick stimulansbidrag för detta att löpa under 8-1. En styrgrupp bildades bestående av Anna Palmgren, utvecklingschef, Anna-Lena Fällman, Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Rickard Flodfält, verksamhetschef, Linnea Nilsson, biståndshandläggare och utredare, Birgitta Hansson, bitr. verksamhetschef och sjuksköterska samt Boel Granat, projektledare och sjukgymnast. Alla personer i Skurups kommun som är 8 år eller äldre och inte har någon hemtjänst eller hemsjukvård erbjuds ett hembesök. Uppgifter om personer som kan bli aktuella tas fram ur befolkningsregister och jämförs med listor från kommunens avgiftssystem. Även de personer som har trygghetslarm, färdtjänst eller hjälpmedel har erbjudits besök. Ett brev, med en broschyr som kortfattat beskriver vad besöket går ut på, skickas ut och efter cirka en vecka rings personen upp för att bestämma tid för besöket. De som vi inte fått något svar från i första omgången har fått ett andra brev med uppmaningen att själv ta kontakt med oss för ett besked om man är intresserad eller inte. En frågemanual togs fram i samarbete med andra kommuner som också arbetar med uppsökande hembesök, Ystad, Simrishamn och Tomelilla. - Manualen tar upp områden som - boende - rörelsefunktion - fall- och brandprevention - daglig livsföring - mat/dryck - syn/hörsel - hälsa - läkemedel - ekonomi - familj/nätverk - intressen/aktiviteter - minnesförmåga - sömn, sinnesstämning, humör - inkontinens 5

6 Svaren från dessa manualer har behandlats i ett statistikprogram som köpts in från samma företag som har hand om kvalitetsuppföljningen i verksamheten, Qualimax. I slutet på besöket får personen fylla i ett formulär som mäter den självupplevda hälsan, EQ- 5D. Detta är ett utvärderat instrument som man använder i många sammanhang inom vården. Formuläret tar upp hur man uppfattar sin rörlighet, klarar sin hygien, klarar sina huvudsakliga aktiviteter, smärta, rädsla/nedstämdhet och sin hälsa jämfört med för ett år sedan och till sist en skattning på en skala -1 av det totala hälsotillståndet. Personen fick också en enkät med frågor vad man tyckte om hembesöket, som personen uppmanas att fylla i och skicka in cirka en vecka efter besöket i ett frankerat kuvert. Om det vid något samtal kommit upp något ärende där personen velat ha kontakt med någon profession inom kommunen har personen erbjudits att besökaren tar kontakt eller personen har kunnat ta kontakt själv. I själva samtalet har metoden med motiverande samtal, MI, använts för att kunna ge så korrekt information som möjligt för att underlätta en eventuell livsstilsförändring. Ett projekt mellan regionen, lasarettet i Ystad och primärvården, och kommunerna i sydöstra Skåne, Skurup, Sjöbo, Simrishamn, Tomelilla och Ystad har också spelat en roll i utvecklingen av uppsökande hembesök. Projektet för livsstils- och hälsofrågor har som huvuduppgift att hitta samverkansvinster mellan de olika parterna. I detta projekt kommer man att utvärdera olika former av uppsökande hembesök och hälsosamtal för 75-åringar inom primärvården. I Sjöbo har kommunen och primärvården valt att ha gemensamma informationsmöten för 75- och 8-åringar om hälsa och livsstil. Vårdcentralerna i Brösarp och Simrishamn har erbjudit hälsosamtal för 75-åringar. Kommunerna Skurup, Simrishamn, Tomelilla och Ystad har valt uppsökande hembesök för 8-åringar. Detta projekt har även stått för utbildning i motiverande samtal, MI. 6

7 Resultat I Skurups kommuns projekt har totalt 93 personer erbjudits förebyggande hembesök i årsgrupperna 197, 198, 199 och 193. Sammanlagt har personer tackat ja till erbjudandet. 17st är kvinnor och 93st är män. I grupperna födda -7 och -8 är kvinnor och män jämnt fördelade medan det är fler kvinnor än män bland de födda -9 (38 kvinnor, 9 män) och de födda 193 (3st kvinnor och 19st män). Det är 7 personer (5 %) som tackat nej och 16 personer (5 %) som vi inte fått något svar från alls trots två brevutskick. De som tackat nej till hembesök eller inte svarat har fått informationsmaterialet sänt till sig. Eftersom materialet är relativt litet i vardera åldersgrupp har vi valt att redovisa samtliga grupper tillsammans. När man tittar på resultaten ser man dessutom att det inte skiljer sig åt så mycket mellan grupperna. Däremot ser man vissa skillnader mellan män och kvinnor. Exempelvis är 35 % av männen som deltagit ensamstående medan ensamstående kvinnor uppgår till 65 %. 7st är inte födda i Sverige utan kommer från länder som Danmark, Finland eller Tjeckoslovakien och har bott i landet en längre tid. Boende Boende i hus eller lägenhet är jämnt fördelat, 53 % bor i hus och 47 % i lägenhet inklusive marklägenhet. 9 Har Du både toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet? Ja Nej Ja Nej Diagram 1. Resultatet av frågorna Har du både toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet? och Har du funderat på att flytta? Ett par av frågorna som ställs under rubriken boende är om man har toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet och om man tror att bostaden kommer att passa i framtiden. Resultatet redovisas i diagrammet ovan. Det är alltså 17st som inte har toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet och åtta av dessa tror ändå att bostaden kommer att passa i framtiden. Bland dem som har ett boende på ett plan har en mindre del funderat på att flytta. Det gäller framförallt de som har småhus och vill bo kvar så länge man orkar sköta både hus och trädgård. Det de allra flesta som funderat på att flytta efterfrågar då är en lägenhet centralt med nära till affär, apotek och bank. Helst vill man ha en hyreslägenhet just för att man inte vill ha bry med underhåll och liknande. 7

8 De allra flesta räknar med att man kommer att få någon form av funktionsnedsättning förr eller senare vilket kan betyda att man behöver byta boende men den dagen den sorgen. Det är dock bara ett fåtal som vill till särskilt boende. De åtta som tror att bostaden kommer att passa även i framtiden trots att man inte har toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet kan komma att behöva någon form av bostadsanpassning om man drabbas av någon form av funktionsnedsättning. De allra flesta äldre, 96 %, upplever att man känner sig trygg i sin bostad och sitt bostadsområde, 98 %, men många undviker ändå att gå ut när det är mörkt. De som upplever sig otrygga bor i Skurups tätort. Rörelsefunktion Kön Aldrig/så gott som aldrig Mindre än en gång i månaden Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan Dagligen Kvinna Man Diagram. Utövar du någon form av motion som t.ex. korta promenader, korta cykelturer, hushållsarbete eller trädgårdsarbete, uppdelat på kvinnor och män. Diagrammet ovan visar att de flesta utövar någon form av motion dagligen eller flera gånger per vecka. Enligt Folkhälsoinstitutet är rekommendationen att man gör någon form av motion cirka 3 minuter dagligen. I detta räknas alltså även tyngre hushållsarbete som dammsugning, torkning av golv, fönsterputsning och trädgårdsarbete. Ungefär en knapp tredjedel, 7 %, av de äldre behöver hjälpmedel när man förflyttar sig utomhus. Reflektion: Många av dessa är också beroende av hur närområdet är utformat för att kunna ta exempelvis promenader. Det har kommit kommentarer att man saknar bänkarna som plockas in vintertid. Man kan kanske inte gå sin dagliga runda om man inte kan ta pauser som man brukar. 8

9 Kön Går Åker buss Taxi Åker med närstående Kör bil Cyklar Färdtjänst Kvinna Man Diagram 3. Vilket färdmedel använder du när du ska göra ärenden eller hälsa på andra? I denna fråga Vilket färdmedel använder du när du ska göra ärenden eller hälsa på andra? kan man se en skillnad mellan könen. Det är vanligare att kvinnor går eller åker med närstående, oftast sina män. Män kör själva eller går. Reflektion: Om kvinnor som åker med sina män blir ensamma har de ofta svårt att göra sina ärenden självständigt. En del av dessa kan behöva färdtjänst i framtiden eller se över sitt boende. Fallprevention En fjärdedel av kvinnorna och en knapp tiondedel av männen är rädda för att falla och det är ofta de som haft en fraktur eller redan råkat ut för ett fall som har en viss rädsla. Vid 71 % av besöken har en fallriskrond gjorts helt genom rundvandring i hemmet och vid 6 % av besöken delvis, det vill säja ofta muntligt. I enstaka fall har man tackat nej till en sådan rond. Många har redan tänkt på att fästa lösa sladdar eller halksäkra mattor och badrum men endast ett fåtal tänker på rätt belysning eller att halksäkra trappor. I samband med diskussion om detta informeras samtliga om kommunens fixartjänst. Många känner till tjänsten och utnyttjar den redan men en hel del har hjälp av sina barn eller andra personer i sin närhet. Brandprevention De allra flesta, 9 %, har brandvarnare men det är alltså fortfarande 1 % som är utan trots lagstiftning om att fastighetsägare har skyldighet att se till att det finns. Daglig livsföring Alla utom två som intervjuats vid hembesök har kunnat gå på toaletten själva eller kunnat stiga upp eller lägga sig i sängen självständigt men övriga sysslor som matinköp, matlagning, tvätt och städning har större spridning. Här kan man se en skillnad mellan kvinnor och män. De män som inte gör dessa sysslor får oftast hjälp av makan och de kvinnor som inte gör dessa sysslor har oftast hjälp av barn. Reflektion: Den traditionella uppdelningen i manliga och kvinnliga sysslor lever kvar i dessa åldersgrupper. Om man delar på några sysslor är det ofta städning som männen har hjälpt till med medan matlagningen fortfarande är det område där kvinnorna dominerar. 9

10 Mat och dryck På frågan om man är medveten om kostens betydelse för att hålla sig frisk svarar 64 % av kvinnorna och 36 % av männen ja. Många följer också de kunskaper man har men en del påpekar att man äter det som är gott oberoende av hur nyttigt det är. Har man fått instruktioner exempelvis av en dietist i samband med en diagnos försöker man i högre utsträckning att följa dessa råd. När det gäller om man är medveten om vätskans betydelse för hälsan är siffran 73 % ja med något fler kvinnor än män. Däremot blir många förvånade över att man inte får räkna med kaffe eller te. I samband med diskussioner om mat och dryck kommer man också in på svårigheter med att tugga eller muntorrhet. De som uppger att man har problem med detta har i samtliga fall fått hjälp med dessa problem av läkare eller tandläkare. Hälsa 45 Hur bedömer Du Din hälsa? (Hälsan) Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig Diagram 4. Hur upplever du din hälsa? Uppdelat i procent per åldersgrupp. Diagrammet visar att det är en relativt stor spridning på hur man uppfattar sin hälsa. Det finns en liten skillnad mellan åldersgrupperna på så sätt att det är något fler av 9:orna och 3:orna som bedömer sin hälsa som utmärkt eller god medan 7:orna skattar sin hälsa som god eller någorlunda. På frågan om man har några sjukdomar är det bara 8 % som svarar nej och det är lika få som inte tar någon medicin. Dessa personer är också de som mer sällan har kontakt med läkare. Har man en sjukdom eller flera har man kontakt med läkare minst en gång om året (89 %). Till hälsan hör också frågan om man har problem med urinläckage vilket 63 % uppger att man inte har. De som uppger att man har problem, har även kontakt med sjuksköterska eller läkare. Familj-nätverk Vid diskussioner om hur ofta man själv hälsar på hos någon eller hur ofta man får besök är det genomgående svaret att det inte blir lika ofta som tidigare i livet. Besöken ändrar också karaktär eftersom många inte orkar ställa till med kalas eller middag som man gjorde förr. Det är vanligare att man träffas i mindre sällskap och över en kopp kaffe än som tidigare med större bjudningar. 1

11 Det är också oftare så att umgänget blir mindre och har en tendens att gälla familj, barn och barnbarn mer än vänner. Detta gör också att man oftare får besök i hemmet än att man själv åker bort. De få som aldrig åker bort och sällan får besök har varit nöjda med att ha det så och inte velat ha någon insats från kommunen. 53 Hur ofta hälsar Du på hos någon? Aldrig En gång i månaden En/flera gånger i veckan Dagligen Diagram 5. Hur ofta hälsar du på hos någon? Uppdelat i procent per årsgrupp. 54 Hur ofta kommer någon och hälsar på hos Dig? Aldrig En gång i månaden En/flera gånger i veckan Dagligen Diagram 6. Hur ofta kommer någon och hälsar på hos dig? Uppdelat i procent per åldersgrupp 11

12 På frågan om kan få hjälp av någon om man blir akut sjuk har samtliga svarat att man har det. I de fall när man bor med make/maka är det dessa som står för hjälpen, i andra hand är det barn eller annan släkting och i 5 % av fallen handlar det om vänner eller bekant. Intressen-aktiviteter Ungefär 61 % är medlem i någon förening och även aktiv deltagare i denna. Många är medlem och aktiv i ett flertal föreningar. Det finns en uppdelning i föreningsmänniskor och icke-föreningsmänniskor och en hel del av dem som inte är engagerade i någon förening efterlyser aktiviteter där man inte behöver tillhöra någon förening för att delta. Ekonomi En fråga om ekonomi finns med i manualen om man någon gång avstått från hemtjänst, läkarbesök eller läkemedel vilket samtliga svarat nej på. Reflektion: Det är ett mycket bra svar men det kan finnas en viss felkälla här. Det är möjligt att man vid ett enda besök inte kan skapa ett förtroende som möjliggör ett fullständigt ärligt svar på en sådan fråga. Minnesförmåga Det är ett fåtal som uppger att man har några större minnesproblem förutom det genomgående problemet med att komma ihåg namn. De som har uppgett att man har problem har också haft kontakt med sjukvården för utredning och hjälp. Sömn-Sinnesstämning-Humör 64 Känner Du Dig utvilad? Kvinna Man Aldrig Ibland Ofta Ständigt Diagram 7. Känner du dig utvilad på morgonen? Kvinnor och män. Det är framförallt kvinnor som upplever att man har problem med sömnen. Många av dem som har problem uppger att det har följt dem genom hela livet och att det är lättare att tackla 1

13 ju äldre man blir eftersom man ofta kan anpassa aktiviteterna dagen efter beroende på hur bra eller dåligt man sovit. Det är också fler kvinnor än män som känner sig nedstämda eller känner oro eller ångest. 46 % totalt känner sig nedstämda och % känner oro eller ångest. Av dessa representerar kvinnorna cirka två tredjedelar. Trots detta är den övervägande majoriteten mycket eller ganska nöjd med sin tillvaro. Bara tre procent uppger att man är ganska missnöjd med tillvaron. Reflektion: Det märks en skillnad vid samtalen mellan de som är ensamstående och de som lever i par. De som är ensamstående säger sig ofta sakna en livspartner även om man i princip är nöjd med tillvaron. Livskvalitetmätning-EQ-5D Livskvalitetmätningen som gjordes med enkätinstrumentet EQ-5D visar också att man är nöjd. På en skala från till 1 har kvinnorna ett medel på 73 och männen på 77. Generellt ligger männens skattningar något högre än kvinnornas. Det är totalt 33 % som uppger att man har viss svårighet att gå (kvinnor 37 %, män 6 %),. 4 % uppger att man har viss svårighet att klara sin personliga hygien (3 % kvinnor, 6 % män). Var tionde uppger att man har viss svårighet att klara sina huvudsakliga aktiviteter (6 % kvinnor, 14 % män). 67 % uppger att man har måttliga eller svåra smärtor (69 % kvinnor, 64 % män) 4 % uppger att man känner rädsla eller oro (31 % kvinnor, 14 % män) De allra flesta, 74 %, tycker att man mår oförändrat jämfört med för 1 månader sedan, 11 % mår bättre och 15 % mår sämre. Den enda åldersgrupp som uppvisar någon skillnad i skattningen på skalan -1 är de födda 198. För dessa kvinnor var medel 73 och för männen 83. Vad tyckte du om hembesöket? Väldigt många svarade på den enkät som lämnades, hela 89 %. 1st var kvinnor och 78st män. Av dessa tyckte samtliga att intrycket av besöket var övervägande positivt. Samtliga som svarade skulle också rekommendera andra att ta emot ett besök. Den information man fick tyckte 88 % var värdefull eller mycket värdefull. 73 % trodde att man skulle få stor eller mycket stor nytta av informationen. Övriga insatser Under 65 av de besöken kom det fram ärenden som behövde åtgärdas där personen bad om hjälp att framföra ärendet till den som det berörde. Det kunde vara kontakt med biståndshandläggare angående färdtjänst eller med arbetsterapeut/sjukgymnast angående utprovning av hjälpmedel. Det förekom även diskussioner om ärenden vid andra besök där personen själv ville ta kontakt. Dessa kontakter har vi inte fört statistik över. 13

14 Diskussion Har vi då uppfyllt våra mål? Öka tryggheten I kommentarerna till utvärderingen vad man tyckte om hembesöket står det ibland att det har känts tryggt dels att få information om vart man ska vända sig men också att det känns tryggt att veta att kommunen bryr sig om. Skapa förutsättningar att behålla sin hälsa Under samtalen har många kunnat få bekräftelse på att man motionerar tillräckligt eller kunnat få tips om hur man kan öka sin aktivitet. Det har varit svårt att mäta hur många som verkligen har ändrat sina vanor. Underlätta vardagen, förebygga olyckor till exempel fall Genom att fånga upp behov av till exempel hjälpmedel eller informera om fixartjänsten tror vi att vi har kunnat undvika några olyckor, men detta är inget vi har belägg för i resultatet. De 65 ärenden som vi fångat upp kan vara ett tecken på att det finns behov bland 8-åringarna men att man inte tar kontakt själv förrän det redan inträffat en mindre eller större olycka. Öka kunskapen om vart man vänder sig Många har uttryckt sig positivt om att få informationsmaterialet, och det har kommit in ett flertal ärenden till arbetsterapeut/sjukgymnast och till biståndshandläggarna om insatser som man fått uppslag till vid samtalen. Även fixartjänsten har fått uppdrag av personer som haft förebyggande hembesök. Vi har dock inte fört någon statistik över hur många eller vilka insatser detta har lett till. Samla information, underlag inför framtida planering av kommunens verksamhet. Det är möjligt att de intryck som kommit fram under själva arbetet har haft en viss påverkan när man bestämt vilken sorts bostäder man kommer att satsa på i framtiden i Skurup. Det kanske också kan leda till att man kan göra bättre prognoser för hur mycket bostadsanpassningar som kan bli aktuella. Har Skurups kommun sparat något på detta projekt? Detta är svårt att svara på liksom det alltid är svårt att svara på om förebyggande arbete lönar sig. Det är något som man kanske kan få svar på i framtiden. Materialet är för litet för att man ska kunna se några spår i statistiken över exempelvis fall eller lårbensfrakturer. Ordinarie verksamhet Efter ett beslut i kommunfullmäktige ingår numera uppsökande, förebyggande hembesök som en ordinarie arbetsuppgift i Skurups kommun. Hembesöken utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom B.R.O-verksamheten. 14

15 Referenser Barth T & Näsholm C. Motiverande samtal MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Studentlitteratur 6. Burström, K. Hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D,. HellnerB-M. Förebyggande hembesök. Erfarenheter från 1 försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Hälso- och sjukvårdslag 1998:166. Socialdepartementet Larsson K., Thorslund M. Folkhälsorapport 5, Socialstyrelsen 5. Räddningsverket. Säkerhet i vardagen. Tips och råd på äldre dar! 7 Socialtjänstlag 1:453.Socialdepartementet 1. Statens folkhälsoinstitut. Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. 8. Statens folkhälsoinstitut. Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. Rapport 5:6. 15