Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter

Transkript

1 Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95

2 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen som suttit med i styrgruppen. Två personer har varit föräldralediga under perioden och har därför fått ersättas av andra. De inspektörer som deltagit i projektet har friställts från ordinarie arbetsuppgifter under den period de arbetat i projektet. Denna tid ersätts sedan genom beslut från Tillväxtverket om utbetalning av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Syftet med miljökontorets deltagande i projektet var att energifrågan skulle få större utrymme vid tillsynen enligt miljöbalken än vad som tidigare varit fallet och att utveckla metoder för energitillsynen. I projektet ingick utbildning av miljöinspektörer samt tillsyn enligt miljöbalken vid elva verksamheter i Luleå. Tillsynen har skett i samarbete med energi- och klimatrådgivarna och Nenet. På miljökontoret har funnits en delprojektledare som ansvarat för dokumentation och redovisning samt kontakterna med Nenet. Erfarenheterna delas upp i sådant som rör miljötillsynen och sådant som rör administrationen, d v s dokumentation och redovisning o dyl. Sammanfattande synpunkter Sammanfattningsvis tycker miljökontoret i Luleå att det har varit mycket bra att delta i IESN projektet. Vi har kommit igång med energitillsynen och den känns som en naturligare del i tillsynen än tidigare. Samarbetet med Nenet, energi och klimatrådgivarna, Luleå Energi AB och Luleå Näringsliv AB har fungerat bra. Detta innebär dock inte att vi tycker att vi nu är några experter på energitillsyn och vi är glada för att energi och klimatrådgivarna vill fortsätta att samarbeta med oss. Deras erfarenheter är ett viktigt stöd för oss. Samtidigt har vi förstått att det även är bra för dem med samarbetet då det innebär att de får kontakt med företagarna på ett enkelt sätt. En riktig win-win-situation. Miljötillsyn Alla inspektörer utom en som genomfört inspektioner deltog i den inledande utbildningen (två dagar). Inspektionerna genomfördes sedan med inspiration från hur man arbetat i Umeå med energitillsyn. Kortfattat innebär det att uppgifter om företagens energianvändning tas in i förväg, inklusive timvärden för elanvändningen. (Luleå Energi AB har för övrigt varit mycket hjälpsamt när vi, eller egentligen företagen, behövde hjälp med att få fram timvärden för elanvändningen). I samband att uppgifterna begärdes in informerades förtagarna om syftet med tillsynen. Timvärdena användes för att ta fram grafer över elanvändningen, vilka sedan bl a användes vid diskussioner med företagen för att väcka intresse. Energi och klimatrådgivarna medverkade både vid förberedelserna inför och vid själva inspektionerna. Resultatet av inspektionerna sammanfattades i inspektionsrapporter. Efter ca ett år genomfördes uppföljningar där man bland annat kontrollerade om de åtgärder som diskuterats vid inspektionen har genomförts. Ca ett år in i projektet hölls en ytterligare utbildningsdag för medverkande inspektörer. Tanken var att denna skulle hållas när alla hunnit prova på tillsynen och därmed kanske ha frågor och synpunkter på denna. Vi har även medverkat vid två företagarträffar tillsammans med Nenet, Luleå Energi AB, Luleå Näringsliv AB samt ett par företagare som kom och berättade om sina praktiska erfarenheter med energieffektivisering. Det var ganska många inspektörer som deltog i projektet, trots att endast elva inspektioner skulle genomföras inom ramen för IESN projektet. Genom att delta i projektets inspektioner fick inspektörerna erfarenheter som de kunde ta med sig till andra inspektioner. Energi- och klimatrådgivaren medverkade vid ett flertal av inspektionerna, dock inte vid alla. Enbart den tid som lades ned inom ramen för IESN projektet har tidrapporterats till Nenet/Tillväxtverket. Till hjälp för inspektionerna har det tagits fram ett skriftligt frågeformulär (som skickas ut till företagen innan inspektionerna tillsammans med ett informationsblad) och en checklista som används vid inspektionerna. Det har också samlats ihop en stor mängd informationsmaterial som kan lämnas ut till företagen. Frågeformuläret och checklistan har reviderats under projektets gång med anledning av de erfarenheter som vi samlat på oss. Exempel på förändringar i frågeformuläret är att efter första tillsyns- 96

3 omgången utökade vi med att begära att företagen även, förutom timvärdena för elanvändningen, skulle redovisa månadsvärden för fjärrvärmen. Denna begäran har tagits bort igen i den version som nu gäller eftersom dessa uppgifter sedan inte användes. Vi har även tagit bort frågorna som rör transporter eftersom vi för närvarande inte fokuserar på denna fråga i detta sammanhang, utan koncentrerar energitillsynen på energianvändningen i fastigheterna och i verksamheten. Vi har kompletterat frågeformuläret med frågor om vem som äger fastigheten och om hur man, om man inte äger fastigheten själv, betalar för energikostnaderna. Vi vill också få in uppgift om förvaltare om det finns sådana eftersom ett problem i projektet varit att få tag på rätt personer. Checklistan har gjorts om ganska mycket sedan den första versionen. Frågeordningen har stuvats om och den har ändrat utseende. En del frågor som vi tyckte saknandes (t ex om motorvärmare) har tillkommit och några andra har tagits bort. I den version som vi nu ska använda till kommande tillsyn är alla extra frågor som var kopplade till IESN projektet borttagna. Checklistan är ganska omfattande men tanken är att man ska använda de delar som känns relevanta för det företag som man inspekterar. Under projektets gång har de som medverkat, inspektörer, energi och klimatrådgivare och i viss mån även företagarna fått säga vad man tycker. Här kommer en sammanställning av några synpunkter/erfarenheter som framkommit: Det har varit bra att projektet fokuserat på en fråga (energifrågan). Mycket värdefullt att energi och klimatrådgivarna följt med. Checklistan har inte passat att använda vid de större anläggningarna (med stor energianvändning). Dessa har omfattande processer och det kan vara svårt att ge sig in där. Dessa bör göra egna utredningar och lämna in. Det finns ingen direkt koppling mellan energianvändning och prövningsplikt enligt miljöbalken. Det förekommer tillståndspliktiga verksamheter som använder lite energi likväl som U-verksamheter som använder mycket energi. Ibland stämmer det förstås att prövningspliktiga verksamheter också använder mycket energi. Svårt när företagen inte själva äger fastigheterna där de bedriver sin verksamhet och eller om det är flera verksamheter som bedriver verksamhet i samma fastighet. Vid svåra tider uppger företagen att de inte har råd att vidta åtgärder etc, vid strålande tider uppger företagen att de inte har tid att vidta åtgärder Detta är ett litet dilemma. Roligt med en fråga där företagen kan se att de kan spara pengar genom att vidta åtgärder. När det gäller de större företagen krävs oftast större investeringar för att det ska visa sig i deras totala elanvändning att åtgärden lett till en minskning av användningen. Det är därför oftast svårare att motivera dem att vidta mindre åtgärder som att t ex stänga datorer och lampor vid arbetsdagens slut. En reaktion på denna synpunkt var dock att det finns erfarenheter som visar att även stora företag kan tjäna mycket på åtgärder som t ex att släcka belysningen. Så denna typ av åtgärder är inte fjuttiga för dem heller. Det tog för lång tid mellan utbildningen och till att inspektionerna kom igång vilket gjorde att det man lärt sig hunnit blekna. Komplikation om koncernen är med i PFE, hur göra då? Svårt med alla tekniska begrepp. Innan nästa inspektionsomgång bör genomgång av detta ske. Viktigt att se till att rätt personer är på plats när man kommer ut så att det inte tar så mycket tid att jaga driftspersonal och uppgifter. Företagarna kan ta stöd av det vi skriver i våra inspektionsrapporter. Ledningen kan t ex sitta på annan plats och beslut om investeringar tas av andra. Energi och klimatrådgivarna har framfört att det har varit roligt att följa med ut på inspektionerna och att man gärna vill fortsätta samarbetet. Generellt har mottagandet från företagarna varit positivt. Alla utom fyra IESN företag använder mer än 500 MWh/år energi. Spridningen har varit stor, från som mest MWh/år (ett sågverk) till som minst 124 MWh/år (en skrotverksamhet). 97

4 Vad gäller erfarenheter av vilken effekt åtgärderna faktiskt ger i minskad energianvändning, koldioxidutsläpp o s v så har vi inte så mycket erfarenhet av detta ännu. Ett exempel är dock ett företag som genomfört energikartläggning och även beslutat investera 1 miljon kronor i energieffektiviserande åtgärder. Dessa åtgärder pågår som bäst just nu. Besparingspotentialen enligt energikartläggningen är 885 MWh el per år och 80 MWh värme per år (totalt 965 MWh/år)! Åtgärderna beräknas vara betalda på mindre än tre år. Den minskade elanvändningen motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med ca 88 ton per år (nordisk elmix). Miljökontoret kommer i samband med ordinarie miljötillsyn att följa upp hur det går med energieffektiviseringen vid företaget. Ett annat företag har anslutits till fjärrvärme vilket man uppskattar kommer innebära en halvering av oljeförbrukningen (som används i verksamheten). Detta skulle i så fall innebära en minskning av koldioxidutsläppen med ca 50 ton per år (räknar fjärrvärmen som 0 då det är spillvärme från SSAB). En erfarenhet är att dessa frågor tar tid. Från första inspektionstillfället till beslut om åtgärder och att åtgärderna faktiskt genomförs och kan utvärderas är en process på flera år. Om det visar sig att företagen, trots att det i många fall även är ekonomiskt fördelaktigt inte vidtar några åtgärder, kan det bli aktuellt med förelägganden enligt miljöbalken. Inga sådana beslut har ännu fattats i IESN -företagen. Ett annat företag, som inte ingår i projektet, har dock förelagts om att utreda och redovisa sin energianvändning till miljönämnden. För att kunna utvärdera effekten av åtgärderna är det också viktigt att företagen har bra nyckeltal så att det går att jämföra från år till år. Den faktiska energianvändningen varierar ju också beroende på om det går bra eller dåligt för företaget, antal anställda o dyl. Vissa av företagen har nyckeltal. Vi uppmanar övriga att ta fram relevanta nyckeltal där det är möjligt. Administration Det ställs krav på att föra tid i projektet samt tidredovisning. Deltagande i EU projekt hör dock inte till vanligheterna för miljökontoret och det finns ingen vana i hur sådant ska gå till. Det skulle därför ha varit önskvärt med tydligare anvisningar redan från början om dessa saker. Dessutom har förutsättningarna ändrats under resans gång. Inledningsvis räknade vi med för låg årsarbetstid vilket lett till att vi blivit återbetalningsskyldiga ( kronor) vilket dras ifrån kommande utbetalningar. Nya rutiner gällande redovisning har inneburit att ekonomikontoret har fått engageras för att flytta pengar mellan olika konton för att kostnaderna för IESN ska särredovisas i huvudboken. Det har därför ibland känts lite krångligt att delta i projektet. miljökontoret, maria mattsson 98

5 Erfarenheter från Piteå miljö- och byggkontors deltagande i IESN-projektet i samarbete med Nenet Syfte och mål Miljö- och byggkontoret har deltagit i IESN-projektet för att öka personalens kompetens i energifrågor och hitta en metod för att integrera energifrågorna i miljötillsynen. Genomförande Totalt har sju medarbetare från kontoret deltagit i projektet varav sex har genomfört energiinspektioner. Av dessa var fyra miljöinspektörer och två bygglovhandläggare. Så gott som samtliga har deltagit i de utbildningsdagar som anordnats inom ramen för projektet. I ett inledande skede togs också kontakt med Piteå kommuns tillväxtkontor samt PiteEnergi för att informera och intressera för projektet. Tillväxtkontoret har i sina kontakter med företag bl a använt den skrift med goda exempel på energieffektivisering som projektet tagit fram. Tretton inspektioner har genomförts inom projektet. Energi- och klimatrådgivaren deltog vid sex av inspektionerna. Ett frågeformulär skickades ut i förväg till verksamhetsutövarna. En checklista användes sedan vid själva inspektionen. Energistatistik i form av timvärden har inte använts i samband med inspektionerna på det sätt som Luleå har gjort. PiteEnergi AB har inte samma möjlighet att ta fram statistiken och skulle man ta fram den skulle det ha kostat 600 kr för respektive verksamhetsutövare. Av den anledningen har kontoret inte begärt av företagen att de ska begära ut statistik i form av timvärden. Inspektionerna genomfördes två och två inspektörer i de flesta fall. Inspektionsrapporter har skickats efter varje inspektion där potential för energieffektivisering påpekats. Erfarenheter Inspektionerna En farhåga inför projektet som inspektörerna kände var att man inte hade tillräckligt med energikompetens för att genomföra energitillsyn. Piteå valde att genomföra inspektionerna utan medverkan av någon av projektets energiexperter. Det man kan konstatera efteråt är att det har gått bra att genomföra tillsynen med den kompetens som inspektörerna besitter rent allmänt, vi kan kalla det inspektionskompetens. Man behöver inte vara energiexpert för att utöva tillsyn. Det räcker med att kunna ställa de rätta frågorna, var en slutsats. Vår erfarenhet är att även verksamhetsutövarna uppskattat fokuseringen på energifrågorna och tyckte att det var givande. Sammanställningen visar också att flera företag genomfört åtgärder. Projektet Utbildningsdagarna som genomförts inom ramen för projektet har varit bra. Administrationen, d v s tidredovisning och ekonomisk redovisning, rekvisition av pengar etc, har varit mycket tidskrävande. Det har varit så omfattande att eventuella nya liknande projekt känns avskräckande p g a administrationen runt dem. Förutsättningarna/instruktionerna ändrades dessutom under projektets gång, vilket har varit mycket frustrerande. miljö- och byggkontoret, anna-karin lundberg 99

6 100