PROJEKT. Märkning av livsmedel. - Kontroll av märkning inom dagligvaruhandel i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört våren 2012

Transkript

1 PROJEKT Märkning av livsmedel - Kontroll av märkning inom dagligvaruhandel i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner Genomfört våren 2012 Projektgrupp: Margareta Jonsson Margareta Söderstedt

2 Sammanfattning Under perioden januari-maj inspekterades 45 butiker i våra medlemskommuner Nynäshamn, Tyresö och Haninge. Projektet gick ut på att kontrollera verksamheterna utifrån livsmedelslagens bestämmelser om märkning. Totalt kontrollerades 142 produkter, 111 anmärkningar registrerades. Ungefär 58 % av livsmedelsprodukterna fick inte några anmärkningar alls. Det överensstämmer med det resultat vi fick i den kampanj som utfördes hösten butiker klarade sig utan anmärkning på sin livsmedelsmärkning. Vi tittade särskilt på produktgruppen drycker, men de var inte överrepresenterade avseende felaktig märkning. De följer samma mönster som övriga produkter. Däremot var det fler anmärkningar på butikspackade varor än färdigförpackade. Vi kan också se en indikation på att exklusiva importerade varor hade många anmärkningar. Ingen grossist/leverantör utmärkte sig specifikt. Generellt kan man konstatera att det är dåliga kunskaper i märkningslagstiftningen. De handlare som hanterar färdigförpackade produkter inser inte sitt ansvar för märkningen på produkterna som de bjuder ut till försäljning. Bakgrund och problembeskrivning Den första januari 2012 trädde ett nytt system för att riskklassificera livsmedelsanläggningar i kraft. Bland annat finns fokus på att kontrollera märkning och presentation i de nya reglerna. Förbundet har som mål under att alla livsmedelsföretagare ska bedriva en verksamhet som kännetecknas av redlighet och korrekt märkta livsmedel. Vi upptäcker relativt ofta i samband med inspektioner produkter som har felaktig märkning. Därför behöver vi fokusera på märkningskontroll. Märkning är viktig ur många aspekter, främst för att kunna identifiera vad som finns i olika förpackningar, hur produkten ska förvaras och hanteras, om det finns några försiktighetsmått som ska vidtas när man hanterar den. Hösten 2011 genomförde Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund ett projekt där vi granskade märkning av livsmedel och kemikalier i dagligvaruhandeln. Det projektet behandlade bara butiker som säljer både kemikalier och livsmedel. Vi ville ta reda på hur det ser ut hos de övriga butikerna. I den gruppen finns många små butiker som inte tillhör kedjor och som därmed inte har lika bra tillgång till hjälp och stöd som de som tillhör en större organisation. Vi var även intresserade av att ta reda på om vissa grossister/leverantörer är återkommande avseende felaktigt märkta produkter. Vi ville också inventera hur det ser ut inom produktgruppen kalla drycker, en grupp som vi erfarenhetsmässigt vet ofta varit felmärkta. Syfte och mål Vi vill genom kontroll av märkning i dagligvaruhandeln se till att verksamhetsutövarna följer lagkraven samt minimera risken för att förbundets invånare och besökare ska bli lurade när de köper livsmedel. Målet var att uppmärksamma och informera om reglerna inom märkning och därigenom förbättra redligheten (ärligheten i hanteringen) i våra kommuner. Genomförande Kontrollen omfattade butiker som enligt vår årsplan ska inspekteras Hos de företag som ingick i 2011 års märkningskampanj kontrollerades märkningen på en kall dryck, hos övriga företag kontrolleras förutom en kall dryck ytterligare 2-4 produkter enligt följande prioritering:1.butikspackat, 2.packat godis, 3.utrikiska produkter exempelvis thai-mat. 2

3 Under perioden januari-maj utfördes inspektionerna enligt en checklista (Se bilaga ) framtagen utifrån lagstiftningen märkningskrav. Märkningskontrollen utfördes i samband med att andra frågor som temperatur, rengöring m.m. inspekterades, men vi kommer inte att diskutera resultatet på dessa punkter närmare. Inspektionerna gjordes både anmälda och oanmälda. Inspektionsrapporter skickades ut efter kontrollen, där vi redogjorde för eventuella avvikelser. När vi bedömt avvikelserna som allvarliga har vi utfört uppföljande kontroller, mindre allvarliga kommer följas upp vid nästa ordinarie kontrolltillfälle. Resultat och diskussion I projektet inspekterades 45 butiker. Totalt kontrollerades 142 produkter, det fanns anmärkningar på 60 av dem. Av de undersökta produkterna var 68 drycker, 22 av dem hade anmärkningar. Ungefär 58 % av livsmedelsprodukterna fick inte några anmärkningar alls, vilket överensstämmer med den kampanj som utfördes hösten Det vill säga att det i motsats mot vad vi förväntade oss, inte fanns någon skillnad mellan de butiker som ingick i kampanjen (oftast lite större) och de som besöktes i det här projektet. 14 butiker klarade sig utan anmärkning på sin livsmedelsmärkning. Flest anmärkningar fanns det på att korrekta kontaktuppgifter saknades (22 st), allt från att det helt saknades, till att förpackaren endast angett en hemsidesadress vilket är otillräckligt. Kontaktuppgifterna ska innehålla namn och adress, om det ansvariga företaget finns i Sverige räcker det med namn och telefonnummer, men det räcker inte med en hemsidesadress. Näst vanligast var det att hållbarhetstiden angetts i fel ordning (19 st), korrekt är att det ska anges med dag-månad år. Problemet kan tyckas litet men anges inte datumet i en förutbestämd ordning är risken stor att det feltolkas. Det här är vanligt hos importerade produkter från länder där datumet skrivs annorlunda. Oftast har importörerna lärt sig att de måste skriva svensk innehållsförteckning, men missat bäst-före-uppgifterna. En annan vanlig anmärkning var att det var svårt att hitta alla uppgifter (17 st) eftersom de spritts ut på förpackningen. Man ska inte behöva vrida och vända på förpackningen för att få veta viktiga fakta om produkten. Det är anmärkningsvärt att fler än var tionde produkt saknade svensk märkning, 16 av 142. Svensk märkning är en förutsättning för att man över huvud taget ska kunna förstå märkningen. I gruppen drycker har vi tidigare sett att det varit många parallellimporterade produkter som saknat svensk märkning. Av de 68 som vi undersökte var det bara 4 som saknade uppgifter på svenska. Det är aldrig bra att det finns fel på produkter som finns till försäljning, men det är klart bättre än vad vi förväntat oss. Närmare en tredjedel hade emellertid någon typ av anmärkning. Anmärkningarna var av samma art som för de övriga produktgrupperna. Under projektets gång har vi vid ett par tillfällen upptäckt fel på exklusiva importerade varor som olivoljor, olika typer av delikatesser mm. Hos flera av dessa produkter finns bara originalspråket. Det är bara ett fåtal produkter av den här typen som varit med i projektet, men det kan vara lämpligt att undersöka detta grundligare. 3

4 Många av de butiker som ingått i projektet säljer bara förpackade livsmedel, men utifrån den här undersökningen och om man tittar på resultatet av kampanjen från 2011 verkar det som att de butiker som packar egna varor ofta gör misstag. Om detta är ett större problem för små butiker, som saknar stöd från en större organisation, går inte att bedöma då flertalet av de mindre butikerna inte förpackar och märker livsmedel själva. Resultatet tyder på att det finns utbildningsbehov inom området märkning samt att rutiner för kvalitetssäkring i samband med butiksmärkning behöver förbättras. Vi kunde inte se att det var någon enskild leverantör/grossist som återkom avseende felaktig märkning. Slutsats Följande kan konstateras: Det finns ett behov av att fokusera på märkningskontroll. En stor del (31 av de 45) av de kontrollerade butikerna hade felmärkta livsmedel. I projektet var 40 % av kontrollerade produkter felmärkta. Drycker var inte en produktgrupp som var särskilt utmärkande, däremot fanns indikationer på att butikspackade varor och exklusiva delikatesser kan vara överrepresenterade bland felmärkta varor. Verksamhetsutövaren måste ta sitt ansvar att kontrollera märkningen i samband med mottagning av förpackade, märkta livsmedel så att felaktiga produkter aldrig kommer ut till försäljning. Butiker som packar egna varor gör ofta misstag. Även om företagen har inbyggda system i bland annat vågar så behärskar de inte lagstiftningen så att de kan kontrollera och kvalitetssäkra att märkningen på förpackningarna faktiskt blir riktig. För att verksamhetsutövarna ska klara av att ta sitt ansvar krävs utbildning i märkningslagstiftningen. Det är viktigt att återkoppla till leverantörernas kontrollmyndigheter för att förhindra att felmärkta livsmedel, som levererats exempelvis via grossist, sprids till flera butiker. Behov av ytterligare kontrollinsatser finns avseende märkning framöver. Utifrån det kan man konstatera att det fokus som blivit på märkning med det nya riskklassificeringssystemet är relevant. Bilaga: Checklistan 4

5 Bilaga Objektsnamn: Livsmedel Kontaktperson: Datum: 1 Vad heter produkten? 2 Namn, adress samt andra kontaktuppgifter till leverantören av eventuella felaktiga produkter. SKRIV NEDAN SKRIV NEDAN SKRIV 3 Finns kontaktuppgifter inom EU/EES samt Turkiet? Ja Nej Ja Nej Ja 4 Är märkningen på svenska? Ja Nej Ja Nej Ja 5 Finns uppgift om beteckning? Ja Nej Ja Nej Ja 6 Finns uppgift om hållbarhetstid? Ja Nej Ja Nej Ja 7 Är hållbarhetstiden angiven på rätt sätt? (dag-månad-år) Ja Nej Ja Nej Ja 8 Finns korrekta förvaringsanvisningar? Ja Nej Ja Nej Ja 9 Är märkningen väl synlig? Ja Nej Ja Nej Ja 10 Finns ingrediensförteckning? Ja Nej Ja Nej Ja 11 Finns uppgifter om nettokvantitet, bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag samt alkoholhalt angivet i samma synfält? Ja Nej Ja Nej Ja Checklistan lämnas till Margareta Söderstedt. 5