Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Transkript

1 Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 4 Diskussion och Slutsatser... 7 Förbättringsområden... 8 Bilagor

3 Tillsyn på förskolor i Uddevalla kommun Sammanfattning Miljö och Stadsbyggnad har enligt miljöbalken ansvar för den lokala tillsynen i hälsoskyddsfrågor vilket innefattar lokaler för skolor och förskolor. Miljö och Stadsbyggnad genomförde 50 tillsynsbesök under år 2012 på förskolor i Uddevalla kommun. Inspektionerna var främst inriktade på kontroll av verksamheternas rengöring, städning, smittskydd, hygien, inomhusmiljö, gemensamma utrymmen samt verksamhetens yttre miljö. Kontrollerna visade att verksamheterna delvis arbetar enligt egenkontrollens krav men att vissa delar behöver utvecklas med avseende på strukturell tydlighet, dokumentation samt kompetens inom miljölagstiftningen. Bakgrund Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle för människor och miljön. Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön det vill säga bedriva egenkontroll. Syftet med projektet är att genom tillsyn och inspektion av förskolor i Uddevalla kommun säkerställa att barnen har en god inomhusmiljö. Skolor och förskolor är anmälningspliktiga verksamheter som omfattas av Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Grundkravet på egenkontroll enligt 26 kap 19 Miljöbalken, gäller alla som omfattas av miljöbalkens bestämmelser. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsan och miljön (2 kap Miljöbalken). Dessa krav är generella och gäller alla verksamheter. Program för egenkontroll kan ofta samordnas med verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete som ska finnas enligt arbetsmiljölagstiftningen. Miljöbalken riktar sig främst till barn i förskolor och fritidshem, men den gäller däremot inte för personal. (Arbetsmiljölagen gäller för personal på förskolor och fritidshem). För att kunna fånga upp eventuella brister frågade Miljö och Stadsbyggnad ut personalen för att kunna få en uppfattning om upplevda olägenheter. Syfte och mål Projektet har genomförts av personal på Miljö och Stadsbyggnad. Avsikten med projektet var att kontrollera hur de kommunala och privata verksamhetsutövarna, inom förskolor uppfyller kraven enligt miljöbalken samt tillse att verksamheterna påbörjar arbetet med egenkontroll alternativt förbättra den befintliga egenkontrollen. Till hjälp för tillsynen togs en checklista fram med kontrollområden för verksamheterna och lokalerna. Utförande och metod Varje besök har inletts med ett möte på förskolan med förskolechef och ibland även med vaktmästare, skyddsombud, servicechef och personal. Därefter har inspektören tillsammans med någon/några av ovanstående parter gjort en rundvandring i förskolan. 3

4 Vid rundvandringen inspekterades de kontrollområden som togs upp under det inledande mötet samt delar av allmänna utrymmen, matsal, lekrum, toaletter och skötrum. Efter besöket skickades en inspektionsrapport till förskolechef med Miljö och Stadsbyggnads bedömning om behov av åtgärder samt iakttagelser som inte bedöms som avvikelser. De anmärkningar som berör lokalerna och därmed fastighetsägarna har påtalats muntligen under inspektion samt skriftligt via inspektionsrapport. Resultat Miljö och Stadsbyggnad besökte 25 kommunala, 20 privata samt 5 öppna förskolor i Uddevalla kommun. Sammanlagt har 50 objekt blivit inspekterade. Av dessa 50 objekt har 8 förskolor sådana anmärkningar att uppföljning bör ske i form av återbesök på plats. Från de flesta förskolor har dock Miljö och Stadsbyggnad begärt in skriftlig åtgärdsplan inklusive tidsplan. Tillsynen enligt miljöbalken vänder sig till verksamhetsutövaren, d.v.s. förskolan, som i sin tur måste lösa vissa frågor i samarbete med fastighetsägaren. Detta eftersom delar av tillsynen omfattar förskolans arbetsområden (bl.a. städning, enklare underhåll, hygien- och smittskyddsrutiner) medan andra delar omfattar fastighetsägarens arbetsområden (bl.a. ventilation, radonmätning, uppvärmning och delar av fastighetens underhåll). Flera av de anmärkningar och problem som noterats är under delat ansvar och kräver ofta samarbete mellan verksamhetsutövaren och fastighetsägaren för att lösas. Hygien, allergi och smittskydd Miljö och Stadsbyggnad bedömer att förskolorna överlag har bra muntliga rutiner vad gäller hygien och smittskydd för att förebygga och minimera effekterna av smittor och andra olägenheter för förskolebarnen. Sådana rutiner avser handtvätt, användning av desinfektionsmedel/handsprit, blöjbyten, hantering vid utbrott av smitta, tvätt av textilier och leksaker m.m. De hygienrelaterade rutiner som bedöms bristfälliga är främst tvättning/rengöring av textilier och leksaker. Daglig städning och städschema Resultatet av den dagliga städningen bedöms överlag som bra men skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Endast i ett fåtal fall har sådana rengöringsbrister konstaterats att det kan bedömas som risk för olägenhet för människors hälsa. Faktorer som påverkar städningsresultat då de försvårar effektiv städning är invändigt slitage av t.ex. golvmattor och fast inredning samt att lokalerna är trånga eller har hög personbelastning. Dessa orsaker till försvårad städning finns framförallt på de förskolorna som bedrivs i äldre lokaler. På många förskolor sover de mindre barnen ute i sina vagnar. Ofta saknas en bra förvaring av vagnarna, vilket innebär att de förvaras i hallar eller i andra utrymmen. Vagnarna tar upp plats, drar in smuts och försvårar städningen. Dessutom blir arbetsbelastningen större för personalen. Miljö och Stadsbyggnad anser att ett tydligt städschema är ett bra verktyg och ger en förutsättning för att uppnå en god kvalitet på städningen. 4

5 Storstädning och lättare underhåll Nästan alla inspekterade objekt har fått anmärkningar p.g.a. brister i den mer sällan förekommande städningen s.k. storstädning och lättare underhåll som t.ex. damning av högt belägna ytor, rengöring av ventilationsdon, rensning av vattenlås i golvbrunnar samt tvättning/rengöring av textilier och leksaker. Sådana brister kan leda till höga halter av damm, kvalster, allergener och smittbärande partiklar vilket kan innebära en risk för olägenhet och en ökad risk för smittspridning. Det är möjligt att upplevda problem vad gäller inomhusmiljö i flera förskolor som orsakas av brister i storstädningen och underhållet. Invändigt underhåll Det invändiga underhållet varierar stort mellan olika förskolor. Kraftigt slitage på framförallt golv, lister, trösklar och fast inredning försvårar effektiv städning. Miljö och Stadsbyggnad anser att det ur hälsoskyddssynpunkt är viktigt med ett gott invändigt underhåll och att det bör förbättras på flera förskolor. På vissa förskolor är den så kallade lösa inredningen (soffor, kuddar textilier m.m.) i så pass dålig skick att den rekommenderas att förbättras eller bytas ut ur hygiensynpunkt. Generellt gäller detta inredning av textilier som soffor och madrasser m.m. eftersom de lätt samlar damm, kvalster, allergener och smittbärande partiklar om de inte hålls efter och rengörs tillräckligt. Ljudmiljö Inspektörens bild av ljudmiljön utifrån besöken i förskolorna är att ljudmiljön varierar starkt beroende dels på lokalernas utformning samt hur förskolan har arbetat med förbättrande åtgärder. Den vanligaste kommentaren från förskolepersonal är att ljudnivån upplevs som störande hög men att det inte upplevs som ett stort problem. Några av de inspekterade förskolorna har dock skriftligen rekommenderats att arbeta med att förbättra ljudmiljön. Miljö och Stadsbyggnad bedömer att det är en fördel om förskolor generellt arbetar vidare med förbättring av ljudmiljön. Ljudmiljön är något som alltid går att förbättra, ofta med relativt enkla åtgärder till inga eller låga kostnader. Inomhusklimat Personal i många av förskolorna upplever någon typ av problem med inomhusklimatet. Ofta handlar det om klagomål på inomhustemperatur, kallt drag och/eller på att luftomsättningen upplevs som otillräcklig. - Ventilationssystem 40 av 50 förskolorna upplever personal att ventilationen inte fungerar tillfredsställande. Personal vid förskolorna har haft synpunkter på att luften upplevs som torr och kvav. Många anser att ventilationen är underdimensionerad. Inspektörens uppfattning av ventilationen i många förskolor är att luftflödena är för låga på grund av att ventilationen inte är anpassad för ändrad verksamhet. Exempelvis kan förråd används förråd utan tilluft som vilorum. Dessutom är ventilationsanläggningarna gamla. Användningen av lokalerna har i många fall förändrats t.ex. genom större barngrupper samtidigt som vistelsetiden på många avdelningar har ökat. I dessa fall kan ventilationen vara underdimensionerad trots att ventilationen är godkänd vid OVK-besiktning. 5

6 Kännedom om hur ventilationen regleras ska finnas ute i verksamheten och funktionsinstruktioner ska finnas uppsatta. I några förskolelokaler finns tilluftsdon placerade på låg höjd. För mindre barn innebär det att det ofta kalla draget hamnar i ansiktshöjd, vilket upplevs som ett problem på flera förskolor. Vid nybyggnation av förskolor bör därför hänsyn tas för att undvika sådana typer av problem. På några förskolor har tyg satts upp i taket för att göra vissa av rummen mysigare. Tyg ska inte sättas för ventilationsdonen då detta kan innebära att luftflödena i rummet försämras. Det är viktigt att den friska luften kommer hela rummet till godo. Tyg draperingar samlar damm och ställer även ökade krav på städning och rengöring. Rengöring av tillufts- och frånluftsdon är mycket dåligt skött på förskolorna. Oklarhet finns om vem som ska utföra rengöringen av donen. Tydlig ansvarsfördelning mellan verksamheten och fastighetsägaren ska finnas vad gäller rutiner för rengöring, i annat fall riskerar ventilationen att försämras i lokalerna. - Inomhustemperatur I 35 av de 50 inspekterade förskolorna upplever personalen att temperaturen i lokalen som bra. Det vanligaste problemet är att det är golvkallt. Drag från tilluftsdon och fönster förekommer även på några förskolor. Sommartid kan det på vissa avdelningar vara varmt i lokaler där markiser och annat solskydd saknas. Temperaturskillnader mellan olika avdelningar förekommer också på vissa förskolor. - Fukt och lukt 2-3 förskolor av de 50 inspekterade har idag problem med fukt i fastigheten. Personal i 26 förskolor upplever problem med dålig lukt. Under projektets gång noterades att det på många förskolor finns eller har funnits problem med fukt och inläckande vatten, men åtgärder har vidtagits i de allra flesta fallen. Eftersom fukten är den enskilt största riskfaktorn i byggnader måste dessa problem åtgärdas snabbt. Inläckande vatten och fuktproblem är inte acceptabelt eftersom sådana problem kan innebära en stor risk för hälsan för de personer som dagligen vistas i lokaler som är drabbade av fukt och mikrobiell aktivitet. Problem med dålig lukt har uppmärksammats på vissa förskolor. Avlopp, matos, bristfällig ventilation, fuktproblem har i vissa fall varit orsaken till lukten. Kemikaliehantering Enligt miljöbalken ska alla skolor/förskolor ha en förteckning över de kemiska produkter som används samt säkerhetsdatablad för de kemiska produkter som har hälsofarliga egenskaper. För förskolor handlar det främst om handsprit och städkemikalier. På några förskolor förvaras handsprit och städkemikalier på ett sådant sätt att de kan vara lätt åtkomliga för barnen. Till exempel har en del städförråd på förskolorna inte varit låsta vid inspektion. 6

7 Rutiner för felanmälan Av de anmärkningar som berör fastighetsägaren som framkommit under projektets inspektioner har närmare en fjärdedel, enligt verksamhetsutövaren, tidigare blivit anmälda. Samtidigt har klagomål framförts från vissa förskolor om att fastighetsägare inte åtgärder brister trots att de påtalats ett flertal gånger. Egenkontroll Ingen av de förskolor som inspekterades under projektets gång har ett egenkontrollprogram i form av ett samlat dokument som lever upp till de krav som finns på egenkontroll enligt miljöbalken. Dock har de flesta förskolor muntliga rutiner och dokumentation som gör att de delvis lever upp till kraven på egenkontroll. Delar av egenkontrollen enligt miljöbalken fungerar inom ramen för andra befintliga verktyg som t.ex. skyddsronder/arbetsmiljöronder och brandskyddsronder. Alla förskolor ska enligt miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Detta utgör verksamhetens egenkontroll och genom denna ska verksamheten motverka och förebygga olägenhet för människors hälsa och miljön. Ett syfte med projektet är att tillse att verksamheterna påbörjar arbetet med egenkontroll alternativt förbättra den befintliga egenkontrollen. Ett aktivt arbete med egenkontroll förmodas förbättra hälsoskyddsarbetet samt förebygga och minska risker för olägenhet för dem som vistas i lokalerna. Miljö och Stadsbyggnad har utifrån de krav som finns och de brister som uppmärksammats vid inspektionerna arbetat fram ett informationsmaterial som preciserar vad som skall ingå i egenkontroll. Diskussion och Slutsatser De upptäckta bristerna som noterades under inspektionerna påtalades för verksamhetsutövarna. Detta gällde i förekommande fall både lokalerna och för själva egenkontrollsystemet. När det gäller verksamheternas arbete med till exempel riskbedömning inom egenkontrollen är det oavsett metodik viktigt att uppmärksamma de i verksamheten förekommande risker som barn kan utsättas för. Det är lämpligt att verksamheten bestämmer hur inventeringen av riskerna ska gå till samt att resultatet dokumenteras. Kunskapsnivån hos verksamhetscheferna, beträffande vilka krav miljölagstiftningen ställer på verksamheten, var generellt mycket låg. Det saknas en formell och tydlig struktur för hur arbetet med egenkontrollen egentligen ska genomföras. Det förebyggande arbetet med hygien, allergi och smittskydd på förskolorna i överlag bra. Förskolorna upplever generellt att det är positivt med en diskussion kring hygien och smittskydd och om hur rutiner kan förbättras. Ur hygien- och smittrisksynpunkt är en god daglig städning och underhåll mycket viktigt. Verksamhetsutövarna upplever en hel del problem med underhåll i fastigheterna. Samtidigt är de flesta av dessa problem inte allvarliga utan av sådan typ som kanske är rimliga att förväntas i lokaler för skol- och förskoleverksamhet. Exempel på vanliga åtgärder i lokalerna är justering av ventilation och uppvärmning, lagning av tak där vatten läcker in, undersökningar av misstänkt förekomst av fukt eller mögel samt justering av varmvattentemperatur i kranarna. Lösningarna på många av de problem som är kopplade till fastigheterna bygger på samarbete mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare. 7

8 Miljö och Stadsbyggnad anser att det är lämpligt att fastighetsägarna, i samråd med barn- och utbildningsnämnden alternativt de enskilda brukarna, tar fram långsiktiga underhållsplaner för samtliga skolor/förskolor. På så sätt är det lätt att följa upp det planerade underhållsarbetet och dessutom blir ledning och personal på skolor/förskolor underrättade om planerna som finns för just deras skola/förskola, vilket är efterfrågat. Förbättringsområden Miljö och Stadsbyggnad anser att följande områden bör prioriteras av verksamheterna i det fortsatta egenkontrollarbetet. De generella förbättringsområden som uppmärksammades vid inspektionerna berör struktur, dokumentation och kompetens. Struktur Tydliggöra arbetsstrukturen för egenkontrollarbetet Kommentar till förbättringsområden - Struktur: Arbetssättet d.v.s. hur arbetet med hälso- och miljöfrågorna hos verksamheterna saknar tydlighet, och det är svårt att följa strukturen i hur det utförs. En mer styrd och fastställd egenkontrollstruktur ger förutsättningar för att egenkontrollarbetet blir effektivt och att rätt saker utförs. Viktigt är att egenkontrollen blir en naturlig del av det dagliga arbetet, och att den anpassas till den verksamhet som utövas. Dokumentation Fördelning av arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter med inriktning på hälso- och miljöaspekter Rutiner för att förebygga olägenhet för människors hälsa och miljön Riskbedömning av verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt Säkerhetsdatablad och förteckning för kemiska produkter Sammanställning av gällande miljölagstiftning och bestämmelser Kommentar till förbättringsområden - Dokumentation: Egenkontrollprogrammet ska dokumenteras. En orsak till dokumentationskravet är att verksamheten ska kunna visa att den bedriver egenkontroll. Den viktigaste anledningen är dock att verksamheten ska ha ett dokumentationssystem så att viktiga kontroller, riskbedömningar, uppföljningar och övriga uppgifter verkligen genomförs. Kompetens Kompetenshöjning inom miljölagstiftningen Kommentar till förbättringsområden - Kompetens: En lagstiftning bland andra som verksamheten berörs av är miljöbalken med tillhörande förordningar, föreskrifter och råd. Miljöbalken ställer krav på att det inom verksamheten finns kunskaper om dess påverkan på människors hälsa samt miljön. För att kunna leva upp till den miljölagstiftning som verksamheten omfattas av behövs kontinuerlig utbildning inom miljöbalksområdet. 8

9 Bilagor Checklista Information om gällande lagkrav och egenkontroll 9

10 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Uddevalla Telefon (vx)

11 11