Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd. Tillsyn av hygienlokaler. Tatuering, piercing, akupunktur, fotvård och skönhetsbehandling

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd Tillsyn av hygienlokaler Tatuering, piercing, akupunktur, fotvård och skönhetsbehandling Christina Hermansson Mars 2007

2 Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i sitt tillsynsarbete ägna särskild uppmärksamhet åt lokaler där allmänheten erbjuds hygienisk behandling. Verksamheterna kan innebära risker för människors hälsa där blodsmitta är den allvarligaste. Andra risker är bl.a. svampsjukdomar och allergier. Kemikalier som används kan också medföra belastning för miljön. God hygien och en lämpligt utformad lokal är viktiga förutsättningar för att minska riskerna. Lagstiftning Enligt miljöbalken (1998: 808) 26 kap 1 ska ansvarig kommunal nämnd kontrollera hur miljöbalken och dess förordningar följs. Nämnden ska också underlätta efterlevnaden genom att ge råd och information. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) anger i 45 att nämnden ska ägna särskild uppmärksamhet i tillsynen åt bl.a. verksamhet med hygienisk behandling. Enligt 38 ska en lokal för hygienisk behandling anmälas till nämnden innan den tas i bruk. Utebliven anmälan medför att verksamheten får betala en miljösanktionsavgift till staten, enligt förordningen om miljösanktionsavgifter (SFS 1998:950). Socialstyrelsen fastställde i januari 2006 ett nytt allmänt råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4). Det ska vara vägledande för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. Socialstyrelsen har också under 2006 gett ut en handbok kopplat till detta råd. Enligt 26 kap 1 ska nämnden kontrollera hur miljöbalken och dess förordningar följs. Nämnden ska också underlätta efterlevnaden genom att ge råd och information. Alla som driver en lokal för hygienisk behandling är skyldiga att upprätta ett egenkontrollprogram, enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). Utformningen av egenkontrollen beror på hur omfattande verksamheten är och hur den kan påverka människors hälsa och miljön. Egenkontrollen ska vara dokumenterad och uppdateras regelbundet. Projektets inriktning och målsättning Det här projektet är inriktat på lokaler där det i verksamheterna förekommer stickande eller skärande inslag tatuering, piercing, fotvård, akupunktur och skönhetsbehandling. Håltagning med pistol, t.ex. öronhåltagning, har inte ingått eftersom det inte skulle rymmas inom tidsramen för projektet. En målsättning har varit att få en aktuell bild över verksamheterna och de risker som finns, och därigenom upprätta tydligare riktlinjer för Miljö- och hälsoskydds bedömningar. Målet med tillsynsbesöken har också varit att kontrollera och vid avvikelser ställa krav på åtgärder. Genomförande Först togs informationsmaterial med krav och råd fram för de olika verksamheterna. Dessa skickades till aktuella verksamheter tillsammans med information om kommande tillsynsbesök. En lista togs också fram över kontrollpunkter att titta på i verksamheterna. Inspektionerna bokades via telefon och genomfördes tillsammans med verksamhetsutövaren. Efter besöken upprättades inspektionsrapporter, där det vid behov ställdes krav på åtgärder. Till inspektionsrapporterna bifogades information om kraven på egenkontroll. Utformningen av 2

3 informationen ändrades under projektets gång. Den senaste versionen finns som bilaga. För besöken har en tillsynsavgift på 800 kr/timme tagits ut. Miljösanktionsavgift på 1000 kr tas ut för verksamheter som startat utan att göra en lokalanmälan. Resultat Allmänt Totalt besöktes 39 lokaler. Av dessa bedriver tre tatuering (varav en även bedriver piercing), 20 medicinsk fotvård, sex akupunktur och tio skönhetsbehandling (skönhetssalonger). De skönhetssalonger som besökts har behandlingar där det görs någon form av hudpenetrering: fotvård, kosmetiska injektioner (botox, restylane), permanent make-up, öronhåltagning och diatermi (hårborttagning med nål). Det är också vanligt att nål används för att sticka hål på porer vid portömning. Noteringar vid inspektionerna Anmälan En anmälan till Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska göras i god tid innan en lokal för hygienisk behandling tas i bruk. Anmälningsplikten gäller för lokaler där verksamheten startat efter att miljöbalken trädde i kraft Anmälan före verksamhetsstart är viktig för att undvika brister i lokalen. Att åtgärda i efterhand kan medföra stora kostnader och att lösningarna ibland inte blir optimala. Sex lokaler var inte anmälda innan start. Dessa räknas som nyetableringar vilket innebär att högre krav ställs på lokalernas utformning och inredning. För brister i befintliga lokaler krävs i första hand ändrade eller förstärkta hygienrutiner. Samtliga lokaler som inte anmält fick göra kompletteringar i form av handtvättfat, utslagsvask och städutrymme m.m. Egenkontroll Den som driver en verksamhet för hygienisk behandling är enligt miljöbalken skyldig att bedriva egenkontroll, vilket är en viktig kvalitetssäkring gentemot kunderna. I de flesta verksamheterna saknades en dokumenterad egenkontroll, t.ex. fastställd ansvarsfördelning och skriftliga rutiner. Alla verksamheter med fler än en personal har uppmanats till att ha en skriftlig egenkontroll. Ventilation För att minska infektionsrisken ska det vara en god luftkvalitet i lokalen. Merparten av lokalerna har en godtagbar ventilation. I ett fall bedöms ventilationen vara uppenbart otillräcklig. Där fanns självdragsventilation utan tilluftsdon. Lätt rengörbara ytor Lokalen och dess inredning ska vara lätt att rengöra. Överflödigt material placeras lämpligen i skåp, lådor eller lagerutrymme. Produkter till försäljning bör vara placerade i stängda skåp eller liknande för att hålla dem rena och för att underlätta städning. Några verksamheter fick anmärkning på att det var svårstädat i lokalen, vilket ofta beror på att lagerutrymmen saknas. Flertal verksamheter förvarar produkter till försäljning öppet i behandlingslokalen. 3

4 Separera verksamheter Om flera olika behandlingar ges i lokalen bör de som innebär stor infektionsrisk avskiljas från övriga på lämpliga sätt. T.ex. bör fotvård utföras i separat utrymme. En anledning är att vid slipning av fötter bildas slipdamm som kan innehålla svamp- och virussmitta. Några av skönhetssalongerna och en lokal för medicinsk fotvård hade inte separerat fotvården från annan typ av behandling eller verksamhet. Städutrymmen Anordning av städutrymmen har prioriterats lågt i många av hygienlokalerna. Då städutrymme eller städskåp saknas sker förvaring löst på toalett, i personalkök eller i behandlingslokal. När städutrymme finns är ibland utrymmet smutsigt, svårstädat och utan möjlighet till upphängning, vilket gör det svårt att hålla städutrustningen ren och torr. Skyddsåtgärder Det fanns god kunskap hos verksamheterna om hygienrutiner rörande användning av skyddskläder, munskydd, ögonskydd, handsprit och engångshandskar. Underlag som kommer i kontakt med kunden (främst vid hudkontakt) byts ut eller spritas av mellan varje kund hos de flesta verksamheterna. Vanligt vid fotvård och skönhetsbehandling är att instrument som ska användas vid aktuell behandling läggs på en bricka med engångshandduk. Det underlättar möjligheterna att hålla rent på ytor som arbetsbord och diskbänk. Det minskar också risken för att rena instrument förorenas. Vid tatuering görs inplastning av ytor som används eller berörs under behandling för minska smittorisken. Handtvätt För att hålla en god handhygien vid behandling ska det finnas handtvättfat nära till hands utrustat med flytande tvål och pappershanddukar. Handsprit, handbalsam och engångshandskar ska också finnas tillgängligt. Många verksamheter saknar separata handtvättfat. Handtvätt sker då istället vid diskbänk för rengöring av instrument, i personalkök, på toalett eller i sköljutrymme. Handtvätt på toalett har inte accepterats. Information till kunder I samtliga verksamheter tycker man att det är viktigt att lämna information till kunden, t.ex. om hälsorisker och efterbehandling. Informationen sker muntligt i störst utsträckning. Vid tatuering och piercing lämnas skriftlig information. Rengöring av instrument och arbetsredskap Det bör finnas en plats som är avsatt för rengöring där det finns tillräckligt med ytor, vatten och avlopp. Det kunde dock noteras att diskbänken för rengöring också användes till handtvätt, hantering av fotbad och hantering av städvatten, vilket bör separeras vid verksamheter som innebär förhöjd infektionsrisk och risk för blodsmitta m.m. Det är av stor vikt att arbetsredskap och instrument är tillräckligt smittrenade. Engångsmaterial bör användas så långt det är möjligt, vilket också görs i hög utsträckning. Nålar för olika ändamål, skalpellblad m.m. är av engångstyp i samtliga verksamheter. En viktig del i smittreningen är att alltid göra någon form av mekanisk rengöring. I några verksamheter läggs instrument direkt i desinfektionsbad utan mekanisk rengöring. Det kan försämra efterföljande reningssteg avsevärt och minska hållbarheten på desinfektionsmedlet. 4

5 Vid tillsynsbesöken bedömdes de flesta verksamheterna ha förutsättningar för tillräcklig smittrening vad gäller metod och utrustning. För tatuering och piercing ska instrumenten vara sterila och då krävs en noggrann smittrening i tre steg: mekanisk rengöring, desinficering och sterilisering. För fotvård räcker det dock med höggradigt rena instrument. Rekommendation har lämnats att göra rengöringen av fotvårdsinstrument i tre steg. Det är inte ett krav utan kan göras mer som en extra säkerhet. I några verksamheter fanns avvikelser vad gäller hanteringen efter rengöring. Det är viktigt att instrumenten hanteras och förvaras med bibehållen renhet, vilket har ställts krav på. Funktionskontroll av sterilisator Vid egen sterilisering av utrustning ska sterilisatorns funktion kontrolleras regelbundet. Det kan t.ex. göras genom att sporprov skickas för analys några gånger per år. Lämpliga intervall för sporprov är: pedikyr 1 ggr/år, medicinsk fotvård 2 ggr/år och tatuering/piercing 4 ggr/år. Huruvida det fanns rutiner eller inte för funktionskontroll, och med vilket intervall det gjorts skiljde sig mycket åt mellan verksamheterna. Krav angående detta har ställts. Stickande, skärande avfall Behållaren sorteras som hushållsavfall. Det var ovisst för de flesta hur kommunen önskar att avfallet hanteras. Exempel på rutiner är att avfallet lämnas på Apoteket, gipsas in och slängs i soporna eller lämnas som metallåtervinning. Följande information har lämnats till verksamheterna: Avfallet behöver inte längre hanteras som riskavfall om det uppkommer utanför sjukvården. Det ska dock hanteras på ett sätt så att ingen (kunder, personal eller vid sophantering) kan sticka eller skära sig på det. En punktionssäker plastbehållare med lock bör användas, som märks med innehållet, t.ex. stickande, skärande avfall. Slutsatser och diskussion Många verksamheter har endast haft tillsynsbesök från Miljö- och hälsoskydd i samband med att lokalen tagits i bruk. Några få har aldrig haft tillsyn. Utgångsläget har därför varit att få en helhetsbild över verksamheterna genom att främst titta på lokalens utformning samt hygienrutiner. Metodiken att i förväg skicka ut informationsblad och meddelande om kommande besök har varit lämplig. Verksamhetsutövarna fick genom informationen en bild av vad vi skulle komma att titta på, och kunde därigenom vara förberedda vid inspektionerna. Vid inspektionerna kunde flera brister noteras. I de flesta fall krävdes ganska enkla åtgärder för att höja den hygieniska standarden. Brister i lokalen har först och främst lösts med strikta rutiner, t.ex. att separera hanteringen av städvatten och fotbadsvatten från rengöringen av instrument. I vissa fall har kompletteringar som städutrymme och handtvättfat fått göras i lokalerna. När miljöbalken trädde i kraft 1999 infördes krav på att man ska utföra kontroll av sin egen verksamhet. Kraven i egenkontrollförordningen har visat sig vara okända för många. En målsättning inför framtiden är att den här typen av verksamheter ska ha en fungerande egenkontroll som regelbundet utvärderas och förbättras. För att identifiera och undvika riskmoment är det nödvändigt att med jämna mellanrum granska rutinerna i den egna verksamheten. 5

6 En viktig del i tillsynen är att på olika sätt tydliggöra kraven som ställs och avsikterna med dessa. Det kan göras genom samtal vid tillsynsbesök, anordning av informationsträffar samt utforma skriftlig information på hemsida och i tryckt form. Informationsmaterial som har tagits fram till projektet kan vara till hjälp att klargöra kraven både för befintliga verksamheter och vid nyetableringar. I Miljö- och hälsoskydds fortsatta arbete är en förstärkt profilering med mer informationsinsatser av vikt för att öka verksamheternas insikt om kraven. Projektet har gett en bra överblick över verksamheterna, vilket är värdefullt inför framtida tillsyn. Speciell uppmärksamhet bör vid kommande tillsyn riktas mot skönhetssalongerna där många olika typer av behandlingar pågår, ofta på begränsad yta. Branschen är också under ständig utveckling med nya behandlingsmetoder. Bilagor 1. Kontrollpunkter vid inspektionen 2. Information om egenkontroll 6

7 BILAGA 1 KONTROLLPUNKTER VID TILLSYN Hygienlokaler för tatuering, piercing, akupunktur, fotvård och skönhetsbehandling (diatermi, kosmetiska injektioner m.m.) 1 Myndighetsdokument 1.1 Anmälan inkommen till MHN 2 Egenkontroll 2.1 Egenkontrollprogram 3 Lokalens utformning 3.1 Tillfredställande ventilation 3.2 Lätt rengörbara ytor/golv/tak/väggar 3.3 Ventilerat städutrymmen med utslagsvask 3.4 Handtvättmöjlighet i anslutning till behandlingen 3.5 Personaltoalett med flytande tvål och engångshanddukar 3.6 Kundtoalett med flytande tvål och engångshanddukar 3.7 Lämpligt utrymme för rengöring av utrustning 3.8 Utslagsvask samt kran med kallt och varmt vatten för fotvård 3.9 Separerad förvaring av arbetskläder och privata kläder 4 Utrustning 4.1 Användning av skyddshandskar, engångsförkläde, insatsskydd till balja (fotvård) 4.2 Lämplig avfallsbehållare med lock och märkning ( Stickande, skärande ) 4.3 Användning av engångsmaterial eller sterila verktyg 4.4 Lämplig förvaring av rena och sterila instrument 5 Rengörning/desinfektion/sterilisering 5.1 Rengöring av hud innan behandling 5.2 Ändamålsenlig smittrening av instrument 5.3 Funktionskontroll av sterilisatorn (sporprov, kontrollör etc.) 5.4 Daglig/batchvis kontroll av sterilisatorn (t.ex. temperaturkontroll) 5.5 Sterilförpackningar datummärkning 5.6 Åtskiljs sterilt och smittat material vid behandling och rengöring 6 Stickande, skärande avfall 6.1 Rutiner för omhändertagande av stickande, skärande avfall 7 Infektioner 7.1 Information till kunder om risk för infektion, nickelallergi och skötselråd 7.2 Rutiner vid misstanke om smitta 8 Hänsyn 8.1 Kontroll av ålder (tatuering, piercing)

8 Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd Egenkontroll för lokaler med hygienisk behandling Tänk på - för att kunna bedöma riskerna i din egen verksamhet behöver du ha kunskap om de lagar och regler som gäller. Egenkontrollen är en viktig kvalitetssäkring gentemot kunderna!

9 Om du bedriver en verksamhet med hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercingverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg är du skyldig att själv kontrollera din verksamhet genom egenkontroll. Detta gäller t.ex. tatuering, fotvård, piercing/håltagning, akupunktur. Verksamheten är anmälningspliktig enligt miljöbalken och omfattas av kraven i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Syftet med egenkontroll är att förhindra att människor utsätts för smitta, får allergiska reaktioner eller drabbas av andra oönskade effekter. Det är också viktigt att förhindra att miljön tar skada av starka kemikalier som används. Vilka krav gäller? Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken grundläggande krav för alla verksamheter som kan påverka människors hälsa eller miljön Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll preciserade krav om egenkontroll för bl.a. anmälningspliktiga verksamheter 38 förordningen (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krav på anmälningsplikt till Miljö- och hälsoskyddsnämnden innan hygienlokal tas i bruk Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet vägledning från 2006 riktat till verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet Utformning av egenkontrollen Egenkontrollen kan utformas olika beroende på verksamhetens omfattning och typ. Egenkontrollen ska vara skriftlig och uppdateras vid förändringar i verksamheten. I förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) finns fyra punkter som ska ingå i egenkontrollen: 1. Det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för frågor som gäller människors hälsa och miljön (4 FVE). Det ska finnas dokumenterat vem eller vilka i företaget som är ansvarig för verksamheten och de frågor som har eller kan ha betydelse för skyddet av människors hälsa eller för miljön. Det organisatoriska ansvaret kan också delegeras vidare. Om det finns flera verksamma i lokalen är det bra om det finns uppgifter om hur ansvaret är fördelat mellan dessa. Ansvarsfördelning kan också behöva göras för drift och underhåll mellan en verksamhetsutövare och en eventuell fastighetsägare. Varje anställd bör få skriftliga instruktioner om vad i egenkontrollen som ska ingå i deras arbetsuppgifter. Det kan gälla städning, inköp, rengöring och kontroll av utrustning, val av kemikalier/kosmetika/hygienprodukter m.m.

10 2. Det ska finnas dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll av utrustning m.m. för att förebygga olägenhet för människors hälsa och miljön (5 FVE). Det ska finnas skriftliga rutiner för att säkerställa en god hygien och att snabbt kunna upptäcka och åtgärda brister i verksamheten. Exempelvis kan rutiner finnas för: God hygien i samband med behandlingar Hur du ska agera vid misstanke om smitta eller andra oönskade hälsoeffekter Kommunikation med kunderna, t.ex. om hälsoeffekter, eftervård och förfrågan om ev risksjukdomar Städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning Kontroll av att smycken är nickelfria. Kontroll av att kosmetika och hygienprodukter som används eller säljs uppfyller kraven för bl.a. märkning Hantering och val av kemiska ämnen Avfallshantering Funktionskontroll av steriliseringsutrustning och annan utrustning Fortlöpande underhåll av lokaler och inredning 3. Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från miljö- och hälsosynpunkt. Resultatet ska dokumenteras (6 FVE). Som verksamhetsutövare har du ett ansvar att undersöka och bedöma risker som kan finnas med den egna verksamheten. Det kan innebära att du gör uppföljning om kunder drabbas av hudirritationer, infektioner eller allergiska reaktioner. Det kan också vara att bedöma t.ex. lokalernas utformning och inredning, metodik för smittrening, hantering av avfall, kosmetiska och hygieniska produkters lämplighet. Vilka typer av risker som finns beror på vilken inriktning och omfattning verksamheten har. Därför är det viktigt att varje verksamhetsutövare noga tänker igenom den egna verksamheten och identifierar vilka risker som kan finnas. Med god kunskap och bra rutiner kan riskerna minskas. Vid större händelser som kan medföra risk för människors hälsa eller miljön ska Miljö- och hälsoskydd underrättas. 4. Det ska finnas en förteckning över kemiska produkter i verksamheten som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt (7 FVE). Det kan vara tatueringsfärg, rengöringsmedel och andra kemikalier. Dokumenterade uppgifter ska finnas om: Produktens namn Omfattning och användningsområde Information om hälso- och miljöfarlighet Klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet Denna information finns att hämta på det s.k. säkerhetsdatablad som den du köpt produkten av är skyldig att lämna ut till dig om du ber om det. Miljöanpassade kemikalier som normalt förekommer i hemmiljö behöver inte förtecknas om inte användningen är väldigt omfattande. Kosmetiska och hygieniska produkter som säljs eller används i verksamheten ska ha en enhetlig märkning av innehåll, tillverkare och bruksanvisning. Produktens användningsområde ska tydligt framgå genom text och/eller bild på förpackningen. I Läkemedelsverkets föreskrifter om kontroll av kosmetiska och hygieniska produkter (LVFS 2004:12) anges vilka regler som gäller för märkning av dessa produkter. Om du importerar eller tillverkar en kosmetisk eller hygienisk produkt ska det anmälas till Läkemedelsverket.

11 Miljöbalken Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras om en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Vad innebär de allmänna hänsynsreglerna? I miljöbalken finns övergripande regler, s.k. hänsynsregler, som gäller alla verksamheter: Kunskapskravet Du ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Du ska vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Hushållningsprincipen Du måste tänka på att hushålla med råvaror och energi. Utbytesprincipen Du bör undvika kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med mindre farliga produkter. Kraven ska vara rimliga Hänsynsreglernas krav gäller om det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Nyttan med en åtgärd ska vägas mot kostnaden. Utövaren har bevisbördan Enligt miljöbalken är det du som driver en verksamhet som ska kunna visa att du följer gällande regler och lagar, den s.k. omvända bevisbördan. Vid inspektioner och annan tillsyn kan Miljö- och hälsoskydd begära att få uppgifter och handlingar från egenkontrollen. Därför är det viktigt att dokumentationen finns tillgänglig i verksamhetslokalen. Observera att informationen inte är heltäckande. December 2007 Umeå kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd Besöksadress Postadress Telefon Fax E-post Stadshuset, Gårdsannexet Umeå mhn@umea.se Illustrationer: Christina Hermansson, SHBK